Stina Oscarson: ”Det kan alltid finnas ett svar till”

Klassresan börjar med en bra lärare, brukar det heta. För dramatikern och mottagaren av Studieförbundet Vuxenskolans folkbildningspris 2021, Stina Oscarson, var det tvärt om. Bildningsresan började med lärarstrejken 1989.
– Jag flydde mobbarna in i skolbiblioteket, tog första bästa bok och gömde mig bakom den, berättade hon vid SV:s samtal om folkbildning som arrangerades under Almedalsveckan. Boken hon råkade få tag i var Ivar Lo Johanssons ”Traktorn”.

När Impuls träffar Stina Oscarson under stekande sommarsol på Kulturhusets takterrass i Stockholm berättar hon vad som hände sedan.

– Jag fortsatte läsa.

Det blev hela Ivar Lo Johanssons författarskap och av bara farten fortsatte hon med andra böcker från bibliotekshyllan med arbetarlitteratur.

Ändå tycker Stina Oscarson inte att hon läser särskilt mycket. En läsare, förvisso, men kanske inte en bokslukare. En ledartext i morgontidningen räcker och hon konsumerar inte böcker på löpande band. Stina Oscarson läser när hon behöver och för det mesta ser hon det som arbete.

– Men jag älskar att arbeta och när jag läser så är det viktigaste att förstå och att reflektera. Jag läser nog ganska långsamt.

Stina Oscarson har gjort sig känd som dramatiker och samhällsdebattör. För tio år sedan blev hon chef för Radioteatern, ett uppdrag som hon behöll i tre år. Men redan 2008 väckte hon stor uppmärksamhet med den alternativa kulturutredningen ”Skuggutredningen” och 2014, när hon lämnat Radioteatern, skrev hon ”Handbok för en ny kulturminister”. När hon ger sig in i en fråga, i det här fallet kulturpolitik, läser hon mycket. Det är viktigt att vara påläst, att lära sig mycket om lite.

– Jag har ju ingen högskoleutbildning utan när jag behöver lära mig något så läser jag på. Det spelar ingen roll om det handlar om kulturpolitik eller hur jag driver ett företag. Jag tillfredsställer mitt behov av kunskap.

Med en sådan kunskapstörst är det lite förvånande att hon aldrig har skaffat sig en högre utbildning men det har aldrig lockat.

– De enda gånger jag saknat det är väl när jag sökt en offentlig tjänst där det funnits krav på vissa akademiska poäng. Jag kan ha tyckt att sådan formella krav kanske är lite orättvisa men längtat till högskolan har jag inte gjort, det är inte det bästa sättet att tillgodose min kunskapstörst.

Hon ser tillbaka på den skola hon gick i, grundskolan och estetiska linjen på gymnasiet, och tycker inte att hon lärde sig något där. Hon hade lätt för att lära utantill så hon klarade skolan bra, men hon lärde sig inte att tänka. Kanske var hon lite för duktig.

– Vi överskattar ofta tron på att vi kan lära en annan människa något. Jag kan ompröva sanningar och sprida en lust att lära. Men just ungdomar vänder sig ofta mot dekret uppifrån. Det är värt att komma ihåg att de mest lockande böckerna ofta har varit förbjudna.

Folkbildning, eller bildning över huvud taget, handlar inte om att lära ut, enligt Stina Oscarson. Det handlar snarare om att lära in. Bildningen måste få vara en inre resa där den som lär sig inser att kunskapen innebär makt. Hon berättar lustfyllt om en femtonårig flicka som hon träffade i Vällingby och som lärt sig läsa kommunens budget och genom den skaffat sig kunskap som hon sedan kunde använda till att påverka.

Just djupdykandet i kunskap lyfter Stina Oscarson fram flera gånger. För en journalist, som ägnat 25 år åt att lära sig lite om mycket och då och då inbillat sig att han därför är bildad, ligger det nära till hands att be henne utveckla det.

– Ju mer jag lär mig om ett ämne, desto mer måste jag vara beredd på att ompröva vad jag tidigare har lärt mig. Det finns sällan bara en sanning och ju mer du läser, desto fler sanningar får du ta ställning till. Du lägger lager på lager av kunskap och upptäcker att det alltid kan finnas ett svar till.

En del av folkbildningsdebatten handlar om skolan och från sina egna erfarenheter tycker Stina Oscarson att vi kanske lägger för mycket fokus på frågor som hur vi ska få barn att läsa mer och om vi ska ersätta tryckta läroböcker med Ipads.

– Skolan som den är organiserad idag är extremt kollektiv. Den lär ut det som gemensamt har bestämts ska läras ut. Jag tycker att bildningen måste vara en inre resa som var och en måste få uppleva. Det var det som var folkbildning från början.

När det gäller den tryckta boken har Stina Oscarson lite olika infallsvinklar. Tiden det tar att ta reda på kunskap ur böcker har ett egenvärde, menar hon. Det går kanske fortare att googla, men du hinner tänka och reflektera bättre när kunskapen söks i ett bibliotek.

– Men jag är inte teknikfientlig, absolut inte. Och när det gäller vilken teknik som vi ska använda för att skaffa oss kunskapen ska vi komma ihåg att vi alltid har lärt oss saker. Vi har alltid hämtat in kunskap från stentavlor, från pergamentrullar, från muntliga berättelser, från tryckta böcker och från Ipads. Men hjärnan arbetar fortfarande lika fort.

Stina Oscarson vill varna för när folkbildningen blir politikens förlängda arm. Fler och fler kriterier ställs upp för att få bidrag att bedriva folkbildning, inte minst i studieförbundens regi. Folkbildning i sig är inte en organisationsform, till exempel studieförbund – det måste finnas flera, och till dem som tycker det är bra att det ställs krav på att få offentliga bidrag för att bedriva folkbildning och kultur har Stina Oscarson ett tydligt budskap:

– Det är många som välkomnar krav på till exempel jämställdhet, miljö och demokrati. Men kom ihåg att om vi röstar fram nya makthavare kan kriterierna komma att se helt annorlunda ut. 

Text & foto: Jan Fröman

Faktaruta

Folkbildningspriset
Det tilldelas en person som, utanför de etablerade folkbildningsorganisationerna, gjort i vid mening stora folkbildande insatser och som gör det inom de områden där SV är verksam.

Bland tidigare pristagare finns Mustafa Panshiri, föreläsare, och Ida Östensson, grundare av Crossing Boarders och initiativtagare till Fatta.

Stina Oscarson
- Regissör, dramatiker, författare och samhällsdebattör.
- Född 1975 i Skellefteå.
- Har skrivit ett tjugotal pjäser och har för närvarande längre uppdrag för bland annat Stockholms stadsteater och Svenska Dagbladet.
- Hon har tilldelats flera utmärkelser såsom Eldh-Ekblads fredspris 2011, Stockholms stads folkbildningsstipendium 2015 och Bokmässans bildningsstipendium 2018.
- I år står hon som pristagare till Studieförbundet Vuxenskolans folkbildningspris.

Motivering till utmärkelsen:
”Plats för samtal. Plats för nytänkande. Plats för utveckling. Stina Oscarson låter världen vara så komplex som den är. Hon värjer sig mot tvärsäkerheten och hjälper både sig själv och människor i sin omgivning att förstå och tänka nytt. Så bidrar hon till att bryta gränserna mellan innanförskap och utanförskap och synliggör hela landet. Orädd driver hon utveckling och skapar förändring med samtalet som verktyg.”

Citat
”Det spelar ingen roll om det handlar om kulturpolitik eller hur jag driver ett företag. Jag tillfredsställer mitt behov av kunskap.”