Tillbaka

Även vi har rätt att läsa böcker

SV:s nyinstiftade litteraturpris för lättläst litteratur är historiskt. Aldrig tidigare har ett pris för lättläst skönlitteratur delats ut i Sverige. Med en jury bestående av förtroendevalda, specialister inom språk och läsare, som själva tillhör målgruppen med intellektuell funktionsnedsättning, kunde pristagaren Åsa Storck koras till vinnare inför bokmässan 2020.  

– Lättläst litteratur handlar om att göra det möjligt för personer med till exempel intellektuell funktionsnedsättning att delta i samtal om litteratur.

Det säger Kjell Stjernholm, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan och en av dem som sett till att priset blev verklighet.

– Känslan av att kunna vara med i samtalet som inleds med ”vad läser du just nu?” ska inte underskattas. Litteratur och kultur är en del av demokratin och ett sätt att delta i samhället och då är det oerhört viktigt att den bärs upp av litterära kvaliteter. Vi hoppas att vi med det här priset lyckas lyfta den lättlästa litteraturen och få igång samtalet om bra litteratur.

Kjell Stjernholm berättar om kollegan Anna Anteryd som ställde sig frågan: Vi har ett författarpris, men vi som har ett sådant engagemang för lättläst, varför har inte vi ett lättläst litteraturpris? Och på den vägen är det. På Studieförbundet Vuxenskolan letade man efter internationella priser men man hittade inga priser som gavs för litterär kvalitet, när lättläst belönades handlade det om myndigheter som hade anpassat sin hemsida.

– Priset är unikt. För det här handlar om litterär konstnärlig litteratur. Det handlar om att läsa Åsa Storck eller Vilhelm Moberg.

Vikten av den lättlästa litteraturen går inte att överskatta om man frågar Gunilla Karlsson. Hon sitter i styrelsen för Inre Ringen Sverige som är en sektion för FUB:s medlemmar som själva har en intellektuell funktionsnedsättning.

– Det är bra att det finns, för om det inte fanns lättlästa böcker skulle det vara svårt för oss som har läs- och skrivsvårigheter att kunna läsa. Alla kan inte läsa mycket text och en del kan inte läsa alls. Men även vi har rätt att läsa böcker!

Dessutom finns det ju så många bra lättlästa böcker tycker Gunilla Karlsson. Förutom att det är avkopplande att läsa betonar hon också att man kan lära sig mycket, till exempel nya ord och saker om världen. Ett tips är att ha studiecirklar om lättlästa böcker.

Enligt Kjell Stjernholm har det hänt mycket i samhället de senaste 50 åren:

– Idag finns det starka konventioner om att människor som lever med funktionsnedsättning ska kunna leva sina liv efter egna val och kunna delta fullt ut i samhället. Vi har flyttat fram positionerna. På SV tar vi fram lättläst material om politik för att alla ska kunna använda sin rösträtt. Men vi försöker att inte bara ta fram material utan också påverka omvärlden att göra detsamma.

Han får medhåll av Maria Ramdén som är förläggare på LL-förlaget på Myndigheten för tillgängliga medier. Myndigheten arbetar för att alla ska ha tillgång till samhällsinformation och litteratur oavsett läsförmåga eller funktionsnedsättning.

Maria Ramdén menar att det har hänt mycket inom lättläst det senaste decenniet. Utbudet och den generella kunskapen har ökat mycket och förlagen blir fler och utgivningarna större.

– Det europeiska tillgänglighetsdirektivet, som börjar gälla 2025, kommer att leda till större tillgänglighet av digitala böcker. Ett större fokus på tillgänglighet leder förhoppningsvis även till större kunskap om och intresse för lättläst.

Men vem bestämmer egentligen vad som är lättläst?

– Det är läsaren som bestämmer om en text är lättläst eller inte. Viktiga komponenter som avgör om en text är lättläst är, utöver språket, textens innehåll, bilder och grafisk form, menar Maria Ramdén.

LL-förlaget riktar sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning samt till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och demens. Den lättlästa litteraturen riktar sig också till nyanlända som är i början av att lära sig svenska språket. Förlaget är ett komplement till den kommersiella marknaden och sprider även kunskap om lättläst och jobbar främjande gentemot skolor och bibliotek.

Enligt Jenny Nilsson, som är utredare på Svensk biblioteksförening, ska alla folkbibliotek ägna särskild uppmärksamhet åt dem som behöver lättläst.

– De är en prioriterad målgrupp för biblioteken enligt lagen. Biblioteken efterfrågar böcker och jobbar aktivt med urval och inköp.

Det håller Gunilla Karlsson med om. Hon jobbar själv på Falkenbergs bibliotek och där finns det många bra lättlästa böcker.

Sveriges första litteraturpris för lättlästa böcker är utdelat och ytterligare en milstolpe är passerad. Förhoppningsvis kommer priset att uppmärksamma lättläst litteratur än mer och det där samtalet som Kjell Stjernholm nämner kan i framtiden komma fler till del. Men visst finns det mer att göra:

– Jag skulle gärna se att de stora dagstidningarna någon gång också recenserade lättläst litteratur. Det borde vara mycket mer recensioner än idag, avslutar Jenny Nilsson.

 Text: Anna Prucha

 Bild Gunilla Karlsson