Tillbaka

Som svar på DN Debatt 20 feb

Som svar på Magnus Ranstorp mfl på DN debatt den 20 feb -21.

Precis som Ranstorp mfl  skriver, har Studieförbunden historiskt spelat en stor och viktig roll för att kunna möjliggöra individens bildningsresor och förverkliga sina drömmar. Sedan Studieförbundet Vuxenskolan bildades för över 50 år sedan, har nog behoven av folkbildningen i samhället aldrig varit större.

Vi lever och verkar i en minst sagt utmanande tid. En pågående coronapandemi med bland annat ökad psykisk ohälsa och stora ekonomiska utmaningar i förgrunden. En klimatkris där vi misslyckats att ta ansvar för omställningen till ett hållbart samhälle och ett utmanande demokratiskt nuläge med ett allt större utanförskap och risk för sjunkande tillit, ett hotat demokratiskt samtal och antidemokratiska rörelser som utmanar vår demokrati. 

Precis som vid andra samhällskriser har den ideella sektorn och folkbildningen snabbt ställt om och jobbat genom tusentals frivilliga och engagerade, skapat nya strukturer och platser för samtal, bildning och samverkan.  

Under hösten har en del kritik riktats mot studieförbunden. Det finns aktörer som påstår att vi fuskar, vi legitimerar extremism och att vi inte är förmögna att bedriva en kvalitativ folkbildning. Deras slutsats handlar om att vi istället för att jobba mot vår vision och statens syfte med folkbildningen, ägnar oss åt bidragsoptimering. 

Vi vet att denna kritik till stora delar är missriktad och oproportionerlig.  Samtidigt måste vi vara ödmjuka inför det faktum att det finns problem och att det förekommit bidragsfusk även i studieförbunden. Vi är lika lite som till exempel kommuner eller Försäkringskassan skyddade mot individer som har för avsikt att utnyttja systemet och fuska med skattemedel.

De strykningar vi gjort är främst orsakade av administrativa brister, inte av bristande kvalitet i verksamheten. Och, tvärt emot vad Ranstorp mfl skriver, handlar en stor del av strykningarna om just verksamhet som har rapporterats till flera studieförbund samtidigt, vilket vi nu fått system på plats för att upptäcka. De fel och brister som nu framkommit, har gjort det genom just vår egen internkontroll som är ett systematiskt arbete med syfte att säkerställa att verksamheten bedrivs korrekt.

Internkontrollen består av risk- och väsentlighetsanalys, systematisk egenkontroll, lärande i vardagen och, som i detta fall, särskild kontroll. Att hävda att det inte fungerar är bara nonsens.

Att ta bort eller kontrollstyra  folkbildningen är dessutom kontraproduktivt när det kommer till tilliten till varandra och till myndigheter. Tillit är något som i mångt och mycket upprätthålls av möten människor emellan, genom att människor träffas på föreningsmöten, deltar i studiecirklar och delar kulturella upplevelser tillsammans. Därför värnar och vårdar vi tillitstyrning och självförvaltningsmodellen.   

Att inte stödja människors fria och frivilliga organisering är för oss synonymt med att ge de odemokratiska krafterna rätt. Vi anser att människor med olika åsikter behöver mötas och samtala mer och inte mindre i den tid vi nu är i.

Vi argumenterar för att samhället består av något mer än staten och marknaden. Det handlar inte bara om det ekonomiska stödet, utan genom stödet, ges också ett erkännande som ytterst handlar om människors egenmakt.

Egenmakt till kunskap, engagemang och bildning  

Ulrika Heie, förbundsordförande
Johan Fyrberg, förbundschef