Morgonen den andra juli 1915 randades. Befolkningen på östra Gotland var i full färd med sina morgonsysslor, då det började höras ett dovt muller från nordost, utifrån havet. Åska på gång? Snart visade det sig att det var kanonbuller som hördes. En sjöstrid ägde rum öster om Gotland. 

I den tyska styrkan ingick minkryssaren SMS Albatross, byggd 1907. Albatross gick på grund söder om Kuppen på Östergarnslandets kust. Fartyget var i det närmaste ett vrak. För Gotland och Sverige gällde det nu att ta hand om de tyska sjömännen och fartyget. Kom och se utställningen om Albatross historia. 

Morgonen den andra juli 1915 randades. Befolkningen på östra Gotland var i full färd med sina morgonsysslor, då det började höras ett dovt muller från nordost, utifrån havet. Åska på gång? Snart visade det sig att det var kanonbuller som hördes. En sjöstrid ägde rum öster om Gotland. 

I den tyska styrkan ingick minkryssaren SMS Albatross, byggd 1907. Albatross gick på grund söder om Kuppen på Östergarnslandets kust. Fartyget var i det närmaste ett vrak. För Gotland och Sverige gällde det nu att ta hand om de tyska sjömännen och fartyget. Kom och se utställningen om Albatross historia. 

Marie Albertsson uttrycker stor glädje över utmärkelsen: 
– Det känns såklart jätteroligt att ha skrivit något som uppskattas och värderas som bra. Att SV uppmärksammar att det finns olika sorters litteratur och att all litteratur är lika viktig är betydelsefullt. Alla ska ha rätt till litteratur. 

Juryns motivering

”Premiären är en inspirerande skildring av mod och kärlek i teaterns värld och i verkligheten. Med ett lätt språk och en stark kvinnlig huvudkaraktär har författaren skrivit en trovärdig och engagerande berättelse.”

Per Lodenius, juryns ordförande, om varför blev det just Marie Albertsson och ”Premiären” som får motta årets lättlästpris:
- En definition av lättläst vi använder i juryn är: ”Ett lättbegripligt språk anpassat för läsare med stora krav på konkreta och tydliga men ändå livfulla och känslosamma texter.” Marie Albertsson visar i Premiären hur skickligt hon bemästrar detta. Hennes erfarenhet, både av att skriva lättläst litteratur och att arbeta med teater och undervisning, märks tydligt när dessa kunskaper binds samman till ett vackert och lättläst paket i ”Premiären”. 

Här kan vi skapa en undersida som lyfter upp både lokala och nationella initiativ 

Strategiska planen fastställs av förbundsstämman och det övergripande verksamhetsmålet och de sex prioriteringarna gäller hela organisationen. Varje avdelning och förbundskansliet har ett ansvar att utifrån den strategiska planen utarbeta en egen verksamhetsplan. Som stöd för detta görs omvärldsanalys, nulägesanalys samt riskanalyser. Verksamhetsplanerna följs upp genom respektive verksamhetsberättelse.  

Ytterligare underlag som utgör grund för SVs strategiska arbete är de nyckeltal och ekonomiska redovisningar som regelbundet utarbetas, material fån den gemensamma budgetgruppen mellan förbundsstyrelsen och avdelningsordförande-gruppen samt de fyra syften som staten angett för sitt stöd till folkbildningen. 

I Falkenbergs kommun i Halland, ligger Köinge, en liten tätort med endast 233 invånare. Orten ligger bara några mil från Slöinge där Fria tankars hem, som sedermera skulle bli Studieförbundet Vuxenskolan, bildades för drygt hundra år sedan. Här finns inga faciliteter som mataffär eller annan service, inte heller finns någon skola och närmaste stad, Falkenberg ligger 20 minuters bilfärd bort. Men här finns representation av SV och en aktiv bygdegård som tillsammans utgör ett nav i Köinge och omkringliggande byar. Inte minst när det gäller barnverksamhet där dansen dominerar. Idag deltar 150 barn och ungdomar i åldern 4-14 år i olika danscirklar i Köinge bygdegård. 

Verksamheten är inte ny, den startades för några år sedan av Karina Ambrosini Nyman, en erfaren dansare och eldsjäl från den närliggande byn Vessigebro. Hon såg ett behov av barnaktiviteter på landsbygden och initierade projektet. 

Från början samarbetade Karina Ambrosini Nyman direkt med Köinge bygdegård, men det ledde till administrativa svårigheter för bygdegården och även för SV. Frida Möller, verksamhetsutvecklare i SV, Halland och ansvarig för barnverksamheten berättar: 

— När jag tog över verksamheten hade jag inte ens hört talas om den och det har varit svårt att försöka få ordning på allting. De rapporterade sina listor, men vi visste väl egentligen inte fullt ut i vilken omfattning de engagerade barn och unga. 

— Jag tog ett möte med Karina och bygdegårdsföreningen och berättade om hur vi skulle kunna hjälpa till om verksamheten istället gick via oss och att vi administrerar den. Att vi skickar ut fakturor och tar har hand om allt det administrativa. Det känns också mer rätt för oss att rapportera en verksamhet som vi faktiskt har hand om. Hon blev ganska tänd på idén och kände att det här låter ju som en dröm. 

Internkontrollen består av

• Efterkontroll (tidigare kallad särskild kontroll)
• Rimlighetskontroll
• Gemensamt kontrollarbete tillsammans med de övriga studieförbunden
• SV:s egna kontroller.

2022års arbete med internkontroll

Två av åtgärderna som fastslogs i 2021 års internkontroll ledde till framtagandet av en ny förbundsgemensam internkontrollsrutin samt en förändring av internkontrollteamets arbete. Istället för självständiga granskningar av enskilda teammedlemmar arbetar gruppen nu i par under förbundskansliets ledarskap. Arbetet utgår ifrån en risk- och väsentlighetsanalys. Arbetet med risk- och väsentlighetsanalys visade sig vara framgångsrikt då vi ett mindre urval till trots hittade 10% fler avvikelser än jämfört med 2019. 2020 och 2021 är svåra att jämföra med på grund av Coronapandemin. Sammanlagt kontrollerades cirka 6% av förbundets verksamhet över de olika kontrollerna.

Bland annat kontrollerades:

• Kostnadsersättningar för samverkanspart med mer än 20 000kr i totala utbetalade kostnadsersättningar
• Verksamhet hos arransvarig med mer än 15 000 studietimmar 
• Verksamhet hos samverkanspart som ökat med mer än 10% vid halvårsstuv jämfört med 2019 
• Fördjupade kontroller hos SV Östergötland, Kronoberg och Örebo till följd av systematiskt kvalitetsarbete
• Deltagare med fler än 720 studietimmar hos mer än ett studieförbund

Resultat

Flertalet avdelningar utmärker sig med mycket bra administrativa rutiner och bland de som kämpar ser vi en god probleminsikt och vilja att förbättras. Överlag har stora framsteg skett sen 2019. Vi ser däremot att vi fortsatt behöver arbeta med gränsdragning mot utövande, idrott och ordinarie föreningsaktiviteter. 

Åtgärder 2022

• Förbundskansliet ska under 2023 analysera arbetssätt – tid från registrering – start, slut, signering och slutrapport. Analysen kommer att kunna ligga till grund för avdelningarnas arbete med rutiner och processer för ett jämnare arbetsflöde
• Förbundskansliet ska genomföra fördjupad kontroll av SV Skaraborg i 2023 års internkontroll
• Förbundskansliet ska fortsätta att stödja SV Göteborgs kvalitetsarbete med kompetensutveckling 
• Förbundskansliet ska erbjuda utbildningar till avdelningar inom kostnadsersättningar, avgränsningar och GUSTAVhantering
• Närvaroregistrering
  • Verka för bättre verktyg för att följa löpande
  • Uppmuntra avdelningarna att använda sig av startsidan för att löpande arbeta med arren
• Förbundskansliet ska följa upp internkontrollen i efterkontrollen
• Förbundskansliet upprättar åtgärdsplaner för SV Östergötland och SV Örebro inom ramen för analysgruppens löpande arbete med målsättning att avdelningarna ska bedömas ha ett fullgott och välfungerande kvalitetsarbete under 2023

Uppföljning av 2021 års åtgärder

• SV ska driva utvecklingen av tydligare ramar kring vad en rimlighetsbedömning innebär tillsammans med övriga studieförbund.
  • Arbetet påbörjades under 2022 men resulterade i utveckling av studieförbundens samlästa databas för rimlighetskontroll. 
• Ta fram en utbildningsinsats om verksamhetsutvecklarens roll. Bör innehålla bland annat anordnarskap ets betydelse administrativ hantering, samverkan med föreningar etc.
  • En utbildningsinsats för verksamhetsutvecklare vid namn VU-lyftet togs fram och sjösattes 2023.
• Uppdatera rutinen för kostnadsersättningar och erbjuda erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna och SV:s redovisningscentral involveras i arbetet. Utbilda i de vanligaste felen som görs.
  • Rutinen uppdaterades, erfarenhetsutbytesmöten i kvalitetssamordnarnätverken infördes. Regelbundna avstämningar mellan förbundets kvalitetsfunktion och redovisningscentral genomfördes. 
• Använda riskindikatorer som urval för nästa års efterkontroll samt avdelningarnas internkontroller.
  • Genomfördes, i rutinen för internkontroll som antogs 2022 blev Risk- och väsentlighetsanalys obligatorisk utgångspunkt för kontrollarbetet. 
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom från resultatet av årets internkontroll.
  • Genomfördes i form av nätverksträffar för kvalitetssamordnare
• Ta fram och implementera tydliga mallar för arbetsplaner tillsammans med Studieförbunden i samverkan.
  • Genomfördes inte då det inte fanns ett intresse från övriga studieförbund att arbeta gemensamt i denna fråga
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.
  • Genomfördes i form av rutinen för internkontroll som tydligt på förbundsstyrelsens delegation definierade vilka kontroller som ska genomföras och hur. Vilket stärkte förbundskansliets styrning och mandat.  

Rapport internkontroll 2022

Projekbeskrivning

2020-2022 har Studieförbundet Vuxenskolan i Västerbotten bedrivit ett projekt för att främja att landsbygden ska vara en attraktiv plats för barn, unga samt deras föräldrar att växa upp och leva i. Projektet är ett Leaderprojekt och finansieras delvis av EU.

Projektet har genomförts i Norsjö kommun, främst i Norsjö centralort och Bastuträsk. SV har under projektets gång samarbetat med många aktörer: Korpen, biblioteket, fritidsgården/kultur/fritid, Medlefors folkhögskola, Svenska kyrkan, idrottspedagog, Hapkido-föreningen i Skellefteå, Kulturskolan i Norsjö, föreningslivet i Norsjö.

Syfte och mål med projektet

Projektets mål är att barn/unga samt deras föräldrar/vårdnadshavare ska känna sig delaktiga i ett samhälle där alla är inkluderade oavsett familjebakgrund eller kulturell bakgrund. Landsbygden ska vara en attraktiv plats att växa upp och leva i.

Projektet ska stärka samhällets roll att ge barn/unga möjligheter att stanna kvar på orten genom att utveckla deras behov av attraktiva fritidsintressen efter skolan. Fler och nya attraktiva fritids-och kulturaktiviteter ska utvecklas i samråd med målgruppen. Genom de familjenätverk som projektet ska initiera ska föräldrar erbjudas mer kunskap om hur de kan stötta barnens hälsoutveckling och deltagande i civilsamhället.

Som ett resultat av projektet har föreningarna i kommunen kommit igång med ny verksamhet, nya ledare har engagerats och Norsjö kommun har sett potential i samverkan med föreningar. Studieförbundet Vuxenskolan har hittat ett nätverk för sin verksamhet. Totalt har 1025 barn och unga deltagit i projektets aktiviteter under 2020-2022.

Exempel på verksamhet som bedrivits i projektet

Föräldragrupper för föräldrar med barn oc ungdomar med NPF-problematik.

Truppgymnastik och parkour för barn

Hapikido - självförsvarskurs för unga

Outdoor-aktiviteter som flugfiske, hundspann, kunskap om friluftsliv

Ridning, dans, skytte

Vi har något för alla smaker! Som en bonus är leveranstiden inte längre än den tid det tar dig att välja kurs.

Så här enkelt är det:

1. Välj en kurs i katalogen på hemsidan och klicka på anmäl.
2. Fyll i information om deltagaren, plus informationen om dig som ger bort kursen.
3. Klart!

Om det ska bli en överraskning för mottagaren kan du fylla i din egen e-postadress i fältet för kursdeltagarens e-post, så kommer bekräftelsen till givaren istället. Då kommer vi senare att be mottagaren ändra till sin egen mailadress.

Den största skillnaden mellan en kamratcirkel och en betalcirkel handlar om ledarrollen och kostnaden.

I en betalcirkel har ledaren oftast en tydligare roll som den som delar med sig av sina kunskaper och leder gruppen framåt. Deltagarna lär förstås också av varandra, men ledaren har ofta ett större ansvar för innehållet.

I en kamratcirkel ser det lite annorlunda ut. Där lär man tillsammans, av varandra och med hjälp av olika material – till exempel böcker, föreläsningar, filmer, Youtube-klipp eller egna erfarenheter. Den som står som ledare har framför allt rollen som kontaktperson gentemot SV och ansvarar för att rapportera närvaro.

En annan viktig skillnad är att kamratcirklar är kostnadsfria, medan en betalcirkel ofta kostar eftersom den leds av en arvoderad ledare.

Analysarbetets roll är att dra slutsatser av allt som händer och det vi bedömer komma att hända i syfte att formulera arbetssätt, åtgärder och strategier för att:

• Minimera risken för att felaktigheter uppstår
• Skapa förutsättningar och verktyg för oss att tillsammans med våra ledare och deltagare genomföra en fantastisk folkbildningsverksamhet
• Säkerställa att vi inte gör samma misstag två gånger

Analysarbetet sker i många olika sammanhang, allt från förbundets strategi och syfte till utvärdering av en vävkurs. Några exempel:

• Analyser av genomförda kontroller för att ta fram rätt åtgärder och organisationsförändringar
• Analyser av arbetsmiljö för att säkerställa att våra medarbetare, förtroendevalda och ledare har goda förutsättningar att göra sitt bästa jobb
• Analyser av ekonomi för att säkerställa att vi är långsiktigt hållbara och använder våra medel på bästa sätt och i enlighet med strategi och syfte
• Analyser av verksamhet för att hitta eventuella avvikelser eller orimlig arbetsbelastning
• Risk- och väsentlighetsanalyser vid kontroller och verksamhetsutveckling

Genom cirklar i svenska för föräldralediga har deltagarna fått nya vänner från olika länder, vilket också introducerat dem till olika kulturer. Det har varit spännande och roligt att fika och samtala. Deltagarna har även fått många insikter om hur det svenska samhället fungerar.

Att kunna dela med sig av personliga erfarenheter, uttrycka åsikter och tankar samt stötta andra i gruppen är viktiga faktorer som indikerar att cirklarna utgör en trygg miljö. Cirkelledaren observerar mammornas beteende under varje träff och bedömer hur stor andel av gruppen som uppvisar olika beteenden. Resultaten ger värdefull insikt i deltagarnas agerande under träffarna.

Deltagarna har lärt sig att tro på sig själva, motionera, kommunicera med sina barn när de kommer hem från skolan eller från vänner, samt hur de kan kommunicera med skolan och förskolan. De har också fått kunskap om Sveriges samhälle.

När cirkelledaren frågade vad mammorna tänker på när de hör "svenska för föräldralediga cirklar", svarade de med följande ord:

- Motivation

- Vänner

- Kunskap

- Lära sig svenska

- Styrka

- Olika kulturer

- Tro på dig själv

- Stötta andra kvinnor

- Trygghet

- Kärlek

Medverkande:

• Pelle Åberg, lektor och docent vid Marie Cederschiöld högskola presenterar rapporten Folkbildning i landsbygder
• Fredric Strömberg, avdelningschef för Studieförbundet Vuxenskolan Skåneland
• Jonas Wilson, rektor för Holma folkhögskola
• Maria Hofvendal Svensson, v ordförande för LRF Skåne 
• Annette Linander (C), ledamot i regionala utvecklingsnämnden i Region Skåne. 

Samtalet leds Rebecca Sjöstrand, utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolan Skåne.

Webbinariet anordnas av Studieförbundet Vuxenskolans regionförbund i Skåne.