Målet med projektet är att få fler personer digitala utifrån ett ämne de känner igen. Genom att göra detta är syftet också att bryta isoleringen som många finner sig i under Corona-pandemin likväl som att vi vill nå ut till bl.a. äldre och de med funktionsnedsättning för att ge dem tillgång till kultur. Målet är även att anlita föreningar samt kulturutövare, främst frilansande, för att stötta dem under dessa tuffa tider.

Syftet är att hjälpa igång föreningar som t.ex. hembygds-, historiska- och konstföreningar genom att göra korta filmer på 45 min om deras verksamhet. Syftet är även att intervjua kulturutövare och få några smakprov, samt spela in detta för att kunna visa på äldreboende och träffpunkter. Genom att kunna ge ett litet arvode till i första hand frilansande kulturarbetare så kan vi också stötta dem.

Vi tänker att vi med detta arbetssätt ger många vinster. Både för de som tittar på filmerna, men också de som agerar på filmen som kommer lära sig massor och bli mer digitala.

Genom att göra filmer om hembygdsgårdar, konstutställningar m.m. så vill vi få deltagarna i dessa föreningar nyfikna och intresserade då det är ett ämne som de är väldigt bekanta med. Idag är medelålder för det mesta hög i de flesta föreningar och man är inte alltid pigg på den digitala tekniken. Efter vi filmat så bjuder vi in till ett digitalt möte med filmvisning. Förhoppningsvis blir de lite mer nyfikna när det gäller den egna föreningen. De föreningar som varit med i projektet får också tillgång till ett kulturarrangemang med någon artist.

På äldreboenden och träffpunkter kan vi visa filmerna från föreningarna samt med artisterna, det blir både lokal förankring och blandat innehåll.

Vi vill börja med att göra en film för att lära oss hur det fungera och hur vi sedan ska jobba vidare med fler föreningar.

• Pyttecheer, 5 år

Bottarve museigård i Vamlingbo visar en sydgotländsk gårdsmiljö från 1800-talet. Mangårdsbyggnaden är byggd 1844 med kök och brygghus från 1700-talet. Rumsindelningen är som på många gotlandsgårdar med en kammare rakt in, salen till höger och vardagsstugan med sina fina sparlakanssängar till vänster. Hela kalkstenshuset har flistak av sandsten. 

Gården har varit museum sedan 1920-talet och ägs av Hoburgs hembygdsförening. Ladugården är Gotlands längsta med agtak och även tröskhuset är försett med agtak. Att sitta i trädgården känns som man är tillbaka i tiden.

Tottes täppu är en lekplats för barn med en gammaldags klätterbana för de lite äldre barnen och gungor, sandlåda för de små. En trojaborg och boulbana finns också.

Bulhuset på ladugårdsbacken innehåller kaffestugan. Där serveras exempelvis kaffe, kaffebröd och smörgåsar.

I ladugården finns en butik med gotländskt hantverk. Här är stället som erbjuder ro och aktiviteter både för barn och vuxna.

Årets utställning: Postväsendet på Storsudret - förr och nu.

Entré museet 60 kr, barn under 16 år fri entré. 

Öppet dagligen, 1/6-31/8, juli kl 11-17, juni och augusti kl 11-16.

Inledning – rörelse och igenkänning

Passet inleds med en förenklad solhälsning, hämtad från minipass 9. Här testas de olika rörelserna i lugnt tempo under cirka fyra minuter. Fokus ligger på att känna igen kroppen i rörelse genom övningarna Berget, Armar upp och sträck, Trasdockan och Kaktus.

Stadga och balans

Därefter följer en kort sekvens med fokus på stabilitet och balans, inspirerad av inledningen till minipass 12. Under cirka tre minuter används enkla balanslekar, som Balanslek och Sleven i grytan, för att bygga trygghet och närvaro i kroppen.

Avslappning och återkoppling

Passet går sedan över i ett mer avslappnat tempo med moment från minipass 6. Här används övningen Spänn och slappna av, som introduceras ungefär åtta minuter in i originalpasset. Denna del tar cirka fyra minuter och hjälper deltagarna att skilja på spänning och vila.

Andning och lek

Andningsövningarna, också hämtade från minipass 6 och den tillhörande instruktionsfilmen, genomförs under cirka fyra minuter. Här används lekfulla bilder som Lek med andetaget, Hissen och Bollen för att göra andningen konkret och tillgänglig.

Fördjupad solhälsning

En stående solhälsning med tydligare koppling till andetaget följer därefter. Denna sekvens kan gärna genomföras till musik om det passar gruppen och tar cirka fem minuter.

Styrka och fantasi

Ryttaren, från minipass 11 (cirka 5 minuter och 50 sekunder in i passet), används som nästa moment. Denna övning pågår i ungefär tre minuter och kan med fördel förstärkas med exempelvis westernmusik för att skapa lekfull inlevelse.

På alla fyra – eller sittande

Passet fortsätter med övningar på alla fyra, alternativt sittande på stol. Fyra övningar från minipass 8 används under cirka fem minuter: Katt och Ko, Superhjälten, Kissande hund och Barnet.

Sittande på golv eller stol

I nästa del sitter deltagarna på rumpan eller på stol. Här används en övning från minipass 7 och en från minipass 5 – Båten och Pizzan – under cirka tre minuter.

Fokus och koncentration

En fokuserad övning hämtad från lektionen Fokusövningar följer därefter. Övningen Måla av handen genomförs under cirka fem minuter och tränar koncentration och närvaro.

Vila och avslappning

Avslutningen sker liggande på rygg eller sittande på stol. Under cirka sju minuter används avslappningsövningar som Resan genom kroppen, Resan i fantasin eller Bara vila, med fokus på tyngd, andning och återhämtning.

Avslut

Passet rundas av genom att deltagarna långsamt väcker kropp och knopp, kommer tillbaka till sittande och avslutar tillsammans. Detta tar cirka två minuter.

Det finns många åsikter om Artificiell Intelligens, eller AI som det förkortas. En del är rädda för vart utvecklingen kommer att föra oss i framtiden. Vissa vill till och med gå så långt som att påstå att AI kan bli mänsklighetens undergång, medan andra ser AI som ett naturligt verktyg för att underlätta i vårt dagliga arbete. Men oavsett åsikt så råder det ingen tvekan om att AI väcker känslor hos oss.

RISE är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner och här, på avdelning för livslångt lärande arbetar Mikael Kring med att utforska generativ AI. När vi ses på Teams för den här intervjun har det bara gått några få timmar sedan han mötte SV i Stockholms län för ett av deras sista möten. Ett ettårigt projekt med att bland annat skapa en chatbot går mot sitt slut och det är mycket som ska sys ihop innan dess. Mer om SV i Stockholms läns AI-projekt går att läsa via länken längst ner på sidan.

• Balett
• Balett Tå
• Modern dans

Roy Ekeberg började som gitarrist i ett Coverband i Norge som heter "Sensation" som bytte namn lite senare till "Powerfull Stuff". Jag flyttade till Sverige ifrån Norge i 1995 och började då som trubadur. Numera spelar Roy som trubadur på olika typer av arrangemang på flera håll i Kalmar län.

Speltid: Från 40min till max 3x40min.

Läs mer: www.re-trubaduren.com

Kontaktperson: Roy Ekeberg

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: Royekeberg1970@hotmail.com alt. 070-253 82 29

Genomför musikunderhållning i kommunerna: Borgholm, Kalmar, Nybro, Högsby, Oskarshamn, Hultsfred, Vimmerby och Västervik.

Utgår från: Hultsfred

F-skatt: Ja

Arvode: Enligt överenskommelse

Alaska 2.0 är ett projekt med syfte att långsiktigt skapa ett av Västra Götalandsregionens mest attraktiva besöksmål kopplat till vårt kulturarv. Initiativtagare till projektet är Trädgårdsresan. Projektet är finansierat av medel från Leader Bohuskust och gränsbygd och Jordbruksverket. Studieförbundet Vuxenskolan Väst är projektägare och Strömstads kommun och Bohusläns museum är medfinansiärer. 

Bakgrund

Alaska är ett unikt besöksmål i Norra Bohuslän. Det var återvändande guldgräverskan Hilma Svedals (1870-1965) livsverk. När hon i 60-årsåldern återvände från Amerika började hon själv bygga denna unika trädgårds- och kaféanläggning, som besökts av tiotusentals sedan den byggdes på 1920-talet.

Besöksmålet lockar till stor del även trädgårdsintresserade och här finns möjligheter att sätta Alaska på kartan både regionalt och nationellt. Alaska har unika förutsättningar att utvecklas till ett besöksmål av hög angelägenhet både för lokala och långväga turister.

Syfte

Syftet med projektet är att säkra Hilma Svedals livsverk Alaska, dess unika natur- och kulturhistoriska och särskilt kvinnohistoriska kvalitéer och lyfta Alaska som ett framstående besöksmål för Strömstad och Västra Götalandsregionen. Projektet vill genomföra en utveckling av besöksmålet Alaska, genom upprättande av kommunikations- och programplan. Ett första stadie av utveckling av området och trädgården ingår också.

Projektledare för Alaska 2.0 är Maria Knutsson:

– Jag är en natur- och fotbollsintresserad 33-åring från Tanumshede. Jag har under flera somrar hjälpt och tipsat besökare och invånare i Strömstad om besöksmål inom kommunen, däribland Alaska. För knappt ett år sedan avslutade jag en trädgårdsutbildning i Dingle och blev trädgårdsskötare. Det ska bli väldigt roligt att få knyta ihop och ta vara på mina erfarenheter av dessa områden och skapa Alaska 2.0, säger Maria.

Målsättning

Ett långsiktigt och hållbart ägandeskap, rollfördelning och driftsansvar har tryggats och Alaska är ett av Västra Götalandsregionens mest attraktiva besöksmål kopplat till vårt kulturarv. Besöksmålet är säkrare och mer tillgängligt. Det är enkelt och tillgängligt att söka information om Alaska och utbudet som finns kopplat till platsen.

Förväntade effekter är att Alaska utgör ett föredöme som kulturhistorisk trädgård för nya målgrupper samt under en längre säsong.

Genomförda aktiviteter vid projektslut

• Säkrat upp ett långsiktigt och hållbart ägarskap/rollfördelning och drift av kulturmiljön Alaska. Detta tar avstamp i projektets styrgrupp, referensgrupp och vänförening
• Sett över säkerhetsfrågor och restaureringsbehov på besöksmålet
• Utarbetat en plan för att återställa Hilma Svedals trädgård genom en trädgårdshistorisk undersökning
• Stärkt besöksmålets attraktionskraft genom att gestalta dess historia, byggnadsverk och immateriella kulturarv med bl.a. skyltar, bilder m.m.
• Utvecklat besöksinformation och marknadsföring av platsen genom bokningsverktyg, kommunikationsplan inklusive anpassad hemsida, informationsskyltar i Strömstad och på Alaska
• Tagit fram en plan för att öka attraktiviteten genom att se över möjligheter för programverksamhet, kulturaktiviteter m.m. såsom till exempel viskvällar på Alaska
• Gått igenom möjligheter för kommande finansiering och ungefärlig budget för restaurering och underhåll av själva murarna på Alaska
• Bidragit till att förlänga säsongen för Alaska och på sikt hitta nya säsonger/målgrupper

Vill du engagera dig för Alaska?

Bli medlem i föreningen Alaskas vänner.

Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med ideell förening Room2Grow och Möjligheternas Hus Ab har fått beviljat medel från Arvsfonden för tre års projekt ”Händernas Hus 2.0”.

Bakgrunden till Händernas Hus 2.0 är ett tidigare projekt som riktade sig till kvinnor i asylprocessen med syftet att bryta isolering och segregation och finansierades av Länsstyrelsen Kalmar län under 2018 – 2019.

Projektet är i samarbete med Allmänna arvsfonden.

En kamratcirkel består ofta av en grupp som själva har tagit initiativet att starta en cirkel. Här lär deltagarna av varandra och delar på lika villkor med sig av sina kunskaper och uppfattningar. En deltagare ska utses till cirkelledare, det är hen som ansvarar för att cirkeln fungerar som den ska och som sköter närvarorapportering. SV bjuder alla ledare på en cirkelledarutbildning där vi behandlar ämnen så som pedagogik, gruppdynamik och SV.s värderingar. Att vara med i en kamratcirkel kostar ingenting och vi på SV bistår gärna med det vi kan, till exempel studiematerial eller lokaler.

Exempel på kamratcirklar:

• Bokcirklar är den vanligaste typen av kamratcirkel. Här läser gruppen utvalda böcker och diskuterar sedan kring frågor som karaktärers motiv och beslut eller en författares författarskap.
• Stickkafé, måleriträffar eller bokbinderi – alla är de exempel på kamratcirklar inom hantverk. Deltagarna träffas och skapar tillsammans, hjälper och inspirerar varandra.
• I en språkcirkel träffas deltagarna för att hålla i gång kunskapen i ett främmande språk.
• Musikcirkel - Att repa för glatta livet tillsammans med sitt band är också en slags kamratcirkel! Tillsammans utvecklar deltagarna sina musikaliska kunskap, vi på SV kan till exempel hjälpa till med replokal.

Projektets främsta mål är att genom olika aktiviteter ge personer med funktionsvariationer, psykisk ohälsa och/eller äldre över 62 år möjlighet att delta i en positiv gemenskap. Vi vill ge målgruppen möjligheten att delta på en kravlös och kreativ aktivitet som är enkel att vara med i, som bidrar till glädje och gemenskap vilket motverkar den ofrivilliga ensamhet som vi vet att många i målgruppen lider av. Aktiviteterna kan vara till exempel: matlagning, hälsa och välmående, hantverk, sång och musik eller annan kreativ verksamhet.

Under 2023 kunde vi tack vara verksamhetsbidrag från Socialstyrelsen genomföra aktiviteter riktade mot denna målgrupp med inriktning estetisk verksamhet. Projektet var uppskattat bland deltagarna och vi såg ett fortsatt behov av att även framåt kunna ge fler ofrivilligt ensamma att delta på aktiviteter som främjar den psykiska hälsan genom bl.a. gemenskap.

Vill du veta mer om projektet? Kontakta gärna vår projektsamordnare Johanna Haferbier, kontaktuppgifter finner du nedan.

Är du musikproducent och beat maker så ska du absolut anmäla dig till tävlingen för att visa upp din talang på scenen där du har chansen att imponera på domarna och publiken och ta dig vidare till finalen där du tävlar om 1:a, 2:a. & 3:e pris. Klicka på länken för att komma till anmälan.

I februari 2022 bröt kriget mellan Ryssland och Ukraina ut och vi ser än idag, juni 2023, inget slut på detta. Många människor har varit tvungna att fly från det krigsdrabbade Ukraina och de har varit på flykt länge. Många av dem som kommit hit pratar endast ukrainska eller ryska och detta har skapat språkliga begränsningar för människorna att ta sig in i det svenska samhället. Det finns därmed ett stort behov hos målgruppen att lära sig det svenska språket och hur det svenska samhället samt arbetsmarknaden ser ut och fungerar.

Under perioden juni 2022 till maj 2023 har vi på Studieförbundet Vuxenskolan i Kalmar län med hjälp av TIA-projektmedel från Länsstyrelsen Kalmar län arrangerat studiecirklar med svenskundervisning för personer som kommer från Ukraina. Undervisningen har bidragit med kunskap om det svenska språket och samhället, lärande, ett sammanhang och stärkt självkänsla hos deltagarna. Innan projektets slut insåg vi att mer verksamhet behövs för målgruppen och vi sökte medel för ännu ett projekt från Länsstyrelsen vilket vi också fått beviljat. Mellan juni 2023 och juli 2024 kommer vi därför fortsätta med undervisning av det svenska språket och om samhället för målgruppen, vi kommer nu lägga än mer fokus på arbetsmarknaden för att på så vis hjälpa deltagarna på deras väg ut i arbete.

Internkontrollen består av

• Efterkontroll (tidigare kallad särskild kontroll)
• Rimlighetskontroll
• Gemensamt kontrollarbete tillsammans med de övriga studieförbunden
• SV:s egna kontroller.

I efterkontrollen genomfördes även en uppföljning av avdelningarnas egna rutiner och kvalitetsarbete samt av deltagarnas och cirkelledarnas upplevelse av att ha deltagit på en studiecirkel hos SV.

Efterkontroll

I stort sett är den folkbildning som bedrivs i SV god och uppfyller statens syften. Vi har identifierat riskerna i vår verk samhet och har kontrollerat arrangemangen
vilket lett till justerad verksamhet. Att utgå från riskparametrar både i internkontroll och i efterkontroll har god effekt och kommer att bidra till en förbättrad kvalitet i verksamheten.

Avdelningarnas systematiska arbete med kvaliteten under 2021 har lett till väsentligt färre dubbelrapporteringar och tveksamheter.
Över lag återkommer följande typer av brister i denna granskning, men i olika grader:

• Otydligt anordnarskap.
• Avsaknad av rutin för planering och genomförande av arrangemang.
• Bristfällig rimlighetsbedömning.
• Felaktig kodning i GUSTAV.
• Bristfälliga arbetsplaner.
• Delvis felaktig hantering vid kostnadsersättningar.

De riskindikatorer som genererat högst andel justeringar är cirkelledare utan utbildning samt efterregistrerad verksamhet. Vi kan konstatera att de felaktigheter som hittades i förra årets efterkontroll (dåvarande särskilda kontroll) som berodde på slarv, fortfarande kan hittas i årets kontroll. Det saknas tydliga rutiner för hur en rimlighetsbedömning görs och hur man säkerställer ett starkt anordnarskap för varje arrangemang i föreningssamarbeten De efterregistrerade arrangemangen berodde ofta på att rutinerna inte hunnits med, men vi kunde hitta flera fall av verksamhet dä r anordnarskapet var alltför svagt och där efterregisteringen är en av konsekvenserna av de svaga anordnarskapet. Dock kunde det urskiljas i efterkontrollen att många avdelningar själva har upptäckt sina brister och på olika sätt har infört rutiner som ska motverka dessa.

Uppföljning av demokratikriterier

Vi har mätt hur SV uppfyller statens syften med statsbidragen till folkbildningen genom kvalitativa intervjuer i avdelningarna.

Generellt sett uppfyller SV statens syften med statsbidrag till folkbildningen. Att utbildnings- och kultursyftet är något lägre är naturligt, då exempelvis en studiecirkel i Excel inte bidrar till kultursyftet. Samma mätning gjordes i förra årets kontroll och en praktiknära forskningsstudie har sedan genomförts för att analysera resultatet och vad som påverkar studiecirkelns demokratifrämjande roll.

Studiens slutsats är att ett gott anordnarskap ökar uppfyllnaden av demokrati-, mångfalds- och påverkanssyftet, medan studiecirkelns ämne och form (kamratcirkel, allmänmarknadskurs, föreningscirkel eller särskilt uppdrag) inte påverkar graden av syftesuppfyllnad (Stjärnqvist 2022). Detta betyder att anordnarskapet är SV:s viktigaste verktyg för att ytterligare höja kvaliteten i verksamheten. Resultatet från årets mätning är i stort sett samma som föregående år. Andelen bedömningar av att demokratisyftet är helt eller nästan helt uppfyllt och har ökat med 11 procentenheter.

Rimlighetskontroll

Under årets rimlighetskontroll framkommer det att 2021 präglades av pandemin men avdelningarna lyckades utveckla en annan typ av innehåll för sina arrangemang för att möta publik, deltagare och cirkelledare på ett nytt sätt. Generellt har de flesta avdelningarna och kom munerna minskat, men där ökningar skett har det funnits konkreta orsaker. Detta har genomförts över lag med ett gott kvalitativt innehåll. Närvaron av verksamhetsutvecklare är en viktig anledning till ökningen. Den är kopplad till möjligheten att skapa nya olika typer av arrangemang, utveckla digital kompetens, support under själva arrangemangen och stöttning av cirkelledarna som har nya typer av studiecirklar. 

Resultatet av årets rimlighetskontroll av SV:s ökning kan kopplas till covid 19 och den visar a tt SV har haft en aktiv roll för att skapa verksamhet och för att underlätta delaktigheten för utsatta målgrupper som inte alltid har den tekniska kunskapen att på egen hand delta på digitala plattformar och arrangemang. SV har kommit till dem i stället. 
De justeringar som gjorts beror på felaktig verksamhetsform. Det höga antalet kulturprogram i Ljusdal har genomförts på ett korrekt sätt. Vi ser ändå ett behov av en diskussion kring rimlighetsbedömning av rapporteringen av samma typ av arrangemang i större skala. Rimlighetsbedömningar lyfts in i förbundets arbete med kompetensutveckling kring kvalitet och etikfrågor.

Övergripande analys av årets kontroller

I samband med årets internkontroll framkommer det tydligt att SV gör ett viktigt arbete för att bedriva tillgänglig folkbildning. Vi anpassar vår verksamhet utifrån individens behov och är uppmärksamma på vilka behov som finns för de olika målgrupperna. Genom SV:s arbetssätt utvecklas och främjas den svenska demokratin och skapar möjlighet för en stor mångfald av människor att påverka s itt eget liv och också att engagera sig i samhällets utveckling. SV deltar i och utvecklar kulturen och ökar bildningen i det svenska samhället. Avdelningarna har mött behovet av att fortsätta bedriva folkbildning under säkra omständigheter under coronapandemin. De har ändrat formatet för att tillmötesgå deltagare och publik och samtidigt utvecklat andra typer av verksamhet. Under denna tid har de också kompetensutvecklat cirkelledarna i cirkelledarrollen och i digitala kunskaper. 

Förra året visade internkontrollen att musikverksamheten och kultur/ integrationsföreningar orsakade flest justeringar. Under årets granskning är detta mer utspritt i oli ka typer av målgrupper men vissa brister kan urskiljas även i år. Bristerna och justeringarna framkommer framför allt i efterkontrollen som visar att det saknas en kunskap om vikten av tydligt anordnarskap och detta leder ibland till felaktig administratio n, till exempel efterregistrering. Rimlighetsbedömningen är generellt något som avdelningarna har med sig i det vardagliga arbetet, men det syns tydligt när denna rutin inte är en del av planeringen. Detta visar att de riskindikatorer och rutiner för grans kning som SV har tagit fram, ger resultat. Genom dessa resultat ser vi att det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter att utvecklas för att säkerställa att den folkbildning SV bedriver uppnår villkoren. 

Vi ser ett skifte i när och var vi hittar och ide ntifierar fel och brister. Vi har nu en urvalsprocess som bättre ringar in bristfälligt anordnarskap och ökade risker. Parametern ”individer med höga antal timmar” resulterade inte i någon justering i år. Även dubbelrapporteringarna har minskat kraftigt. Detta visar att förgående års arbete för att identifiera och avsluta grupper som försöker utnyttja systemet, har gett resultat. Arbetet med Studieförbunden i samverkans gemensamma rapport är fortsatt viktigt för kvalitetsarbetet och vi förväntar oss att kunna identifiera brister i ännu högre grad under innevarande år. Att arbeta med riskindikatorer i avdelningarnas egenkontroll, samt att uppmärksamma vikten av ett starkt anordnarskap, kommer med stor sannolikhet att resultera i att arrangemangen som slutrapporteras håller hög kvalitet både i administration och verksamhet.

Uppföljning 2020 års internkontroll

• Undersöka möjligheten att ta fram nya mallar och nya arbetssätt för arbetsplanerna, på ett sätt som bättre fångar in bildningsresan och som är tillräckligt flexibel för den breda verksamhet vi bedriver.
  - Pågående arbete som sker under 2022 tillsammans med övriga studieförbund. Förväntas implementeras under hösten eller årsskiftet.
• Lyfta upp anordnarskap som tema i kvalitetsnätverk och under kvalitetstorsdagar.
  - Genomfört både under kvalitetsnätverk och kvalitetstorsdag. Dock behöver vi fortsätta att lyfta anordnarskapet i diverse utbildningssatsningar.
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom kring Särskild kontroll.
  - Genomfört under hösten 2021 i kvalitetstorsdag och kvalitetsnätverk.
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.
  - Pågående arbete, förväntas implementeras under hösten 2022.
• Använda parametrar från utökad särskild kontroll både i egenkontroll av innevarande år och efterkontroll i särskild kontroll.
  - Genomfört
• Använda indikatorer på administrativt slarv som urval för särskild kontroll.
  - Genomfört
• Fortsätta arbetet med kvalitetsnätverk och kvalitetstorsdagar för att öka folkbildningskunskapen och medvetenheten kring kvalitets- och etikfrågorna i organisationen.
  - Genomfört
• Följa upp verksamheten i Ljusnarsberg.
  - Genomförts. Detta har besvarats i den avslutande delen i rimlighetskontrollen.
• Lyfta upp avgränsningar mot kommersiell verksamhet, i synnerhet musikstudior i kvalitetsnätverk och musiknätverk.
  - Genomfört på kvalitetstorsdag och i kvalitetsnätverk.

Åtgärder med anledning av årets internkontroll

Förutom de justeringar som tidigare har nämnts har SV identifierat behov av att genomföra följande åtgärder:

• SV ska driva utvecklingen av tydliga re ramar kring vad en rimlighetsbedömning innebär tillsammans med övriga studieförbund.
• Ta fram en utbildningsinsats om verksamhetsutvecklarens roll. Bör innehålla bland annat anordnarskap ets betydelse administrativ hantering, samverkan med föreningar etc.
• Uppdatera rutinen för kostnadsersättningar och erbjuda erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna och SV:s redovisningsce ntral involveras i arbetet. Utbilda i de vanligaste felen som görs.
• Använda riskindikatorer som urval för nästa års efterkontroll samt avdelningarnas internkontroller.
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom från resultatet av årets internkontroll.
• Ta fram och implementera tydliga mallar för arbetsplaner tillsammans med Studieförbunden i samverkan.
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.

Ladda ner hela Rapport Internkontroll av 2021 års verksamhet Studieförbundet Vuxenskolan

Ett kulturarrangemang genomförs (eller visas) inför publik – antingen i fysisk form eller digitalt – och vänder sig till ungdomar och vuxna. Det kan vara allt från föreläsningar, allsång, teater- eller dansuppvisningar till filmvisningar och utställningar. Mer information om kulturarrangemang hittar du via länken nedan.

I kulturkatalogen erbjuder vi också workshops tillsammans med våra ledare där ni får prova på en folkbildande aktivitet. Det kan vara allt från olika hantverk till dans och musik. Läs mer via länken Vad är annan folkbildningsverksamhet?

Föreningen Skogens medlemmar är framför allt skogsägare, anställda, maskinförare och företagare som ser behovet av en obunden organisation som kan föra skogsbruket framåt genom debatt, utbyte av idéer och nya kunskaper.

Samverkansavtalet mellan SV och Föreningen skogen syftar till att underlätta och stödja regional/lokal verksamhet och arbete för båda parter samt nationell utveckling av skogliga läromedel så att verksamheten inom Föreningen skogen och SV blir mer givande.

Tillsammans med Skogen kommer vi skapa ett nätverk med ambassadörer som kommer bli de kontaktpersoner våra verksamhetsutvecklare kan prata folkbildning med. Just nu planeras en studiehandledning till Gunnar Wetterbergs bok Träd.

Nationell kontaktperson på Studieförbundet Vuxenskolan: 
Jens Öst
jens.ost@sv.se

Vill du vara med och göra skillnad för klimatet och miljön? Plantera träd i SV-skogen!

Sammanlagt har vi nu planterat 2403 träd på totalt 20 gårdar.

Klimatförändringar och global uppvärmning är tydliga tecken på att jorden är i obalans. Den skogsbeklädda ytan i Colombia minskar kraftigt, vilket är bekymmersamt för klimatet då skogen behövs för att binda koldioxid som förhindrar den globala uppvärmningen. Tillsammans med föreningarna APROFRUSA och Grupo Asociativo Alto Troja planterar vi därför träd i SV-skogen i Colombia.

Genom att köpa trädplantor för endast 100 kr per träd hjälper du fattiga familjer på landsbygden i södra Colombia att forma sin egen skog så att de inte behöver avverka träd i regnskogarna för att få virke, stolpar och ved. Samtidigt som du gör en insats för miljön för nuvarande och framtida generationer. De träd du är med och planterar växer upp till fullvuxna träd på bara 15 år.

Kontakta Anders Heimer, anders.heimer@sv.se eller 054-402 01 31 för mer information. 

Vi lägger här ut filmer och föreläsningar som kan vara intressanta att ta del av i debatten om skogen. Dels bifogas länkar till Utbildningsradion samtiden/ UR Samtiden som producerat filmer som också går att se på Kunskapskanalen under april och maj månad 2021. Beskrivande text och länkar för filmerna ses nedan. Vi har också bifogat en länk till ett mycket intressant seminarium som genomfördes i december 2020 på Kungliga skogs och lantbruksakademien/ KSLA, med rubriken Forskningsresultat om skog är inte alltid evidens. Ett seminarium som ifrågasätter hur forskningsresultat ibland används.

Vi har gjort en liten sammanställning på när de olika föredragen börjar i det inspelade seminariet. Vi lovar att ni kommer att få svar på vissa frågor och att det kommer att bli lättare att följa och bemöta skogsdebatten. Efter de fem föredragen presenterar några andra personer sin syn på föredragen och problematiken med att tolka och föra ut forskningsinformation.

Vad är problemet?

En hypotes om maktförskjutning av tolkningen

Peter Holmgren

7 min in i filmen

Här nedan följer fyra exempel på artiklar eller information som är felaktiga eller där media övertolkar budskapet.

Kraftigt ökad skogsavverkning över Europa hotar klimatomställningen

”En granskad artikel som är helt fel om avverkningsnivån i Europa”

Peter Holmgren

17,30 min in i filmen

Två berättelser om Sveriges skogar

”Det var i stort lika mycket skog som var under 60 år 1926 som det är i dag.”

Jonas Jacobsson

34 mi in i filmen

Rödlistan är viktig och har stor betydelse för både debatt och policyarbete, Men kanske är den felkalibrerad

”Enligt rödlistan bör det dö ut 11-12 arter/år men under de senaste 30 åren har troligen en art dött ut. ” (Förgyllt metallfly är troligen utrotad på 1990-talet)

Tomas Thuresson

49, 30 min in i filmen

Läcker hyggen mer koldioxid?

”Marken på ett kalhygge läcker ofta mindre kol än marken i en sluten skog.”

Samtidigt binds 100-150 kg kol in i mineraljorden i svensk skogsbruksmark.

Göran Örlander

1 tim, 4, 30 in in filmen

• Jazz, 13+
• Pyttecheer, 5 år

I södra Sverige har vi ett annat klimat och andra naturliga förutsättningar än de mellersta och norra delarna av Sverige, men det finns också skillnader när det gäller hur skogen ägs och sköts där större delen av skogen ägs avenskilda och drivs som familjeskogsbruk.

Därför se vi ett mycket stort behov av anpassningar av skogsbruket som utgår från våra sydsvenska förutsättningar. Klimatförändringarna innebär en ökad osäkerhet och risk för skogsbruket. Klimatförändringarna motiverar därför en ökad variation och riskspridning i skogsbruket, särskilt i södra Sverige och Småland, där risken för klimatrelaterade skador är större än i landets övriga delar. Anpassningsåtgärder kan i flera fall innebära ökade kostnader eller en ekonomisk risk, men det kan också finnas åtgärder som minskar riskerna medbibehållet ekonomiskt utfall, alternativt ett litet ekonomiskt bortfall men klart minskad risk.

Den svenska skogen har en mycket stor klimatnytta genom att när den växer tar den upp koldioxid från i atmosfärenoch lagrar in den i biomassa. Enligt naturvårdsverkets statistik så var det årliga nettoupptaget i Sverige cirka 44miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1990-2017. Tillväxten kan också skördas och omvandlas tillförnybara skogsprodukter som kan ersätta fossila bränslen, fossilintensiva produkter och betong. Om skogens roll i klimatarbetet ska förstärkas så måste bidraget öka jämfört med den klimatnytta som skogen redan skapar. Det finns stora möjligheter att ersätta material, som inte är förnyelsebara eller i andra avseenden inte hållbara för miljön, medexempelvis skogsråvara.

Förutom de traditionella användningsområdena för skogsråvara finns andra produkter idag såsom textilfiber för viskostyger, biokompositmaterial, biodrivmedel, kemikalier och biodiesel. Därför är det viktigt att säkerställa skogens roll som kolsänka genom att ta till vara på förändrade produktionsförutsättningar samtidigt somman minskar riskerna för skadeverkningar.