Syftet med projektet var att utveckla kapaciteten och beredskapen för mottagandet av nyanlända personer och ensamkommande barn. Dessutom syftade projektet till att främja samverkan mellan kommuner samt mellan kommuner och andra aktörer för att underlätta etableringen i samhället.

Håbo kommun har tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan skapat ett servicekontor som hade öppet i Arbetsmarknadsenhetens lokaler på fredagar från 9 januari kl.10.00-15.00. Från den 1 mars till december hade vi totalt 253 ärenden och i genomsnitt 6,5 besökare per tillfälle. Insatsen har varit mycket uppskattad och antal besökare har ökat succesivt under perioden.

I samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan har det funnits tillgång till studie- och yrkesvägledning och Studieförbundet Vuxenskolan har bland annat genomfört svenska för ukrainare i samband med servicekontorets öppettider och informationsinsatser har gjorts för att underlätta jobbsökande för ukrainare.

Projektet mötte i mycket hög grad de behov som beskrevs i ansökan. Vi har underlättat för personer som behöver stöd i myndighetskontakter och skapat aktiviteter som underlättar integration. Skapat ett nav för samverkan med civilsamhället och tagit fram ett bra utbildningsmaterial för barnfamiljer som behöver översatta informationsfilmer och utbildningsmaterial för att förstå hur det svenska samhället fungerar.

Särskilt fokus har legat på de ukrainska flyktingarna och flertalet insatser har riktats mot den gruppen.

Av besökarna har 56% varit kvinnor och 44% män. Flest frågor har varit kopplade till Arbetsförmedling och Försäkringskassa, men det har varit ett brett spektrum av frågor om utbildning, bostad, fritid m.m.

Verksamheten har i första hand bedrivits genom cirkelverksamhet och utflykter lokalt och regionalt. Under projekttiden har ca 140 kvinnor och 100 barn (2-12 år) varit aktivt delaktiga i verksamheten. Deltagarna hade uppehållstillstånd i Sverige och sin kommunplacering klar. Det var viktigt då projektet syftade till att skapa delaktighet i det samhälle man har tänkt att bo i.

Under projekttiden utvecklade vi också en modell för att arbeta med inkludering och delaktighet – modell gemenskap. Modell Gemenskap är en metod för att med delaktighet som ledord verka för att mammor och barn som är nya i Sverige och i synnerhet mindre orter ska känna delaktighet i lokalsamhället – gemenskap.

När känner man sig hemma i det samhälle man bor i?

Kanske när man:

• Känner att man har en möjlighet att påverka sitt och sina barns liv?
• Har en tillhörighet utanför hem och skola, en tid och plats där man känner att man kan göra något för sin egen skull och växa som människa?
• Lärt känna andra människor på orten, kan utbyta erfarenheter, känner en samhörighet?
• Vet hur samhället ser ut rent geografiskt och vet vad som finns att göra lokalt och regionalt?
• Har tillräcklig kunskap och självförtroende för att ta del av vad samhället har att erbjuda?

METODUTVECKLING 

Utveckla ett arbetssätt i dans och ledarskap för personer med intellektuell funktionsvariation 

DANSLEDARUTBILDNING 

Erbjuda dansledarutbildningar för personer med intellektuell funktionsvariation 

DANS PÅ FRITIDEN 

Erbjuda dansaktiviteter på fritiden för personer ur målgruppen och bilda dansgrupper som kan fortsätta efter projektet 

KULTURFÖRMEDLING 

Bidra till skapandet av en kulturförmedling i samarbete med projektet KulturBYRÅkraterna 

Studieförbundet Vuxenskolan är en idéburen organisation med bred folkbildningsverksamhet över hela landet. Vår värdegrund hävdar principen om människors lika värde baserat på de grundläggande mänskliga rättigheterna. Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. Den utgår från individens rättigheter och skyldigheter att som aktiv medborgare ta ansvar för en samhällsutveckling som stärker den liberala demokratin.

Konstnären Olga Karlsson älskar att måla i akvarell.

Olga är född i Ryssland, utbildad arkitekt, egen företagare och har nu bott i Kil ca 30 år. I unga år drev hon en konstskola tillsammans med sin syster och hon har stor erfarenhet av att vara lärare i konst. Hon målar i flera olika tekniker som teckning, akryl, olja och akvarell.

- Med akvarell har du större möjlighet att uttrycka känslor än till exempel olja, berättar Olga.

- Akvarell är minsann inte det första du lär dig men på senare tid har akvarell fått ta större plats på konstscenen och min dröm är att göra tekniken tillgänglig för alla. Genom mina kurser får deltagarna bland annat tips på material, färg, penslar, att måla vått-i-vått och vått-i-torrt.

Att måla akvarell innefattar många olika tekniker där det sätts stora krav på noggrannhet.

Genom att gå en akvarellkurs får du insikt, kunskaper och färdigheter i att måla akvarell med detaljrikedom.

Konstnär Olga Karlsson är mycket duktig och har stor erfarenhet av att vara cirkelledare.

Foto: Marina Johansson, Säffle-Tidningen.

#vägraskuld var ett arvfondsprojekt som pågick 2020-2023 med syfte att förändra förutsättningarna för unga anhöriga. Unga anhöriga syftar på personer under 18 år som hjälper, vårdar eller stöttar någon i sin närhet som av olika anledningar inte klarar av vardagen på egen hand. Det kan handla om en partner, förälder, syskon, klasskompis, tränare, vän eller granne. 

Projektet hade som mål att ge unga anhöriga insikt i den egna situationen samt verktyg de behöver för att hantera sitt anhörigskap. Som ett led i projektets arbete har de därför arbetat fram fyra olika verktyg för yrkespersoner att använda i mötet med just unga anhöriga. De är framtagna tillsammans med målgruppen i syfte att fånga upp och möta unga i sitt anhörigskap.

Projektet är baserat på egna erfarenheter av att vara just ung anhörig utan stöd eller stöttning och drevs av Studieförbundet Vuxenskolan med finansiering från Allmänna Arvsfonden.

Under projektet skedde samarbeten med kommunerna Töreboda, Mark, Tidaholm, Borås, Trollhättan, Lerum, Härryda och Vänersborg samt Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Anhörigas riksförbund.

Brinner du för något speciellt ämne som du gärna vill förmedla till andra? Tycker du om människor, möten och att utvecklas? Jobbar du skift, är dagledig eller student och söker ett extrajobb? Eller pensionerad lärare och vill lära ut ditt roligaste ämne? Möjligheterna är många.

Vi efterlyser alltid nya ämnen, nya idéer och nya ledare!

Anhörigas insatser är avgörande för att äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning ska få den vård och omsorg de behöver.

Anhöriga finns i alla åldrar och det är viktigt att få stöd och kunskap.

I Örebro län arrangerar vi:

• Samtalsgrupper för anhöriga
• Caféträffar
• Föreläsningar
• Aktiviteter med kultur

Om du vill läsa mer om projektet, hittar du information på projektsidan.

Är du 16–25 och står utan jobb eller studier? Då har du kommit rätt.

Här kan du testa nya saker, träffa folk och ha kul – helt gratis.

Du behöver inte veta vad du vill, vi är här för att utforska och fundera över just vilka vägar framåt som finns att överväga. Kom som du är och prova dig fram i din egen takt tillsammans med andra.

Broschyr kommer inom kort

UTSTÄLLARE 2026

Öppettider angivna dagar 10-16, se övriga tider under utställarinformation.

Vi har märkt ut de ställen som har ramp till sina lokaler inomhus, men många av utställarna har även grejer utomhus där det går bra att komma fram med rullstol.

1. Hultanäs Sport och Fritid

Lördag

Hultanäsgården, Hultanäs 1

Ramp

Aktivitet: Raggmunk och Fläsk

2. Ebbas bod

Lördag och Söndag

Rösjöholm (mellan Hultanäs & Näshult på väg 125)

Aktivitet: Självbetjäningsbod med plantor och pinaler.

I boden erbjuds diverse pinaler och plantor till trädgården

3. Papillon Café Boutique i Näshult

Lördag & Söndag

Plats: Butiken i Näshult (postadress Åseda)

Aktivitet: Fika, lättare lunch, försäljning av hantverk, hemgjord sylt mm.

4. Lottis Trädgårdsdesign

Lördag & Söndag

Plats: Skögle, Åseda

Aktivitet: Butik – buskar, träd, perenner, krukor & inredning

5. KeramikUnik

Lördag & Söndag

Plats: Butik – Olofsgatan 13 Åseda

Aktivitet: Unik handgjord keramik i naturfärger

Handgjord brukskeramik i mjuka former och färger finns hos KeramikUnik i Åseda. Unika skulpturala arbeten finns också.

6. Persson & Persson

Lördag & Söndag

Plats: Ösjöbol

Aktivitet: Återbruksglas och hytta.

7. Flyttloppis i Mörtelek

Lördag & Söndag

Plats: Mörteleks Frälsegård, Åseda

Aktivitet: Loppis med gammalt och nytt

Här är loppisen med blandning av gammalt och nytt. Inredning, porslin, glas från olika glasbruk, Tupperware, böcker, kläder, hockeyutrustning, spel mm.

8. Violas hantverksvagn

Söndag

Plats: Kuttaboda Lövholmen, Åseda (förr gamla affären)

Aktivitet: Egengjutna ljus, handgjorda dekorationer i tråd

Inredningsdetaljer i jesmonite, tråd och vax. Färg och form följer årstiderna. Stillsam och mjuk dekoration.

9. Mösjöhults Nya Bygdegårdsförening

Lördag & Söndag

Plats: Mösjöhult Bygdegård, Åseda

Aktivitet: Våffelservering i Knohult. Fotoutställning & växtförsäljning

10. Uranäs Blomsterverkstad

Lördag & Söndag

Plats: Uranäs Blomsterverkstad, Uranäs 4, Fagerhult

Aktivitet: Blommor, inredning, Café och loppis

I serveringen: Grilltallrik, sommarpaj med vaniljsås och andra godsaker.

11. Älghults Sockens Hembygdsförening

Lördag

Plats: Älghults hembygdspark, Älghult

Aktivitet: Servering av husmanskost, utställning

Servering av husmanskost 11.30 – 14. Övrig tid kaffe med dopp. Utställningen i museet är öppen samt övriga byggnader.

12. Uppvidinge Biodlarmuseum

Lördag

Plats: Biodlarmuseumet i Älghult (vägen mot Målerås)

Aktivitet: Upplev biets fantastiska värld

Vi visar runt på biodlarmuseumet, pratar bin och säljer fika.

13. Grethes lilla butik

Lördag & Söndag

Plats: Lundby 1, Alstermo

Aktivitet: Försäljning av garner, sticktillbehör och hantverk

Försäljning av garner, sticktillbehör och hantverk. Lite träslöjd och lätt servering.

Ramp för rullstol finns.

14. Alstermo Bruk

Lördag & Söndag

Plats: Alstermo Bruk, Alstervägen 2, Alstermo

Aktivitet: Fabriksförsäljning. Försäljning av smycken och textilt hantverk.

Fabriksförsäljning av väskor, lådor och annat fint i papp. Veronica Åberg Design säljer smycken. TRÅÅNA Design säljer textilt hantverk.

Ramp finns.

15. Bockaskruvs Bygnadsförening

Lördag

Plats: Bockaskruv Skola, Botillabo, Alstermo

Aktivitet: Utställning, försäljning, loppis, kaffeservering och orkideäng

Försäljning av blommor. Kaffeservering i vår gamla fina skola. Loppis, utställning av gamla skolsalen. Orkideängen i Botillabo.

16. Drop in-vigsel

Lördag

Plats: Fröseke kapell, Fröseke

Aktivitet: Drop in-vigsel i Fröseke Kapell

Drop in-vigsel och bröllopsutställning i Fröseke kapell mellan kl. 10-15. Bara att komma om man har en giltig hindersprövning och ena parten tillhör Svenska kyrkan. Bröllopsmusik, solosång, tårta, alkoholfritt bubbel ingår och allt är gratis. Anmälan vid ankomst i Nylunds skola (mitt emot). Där är det bröllopsutställning med tårtor, bröllopsklänningar, brudbuketter mm. Bergfelts frisörer fixar bröllopsfrisyren gratis och Anettes Blommor har gjort brudbuketterna som man kan låna till vigseln.

17. Målaralliansen i Uppvidinge och Designfabriken i Fröseke

Lördag & Söndag

Plats: Designfabriken i Fröseke

Aktivitet: Smålands hemliga konsthall. Konstutställning i Frösekes gamla spegel och möbelfabrik. Vernissage 23/5 med tal kl. 12 av Filippa de Vos, Bild&Form Kronoberg.

Filippa de Vos, Bild&Formutvecklare på Region Kronoberg talar i ”takfönstersalen” på Designfabriken. Ämnet är landsbygdens möjligheter för konst & kultur i en tid då vi blir färre unga och småkommunernas ekonomiska förutsättningar krymper.

18. Skräddarrummet i Fröseke

Lördag & Söndag

Plats: Centrumhuset i Fröseke

Aktivitet: Heike Heinzon

19. Sleeping Beuty i Fröseke

Söndag

Plats: Fröseke

Aktivitet: Vi väcker sovande platser i Fröseke

Workshopar och vandringar för barn och vuxna inom ramen för EU-projektet Sleeping Beuty.

20. Hantverkshuset i Målerås

Lördag & Söndag

Plats: Mackamålavägen 7, Målerås

Aktivitet: Konstnärlig magi i Målerås Hantverkshus

I butiken finns ljus, glaskonst, keramik, stickat, virkat, hästskokonst, trätofflor och norska garner. Plantbytardagar. Vi serverar kaffe och våfflor.

21. Galleri Karlslund, Målerås

Lördag & Söndag

Plats: Södra Måleråsvägen 57

Aktivitet: Konst & hantverk

Katharina Johansson: Måleri – akvarell, tusch, blyerts, kol, krita. Virkning av mormorsrutor.

Kerstin Karlsson Garlati: Måleri – olja – på duk med kniv.

Anders Welinder: Måleri - olja – på duk med kniv.

22. Kermaikfatet i Bohult

Lördag & Söndag

Plats: Bohult, Lenhovda

Aktivitet: Försäljning av keramik, fika

Prova att dreja, fika. Försäljning av svensk keramik.

23. Handelsboden i Sävsjöström

Lördag & Söndag

Plats: Folketshusvägen 6, Sävsjöström

Aktivitet: Presenter, blommor, loppis & kaffeservering

En handelsbod med presenter, blommor, godsaker. Två rum fulla med loppisprylar. Kaffeservering på uteserveringen med lättare tilltugg.

24. TADAH kafferosteri

Lördag & Söndag

Plats: Romarliden 2, Lenhovda

Aktivitet: Försäljning av hantverksmässigt rostat kaffe och fika

Rosteributik, kaféstuga, kaffemuseum och uteservering

25. Hållbarhetsmode i Åhult

Lördag & Söndag

Plats: Åhult Hemmet 2, Kosta (i Uppvidinge kommun)

Aktivitet: Försäljning av lifebags, vackra flätade väskor, loppis samt utförsäljning av plagg från House of Lola. Se unika stenmurar i lantlig miljö.

26. Lidboholms gård, Braås

Lördag & Söndag

Plats: Lidboholms Gård, Braås

Aktivitet: Servering, gårdsbutik, gårdsvisning, hantverkare/konstnärer ställer ut

Fika, pizza, gårdsbutik, hantverkare och konstnärer. Guidad visning av aktiva gården i kulturhistorisk miljö.

27. Presentkällarn i Klavreström

Lördag & Söndag

Plats: Baldersvägen 1, Klavreström

Aktivitet: Bok & Presentaffär

Ljuslyktor, smide, servetter, nya feelgoodböcker 20 kr, presentartiklar.

28. Uppvidinge konst & kulturförening

Lördag & Söndag

Plats: Gamla kvarnen i Klavreström (Ängelholmsvägen)

Aktivitet: Utställning. Annelie Janke med stickerier, Karin Widlund med målade shamanska trummor och trumdemonstration. Hanne Marott-Alpers tavlor och djurritningar och Anita Gustafsson med handvävda tyger. Kaffe, fika & utsikt över sjön.

Susanne Hjort är verksamhetsutvecklare för Studieförbundet Vuxenskolan i Umeå i Västerbotten men utöver det är hon också permakulturdesigner. Just nu håller hon som bäst på att skapa ett studiecirkelmaterial i beredskapsodling som ska vara klar under mars månad 2025.

Ordet folkbildning dyker första gången upp i svenska språket 1805 med betydelsen ”förbättring af de lägre classernas uppfostran”. I dag är ordet närmast synonymt med fri och frivillig folkbildning. Folkbildningen består framförallt av ett antal verksamheter och institutioner vid sidan av det formella utbildningsväsendet som alla har rötter i 1800-talet. Fem viktiga grenar har varit läsecirklar, föreläsningsföreningar, folkhögskolor, studieförbund och folkbibliotek.

Gemensamt för den fria folkbildningens olika grenar är att de till stor del bygger på egna aktiviteter och ett icke-auktoritärt förhållande mellan ledare och deltagare. Den fria folkbildningen står för öppenhet och respekt för alla människor, oavsett kön, ålder, religion, etnicitet samt social och ekonomisk bakgrund.

Ämbetsmannen Carl af Forsell grundade Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande 1833 och Sveriges första populärvetenskapliga tidskrift, Läsning för Folket, 1835. Sveriges första föreläsningsinstitut, Stockholms Arbetareinstitut, grundades 1850 av den liberale läkaren Anton Nyström.

De första svenska folkhögskolorna grundades 1868 i Önnestad och Hvilan i Skåne samt i Herrestad i Östergötland. En inspirationskälla var de idéer som formulerades av den danske prästen och författaren N.F.S. Grundtvig på 1830-talet. Fredrika Bremer drev kravet på bättre bildningsmöjligheter för kvinnor. Hennes främsta arvtagare inom kvinnorörelsen var Sophie Adlersparre. På 1860-talet startade hon bland annat söndags- och aftonskola för arbetarklassens döttrar och Stockholms läsesalong för damer.

År 1894 grundades det första svenska studieförbundet, IOGT:s studieförbund. Det var inom IOGT i Lund som socialdemokraten Oscar Olsson (”Olsson med skägget”) startade det som har fått beteckningen ”Sveriges första studiecirkel” 1902.

I mitten av 1800-talet började folkrörelsebibliotek och kommunala sockenbibliotek skapas som lånade ut böcker utan avgift. År 1900 grundades Föreningen för folkbibliotek och läsestugor av bland andra liberalerna Knut Kjellberg och G.H. von Koch. Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (LKPR) bedrev ett omfattande bildningsarbete. Martina Bergman-Österberg gjorde en stor donation till LKPR för upplysningsverksamhet bland landsbygdens kvinnor. Sammanlagt 150 000 kvinnor genomgick de Bergman-Österbergska samhällskurserna, som startade 1912. Där fick de undervisning i kommunal- och statskunskap samt i sociala frågor.

I projektet medverkade 34 folkhögskolor och 4 studieförbund – däribland Studieförbundet Vuxenskolan. Projektet pågick 1 oktober 2023 till 31 mars 2024.

SV bedrev verksamhet inom ramen för projektet inom 6 avdelningar: SV Göteborg, SV Väst, SV Stockholm, SV Halland SV Östergötland och SV Skåneland.
 

Projektet bestod av kursaktiviteter inom tex yrkessvenska, yrkesengelska, rekryteringsprocessen i Sverige, hälsofrämjande insatser, om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, och hur man skapar nya nätverk. Kurserna såg olika ut på olika platser och anpassades efter deltagarnas behov.

Målgruppen är personer över 18 år som omfattas av EU:s massflyktsdirektiv till följd av kriget i Ukraina och bedöms vara i behov av insatser för att komma i arbete och bli socialt delaktiga.

Kontakt SV: jenny.linzie@sv.se

Redan som 25-åring köpte Sara Bäckmo den gård som för de flesta odlingsintresserade numera är känd som Skillnadens Trädgård. Men att odla sin egen mat hade hon från början inte en tanke på, utan då var det den vackra platsen och en längtan efter att få renovera huset som lockade. Det var till slut en oväntad present som fick upp hennes ögon för odling.

Det här är ett studiecirkelmaterial för att starta upp grupper och träffar för tonårstjejer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).  

Tonårstjejer med ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en grupp som ofta blir osynlig. Därför är  Attentions arbete med tjejgrupper en viktig satsning. Vi vill utveckla verksamhet som vänder sig till den här målgruppen, med målet att det ska finnas bra aktiviteter och forum för diskussion, samtal och möten.

Förhoppningen är att träffarna ska ge tjejerna fler verktyg att kunna agera utifrån sina förutsättningar och förmågor och att träffarna blir ett sammanhang med roliga samtal, aktiviteter och sociala kontakter.  

I Studieförbundet Vuxenskolan, Stockholms län håller man som bäst på att lägga sista handen på CirkelAI, som är en del av avdelningens AI-resa. Projektet har utmynnat i en chatbot och till sin hjälp har de haft Mikael Kring på RISE samt ekonomiskt stöd från Vinnova. Per Pettersson är avdelningschef och den som initierat projektet. Vi har ställt fem frågor till honom om hur AI kan användas i studieförbundens verksamhet.

Forskning visar att tiden precis efter pensionen är den lyckligaste i livet. Man har jobbat färdigt, barnen har sina egna liv, ekonomin är god och världen står öppen för spännande resor. Men för personer med en intellektuell funktionsnedsättning (IF) är det många gånger den olyckligaste tiden i livet. Sällan tillförs extra resurser till gruppboenden och funktionsnedsättningen gör det svårt, eller rentav omöjligt att ta egna initiativ och hitta på aktiviteter. Utan stöd hamnar de ofta framför Tv:n och blir sittande där. 

I år är det fem år sedan Studieförbundet Vuxenskolans Lättläst-pris delades ut för första gången, då till författaren Åsa Storck för boken ’Kramar och brev’.

Den 23 november var det åter dags och den här gången var det Lisa Förare som fick motta priset för sin bok ’Strandflickan’. Priset delades ut av Per Lodenius, juryns ordföranden (till höger i bilden ovan), och Quinten Moody, jurymedlem (till vänster i bilden ovan).

Mest är Lisa Förare kanske känd som matbloggare och krönikör med flera kokböcker i bagaget. 2019 utkom hennes debutroman ’Varken’ som mottogs väl av landets kulturskribenter. Boken är första delen i det som ska bli en trilogi och den utspelar sig i Lisa Förares hemtrakter runt Långsjön i Älvsjö. En plats som också ligger till grund för händelserna i lättlästa ’Strandflickan’ och dess föregångare ’Under fullmånen’.
 

Hur kom det sig att du började skriva lättläst?

— Det var Maria Ramdén på LL-förlaget som ställde frågan. Hon har varit redaktör för några av mina kokböcker och efter att ha läst ’Varken’ så frågade hon om jag kunde skriva en lättlästbok i den andan. Jag tycker om att leka med språk och i ’Varken’ finns övernaturliga väsen med ett ålderdomligt och lite speciellt språk och jag tänkte att okej, jag gör ett försök.

Lättläst-litteratur var dock inte helt obekant för Lisa Förare som redan innan läst flera lättlästa böcker och imponerats av hur en bra historia i det enkla formatet kan fånga läsaren. Att hennes egna lättlästa böcker har den förmågan är uppenbart. ’Strandflickan’ blev årets lättlästa bok och förra året gjorde Moomsteatern i Malmö en hyllad teaterföreställning av ’Under fullmånen’. I Moomsteaterns fasta ensemble ingår skådespelare, både med och utan intellektuell funktionsnedsättning.

— Väldigt många människor som läser vanliga böcker borde skjuta in en lättläst bok ibland bara för att se skillnaden.  I de lättlästa böcker jag läst har jag upptäckt att i vissa skimrar språket medan andra kanske inte alls är riktigt lika bra. Jag tror att även författare kan ha nytta av att se vad är det som får en historia att fungera när man skalar ner. När man har väldigt få detaljer på sig så måste man släppa det övertydliga och bara lämna kvar det som får berättelsen att skimra.

Detta är ett av de projekt vi är allra stoltast över. Mitt val är en metod som tillgängliggör röstning och politik för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Den bygger på en studiecirkel med lättläst information om hur vår demokrati fungerar och är uppbyggd.

Julens stora svenska film heter i år ’Jönssonligan kommer tillbaka’.

Efter ett år på flykt återförenas Sickan med Vanheden, Harry och Doris för en ny kupp.

Ett komplett T-Rex-skelett ska stjälas från Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm och planen är givetvis tajmad in i minsta detalj. Hur det går återstår att se.

Filmen har premiär den 6 december.

Foto: Johan Paulin FLX.

Redan 2007 inledde han sin karriär inom SV med ett ungdomsprojekt för Stockholm/Uppsala. Efter det har han arbetat på både kommun- och regionavdelningar för att till slut landa på förbundskansliet. Där har han blivit kvar och under åren haft flera positioner, bland annat som strateg. Sedan slutet av 2023 har Linus Olofsson varit tillförordnad förbundschef efter Johan Fyrberg som då valde att gå vidare till en annan organisation. Privat bor Linus Olofsson i Gnesta med fru och tre barn och den 21 maj blir han ordinarie förbundschef för Studieförbundet Vuxenskolan.

Vad fick dig att vilja bli förbundschef för SV?

Det är ju en spännande tid som både folkbildningen och SV är i, så det är klart att jag känner att jag attraheras av utmaningen och vill vara med och driva SV i en tid där både synen på studieförbunden och förutsättningarna förändrats drastiskt. Jag ser också att behovet av folkbildning och att de insatser vi gör är till nytta för hela samhället på olika sätt.

- Sen går vi nu in i en stor strukturell organisationsförändring där vi behöver utveckla vår organisation för att bättre passa in i samhället men också i relation till de målsättningar vi har. Det är faktorer som sammanfaller under samma tid på ett spännande sätt och det är ju en del av att jag vill leda SV under denna utveckling.

Vad är SV för dig?

- Bland annat våra cirkelledare som ju har en dubbelfunktion i organisationen. De är både bärare av en pedagogik och en kunskap som de vill ge av. Det finns en enorm glädje och engagemang i att sprida den vidare. De är också en hörnsten i vår verksamhet och en förutsättning för att en studiecirkel över huvud taget ska kunna bli av.

- Men det vi framför allt jobbar med är ett engagemang bland människor. Vi är ju i engagemangsbranschen, så att säga. Våra cirkelledare och våra förtroendeledare är engagerade. Vi jobbar ihop med andra föreningar som har ett stort engagemang och det tänker jag att vi har stor vinning av att jobba mer med och nyttja på bästa sätt tillsammans.

Regeringens neddragningar av statsbidragen vittnar om en förändrad syn på folkbildningen. Hur viktiga är egentligen studieförbunden i dagens samhälle?

- Vi är en jätteviktig resurs och många gånger är vi den stöttande organisationen som står ett steg bakom och där den som frontar och syns kanske är någon annan bland våra samverkans- och medlemsorganisationer. De gör insatserna medan vi står för strukturen och administrationen. Men också i att hålla handen och vara det coachande stödet.

- Jag tror att vi många gånger har en mycket större funktion än vad vi själva stoltserar med och vad samhället runt omkring inte vet om. Vi själva ser det, men vi är så måna om att lyfta den vi jobbar tillsammans med att vi ofta degraderar vår egen insats.

Tycker du att ni inom SV borde slå er på bröstet lite oftare?

- Ja, det skulle jag vilja säga och det blir ganska tydligt när man möter enskilda politiker som i sin inledning kan vara ganska kritiska och ifrågasättande kring folkbildning. Men när vi börjar prata om vad det faktiskt är vi gör, då är de väldigt måna och vänder fot direkt. Jag tror att en del kritik och faktiskt också underlag till beslut till viss del har baserats på en felaktig bild av folkbildningen.

- Vi behöver jobba mycket mer med att visa på insats och vad det skapar för effekt och berätta om människans och samhällets rörelse och utveckling. 

En del beskriver studieförbunden som en organisation där handarbetande tanter och kulturutövare samlas och får bidrag för sin hobby. Tycker du att det är en rättvis bild av SV:s verksamhet?

- Om vi ska jobba med integration av nyanlända och ha verksamhet där personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna utöva kultur kan vi inte stänga in dem i en egen bubbla. De handarbetande tanterna och andra kulturskapande grupper är också en del av vårt uppdrag, de gör också bildningsresor och vi behöver inte ställa de här grupperna mot varandra utan fundera på hur vi kan låta dem bidra tillsammans för sin och varandras utveckling.

- Lyckas vi med det kommer vi att få se en större bredd av vår verksamhet och det, tänker jag kommer att ge ett ännu större värde, inte bara för den enskilde deltagaren i respektive grupp men också för samhället.

Vilken roll tror du studieförbunden kommer att ha i samhället i framtiden? Redan nu kan man ju se att de spelar roll. Ett exempel är det beredskapsarbete med Sveriges bygdegårdar som pågår just nu.

 

- Jag tror och vill att vi ska vara en naturlig samarbetspartner både för kommuner, regioner och föreningar inom våra profilområden. Landsbygden är ju ett jättetydligt exempel där vi inte bara har den vardagliga studiecirkelverksamheten, vi finns också där om det händer något akut eller oförutsett. Vi har kontakter och lokalkännedom och kan gemensamt lösa utmaningar som kan uppstå.

- Så länge vi har en lokal med verksamhetsutvecklare och pedagoger så finns utrymme att ta sig an större uppdrag när det händer särskilda grejer. Det är också det vi vill få in i den nya organisationsförändringen, att skapa den resiliensen som vi kallar det i våra strategiska dokument. Att vi skapar en organisation som ger utrymme för det oväntade så att vi inte blir en superslimmad kortsiktig projektinsats.

Var tror du att SV är om fem år?

- Jag tror att våra fyra profilområden kommer att vara en stor del av det som är Studieförbundet Vuxenskolan. Att det kommer att finnas ett stöd ekonomiskt och ett förtroendekapital till vår typ av verksamhet. Jag tror att man kommer att se att vi kan i SV kan göra skillnad.
 

- Alla fyra är på pricken områden där det behöver samlas resurser och insatser, det vet både vi och samhället runt omkring oss. Och med den utvecklingen vi nu ser, där ekonomin blir tuffare och många kommuner och regioner behöver prioritera så tror jag, och vill tro att det är de här profilområdena som kommer att vara kommunernas prio.

Personer med IF lever allt längre tack vare förbättrade livsvillkor. Med det kommer rätten och behovet till ett meningsfullt fritidsliv som pensionär. 

Efter ett arbetsliv med fasta rutiner och sociala möten kan pensionen ofta leda till hemmasittande, ensamhet och utanförskap. Stödet från anhöriga riskerar minska eller försvinna då många anhöriga själva är äldre eller inte längre finns kvar i livet. Med anledning av att pensionärer med IF sällan ingår i pensionärsföreningar eller söker sig till mötesplatser för pensionärer ser vi att det är viktigt med ett sammanhang för målgruppen i arbetet med att motverka ofrivillig ensamhet. 

Att leva med IF innebär bland annat att ens kognitiva förmågor är nedsatta. Individen kan ha svårare att processa intryck och se vad som komma ska. Träffpunkten ämnas som ett verktyg för att möta behovet av regelbundna fritidsaktiviteter som är viktigt både för hälsan och välbefinnandet. 

Projektets övergripande målsättningen är att skapa ett forum för seniorer med IF att välkomnas till, både inför och efter pension. Tillsammans utformar deltagare och ledare Träffpunkten med syftet att skapa en meningsfull och aktiv fritid som bidrar till inkludering i samhället och en känsla av sammanhang. Exempel på aktiviteter är musik, målning, teater, dans och rörelse, bingo, högläsning, bakning och fika. 

Träffpunkten för seniorer med IF startade genom Arvfondsprojektet KiX Senior som drevs i SV Västra Götalands regi. Seniorcirkeln har sedan start huserat i FUB Göteborgs tillgänglighetsanpassade lokaler. FUB Göteborg är, efter att ha följt Träffpunkten på nära håll och bevittnat hur viktigt detta sammanhang är för deltagarna, en samverkande part i projektet. 

Träffpunkten är i nuläget öppen två dagar i veckan. 

Projektet finansierades av Europeiska Socialfonden och drevs av Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala län från 1 september 2022 till 30 september 2023. 

Syftet med projektet var att underlätta för ukrainska flyktingar i Uppsala län som omfattas av massflyktsdirektivet att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden och bli socialt delaktiga samt med hänsyn till deras psykiska hälsa.

Syftet med CARE Träffpunkt Ukraina har varit att skapa verksamhet för ukrainska flyktingar som är öppen för alla och kombinerar språkträning, sociala aktiviteter/gruppstöd, samhällsorientering, nätverkande och arbetsmarknadsåtgärder.

Projektets övergripande mål var att fler kvinnor och män som omfattas av EU:s massflyktsdirektiv får ta del av insatser för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden och övergå till arbete eller utbildning alternativt förflyttar sig närmare arbetsmarknaden genom att få förutsättningar att söka arbete eller utbildning, samt att synliggöra arbetsmarknaden ur ett jämställdhetsperspektiv.

Arbetet var att påvisa arbetsmarknadens faktiska bredd för deltagarna genom att medvetengöra och uppmuntra till att reflektera över könsroller som kopplades till vissa yrken i samhället ”en jämnare könsfördelning på arbetsmarknaden minskade risken att utsättas för diskriminering”. Projektets syfte grundade sig i visionen att kvinnor och män skulle ha lika stor makt att forma samhället och sina egna liv. Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala län har varit projektägare och projektet har genomförts i samarbete med Föreningen Refugee Support Uppsala, som består av ett nätverk av volontärer som har skapat en omfattande verksamhet för att bemöta flyktingströmmen i Uppsala och som har direkta ingången till målgruppen. Övriga samverkanspartners har varit Uppsala kommun, Håbo kommun, Enköpings kommun och olika aktörer i civilsamhället som idag arbetar för att ta emot asylsökande och nyanlända. Bland dessa finns NybyVision och Föreningshuset Kontakten.

Inför projektstarten hade vi identifierat följande huvudproblem för målgruppen:

• Isolering och socialt utanförskap.

• Mammor har svårare att hinna lära sig svenska och komma in på arbetsmarknaden på grund av att de är ensamma föräldrar med sina barn här i Sverige.

• Psykisk ohälsa.

• Personer med andra funktionsnedsättningar än psykisk ohälsa.

• Fattigdom.

• Målgruppen saknar självförtroende för att söka arbete på grund av dåliga språkkunskaper.

Projektmålen handlade om bättre språkkunskaper, högre sysselsättningsgrad och ökat social delaktighet bland kvinnor och män som omfattas av massflyktsdirektivet för att påskynda integreringen i det svenska samhället.

Vi har genomfört följande insatser för att nå våra gemensamma mål:

SV har skapat flera träffpunkter i Uppsala län, bland annat i Uppsala, Enköping, Håbo samt Älvkarleby kommun med huvudverksamheten i centrala Uppsala.

Träffpunkterna har fungerat som nav för att målgruppen kunna skaffa sig sociala kontakter, få psykosocialt stöd, få språkkunskaper, få hjälp med myndighetskontakter och att få mer kunskap om och ingångar till den svenska arbetsmarknaden.

Utöver detta krävs det ett professionellt nätverk, kunskap om hur man skriver professionella ansökningshandlingar, coachning/vägledning och möjlighet till studiebesök samt praktikplats. Detta är vad vi kunnat erbjuda målgruppen.

Vi har därför i projektet arbetat för att ta fram gemensamma synsätt och rutiner, detta för att effektivisera deltagarnas väg in på arbetsmarknaden. Projektmedarbetarna har utgått från individens förutsättningar, gjort individuella planeringar utifrån individens behov och mål. Vi har varit ett personligt stöd med löpande uppföljningar under inskrivningstiden i projektet. Detta för att hitta vägar till individens etablering på arbetsmarknaden. Genom ett nära samarbete med personalgrupperna som har arbetat med målgruppen har vi lyckats hjälpa de som saknar sysselsättning att aktivera sig.

Vi har kunnat erbjuda våra deltagare stöd genom följande:

• Språkundervisning i svenska och engelska.

• Jobbcoachning, CV skrivning och intervjuträning.

• Socialorientering och samhällsinformation.

• Stöd för psykisk hälsa.

Detta tillsammans med de horisontella principerna har legat till grund för vårt arbete. Genom att alltid göra en kartläggning med våra nya deltagare har vi tagit reda på om de har speciella behov och vi har alltid funnit en lösning så att de har kunnat delta på våra lektioner. Vi har alltid anpassat undervisningen så att den ska tilltala både män och kvinnor.

Projektmedarbetarna har gått utbildning i jämställdhet, tillgänglighet, icke diskriminering och hållbar utveckling.

Vi har alltid fokuserat mer ingående på fyra horisontella principer och vad vi kan förbättra och utveckla i verksamheten, exempelvis:

• Hur bemötandet ser ut utifrån deltagarens svårigheter, reflekterande.

• Hur agerar vi utifrån ett icke diskriminerande förhållningssätt?

• Hur kan vi bli bättre?

• Har projektet en bredd av arbetsuppgifter som möter upp varje deltagare utifrån att alla ska kunna delta oavsett funktionsförmåga?

• På vilket sätt är verksamheten tillgänglig? Vad behöver utvecklas? Behandlar vi alla lika utifrån kön? På vilket sätt gör vi det?

Utfallet blev 50 personer som fick arbete, praktik och 34 har påbörjat högre studier. Totalt 84.

Studieförbundet Vuxenskolan Värmland har beviljats bidrag för att försöka hitta nya möjligheter att integrera ungdomar som i dag står utanför arbetsmarknaden från Forshaga och Deje samt erbjuda dem arbetsstärkande aktiviteter och kunskapslyft i syfte att stärka varje persons möjlighet till en individuell bildningsresa.

Detta görs genom en förstudie under vilken ska arrangeras visionscaféer och temakvällar, besök på skolor och fritidsgårdar, samtal kring samarbete mellan kommun, föreningsliv, ideella organisationer, näringslivsgrupper, arbetsförmedling och övriga lokala påverkansgrupper.

Den huvudsakliga målgruppen är ungdomar(16-24 år) i Forshaga kommun. Projektet genomförs huvudsakligen i Forshaga kommun och delvis i Uppsala. Verksamheten genomförs i samverkan med Forshaga kommun, ungdomsrådet i Forshaga, arbetsförmedlingen. Projektet är ettårigt.

Projektet avslutades i juni 2016.

Läslust - Hela livet! är ett treårigt projekt som drevs av Studieförbundet Vuxenskolan i Kalmar län med medel från Allmänna Arvsfonden. Vi startade i september 2018 och avslutade november 2021.

Målen med projektet: 

• Öka den litterära upplevelsen för målgruppen personer med demens och annan funktionsnedsättning inom äldreomsorgen.
• Utveckla en digital kunskapsbank, en studieplan och kompetensutveckling för högläsarna. Vi tar hjälp av professionella skådespelare, författare och högläsare.
• Utveckla en enkel utvärderingsmetod.

Mo&RE Ideell förening, i samverkan med SV Örebro län, drev projektet "Care - Ukraina" med en integrerande utbildningsinsats där målet var att öka deltagarnas attraktionskraft på den svenska arbetsmarknaden. Projektet medfinansierades av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden. 

Projektet har haft som syfte att underlätta etablering på arbetsmarknaden för ukrainska flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet. I projektet har vi bland annat erbjudit kompetenshöjande insatser i svenska språket, studie- och yrkesvägledande insatser, företagsbesök samt hälsofrämjande insatser.

Vi har arbetat med tre grupper om totalt 42 deltagare och strax över 30 procent har gått vidare till jobb eller utbildning.

– Föreningen MO&RE har goda kunskaper och erfarenheter av arbete med att förflytta individer närmare studier och arbete. SV Örebro län har sedan

tidigare stor erfarenhet av att undervisa i svenska och samhällskunskap för nya i Sverige. Genom samverkan kunde vi komplettera varandras kompetenser på ett bra sätt som gav deltagare en bred plattform som underlättar inträde på arbetsmarknaden, säger projektledare Hannes Nordgren.

Information om vårens avslutningsshower. I listan nedan ser du vilken show respektive grupp uppträder på.

20 april kl.12.00 - Biljettsläpp, max 2 biljetter per barn

4 maj - Resterande biljetter släpps

23 - 24 maj - Showdagar, varje grupp uppträder bara en av dagarna på en av showerna

SHOWUPPDELNING och repetitioner

Det är repetition i anslutning till varje show. Tider för samling till rep står vid varje show. 

Inga anhöriga är med under repen, ni får se på showen sen.

Kom ombytta, ha med lite fika/mellanmål samt vattenflaska.

Efter genrepet är det en paus på ca. 15-30 min då alla barn med ledare tar sig ner under scenen för att äta sitt medtagna mellanmål innan showen startar.

Biljetter

Biljetter släpps mån 20 april kl.12.00, det är då max 2 biljetter man får köpa. Fler biljetter får köpas från och med 4 maj. 

Kolla så ni köper biljett till rätt show! Varje grupp uppträder bara en av dagarna på en av showerna.

Lördag 23 maj

Show 1 kl. 10.45 – 11.30 - här köper du biljetter

Samling kl. 09.20 i foajén till teatern. OBS. 4-5åringar samlas kl. 09.55.

- Barndans 4-5 år, tisdagar kl. 16.45 Ledare: Nellie J & Astrid 

- Streetdance 15-19 år, avanc., onsdagar kl. 18.00, Ledare Freja & Julia 

- Streetdance 10-12 år, torsdagar kl .16.30, Ledare Tuva & Nellie N 

- Hiphop 7-9 år, söndagar kl. 14.30, Ledare: Nelly R & Alicia 

- Hiphop/Streetdance 11-13 år, söndagar kl. 17.00, Ledare Astrid & Livia 

- Next Step

Show 2 kl. 13.30 – 14.15 - här köper du biljetter

Samling kl. 12.05 i foajén till teatern. OBS. 4-5åringar samlas kl. 12.40

- Streetkids 4 -5 år gr 1, söndagar kl. 12.00 Ledare; Rebecka & Agnes 

- Showstreet 11-13 år, onsdagar kl. 17.00, Ledare: Alba & Frida 

- Dance Fusion, tisdagar kl. 19.30, Ledare Hanna 

- Streetjazz 7-9 år, onsdagar kl. 16.45, Ledare: Ester 

- Streetdance 10-13 år,torsdagar kl. 17.30, Ledare: Melissa & Linnea 

- Next Step 

Show 3 kl. 16.15 – 17.00 - här köper du biljetter

Samling kl. 14.50 i foajén till teatern. OBS. 4-5åringar samlas kl. 15.25

- Streetkids 4-5 år gr 2, söndagar kl. 13.00 Ledare: Ester & Agnes 

- Streetdance 8-10 år, måndagar kl. 17.00, Ledare: Freja & Nelly R 

- Hiphop/Streetdance 8-10 år, söndagar kl. 16.00 Ledare: Astrid & Livia

- Solo, Zoé Larsson

- Streetdance feminine vibe 12-14 år, tisdagar kl. 18.15, Ledare: Alba & Nellie J

- Hiphop/Streetdance 9-11 år, söndagar kl. 15.30, Ledare: Noomi & Ava

- Next Step

Söndag 24 maj

Show 4 kl. 10.45 – 11.30 - här köper du biljetter

Samling kl. 09.20 i foajén till teatern. 

- Hiphopkids 5-6 år, söndagar kl. 13.40 Ledare: Nelly R & Sissela 

- Feminine vibe, torsdagar kl. 19.45, Ledare: Jennifer & Dilara 

- Streetdance 8-10 år, söndagar kl. 11.45 Ledare: Ester 

- Hiphop 14-18 år, söndagar kl .18.45, Ledare: Noomi & Ava 

- Commercial streetjazz 10-13 år, måndagar kl. 16.30, ledare Tuva & Nellie N 

- Next Step 

Show 5 kl. 13.30 – 14.15 - här köper du biljetter

Samling kl. 12.05 i foajén till teatern. 

- Streetdance L.A-style, fredagar kl. 16.30, Ledare: Maritsa 

- Modern jazz, onsdagar kl. 19.30, Ledare: Nellie G

- Kompisgrupp Elsa, Selma, Olivia och Ellen

- Streetkids 6-7 år, söndagar kl. 14.45 Ledare: Ester & Rebecka 

- Hiphop/Streetdance 12-15 år, söndagar kl. 17.30, Ledare: Noomi & Ava 

- Next Step 

Show 6 kl. 16.15 – 17.00 - här köper du biljetter

Samling kl. 14.50 i foajén till teatern. 

- Showkids 6-7 år, tisdagar kl. 17.30, Ledare: Agnes & Nellie J 

- Streetdance/Hiphop 11-14 år, söndagar kl. 16.30, Ledare: Noomi & Ava 

- Showjazz 8-10 år, tisdagar kl. 18.15, ledare: Tuva & Nellie N

- Open choreo, 15 år och uppåt, måndagar kl. 19.30, Ledare: Sofia & Claudia 

- Streetdance 13-16 år, torsdagar kl. 18.30, Ledare: Melissa & Vide 

- Funkadans, Ledare: Nellie G 

- Next Step