För att planera ny verksamhet tillsammans behöver vi uppgifter från er kamratcirkel. Efter planering med er kontaktperson fyller ni i och skickar in formuläret nedan.

Are you looking for this information in English? Click here!

I huvudsak är det två saker som skiljer mellan en betalcirkel och en kamratcirkel.

1. I en betalcirkel så har ledaren en mer etablerad roll i syfte att lära ut sina kunskaper till gruppens deltagare, även om gruppen fortfarande tar lärdom av varandra. I en kamratcirkel så är däremot ledarens roll mer kopplad till att rapportera närvaro och vara kontaktperson gentemot SV. Kamratcirkeln lär istället av varandra med hjälp av olika material som böcker, föreläsningar, Youtube-klipp, egna erfarenheter m.m.
2. Det andra som skiljer dessa två cirkel-typer åt är att kamratcirklar är kostnadsfria, medan en betalcirkel ofta har en kostnad för att täcka en arvoderad ledare.

I huvudsak är det två saker som skiljer mellan en betalcirkel och en kamratcirkel.

1. I en betalcirkel så har ledaren en mer etablerad roll i syfte att lära ut sina kunskaper till gruppens deltagare, även om gruppen fortfarande tar lärdom av varandra. I en kamratcirkel så är däremot ledarens roll mer kopplad till att rapportera närvaro och vara kontaktperson gentemot SV. Kamratcirkeln lär istället av varandra med hjälp av olika material som böcker, föreläsningar, Youtube-klipp, egna erfarenheter m.m.
2. Det andra som skiljer dessa två cirkel-typer åt är att kamratcirklar är kostnadsfria, medan en betalcirkel ofta har en kostnad för att täcka en arvoderad ledare.

I huvudsak är det två saker som skiljer mellan en betalcirkel och en kamratcirkel.

1. I en betalcirkel så har ledaren en mer etablerad roll i syfte att lära ut sina kunskaper till gruppens deltagare, även om gruppen fortfarande tar lärdom av varandra. I en kamratcirkel så är däremot ledarens roll mer kopplad till att rapportera närvaro och vara kontaktperson gentemot SV. Kamratcirkeln lär istället av varandra med hjälp av olika material som böcker, föreläsningar, Youtube-klipp, egna erfarenheter m.m.
2. Det andra som skiljer dessa två cirkel-typer åt är att kamratcirklar är kostnadsfria, medan en betalcirkel ofta har en kostnad för att täcka en arvoderad ledare.

Den största skillnaden mellan en kamratcirkel och en betalcirkel handlar om ledarrollen och kostnaden.

I en betalcirkel har ledaren oftast en tydligare roll som den som delar med sig av sina kunskaper och leder gruppen framåt. Deltagarna lär förstås också av varandra, men ledaren har ofta ett större ansvar för innehållet.

I en kamratcirkel ser det lite annorlunda ut. Där lär man tillsammans, av varandra och med hjälp av olika material – till exempel böcker, föreläsningar, filmer, Youtube-klipp eller egna erfarenheter. Den som står som ledare har framför allt rollen som kontaktperson gentemot SV och ansvarar för att rapportera närvaro.

En annan viktig skillnad är att kamratcirklar är kostnadsfria, medan en betalcirkel ofta kostar eftersom den leds av en arvoderad ledare.

I Kungsbacka anordnar Studieförbundet Vuxenskolan kamratträffar för barn och unga med npf-diagnos. Initiativtagare är verksamhetsutvecklare Alexandra Nielsen, som i vintras fick en förflugen fråga om SV hade någon kamratcirkel dit barn med npf-diagnos kunde komma. Tanken på att starta en kamratcirkel växte hos henne, nog borde väl det gå att ordna?

– Mitt jobb är ju att ordna mötesplatser, men det spelar ju ingen roll om jag ordnar mötesplatser om folk inte vet hur man deltar på en sådan. Så då tänkte jag att okej, då får vi göra det som en studiecirkel i vad man gör på en mötesplats, säger Alexandra Nielsen.

Via en kontakt på en skola där många elever med olika diagnoser går, lyckades Alexandra Nielsen få med information om kamratcirkeln i skolans nyhetsbrev. Planen var två grupper, en för 12-15-åringar och en för 16-19-åringar. Till den yngre gruppen strömmade anmälningarna in och den blev snabbt full. Den äldre gruppen har ännu inte kommit i gång, en deltagare saknas fortfarande för att det ska vara meningsfullt att starta cirkeln.

– När jag satte ihop cirkeln ville jag att alla skulle vara nya på aktiviteterna så jag valde saker som jag misstänker att de flesta inte gjort innan. Jag ville att det skulle kännas rättvist och att ingen skulle behöva komma in och genast känna sig i underläge, berättar Alexandra Nielsen.

Vad gör ni på en vanlig cirkel?

– Tanken är att de ska få prova på något nytt varje gång och att det ska vara något som alla är nya på. Men först så är det småprat. De får öva på att ställa frågor till varandra och att lyssna på varandra. Vi har en jätteduktig cirkelledare med en otrolig social kompetens som leder de här samtalen, säger Alexandra Nielsen och fortsätter.

– Sen har vi provat på akrylmålning, yoga och virkning. Jag vill att det ska vara aktiviteter som SV erbjuder så att deltagarna ska få upp ett intresse för cirklar som vi har. Förhoppningsvis kan jag framöver få i gång betalkurser för målgruppen.

– Vi kör också fika vid varje tillfälle och det är väldigt uppskattat. De får själva gå ut och ta lite varm choklad och något litet till. Att hänga på det viset är ju heller inte någonting de är vana vid.

Vid första träffen hade alla sina mammor med sig, att samtliga var mammor och att papporna saknades var bara en slump, ingenting som hade planerats. Alexandra såg till att placera dem i en soffa längst in i rummet. Tanken var att de skulle finnas i närheten men ändå en bit bort. Vid resterande träffar har föräldrarna uppmuntrats till att sitta i något av SV Kungsbackas andra rum eller göra något annat.  Att de håller sig i närheten men inte deltar i samtalen.

– Det var jättefint första gången när alla mammorna satt och trängdes i soffan. Vilka fina samtal de fick till och hur roligt de tyckte att det var att få träffa varandra. Jag tänkte nästan att man skulle kunna lägga upp även det som en cirkel, säger Alexandra Nielsen med ett skratt.

Kommer det att bli nya kamratträffar i höst för det här gänget?

– Förhoppningsvis kan vi gå vidare i någon form och vi uppmuntrar dem att fortsätta träffas. Men vi kommer inte att ha råd att anställa en kursledare som lär dem något nytt varje gång, som vi har gjort nu. Vi ville ju att den här cirkeln skulle vara kostnadsfri så deltagarna betalar ingenting för den, avslutar Alexandra Nielsen. 

Är ni ett gäng kompisar som brinner för ett speciellt ämne som passar bra, så hjälper vi gärna till. En av er håller ihop gruppen som cirkelledare. Genom oss får ni pedagogisk hjälp, stöd med lokal, studiebesök och studiematerial. Eller så kanske vi kan ordna den ledare ni behöver.

Exempel på cirkel kan vara ett rockband, odlingsgrupp eller en bokcirkel.

För att dra igång en egen kamratcirkel gäller bl.a. följande:

• att ni är 3-20 deltagare inklusive cirkelledaren.
• att ni träffas vid minst tre tillfällen, fysiskt eller på distans.
• att ni träffas i minst 9 studietimmar (á 45 min).

Ta gärna del av våra cirkelledarporträtt för mer inspiration!

Starta en egen studiecirkel tillsammans med dina vänner, ett kamratgäng eller ett nätverk - det kallar vi för en ”intressecirkel”. En intressecirkel kan egentligen handla om vad som helst bara ni är en grupp som vill lära er mer om något tillsammans.

Vi kan hjälpa till med tips och metoder och mycket annat som gör er intressecirkel rolig, intressant och lärorik.

Det här behövs för att komma igång:

• Ni ska vara minst 3 personer (max 20 st)
• Träffas minst 3 gånger
• Träffas i minst 9 studietimmar (en studietimme är 45 minuter)

Starta en egen studiecirkel tillsammans med dina vänner, ett kamratgäng eller ett nätverk - det kallar vi för en ”intressecirkel”. En intressecirkel kan egentligen handla om vad som helst bara ni är en grupp som vill lära er mer om något tillsammans.

Vi kan hjälpa till med tips och metoder och mycket annat som gör er intressecirkel rolig, intressant och lärorik.

Det här behövs för att komma igång:

• Ni ska vara minst 3 personer (max 20 st)
• Träffas minst 3 gånger
• Träffas i minst 9 studietimmar (en studietimme är 45 minuter)

Som ett av Sveriges största studieförbund kan vi erbjuda dig gemenskap och kreativa möten i en positiv miljö. Du får möjlighet att bygga på dina kunskaper och öka din livskvalitet.

Vi kan hjälpa till med :

• Lokal och material

• Cirkelledarutbildning

• Ett brett kontaktnät med duktiga ledare och föreläsare

• Olycksfallsförsäkring. Alla deltagare (med namn och personnummer) är försäkrade mot olycksfall vid resa till och från samt under cirkeln/arrangemanget

Cirkelledaren

Ledaren ansvarar för att både studiecirkeln och kontakten med SV Värmland fungerar bra.

Genom SV Värmland får du cirkelledarutbildning. Du får pedagogiska arbetsmetoder och tips som passar den lilla gruppen. Cirkelarbetet bygger på ett samspel mellan alla som deltar - ditt eget intresse för ämnet, varje deltagares bakgrund, erfarenhet, nyfikenhet och frågor.

I princip vem som helst kan bli cirkelledare. Du är välkommen till oss i SV Värmland om du delar vår värdegrund som hävdar principen om människors lika värde. Om du gillar att lära ut och har ett intresse för människor skulle du passa bra som cirkelledare.

Hur startar vi?

Det är enkelt att komma igång.

Ni behöver vara minst tre personer som träffas minst tre gånger med en sammanlagd tid på nio studietimmar för att genomföra en studiecirkel. En studietimme är 45 minuter. Ni behöver utse en cirkelledare och tillsammans skriva en kort arbetsplan.

Vad ska cirkeln handla om?

Det är ert eget intresse som styr innehållet i träffarna. Har ni en passion för till exempel biodling eller matlagning och gärna vill lära er mer om det tillsammans - då är det enkelt att starta en studiecirkel i ämnet.

Får vem som helst vara med?

Alla som delar vår värdegrund är välkommen att vara med i vår verksamhet.

Att komma igång

Börja med att kontakta ert lokala SV-kontor så hjälper vi er att komma igång.

Internkontrollen består av

• Efterkontroll (tidigare kallad särskild kontroll)
• Rimlighetskontroll
• Gemensamt kontrollarbete tillsammans med de övriga studieförbunden
• SV:s egna kontroller.

I efterkontrollen genomfördes även en uppföljning av avdelningarnas egna rutiner och kvalitetsarbete samt av deltagarnas och cirkelledarnas upplevelse av att ha deltagit på en studiecirkel hos SV.

Efterkontroll

I stort sett är den folkbildning som bedrivs i SV god och uppfyller statens syften. Vi har identifierat riskerna i vår verk samhet och har kontrollerat arrangemangen
vilket lett till justerad verksamhet. Att utgå från riskparametrar både i internkontroll och i efterkontroll har god effekt och kommer att bidra till en förbättrad kvalitet i verksamheten.

Avdelningarnas systematiska arbete med kvaliteten under 2021 har lett till väsentligt färre dubbelrapporteringar och tveksamheter.
Över lag återkommer följande typer av brister i denna granskning, men i olika grader:

• Otydligt anordnarskap.
• Avsaknad av rutin för planering och genomförande av arrangemang.
• Bristfällig rimlighetsbedömning.
• Felaktig kodning i GUSTAV.
• Bristfälliga arbetsplaner.
• Delvis felaktig hantering vid kostnadsersättningar.

De riskindikatorer som genererat högst andel justeringar är cirkelledare utan utbildning samt efterregistrerad verksamhet. Vi kan konstatera att de felaktigheter som hittades i förra årets efterkontroll (dåvarande särskilda kontroll) som berodde på slarv, fortfarande kan hittas i årets kontroll. Det saknas tydliga rutiner för hur en rimlighetsbedömning görs och hur man säkerställer ett starkt anordnarskap för varje arrangemang i föreningssamarbeten De efterregistrerade arrangemangen berodde ofta på att rutinerna inte hunnits med, men vi kunde hitta flera fall av verksamhet dä r anordnarskapet var alltför svagt och där efterregisteringen är en av konsekvenserna av de svaga anordnarskapet. Dock kunde det urskiljas i efterkontrollen att många avdelningar själva har upptäckt sina brister och på olika sätt har infört rutiner som ska motverka dessa.

Uppföljning av demokratikriterier

Vi har mätt hur SV uppfyller statens syften med statsbidragen till folkbildningen genom kvalitativa intervjuer i avdelningarna.

Generellt sett uppfyller SV statens syften med statsbidrag till folkbildningen. Att utbildnings- och kultursyftet är något lägre är naturligt, då exempelvis en studiecirkel i Excel inte bidrar till kultursyftet. Samma mätning gjordes i förra årets kontroll och en praktiknära forskningsstudie har sedan genomförts för att analysera resultatet och vad som påverkar studiecirkelns demokratifrämjande roll.

Studiens slutsats är att ett gott anordnarskap ökar uppfyllnaden av demokrati-, mångfalds- och påverkanssyftet, medan studiecirkelns ämne och form (kamratcirkel, allmänmarknadskurs, föreningscirkel eller särskilt uppdrag) inte påverkar graden av syftesuppfyllnad (Stjärnqvist 2022). Detta betyder att anordnarskapet är SV:s viktigaste verktyg för att ytterligare höja kvaliteten i verksamheten. Resultatet från årets mätning är i stort sett samma som föregående år. Andelen bedömningar av att demokratisyftet är helt eller nästan helt uppfyllt och har ökat med 11 procentenheter.

Rimlighetskontroll

Under årets rimlighetskontroll framkommer det att 2021 präglades av pandemin men avdelningarna lyckades utveckla en annan typ av innehåll för sina arrangemang för att möta publik, deltagare och cirkelledare på ett nytt sätt. Generellt har de flesta avdelningarna och kom munerna minskat, men där ökningar skett har det funnits konkreta orsaker. Detta har genomförts över lag med ett gott kvalitativt innehåll. Närvaron av verksamhetsutvecklare är en viktig anledning till ökningen. Den är kopplad till möjligheten att skapa nya olika typer av arrangemang, utveckla digital kompetens, support under själva arrangemangen och stöttning av cirkelledarna som har nya typer av studiecirklar. 

Resultatet av årets rimlighetskontroll av SV:s ökning kan kopplas till covid 19 och den visar a tt SV har haft en aktiv roll för att skapa verksamhet och för att underlätta delaktigheten för utsatta målgrupper som inte alltid har den tekniska kunskapen att på egen hand delta på digitala plattformar och arrangemang. SV har kommit till dem i stället. 
De justeringar som gjorts beror på felaktig verksamhetsform. Det höga antalet kulturprogram i Ljusdal har genomförts på ett korrekt sätt. Vi ser ändå ett behov av en diskussion kring rimlighetsbedömning av rapporteringen av samma typ av arrangemang i större skala. Rimlighetsbedömningar lyfts in i förbundets arbete med kompetensutveckling kring kvalitet och etikfrågor.

Övergripande analys av årets kontroller

I samband med årets internkontroll framkommer det tydligt att SV gör ett viktigt arbete för att bedriva tillgänglig folkbildning. Vi anpassar vår verksamhet utifrån individens behov och är uppmärksamma på vilka behov som finns för de olika målgrupperna. Genom SV:s arbetssätt utvecklas och främjas den svenska demokratin och skapar möjlighet för en stor mångfald av människor att påverka s itt eget liv och också att engagera sig i samhällets utveckling. SV deltar i och utvecklar kulturen och ökar bildningen i det svenska samhället. Avdelningarna har mött behovet av att fortsätta bedriva folkbildning under säkra omständigheter under coronapandemin. De har ändrat formatet för att tillmötesgå deltagare och publik och samtidigt utvecklat andra typer av verksamhet. Under denna tid har de också kompetensutvecklat cirkelledarna i cirkelledarrollen och i digitala kunskaper. 

Förra året visade internkontrollen att musikverksamheten och kultur/ integrationsföreningar orsakade flest justeringar. Under årets granskning är detta mer utspritt i oli ka typer av målgrupper men vissa brister kan urskiljas även i år. Bristerna och justeringarna framkommer framför allt i efterkontrollen som visar att det saknas en kunskap om vikten av tydligt anordnarskap och detta leder ibland till felaktig administratio n, till exempel efterregistrering. Rimlighetsbedömningen är generellt något som avdelningarna har med sig i det vardagliga arbetet, men det syns tydligt när denna rutin inte är en del av planeringen. Detta visar att de riskindikatorer och rutiner för grans kning som SV har tagit fram, ger resultat. Genom dessa resultat ser vi att det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter att utvecklas för att säkerställa att den folkbildning SV bedriver uppnår villkoren. 

Vi ser ett skifte i när och var vi hittar och ide ntifierar fel och brister. Vi har nu en urvalsprocess som bättre ringar in bristfälligt anordnarskap och ökade risker. Parametern ”individer med höga antal timmar” resulterade inte i någon justering i år. Även dubbelrapporteringarna har minskat kraftigt. Detta visar att förgående års arbete för att identifiera och avsluta grupper som försöker utnyttja systemet, har gett resultat. Arbetet med Studieförbunden i samverkans gemensamma rapport är fortsatt viktigt för kvalitetsarbetet och vi förväntar oss att kunna identifiera brister i ännu högre grad under innevarande år. Att arbeta med riskindikatorer i avdelningarnas egenkontroll, samt att uppmärksamma vikten av ett starkt anordnarskap, kommer med stor sannolikhet att resultera i att arrangemangen som slutrapporteras håller hög kvalitet både i administration och verksamhet.

Uppföljning 2020 års internkontroll

• Undersöka möjligheten att ta fram nya mallar och nya arbetssätt för arbetsplanerna, på ett sätt som bättre fångar in bildningsresan och som är tillräckligt flexibel för den breda verksamhet vi bedriver.
  - Pågående arbete som sker under 2022 tillsammans med övriga studieförbund. Förväntas implementeras under hösten eller årsskiftet.
• Lyfta upp anordnarskap som tema i kvalitetsnätverk och under kvalitetstorsdagar.
  - Genomfört både under kvalitetsnätverk och kvalitetstorsdag. Dock behöver vi fortsätta att lyfta anordnarskapet i diverse utbildningssatsningar.
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom kring Särskild kontroll.
  - Genomfört under hösten 2021 i kvalitetstorsdag och kvalitetsnätverk.
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.
  - Pågående arbete, förväntas implementeras under hösten 2022.
• Använda parametrar från utökad särskild kontroll både i egenkontroll av innevarande år och efterkontroll i särskild kontroll.
  - Genomfört
• Använda indikatorer på administrativt slarv som urval för särskild kontroll.
  - Genomfört
• Fortsätta arbetet med kvalitetsnätverk och kvalitetstorsdagar för att öka folkbildningskunskapen och medvetenheten kring kvalitets- och etikfrågorna i organisationen.
  - Genomfört
• Följa upp verksamheten i Ljusnarsberg.
  - Genomförts. Detta har besvarats i den avslutande delen i rimlighetskontrollen.
• Lyfta upp avgränsningar mot kommersiell verksamhet, i synnerhet musikstudior i kvalitetsnätverk och musiknätverk.
  - Genomfört på kvalitetstorsdag och i kvalitetsnätverk.

Åtgärder med anledning av årets internkontroll

Förutom de justeringar som tidigare har nämnts har SV identifierat behov av att genomföra följande åtgärder:

• SV ska driva utvecklingen av tydliga re ramar kring vad en rimlighetsbedömning innebär tillsammans med övriga studieförbund.
• Ta fram en utbildningsinsats om verksamhetsutvecklarens roll. Bör innehålla bland annat anordnarskap ets betydelse administrativ hantering, samverkan med föreningar etc.
• Uppdatera rutinen för kostnadsersättningar och erbjuda erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna och SV:s redovisningsce ntral involveras i arbetet. Utbilda i de vanligaste felen som görs.
• Använda riskindikatorer som urval för nästa års efterkontroll samt avdelningarnas internkontroller.
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom från resultatet av årets internkontroll.
• Ta fram och implementera tydliga mallar för arbetsplaner tillsammans med Studieförbunden i samverkan.
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.

Ladda ner hela Rapport Internkontroll av 2021 års verksamhet Studieförbundet Vuxenskolan

Internkontrollen består av

• Efterkontroll (tidigare kallad särskild kontroll)
• Rimlighetskontroll
• Gemensamt kontrollarbete tillsammans med de övriga studieförbunden
• SV:s egna kontroller.

2022års arbete med internkontroll

Två av åtgärderna som fastslogs i 2021 års internkontroll ledde till framtagandet av en ny förbundsgemensam internkontrollsrutin samt en förändring av internkontrollteamets arbete. Istället för självständiga granskningar av enskilda teammedlemmar arbetar gruppen nu i par under förbundskansliets ledarskap. Arbetet utgår ifrån en risk- och väsentlighetsanalys. Arbetet med risk- och väsentlighetsanalys visade sig vara framgångsrikt då vi ett mindre urval till trots hittade 10% fler avvikelser än jämfört med 2019. 2020 och 2021 är svåra att jämföra med på grund av Coronapandemin. Sammanlagt kontrollerades cirka 6% av förbundets verksamhet över de olika kontrollerna.

Bland annat kontrollerades:

• Kostnadsersättningar för samverkanspart med mer än 20 000kr i totala utbetalade kostnadsersättningar
• Verksamhet hos arransvarig med mer än 15 000 studietimmar 
• Verksamhet hos samverkanspart som ökat med mer än 10% vid halvårsstuv jämfört med 2019 
• Fördjupade kontroller hos SV Östergötland, Kronoberg och Örebo till följd av systematiskt kvalitetsarbete
• Deltagare med fler än 720 studietimmar hos mer än ett studieförbund

Resultat

Flertalet avdelningar utmärker sig med mycket bra administrativa rutiner och bland de som kämpar ser vi en god probleminsikt och vilja att förbättras. Överlag har stora framsteg skett sen 2019. Vi ser däremot att vi fortsatt behöver arbeta med gränsdragning mot utövande, idrott och ordinarie föreningsaktiviteter. 

Åtgärder 2022

• Förbundskansliet ska under 2023 analysera arbetssätt – tid från registrering – start, slut, signering och slutrapport. Analysen kommer att kunna ligga till grund för avdelningarnas arbete med rutiner och processer för ett jämnare arbetsflöde
• Förbundskansliet ska genomföra fördjupad kontroll av SV Skaraborg i 2023 års internkontroll
• Förbundskansliet ska fortsätta att stödja SV Göteborgs kvalitetsarbete med kompetensutveckling 
• Förbundskansliet ska erbjuda utbildningar till avdelningar inom kostnadsersättningar, avgränsningar och GUSTAVhantering
• Närvaroregistrering
  • Verka för bättre verktyg för att följa löpande
  • Uppmuntra avdelningarna att använda sig av startsidan för att löpande arbeta med arren
• Förbundskansliet ska följa upp internkontrollen i efterkontrollen
• Förbundskansliet upprättar åtgärdsplaner för SV Östergötland och SV Örebro inom ramen för analysgruppens löpande arbete med målsättning att avdelningarna ska bedömas ha ett fullgott och välfungerande kvalitetsarbete under 2023

Uppföljning av 2021 års åtgärder

• SV ska driva utvecklingen av tydligare ramar kring vad en rimlighetsbedömning innebär tillsammans med övriga studieförbund.
  • Arbetet påbörjades under 2022 men resulterade i utveckling av studieförbundens samlästa databas för rimlighetskontroll. 
• Ta fram en utbildningsinsats om verksamhetsutvecklarens roll. Bör innehålla bland annat anordnarskap ets betydelse administrativ hantering, samverkan med föreningar etc.
  • En utbildningsinsats för verksamhetsutvecklare vid namn VU-lyftet togs fram och sjösattes 2023.
• Uppdatera rutinen för kostnadsersättningar och erbjuda erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna och SV:s redovisningscentral involveras i arbetet. Utbilda i de vanligaste felen som görs.
  • Rutinen uppdaterades, erfarenhetsutbytesmöten i kvalitetssamordnarnätverken infördes. Regelbundna avstämningar mellan förbundets kvalitetsfunktion och redovisningscentral genomfördes. 
• Använda riskindikatorer som urval för nästa års efterkontroll samt avdelningarnas internkontroller.
  • Genomfördes, i rutinen för internkontroll som antogs 2022 blev Risk- och väsentlighetsanalys obligatorisk utgångspunkt för kontrollarbetet. 
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom från resultatet av årets internkontroll.
  • Genomfördes i form av nätverksträffar för kvalitetssamordnare
• Ta fram och implementera tydliga mallar för arbetsplaner tillsammans med Studieförbunden i samverkan.
  • Genomfördes inte då det inte fanns ett intresse från övriga studieförbund att arbeta gemensamt i denna fråga
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.
  • Genomfördes i form av rutinen för internkontroll som tydligt på förbundsstyrelsens delegation definierade vilka kontroller som ska genomföras och hur. Vilket stärkte förbundskansliets styrning och mandat.  

Rapport internkontroll 2022

Internkontrollen består av

• Efterkontroll (tidigare kallad särskild kontroll)
• Rimlighetskontroll
• Gemensamt kontrollarbete tillsammans med de övriga studieförbunden
• SV:s egna kontroller.

2022års arbete med internkontroll

Två av åtgärderna som fastslogs i 2021 års internkontroll ledde till framtagandet av en ny förbundsgemensam internkontrollsrutin samt en förändring av internkontrollteamets arbete. Istället för självständiga granskningar av enskilda teammedlemmar arbetar gruppen nu i par under förbundskansliets ledarskap. Arbetet utgår ifrån en risk- och väsentlighetsanalys. Arbetet med risk- och väsentlighetsanalys visade sig vara framgångsrikt då vi ett mindre urval till trots hittade 10% fler avvikelser än jämfört med 2019. 2020 och 2021 är svåra att jämföra med på grund av Coronapandemin. Sammanlagt kontrollerades cirka 6% av förbundets verksamhet över de olika kontrollerna.

Bland annat kontrollerades:

• Kostnadsersättningar för samverkanspart med mer än 20 000kr i totala utbetalade kostnadsersättningar
• Verksamhet hos arransvarig med mer än 15 000 studietimmar 
• Verksamhet hos samverkanspart som ökat med mer än 10% vid halvårsstuv jämfört med 2019 
• Fördjupade kontroller hos SV Östergötland, Kronoberg och Örebo till följd av systematiskt kvalitetsarbete
• Deltagare med fler än 720 studietimmar hos mer än ett studieförbund

Resultat

Flertalet avdelningar utmärker sig med mycket bra administrativa rutiner och bland de som kämpar ser vi en god probleminsikt och vilja att förbättras. Överlag har stora framsteg skett sen 2019. Vi ser däremot att vi fortsatt behöver arbeta med gränsdragning mot utövande, idrott och ordinarie föreningsaktiviteter. 

Åtgärder 2022

• Förbundskansliet ska under 2023 analysera arbetssätt – tid från registrering – start, slut, signering och slutrapport. Analysen kommer att kunna ligga till grund för avdelningarnas arbete med rutiner och processer för ett jämnare arbetsflöde
• Förbundskansliet ska genomföra fördjupad kontroll av SV Skaraborg i 2023 års internkontroll
• Förbundskansliet ska fortsätta att stödja SV Göteborgs kvalitetsarbete med kompetensutveckling 
• Förbundskansliet ska erbjuda utbildningar till avdelningar inom kostnadsersättningar, avgränsningar och GUSTAVhantering
• Närvaroregistrering
  • Verka för bättre verktyg för att följa löpande
  • Uppmuntra avdelningarna att använda sig av startsidan för att löpande arbeta med arren
• Förbundskansliet ska följa upp internkontrollen i efterkontrollen
• Förbundskansliet upprättar åtgärdsplaner för SV Östergötland och SV Örebro inom ramen för analysgruppens löpande arbete med målsättning att avdelningarna ska bedömas ha ett fullgott och välfungerande kvalitetsarbete under 2023

Uppföljning av 2021 års åtgärder

• SV ska driva utvecklingen av tydligare ramar kring vad en rimlighetsbedömning innebär tillsammans med övriga studieförbund.
  • Arbetet påbörjades under 2022 men resulterade i utveckling av studieförbundens samlästa databas för rimlighetskontroll. 
• Ta fram en utbildningsinsats om verksamhetsutvecklarens roll. Bör innehålla bland annat anordnarskap ets betydelse administrativ hantering, samverkan med föreningar etc.
  • En utbildningsinsats för verksamhetsutvecklare vid namn VU-lyftet togs fram och sjösattes 2023.
• Uppdatera rutinen för kostnadsersättningar och erbjuda erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna och SV:s redovisningscentral involveras i arbetet. Utbilda i de vanligaste felen som görs.
  • Rutinen uppdaterades, erfarenhetsutbytesmöten i kvalitetssamordnarnätverken infördes. Regelbundna avstämningar mellan förbundets kvalitetsfunktion och redovisningscentral genomfördes. 
• Använda riskindikatorer som urval för nästa års efterkontroll samt avdelningarnas internkontroller.
  • Genomfördes, i rutinen för internkontroll som antogs 2022 blev Risk- och väsentlighetsanalys obligatorisk utgångspunkt för kontrollarbetet. 
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom från resultatet av årets internkontroll.
  • Genomfördes i form av nätverksträffar för kvalitetssamordnare
• Ta fram och implementera tydliga mallar för arbetsplaner tillsammans med Studieförbunden i samverkan.
  • Genomfördes inte då det inte fanns ett intresse från övriga studieförbund att arbeta gemensamt i denna fråga
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.
  • Genomfördes i form av rutinen för internkontroll som tydligt på förbundsstyrelsens delegation definierade vilka kontroller som ska genomföras och hur. Vilket stärkte förbundskansliets styrning och mandat.  

Rapport internkontroll 2022

Det finns cirklar i alla tänkbara ämnen, de kan också genomföras på lite olika sätt.

Kamratcirkel

En kamratcirkel startar du tillsammans med personer du känner, utan att betala en deltagaravgift. Det kan vara ett band, en bokcirkel, en hantverksgrupp m.m. Ni utformar själva en plan, väljer studiematerial och utformar cirkeln upplägg efter gruppens behov.

Föreningscirkel

En föreningscirkel genomförs i samarbete med en av våra grund- medlems- eller samverkande föreningar. Det kan vara en cirkel i föreningskunskap eller inom något specifikt ämne som föreningen vill lära sig mer kring, t.ex. bygdens historia eller hantverk. Cirkelledaren är ofta själv aktiv i föreningen, med intresse för och kunskap om det som cirkeln handlar om.

Kurs mot allmänheten / Programförd cirkel

Studiecirklar och kurser som vänder sig till allmänheten kallas ibland för "programförd cirkel". De leds av en ledare med expertkunskaper inom sitt område och för att kunna arvodera ledaren tar vi ofta ut en deltagaravgift. Man hittar dessa kurser på vår webb eller i våra studieprogram.

Här hittar du det material som du brukar stöta på under ditt introduktionssamtal med din kontaktperson. Materialet skiljer sig något beroende på om du är ledare för en kamratcirkel, en kurs i kurskatalogen eller i en förening. Om du hittar något här du inte känner igen så kan du alltså vara helt lugn - och titta såklart gärna ändå!

På Studieförbundet Vuxenskolan är bredden stor. Vi har såväl estetiska kurser, språkkurser, kurser i data, surfplatta, hantverk, djur, natur, ekonomi, historia, matlagning, dans och yoga samt föreläsningar etc. Här finns allt från den allra första nybörjarkursen till fortsättning och intensivkurser. 

Du behöver inte kunna mer än deltagarna i studiecirkeln. Ni skapar och bestämmer tillsammans vad ni ska göra, lära er och prata om. Du som cirkelledare fyller i närvaro så att det blir tydligt vilka som var med varje gång. Vi utbildar dig så att du känner dig trygg och redo att vara cirkelledare hos oss i Studieförbundet Vuxenskolan.

Inom folkbildningen pratar vi ofta om tre olika verksamhetformer:

1. Studiecirkel/Kamratcirkel
2. Annan folkbildning
3. Kulturarrangemang

Nedan kan du läsa mer om vad som skiljer dessa åt och vilka möjligheter som finns.

Vi har verksamhet i länets samtliga kommuner.

Tillsammans arbetar vi för att bli ett SV som ska tillgänliggöra folkbildning i hela vårt län för alla människor.

Värdegrund

SVs värdegrund hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vår bildningssyn bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön.

Vision

SVs vision är en värld som präglas av hållbar utveckling. Genom att öka alla människors inflytande och delaktighet stärker vi demokratin. SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa möjlighet att växa. SV är den mest pådrivande och engagerade lokala kraften för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle.

I projektet Attraktiva livsmiljöer – Bevara hantverket vävning får du möjlighet att utforska och utöva vävning kostnadsfritt.

Kurserna ger utrymme för både tradition och nytänkande. Här kan du inspireras av kulturhistoria och samtidens uttryck. Du skapar bruksföremål eller utsmyckning, i vävram eller vävstol, med stöd av handledare.

Det här kan du göra

• Avgiftsfria kurser – all handledning och allt material ingår.
• Olika kursformer – välj att väva fritt i vävram eller att lära dig grunderna i att sätta upp en väv och väva efter färdiga mönster i vävstol.
• Ytterligare möjligheter – efter avslutad kurs kan du få hjälp att starta en kamratcirkel eller hitta en befintlig vävgrupp.

För vem?

Alla med intresse för vävning är välkomna – oavsett ålder, erfarenhet eller bakgrund.

Var?

Verksamheten utgår från Kalix och vänder sig till hela östra Norrbotten.

Vävstugan för prova på-verksamhet finns i Älvgården, på Kalix folkhögskolas område.

Om projektet

Projektet drivs av Studieförbundet Vuxenskolan Norrbotten, i samarbete med Kalix folkhögskola.

Det medfinansieras av Utveckla Norrbotten, en satsning från Region Norrbotten.

Vill du veta mer, delta i en kurs eller bidra med dina kunskaper?

Välkommen att bli en del av projektet – tillsammans bevarar och utvecklar vi ett levande kulturarv.

Följ gärna projektet i sociala medier:

Följ oss @bevara_hantverket_vavning

Vill du få lite övergripande information om oss på SV Kalmar län? Läs då vår folder vi länken nedan!

• Studieförbundet Vuxenskolan finns över hela Sverige och engagerar hundratusentals med människor.

• Vi hjälper föreningar, organisationer, kamratgrupper och eldsjälar att förverkliga sina idéer.

• Vi skapar en meningsfull fritid för människor i behov av särskilt stöd.

• Vi erbjuder kultur i alla dess former.

Det som skulle bli Studieförbundet Vuxenskolan (SV) började med de halländska bröderna Rudolf och Eric Carlsson i Slöinge. Deras första cirkel hette Fria tankars hem, året var 1920. 

Idag, hundra år senare, är SV en stor och viktig del av det svenska välfärdssamhället, något vi verkligen är stolta över.

• Studieförbundet Vuxenskolan finns över hela Sverige och engagerar hundratusentals med människor.

• Vi hjälper föreningar, organisationer, kamratgrupper och eldsjälar att förverkliga sina idéer.

• Vi skapar en meningsfull fritid för människor i behov av särskilt stöd.

• Vi erbjuder kultur i alla dess former.

Det som skulle bli Studieförbundet Vuxenskolan (SV) började med de halländska bröderna Rudolf och Eric Carlsson i Slöinge. Deras första cirkel hette Fria tankars hem, året var 1920. 

Idag, hundra år senare, är SV en stor och viktig del av det svenska välfärdssamhället, något vi verkligen är stolta över.

Ditt intresse kan bli en studiecirkel hos oss. Har du till exempel deltagare, ledare och ett ämne som passar bra, så hjälper vi gärna till. Genom oss får ni hjälp med lokaler, studiebesök och studiematerial. Eller så kanske vi kan ordna den ledare ni behöver.

Det finns olika sätt att samarbeta på. Tillsammans hittar vi den samverkansform som passar just er bäst.

Vill du få lite övergripande information om oss på SV Kalmar län? Läs då vår folder vi länken nedan!

En kamratcirkel består ofta av en grupp som själva har tagit initiativet att starta en cirkel. Här lär deltagarna av varandra och delar på lika villkor med sig av sina kunskaper och uppfattningar. En deltagare ska utses till cirkelledare, det är hen som ansvarar för att cirkeln fungerar som den ska och som sköter närvarorapportering. SV bjuder alla ledare på en cirkelledarutbildning där vi behandlar ämnen så som pedagogik, gruppdynamik och SV.s värderingar. Att vara med i en kamratcirkel kostar ingenting och vi på SV bistår gärna med det vi kan, till exempel studiematerial eller lokaler.

Exempel på kamratcirklar:

• Bokcirklar är den vanligaste typen av kamratcirkel. Här läser gruppen utvalda böcker och diskuterar sedan kring frågor som karaktärers motiv och beslut eller en författares författarskap.
• Stickkafé, måleriträffar eller bokbinderi – alla är de exempel på kamratcirklar inom hantverk. Deltagarna träffas och skapar tillsammans, hjälper och inspirerar varandra.
• I en språkcirkel träffas deltagarna för att hålla i gång kunskapen i ett främmande språk.
• Musikcirkel - Att repa för glatta livet tillsammans med sitt band är också en slags kamratcirkel! Tillsammans utvecklar deltagarna sina musikaliska kunskap, vi på SV kan till exempel hjälpa till med replokal.

Are you looking for this information in English? Click here!

Är du ny cirkelledare måste du gå den obligatoriska introduktionsutbildningen innan du startar din första cirkel. Börja med att göra den digitala delen här, sedan kontaktar någon av SVs personal dig!

Är ni en grupp med ett gemensamt intresse? Hos oss finns möjligheten att starta en egen studiecirkel där vi kan hjälpa till med lokal, metoder, inspiration och pedagogiska tips. Allt som behövs är minst tre personer som vill träffas regelbundet för att utforska ett ämne tillsammans. Hos oss kallas en sådan cirkel för kamratcirkel. En eller flera av er är cirkelledare och erbjuds kurser hos oss för att utveckla ditt ledarskap. Exempel på ämnen för en kamratcirkel är hantverk, körsång eller att diskutera kring egen funktionsvariation. Det är enkelt att komma igång, fritt och frivilligt och dessutom är det helt gratis.  

Påbörja din resa till ett livslångt lärande redan idag! 

• Samla ihop en grupp med deltagare 
• Välj ett ämne ni är nyfikna på 
• Ni bestämmer själva cirkelns mål och innehåll 

Vi har även många olika studiecirkelmaterial för olika ämnen kring funktionsvariation, hälsa och självbestämmande. Du hittar ett urval här!

Har du frågor om att starta en egen studiecirkel? 

Kontakta Chabnam Koistinen: chabnam.koistinen@sv.se 08-679 03 38  

eller Maria Bhardwaj maria.bhardwaj@sv.se telefon 073 733 07 47 

Många studiecirklar genomförs i samarbete med SV:s medlems- och samarbetsorganisationer. Tillsammans med LRF har SV exempelvis tagit fram cirkeln Beredskap hos landsbygdsföretagare. Syftet är att stärka landsbygdsföretagarnas beredskap genom att identifiera sårbarheter, stärka den egna beredskapen och ta fram en handlingsplan för kris eller krig. 

I den populära cirkeln Bygdens beredskap samarbetar SV med Bygdegårdarnas riksförbund i ett landsomfattande projekt. Syftet är att förbereda bygdegårdar på att kunna fungera som nav i lokalsamhället i händelse av kris eller krig. 

Tillsammans med Riksförbundet FUB har SV tagit fram Min beredskap, ett cirkelmaterial riktat till personer med intellektuell funktionsnedsättning och med SPF Seniorerna lanseras i höst ett nytt cirkelmaterial med fokus på hemberedskap och säkerhet. 

Populära cirklar i beredskapsodling över hela landet 

För den enskilde är studiecirklar i beredskapsodling populära. Många är också intresserade av att lära sig hur man tar hand om och förädlar sina egenodlade grönsaker och frukter. Därför innehåller flera av cirklarna även moment som att syra, sylta och torka. 

Sverige är samtidigt ett avlångt land, indelat i åtta odlingszoner. Medan vissa delar av landet präglas av omväxlande torka och översvämningar har andra snö långt in på våren och tidig frost som stora utmaningar. På vissa håll är marken för karg för odling, och fokus i skogsrika områden kan i stället kan ligga på att ta tillvara det som skogen erbjuder. 

Lokala förutsättningar formar beredskapscirklarna 

Hur beredskapscirklarna utformas varierar runt om i landet, utifrån lokala förutsättningar och behov. 

I Eslöv i Skåne anordnas, i klimatförändringarnas spår, en cirkel om hur man kan förbereda sig för torka och stora mängder regnvatten. Hur räddar man sina grödor under skyfall, och hur sparar man vatten under torra perioder? Under cirkeln får deltagarna också gjuta ett litet fågelbad i betong – något som både fåglar och fjärilar uppskattar. 

I Varberg i Halland satsas det på beredskapsodling som kamratcirkel. Utgångspunkten är Johanna Hjärtfors bok Beredskap: Fyll matförrådet för vardag och kris. Deltagarna får råd om vad som är bäst att odla och när, samtidigt som de får en ökad förståelse för varför vår livsmedelsförsörjning är sårbar och varför beredskapsodling är viktig. 

Många avdelningar satsar också på cirklar i beredskapsmat. I Dalarna och på Gotland får deltagarna bland annat lära sig att göra en surdegsgrund och baka surdegsbröd. I Värmland finns cirkeln Mat som är bra i kris, där deltagarna får lära sig vilken mat som är bra att ha hemma vid kris eller krig och hur man kan bli mer självförsörjande på bönor och fröer. 

I Örträsk i Västerbotten får cirkeldeltagarna lära sig att förädla grönsaker genom fermentering. För den som själv inte har möjlighet att odla finns grönsaker tillgängliga för köp samband med cirkeltillfället. 

I grunden är en studiecirkel en liten grupp människor, ofta bestående av 3 till 12 deltagare, som samlas regelbundet för att utforska ett ämne. Studiecirkeln har minst tre träffar, men ibland pågår de längre än så. Alla studiecirklar har en dedikerad cirkelledare som vägleder gruppen och en studieplan som sätter mål för vad gruppen vill uppnå. Dessutom finns alltid någon form av studiematerial tillgängligt för att stödja lärandet.