Materialet är särskilt utformat för att användas i en studiecirkel – en liten grupp människor som regelbundet möts för att utforska, samtala och lära tillsammans. Just den här studiecirkeln består av sju träffar som på olika sätt belyser språk, historia, kultur och identitet. 

På sidan kan du ladda ner både studiematerialet och det tillhörande texthäftet, som innehåller fördjupande texter, övningar och faktarutor. Här samlar vi också allt annat material som handledningen hänvisar till – poddar, artiklar, filmer och böcker – så att du enkelt kan fördjupa dig ytterligare. 

Studieförbundet Vuxenskolan är en idéburen organisation med bred folkbildningsverksamhet över hela landet. Vår värdegrund hävdar principen om människors lika värde baserat på de grundläggande mänskliga rättigheterna. Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. Den utgår från individens rättigheter och skyldigheter att som aktiv medborgare ta ansvar för en samhällsutveckling som stärker den liberala demokratin.

SV Blekinge har kurser i svenska, samhällskunskap och andra roliga ämnen som målning och matlagning i hela Blekinge, främst för asylsökande och ukrainska deltagare.

Om du bor i Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström eller Sölvesborg - hör av dig till SV på e-post benny.jonasson@sv.se eller 0454-30 61 56 så berättar vi mer!

Adress:

Brahegatan 11

415 16 Göteborg

Yta: 514 kvm

Antal rum:

En stor sal med gradäng för 80 personer. Vid entrén finns en ”lucka” för biljettförsäljning samt ett förråd för privat bruk. Lokalen har kapacitet för max 350 personer.

Utrustning

• Ljud
• Ljus
• Filmduk
• Projektor

Notering: Ljud, ljus och projektor är av äldre karaktär.

Lämplig för

• Föreläsningar
• Dans
• Workshops
• Möten
• Filmvisning

Tillgänglighet

Rullstolsanpassning: Begränsad tillgänglighet på grund av trånga utrymmen kring nödutgångar.

Kollektivtrafik

Hållplats: SKF

Spårvagnslinje: 11, 6, 7

Buss: 21, 56, 510

Pris: Enligt avtal

Kontakt: gbg@sv.se

Barnvisor för glädje och gemenskap

Kom och sjung tillsammans med ditt barn eller barnbarn! För sångglada vuxna och barn från 4 år och uppåt. Välkomna in i barnvisornas förtrollade värld där vi minns, sjunger och rör oss tillsammans. Utgångspunkten för workshopen är den pedagogiska barnsångboken ” Svenska barnvisor ” av Tina Ahlin. Önskemål om visor ur boken emottages gärna. 

Kulturhuset blev erkänt av Göteborgs stad i mars 2025.

Göteborg, 25 mars. Studieförbundet Vuxenskolan i Göteborg har beviljats 1,8 miljoner kronor av Göteborgs Stad för att utveckla Sveriges första kulturhus för, av och med nationella minoriteter. En unik mötesplats för för att främja kultur, språk och gemenskap.

Kulturhuset hade den officiella invigningen på Redbergsteatern den 4 september 2025. Se bilder från arrangemanget här.

Vill du följa kulturhusets nyhetsbrev klickar du på länken här.

Läs mer om kulturhuset på vår egen webbsida: Klicka här för att öppna natminkulturhus.se

Jag vill få nyhetsbrevet - klicka här

2025

November

Oktober

September

Augusti

Juni-Juli

Maj

April

Mars

Februari

Januari

2024

December

November

Oktober

September

Augusti

Juni-Juli

Maj

April

Mars

Februari

Januari

Har du prenumererat och inte hittar ditt nyhetsbrev, kika i din skräppost.

Beroende på hur stor föreningens verksamhet och ekonomi är, brukar det vara vanligt att skapa en arbetsordning för vad som ingår i de olika styrelseposterna.
 

Det bör också finnas en attestrutin som bestämmer vem eller vilka som får godkänna kostnader, och hur stora kostnader en enskild person i styrelsen får fatta beslut om. Detta tillsammans med firmateckningsrätten brukar det beslutas om på det konstituerande mötet.

I år är det fem år sedan Studieförbundet Vuxenskolans Lättläst-pris delades ut för första gången, då till författaren Åsa Storck för boken ’Kramar och brev’.

Den 23 november var det åter dags och den här gången var det Lisa Förare som fick motta priset för sin bok ’Strandflickan’. Priset delades ut av Per Lodenius, juryns ordföranden (till höger i bilden ovan), och Quinten Moody, jurymedlem (till vänster i bilden ovan).

Mest är Lisa Förare kanske känd som matbloggare och krönikör med flera kokböcker i bagaget. 2019 utkom hennes debutroman ’Varken’ som mottogs väl av landets kulturskribenter. Boken är första delen i det som ska bli en trilogi och den utspelar sig i Lisa Förares hemtrakter runt Långsjön i Älvsjö. En plats som också ligger till grund för händelserna i lättlästa ’Strandflickan’ och dess föregångare ’Under fullmånen’.
 

Hur kom det sig att du började skriva lättläst?

— Det var Maria Ramdén på LL-förlaget som ställde frågan. Hon har varit redaktör för några av mina kokböcker och efter att ha läst ’Varken’ så frågade hon om jag kunde skriva en lättlästbok i den andan. Jag tycker om att leka med språk och i ’Varken’ finns övernaturliga väsen med ett ålderdomligt och lite speciellt språk och jag tänkte att okej, jag gör ett försök.

Lättläst-litteratur var dock inte helt obekant för Lisa Förare som redan innan läst flera lättlästa böcker och imponerats av hur en bra historia i det enkla formatet kan fånga läsaren. Att hennes egna lättlästa böcker har den förmågan är uppenbart. ’Strandflickan’ blev årets lättlästa bok och förra året gjorde Moomsteatern i Malmö en hyllad teaterföreställning av ’Under fullmånen’. I Moomsteaterns fasta ensemble ingår skådespelare, både med och utan intellektuell funktionsnedsättning.

— Väldigt många människor som läser vanliga böcker borde skjuta in en lättläst bok ibland bara för att se skillnaden.  I de lättlästa böcker jag läst har jag upptäckt att i vissa skimrar språket medan andra kanske inte alls är riktigt lika bra. Jag tror att även författare kan ha nytta av att se vad är det som får en historia att fungera när man skalar ner. När man har väldigt få detaljer på sig så måste man släppa det övertydliga och bara lämna kvar det som får berättelsen att skimra.

Studieförbundet Vuxenskolans litteraturpris för lättläst litteratur är historiskt. År 2020 delades det ut för första gången. Aldrig tidigare har ett pris för lättläst skönlitteratur delats ut i Sverige. Med en jury bestående av förtroendevalda, specialister inom språk och läsare, som själva tillhör målgruppen med intellektuell funktionsnedsättning.

Den som skrivit boken som vinner får 50.000 kronor.

Även personer som bearbetar redan utgivna romaner till lättläst kan få priset.

❗️ Just nu står vi inför ett hot som påverkar oss alla.
Regeringen planerar att dra ned statsanslagen till studieförbunden med hela 500 miljoner kronor.

❗️Det motsvarar en tredjedel av vårt stöd.
Det är det största nedskärningen någonsin, och det skulle innebära färre möjligheter för dig och andra att lära, utforska, och växa - särskilt i de delar av landet där tillgången till utbildning och kultur är begränsad.

För oss handlar det om mer än bara kurser och cirklar. Det handlar om att stötta människor i deras strävan efter kunskap, gemenskap, och självutveckling. Det handlar om att hjälpa de äldre, de långt ifrån arbetsmarknaden, och de med funktionsnedsättningar att delta i samhället - oavsett var de bor.
 

❗️Vi är alla studieförbund, och vi gör detta tillsammans.
Vi kämpar tillsammans för att bevara folkbildningen. Tillsammans är vi starka, och tillsammans kan vi stoppa nedskärningarna.

Mitt val är en metod som tillgängliggör röstning och politik för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Den bygger på en studiecirkel med lättläst information om hur vår demokrati fungerar och är uppbyggd.

Metoden har tagits fram tillsammans med Riksförbundet FUB och Inre Ringen, FUB:s sektion för medlemmar med intellektuell funktionsnedsättning. Vi genomför Mitt val i kommuner över hela landet. I metoden ingår en lättpratad valdiskussion där politiker svarar på deltagarnas frågor.

Plötsligt i en paus började ett gäng kivas vem som kom trea i höjdhopp under Europamästerskapen 1958 i Stockholm. 

- Det var ett jädra liv alltså. Alla engagerade sig och skällde, skämtsam naturligtvis, och alla tyckte att det var jättekul. Efteråt tänkte jag att det kanske går att göra en cirkel av det här.  

- Jag högläste då på ett äldreboende så jag kontaktade Veronica på SV och hon tyckte att det var en bra idé och satte ihop cirkeln, berättar Börje Jakobsson. 

 
Idrottsintresset har han med sig sedan barndomen. Han och vännerna läste olika sport- och idrottstidningar och fotboll var det som dominerade. Börje spelade själv i Gärdsgårdsserien, som han skämtsamt säger. Idag är han pensionär men under sina yrkesverksamma år arbetade han inom försäkringsfinansbranschen, bland annat som marknadschef hos Länsförsäkringar och som fondmäklare i eget företag. 

Under hösten har Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund Skåne dragit i gång ”Vår röst”, ett arvsfondsprojekt där deltagarna får lära sig att bedriva opinionsjournalistik. Tanken är att ge deltagarna verktyg att själva kunna påverka makthavare i frågor som rör dem. Projektet, som är tänkt att pågå i tre år, drivs tillsammans med Riksförbundet FUB och Inre Ringen, som är en del av FUB. Thomas Ekberg, projektutvecklare i SV Regionförbund Skåne driver projektet tillsammans med Stephanie Anvelid Uller. Thomas Ekberg berättar:

— Vi drog på allvar i gång i september och initiativet kom från Inre Ringen själva. Deras erfarenhet är att när målgruppen själva tar upp sina frågor med makthavare så lyssnar de mer än när någon annan gör det.

Studiematerialet kan användas som inspiration och stöd i samtal och diskussioner i anhöriggrupper. Det kan även fungera i enskilda stödsamtal med anhörig. Materialet är inte diagnosstyrt, vilket gör att det kan användas oavsett vilken sjukdom/funktionsnedsättning den närstående har.  

Forskning visar att tiden precis efter pensionen är den lyckligaste i livet. Man har jobbat färdigt, barnen har sina egna liv, ekonomin är god och världen står öppen för spännande resor. Men för personer med en intellektuell funktionsnedsättning (IF) är det många gånger den olyckligaste tiden i livet. Sällan tillförs extra resurser till gruppboenden och funktionsnedsättningen gör det svårt, eller rentav omöjligt att ta egna initiativ och hitta på aktiviteter. Utan stöd hamnar de ofta framför Tv:n och blir sittande där. 

I oktober presenteras årets vinnare av SV:s lättläst-pris. 

Passa på att läsa eller ge bort någon eller några av de nominerade böckerna innan prisutdelningen. 

Majken och svanen - Lena Sjöberg (LL förlaget) 

Hundkursen - Anna Hansson (LL förlaget) 

Strandflickan - Lisa Förare (LL förlaget) 

Vissa dagar - Lotta Ekman (LL förlaget) 

Vem har sagt något om kärlek? - av Elaf Ali, bearbetad av Marika Rasmusson (Vilja förlag) 

Sommaren på Österlen - Mikael Bergstrand (LL förlaget) 

I romanen ”Premiären” får vi följa Sofie när hon precis påbörjat en teaterutbildning. Gruppen ska sätta upp Romeo och Julia och rollen som Julia går till Sofie, något som bekymrar pojkvännen Mårten.  

Hur känns det att vinna årets Lättläst-pris? 

- Det känns såklart jätteroligt att ha skrivit något som uppskattas och också värderas som bra. Att SV uppmärksammar att det finns olika sorters litteratur och att all litteratur är lika viktig, är betydelsefullt. Alla ska ha rätt till litteratur, säger Marie Albertsson. 

När hon först började arbeta på Värnamo Folkhögskola 2008, så var det som dramapedagog på flera av skolans olika verksamheter. En av verksamheterna var en klass för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.  

- Jag började göra ganska stora uppsättningar med de eleverna tillsammans med andra klasser på skolan. Men de flesta var bara i skolan två dagar i veckan och under övrig tid hade de andra aktiviteter på olika dagliga verksamheter, berättar Marie Albertsson. 

 
Svårigheten att få till en kontinuitet för eleverna gjorde att Marie Albertsson till slut kläckte idén om en heltidsutbildning i teater för målgruppen. Skolan sökte pengar från Allmänna arvsfonden och 2019 kunde de första eleverna börja söka utbildningen, som fick namnet Teaterfolk. Utbildningen är två år med möjlighet till att kunna söka ett tredje fördjupningsår. 

Liberal demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp, men som definierar demokrati så som vi vanligtvis tänker oss den i Sverige. För oss är det självklart att individens fri- och rättigheter står starka. Det syns genom bland annat yttrandefriheten, föreningsfriheten och de fria domstolarna.

Liberal demokrati kan sammanfattas med:

• Öppna och rättvisa val med allmän och lika rösträtt
   
• Förenings- och mediefrihet
   
• Individens fri- och rättigheter är centrala
   
• Tar minoriteters åsikter och rättigheter tillvara
   
• En stark och fristående rättsstat
   
• Möjlighet till ansvarsutkrävande av regering och riksdag, kommun- och regionstyrelse etcetera.
   

Det finns olika forskning kring demokrati. En av de större internationella forskningsprojekten heter V-Dem och leds från Göteborgs universitet. V-Dem tar fasta på demokratiska principer som är långt mer komplexa än blotta närvaron av fria val. De mäter löpande demokratiutvecklingen i världen och följer utvecklingen i flera olika parametrar. 

Läs mer om forskningsprojektet V-Dem här.

De särskiljer mellan fem olika demokratiprinciper:

1. Valdemokrati
    
2. Liberal demokrati
    
3. Deltagardemokrati
    
4. Deliberativ demokrati
    
5. Jämlikhetsdemokrati.

Hon är nyutbildad slöjdlärare och dessutom företagare med egen syateljé, Ann-Charlotte Malm André har många järn i sin eld och som om det inte vore nog har hon under åtta år även lett cirklar med Studieförbundet Vuxenskolan på Gotland. Mestadels inom hållbart mode och sömnad för både vuxna och barn.

Ordet folkbildning dyker första gången upp i svenska språket 1805 med betydelsen ”förbättring af de lägre classernas uppfostran”. I dag är ordet närmast synonymt med fri och frivillig folkbildning. Folkbildningen består framförallt av ett antal verksamheter och institutioner vid sidan av det formella utbildningsväsendet som alla har rötter i 1800-talet. Fem viktiga grenar har varit läsecirklar, föreläsningsföreningar, folkhögskolor, studieförbund och folkbibliotek.

Gemensamt för den fria folkbildningens olika grenar är att de till stor del bygger på egna aktiviteter och ett icke-auktoritärt förhållande mellan ledare och deltagare. Den fria folkbildningen står för öppenhet och respekt för alla människor, oavsett kön, ålder, religion, etnicitet samt social och ekonomisk bakgrund.

Ämbetsmannen Carl af Forsell grundade Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande 1833 och Sveriges första populärvetenskapliga tidskrift, Läsning för Folket, 1835. Sveriges första föreläsningsinstitut, Stockholms Arbetareinstitut, grundades 1850 av den liberale läkaren Anton Nyström.

De första svenska folkhögskolorna grundades 1868 i Önnestad och Hvilan i Skåne samt i Herrestad i Östergötland. En inspirationskälla var de idéer som formulerades av den danske prästen och författaren N.F.S. Grundtvig på 1830-talet. Fredrika Bremer drev kravet på bättre bildningsmöjligheter för kvinnor. Hennes främsta arvtagare inom kvinnorörelsen var Sophie Adlersparre. På 1860-talet startade hon bland annat söndags- och aftonskola för arbetarklassens döttrar och Stockholms läsesalong för damer.

År 1894 grundades det första svenska studieförbundet, IOGT:s studieförbund. Det var inom IOGT i Lund som socialdemokraten Oscar Olsson (”Olsson med skägget”) startade det som har fått beteckningen ”Sveriges första studiecirkel” 1902.

I mitten av 1800-talet började folkrörelsebibliotek och kommunala sockenbibliotek skapas som lånade ut böcker utan avgift. År 1900 grundades Föreningen för folkbibliotek och läsestugor av bland andra liberalerna Knut Kjellberg och G.H. von Koch. Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (LKPR) bedrev ett omfattande bildningsarbete. Martina Bergman-Österberg gjorde en stor donation till LKPR för upplysningsverksamhet bland landsbygdens kvinnor. Sammanlagt 150 000 kvinnor genomgick de Bergman-Österbergska samhällskurserna, som startade 1912. Där fick de undervisning i kommunal- och statskunskap samt i sociala frågor.

I Kungsbacka anordnar Studieförbundet Vuxenskolan kamratträffar för barn och unga med npf-diagnos. Initiativtagare är verksamhetsutvecklare Alexandra Nielsen, som i vintras fick en förflugen fråga om SV hade någon kamratcirkel dit barn med npf-diagnos kunde komma. Tanken på att starta en kamratcirkel växte hos henne, nog borde väl det gå att ordna?

– Mitt jobb är ju att ordna mötesplatser, men det spelar ju ingen roll om jag ordnar mötesplatser om folk inte vet hur man deltar på en sådan. Så då tänkte jag att okej, då får vi göra det som en studiecirkel i vad man gör på en mötesplats, säger Alexandra Nielsen.

Via en kontakt på en skola där många elever med olika diagnoser går, lyckades Alexandra Nielsen få med information om kamratcirkeln i skolans nyhetsbrev. Planen var två grupper, en för 12-15-åringar och en för 16-19-åringar. Till den yngre gruppen strömmade anmälningarna in och den blev snabbt full. Den äldre gruppen har ännu inte kommit i gång, en deltagare saknas fortfarande för att det ska vara meningsfullt att starta cirkeln.

– När jag satte ihop cirkeln ville jag att alla skulle vara nya på aktiviteterna så jag valde saker som jag misstänker att de flesta inte gjort innan. Jag ville att det skulle kännas rättvist och att ingen skulle behöva komma in och genast känna sig i underläge, berättar Alexandra Nielsen.

Vad gör ni på en vanlig cirkel?

– Tanken är att de ska få prova på något nytt varje gång och att det ska vara något som alla är nya på. Men först så är det småprat. De får öva på att ställa frågor till varandra och att lyssna på varandra. Vi har en jätteduktig cirkelledare med en otrolig social kompetens som leder de här samtalen, säger Alexandra Nielsen och fortsätter.

– Sen har vi provat på akrylmålning, yoga och virkning. Jag vill att det ska vara aktiviteter som SV erbjuder så att deltagarna ska få upp ett intresse för cirklar som vi har. Förhoppningsvis kan jag framöver få i gång betalkurser för målgruppen.

– Vi kör också fika vid varje tillfälle och det är väldigt uppskattat. De får själva gå ut och ta lite varm choklad och något litet till. Att hänga på det viset är ju heller inte någonting de är vana vid.

Vid första träffen hade alla sina mammor med sig, att samtliga var mammor och att papporna saknades var bara en slump, ingenting som hade planerats. Alexandra såg till att placera dem i en soffa längst in i rummet. Tanken var att de skulle finnas i närheten men ändå en bit bort. Vid resterande träffar har föräldrarna uppmuntrats till att sitta i något av SV Kungsbackas andra rum eller göra något annat.  Att de håller sig i närheten men inte deltar i samtalen.

– Det var jättefint första gången när alla mammorna satt och trängdes i soffan. Vilka fina samtal de fick till och hur roligt de tyckte att det var att få träffa varandra. Jag tänkte nästan att man skulle kunna lägga upp även det som en cirkel, säger Alexandra Nielsen med ett skratt.

Kommer det att bli nya kamratträffar i höst för det här gänget?

– Förhoppningsvis kan vi gå vidare i någon form och vi uppmuntrar dem att fortsätta träffas. Men vi kommer inte att ha råd att anställa en kursledare som lär dem något nytt varje gång, som vi har gjort nu. Vi ville ju att den här cirkeln skulle vara kostnadsfri så deltagarna betalar ingenting för den, avslutar Alexandra Nielsen. 

Här är de fyra profilområdena  

Landsbygder 
Studieförbundet Vuxenskolan är en kraft i hela landet med närvaro i alla kommuner och en bred verksamhet som baserar sig på den lokala utvecklingskraften för individ, föreningsliv och samhälle. 

Läs mer om landsbygder här 
 
Funktionsrätt 
Tillsammans med personer med funktionsnedsättning bedriver Studieförbundet Vuxenskolan folkbildningsverksamhet bland annat med målgrupperna äldre personer med demens, personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med NPF-diagnoser. 
Läs mer om funktionsrätt här 
 

Integration 
Studieförbundet Vuxenskolan ska tillgängliggöra gemensamma mötesplatser och bidra till att öppna upp föreningslivet och tillgången till folkbildning och kultur. 
Läs mer om integration här  
 

Föreningslivet 
Studieförbundet Vuxenskolan är navet i civilsamhället och samverkar med flera tusen lokala föreningar för att utveckla och arrangera gemensam verksamhet. 

Läs mer om föreningslivet här 

Demokrati så som vi känner den här i Sverige, är inte bara fria val vart fjärde år och förenings- och mediefrihet. För oss är det självklart att Sverige också betonar individens fri- och rättigheter och att vi även tar tillvara minoritetens åsikter och rättigheter. Vi har en stark rättsstat och ett ansvarsutkrävande av beslutande församlingar, så som riksdag och regering. Det är det som definieras som liberal demokrati.

Liberal demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp, men som definierar demokrati så som vi vanligtvis tänker oss den i Sverige. För oss är det självklart att individens fri- och rättigheter står starka. Det syns genom bland annat yttrandefriheten, föreningsfriheten och de fria domstolarna.

Liberal demokrati kan sammanfattas med:

• Öppna och rättvisa val med allmän och lika rösträtt
   
• Förenings- och mediefrihet
   
• Individens fri- och rättigheter är centrala
   
• Tar minoriteters åsikter och rättigheter tillvara
   
• En stark och fristående rättsstat
   
• Möjlighet till ansvarsutkrävande av regering och riksdag, kommun- och regionstyrelse etcetera.

Det finns olika forskning kring demokrati. En av de större internationella forskningsprojekten heter V-Dem och leds från Göteborgs universitet.
Läs mer om forskningen här.

V-Dem tar fasta på demokratiska principer som är långt mer komplexa än blotta närvaron av fria val. De mäter löpande demokratiutvecklingen i världen och följer utvecklingen i flera olika parametrar. 

De särskiljer mellan fem olika demokratiprinciper:

1. valdemokrati
    
2. liberal demokrati
    
3. deltagardemokrati
    
4. deliberativ demokrati
    
5. jämlikhetsdemokrati

Många äldre lever i ett digitalt utanförskap, vilket påverkar vardagen i ett samhälle där mycket sker digitalt. Allt från att boka tider, deklarera och betala räkningar, till att hålla kontakt med barn och barnbarn.

I projektet skapar vi trygga mötesplatser med ett gemensamt lärande där ingen fråga är för dum för att ställa. På så sätt vill vi bidra till digitala seniorer som vill, vågar och kan delta i ett samhälle där den digitala tekniken rusar fram.

Det funkar – vi har testat!

Projektet bygger på ett pilotprojekt från 2022. Piloten visade att seniorer gärna lär genom samtal i grupp där deras frågor styr innehållet, vilket leder till ökad motivation och gemenskap.

Lärande IT-samtal, stöd till seniorgrupper

Projektet Lärande IT-samtal, stöd till seniorgrupper drivs av SeniorNet Örebro, i samverkan med Örebro kommun och SV Örebro län. Med finansiering från Arvsfonden.

Illustrationen är AI-genererad.

Mo&RE Ideell förening, i samverkan med SV Örebro län, drev projektet "Care - Ukraina" med en integrerande utbildningsinsats där målet var att öka deltagarnas attraktionskraft på den svenska arbetsmarknaden. Projektet medfinansierades av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden. 

Projektet har haft som syfte att underlätta etablering på arbetsmarknaden för ukrainska flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet. I projektet har vi bland annat erbjudit kompetenshöjande insatser i svenska språket, studie- och yrkesvägledande insatser, företagsbesök samt hälsofrämjande insatser.

Vi har arbetat med tre grupper om totalt 42 deltagare och strax över 30 procent har gått vidare till jobb eller utbildning.

– Föreningen MO&RE har goda kunskaper och erfarenheter av arbete med att förflytta individer närmare studier och arbete. SV Örebro län har sedan

tidigare stor erfarenhet av att undervisa i svenska och samhällskunskap för nya i Sverige. Genom samverkan kunde vi komplettera varandras kompetenser på ett bra sätt som gav deltagare en bred plattform som underlättar inträde på arbetsmarknaden, säger projektledare Hannes Nordgren.

Rinella Rioda bor i Malmö och har varit aktiv i SV sedan 1999 och i valet 2026 blir det fjärde gången hon leder cirklar i Mitt val i Lund och i Lundabygden.  

Vilka frågor brukar deltagarna vara intresserade av? 

- Frågorna rör sig mycket kring det praktiska, alltså, hur gör jag när jag går till en vallokal? Vad finns där och vad betyder valsedlarna? Men även frågor om tillgänglighet brukar dyka upp.  

Vad betyder det för deltagarna att få vara en del av demokratin? 

- Det är jätteviktigt för dem och jag upplevde sist att deras självkänsla ökade i takt med insikten om att de kan påverka samhället genom att rösta. Att deras åsikt och röst betydde någonting. 

Vilka problem kan deltagarna stöta på? 

- Deltagarna tycker generellt att det här med val är viktigt och de vill göra sina röster hörda. Men det är en målgrupp som ingår i LSS och många gånger så är det den verksamheten som gör att de inte kommer iväg. Att det saknas ledsagare och att de därmed kanske inte kan delta. Och det är ju ett demokratiproblem som inte SV kan lösa. 

Vad ger det dig personligen att leda de här cirklarna, vad får du ut av det? 

- Nu, i och med allt som pågår i världen har jag blivit mer medveten om att demokrati inte är en självklarhet. Jag kan inte stå på barrikaden och kämpa för den och jag är inte politiker. Däremot så kämpar jag i den lilla skalan genom Mitt val. Jag har funderat mycket på varför jag gör det här och kommit fram till att det är mitt bidrag till demokratin. Alltså den dagen mina barnbarn kanske frågar vad jag gjort för demokratin kan jag säga att jag faktiskt gjorde någonting - i den lilla skalan.  

Vill du rekommendera folk att bli cirkelledare i Mitt val? 

- Ja, det vill jag verkligen göra. Det finns både ett tydligt och enkelt studiematerial för deltagare och studieplan för cirkelledare, men också digitala spel som deltagarna kan använda sig av på mobilen eller iPad. Jag är lite äldre så jag blir ju alltid skräckslagen när jag får besked om att jag ska jobba med någon app eller något på mobilen. Men till och med jag tyckte att det där var väldigt enkelt.