Föreningen Skogens medlemmar är framför allt skogsägare, anställda, maskinförare och företagare som ser behovet av en obunden organisation som kan föra skogsbruket framåt genom debatt, utbyte av idéer och nya kunskaper.

Samverkansavtalet mellan SV och Föreningen skogen syftar till att underlätta och stödja regional/lokal verksamhet och arbete för båda parter samt nationell utveckling av skogliga läromedel så att verksamheten inom Föreningen skogen och SV blir mer givande.

Tillsammans med Skogen kommer vi skapa ett nätverk med ambassadörer som kommer bli de kontaktpersoner våra verksamhetsutvecklare kan prata folkbildning med. Just nu planeras en studiehandledning till Gunnar Wetterbergs bok Träd.

Nationell kontaktperson på Studieförbundet Vuxenskolan: 
Jens Öst
jens.ost@sv.se

Vill du vara med och göra skillnad för klimatet och miljön? Plantera träd i SV-skogen!

Sammanlagt har vi nu planterat 2403 träd på totalt 20 gårdar.

Klimatförändringar och global uppvärmning är tydliga tecken på att jorden är i obalans. Den skogsbeklädda ytan i Colombia minskar kraftigt, vilket är bekymmersamt för klimatet då skogen behövs för att binda koldioxid som förhindrar den globala uppvärmningen. Tillsammans med föreningarna APROFRUSA och Grupo Asociativo Alto Troja planterar vi därför träd i SV-skogen i Colombia.

Genom att köpa trädplantor för endast 100 kr per träd hjälper du fattiga familjer på landsbygden i södra Colombia att forma sin egen skog så att de inte behöver avverka träd i regnskogarna för att få virke, stolpar och ved. Samtidigt som du gör en insats för miljön för nuvarande och framtida generationer. De träd du är med och planterar växer upp till fullvuxna träd på bara 15 år.

Kontakta Anders Heimer, anders.heimer@sv.se eller 054-402 01 31 för mer information. 

Vi lägger här ut filmer och föreläsningar som kan vara intressanta att ta del av i debatten om skogen. Dels bifogas länkar till Utbildningsradion samtiden/ UR Samtiden som producerat filmer som också går att se på Kunskapskanalen under april och maj månad 2021. Beskrivande text och länkar för filmerna ses nedan. Vi har också bifogat en länk till ett mycket intressant seminarium som genomfördes i december 2020 på Kungliga skogs och lantbruksakademien/ KSLA, med rubriken Forskningsresultat om skog är inte alltid evidens. Ett seminarium som ifrågasätter hur forskningsresultat ibland används.

Vi har gjort en liten sammanställning på när de olika föredragen börjar i det inspelade seminariet. Vi lovar att ni kommer att få svar på vissa frågor och att det kommer att bli lättare att följa och bemöta skogsdebatten. Efter de fem föredragen presenterar några andra personer sin syn på föredragen och problematiken med att tolka och föra ut forskningsinformation.

Vad är problemet?

En hypotes om maktförskjutning av tolkningen

Peter Holmgren

7 min in i filmen

Här nedan följer fyra exempel på artiklar eller information som är felaktiga eller där media övertolkar budskapet.

Kraftigt ökad skogsavverkning över Europa hotar klimatomställningen

”En granskad artikel som är helt fel om avverkningsnivån i Europa”

Peter Holmgren

17,30 min in i filmen

Två berättelser om Sveriges skogar

”Det var i stort lika mycket skog som var under 60 år 1926 som det är i dag.”

Jonas Jacobsson

34 mi in i filmen

Rödlistan är viktig och har stor betydelse för både debatt och policyarbete, Men kanske är den felkalibrerad

”Enligt rödlistan bör det dö ut 11-12 arter/år men under de senaste 30 åren har troligen en art dött ut. ” (Förgyllt metallfly är troligen utrotad på 1990-talet)

Tomas Thuresson

49, 30 min in i filmen

Läcker hyggen mer koldioxid?

”Marken på ett kalhygge läcker ofta mindre kol än marken i en sluten skog.”

Samtidigt binds 100-150 kg kol in i mineraljorden i svensk skogsbruksmark.

Göran Örlander

1 tim, 4, 30 in in filmen

I södra Sverige har vi ett annat klimat och andra naturliga förutsättningar än de mellersta och norra delarna av Sverige, men det finns också skillnader när det gäller hur skogen ägs och sköts där större delen av skogen ägs avenskilda och drivs som familjeskogsbruk.

Därför se vi ett mycket stort behov av anpassningar av skogsbruket som utgår från våra sydsvenska förutsättningar. Klimatförändringarna innebär en ökad osäkerhet och risk för skogsbruket. Klimatförändringarna motiverar därför en ökad variation och riskspridning i skogsbruket, särskilt i södra Sverige och Småland, där risken för klimatrelaterade skador är större än i landets övriga delar. Anpassningsåtgärder kan i flera fall innebära ökade kostnader eller en ekonomisk risk, men det kan också finnas åtgärder som minskar riskerna medbibehållet ekonomiskt utfall, alternativt ett litet ekonomiskt bortfall men klart minskad risk.

Den svenska skogen har en mycket stor klimatnytta genom att när den växer tar den upp koldioxid från i atmosfärenoch lagrar in den i biomassa. Enligt naturvårdsverkets statistik så var det årliga nettoupptaget i Sverige cirka 44miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1990-2017. Tillväxten kan också skördas och omvandlas tillförnybara skogsprodukter som kan ersätta fossila bränslen, fossilintensiva produkter och betong. Om skogens roll i klimatarbetet ska förstärkas så måste bidraget öka jämfört med den klimatnytta som skogen redan skapar. Det finns stora möjligheter att ersätta material, som inte är förnyelsebara eller i andra avseenden inte hållbara för miljön, medexempelvis skogsråvara.

Förutom de traditionella användningsområdena för skogsråvara finns andra produkter idag såsom textilfiber för viskostyger, biokompositmaterial, biodrivmedel, kemikalier och biodiesel. Därför är det viktigt att säkerställa skogens roll som kolsänka genom att ta till vara på förändrade produktionsförutsättningar samtidigt somman minskar riskerna för skadeverkningar.

För att så många som möjligt ska kunna ta del av kunskapen i projektet spelar vi in så många föreläsningar som möjligt. Du hittar inspelningarna här:

Hej och välkommen till SV Stockholms län och kursen Motorsåg A+B som du anmält dig till!

På denna sida har vi samlat information som rör kursen.

• Dag 1
• Dag 2 och 3
• Din utrustning och försäkring
• Examination
• Kursledare och bra att veta

Mitt namn är Björn Nilsson och jag är en trubadur som sjunger visor med min gitarr. Det är både glada låtar, allvarligare och av modernare slaget samt egna låtar. På mitt egna sätt framför jag musiken med influenser av all möjliga stilar, för jag är en människa i ständig utveckling.

Speltid: Ca. 45 minuter

Kontaktperson: Björn Nilsson

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: bjornn@live.se alt. 076-768 53 85

Genomför musikunderhållning i kommunerna: Vimmerby, Hultsfred och Västervik

Utgår från: Vimmerby kommun

F-skatt: Ja

Arvode: 1250kr inkl. moms. Reseersättning tillkommer.

Det finns många åsikter om Artificiell Intelligens, eller AI som det förkortas. En del är rädda för vart utvecklingen kommer att föra oss i framtiden. Vissa vill till och med gå så långt som att påstå att AI kan bli mänsklighetens undergång, medan andra ser AI som ett naturligt verktyg för att underlätta i vårt dagliga arbete. Men oavsett åsikt så råder det ingen tvekan om att AI väcker känslor hos oss.

RISE är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner och här, på avdelning för livslångt lärande arbetar Mikael Kring med att utforska generativ AI. När vi ses på Teams för den här intervjun har det bara gått några få timmar sedan han mötte SV i Stockholms län för ett av deras sista möten. Ett ettårigt projekt med att bland annat skapa en chatbot går mot sitt slut och det är mycket som ska sys ihop innan dess. Mer om SV i Stockholms läns AI-projekt går att läsa via länken längst ner på sidan.

• Commercial Jazz
• Contemporary
• Elements
• Jazzdans
• On Stage
• Stepp

• Jazzdans

I vår värdegrund kan man läsa att vi står för alla människors lika värde och vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet.

Med detta i åtanke så faller hela vår verksamhet inom ramen för de olika globala målen. Men vissa delar jobbar vi lite extra med och vi kommer arrangera olika events med koppling till detta. Mer information om dem kommer här nedan.

Vi erbjuder både fysiska och digitala cirklar inom svenska (på olika nivåer) och samhällsorientering med inriktning på arbetsmarknad, demokrati, skolsystem och jämställdhet för att på bästa sätt bemöta deltagarnas behov. Cirklarna pågår vardagar; både dag- och kvällstid. Utöver detta erbjuder vi även möjlighet att delta på vårt språkcafé som är öppet för alla som vill öva svenska.  

Vi intervjuade kommunernas arbetsmarknadschefer, sektorschefer på Arbetsförmedlingen, SFI-anordnare och SO-kansliet för samhällsorienteringen, samt cirka 70 nyanlända i etableringen. I intervjuerna med de nyanlända identifierade vi utmaningar och utvecklingsområden som har betydelse för de insatser som erbjuds under asyltiden.

Intervjuerna med nyanlända:

• Lång väntetid under asyltiden utan kunskaper i svenska eller om det svenska samhället. 
• Avsaknad av målbilder och en oförståelse av sin egen roll i etableringen.
• Bristande planering och samsyn av asyl- och etableringstidens mål och arbetssätt.
• Krockar mellan förväntningar och förutsättningar.
• Heterogen grupp med olika behov och förutsättningar.
• En känsla av att inte kunna påverka sin situation, bland annat gällande undervisning. 
• Saknar stöd i att lära sig att prata svenska och platser för konversation.
• Alla får inte möjlighet att delta i samhällsorienteringen under etableringen.

Tidiga insatser är avgörande

Slutsatserna visar att tidiga insatser under asyltiden spelar en avgörande roll för att motverka utanförskap och ge individerna bästa förutsättningar att rustas inför etableringen. Vår erfarenhet visar att det är viktigt att följa individen genom alla olika insatser, att se hela människan och att anpassa arbetssättet efter individens behov. 

Roy Ekeberg började som gitarrist i ett Coverband i Norge som heter "Sensation" som bytte namn lite senare till "Powerfull Stuff". Jag flyttade till Sverige ifrån Norge i 1995 och började då som trubadur. Numera spelar Roy som trubadur på olika typer av arrangemang på flera håll i Kalmar län.

Speltid: Från 40min till max 3x40min.

Läs mer: www.re-trubaduren.com

Kontaktperson: Roy Ekeberg

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: Royekeberg1970@hotmail.com alt. 070-253 82 29

Genomför musikunderhållning i kommunerna: Borgholm, Kalmar, Nybro, Högsby, Oskarshamn, Hultsfred, Vimmerby och Västervik.

Utgår från: Hultsfred

F-skatt: Ja

Arvode: Enligt överenskommelse

• Cheerleading

Internkontrollen består av

• Efterkontroll (tidigare kallad särskild kontroll)
• Rimlighetskontroll
• Gemensamt kontrollarbete tillsammans med de övriga studieförbunden
• SV:s egna kontroller.

I efterkontrollen genomfördes även en uppföljning av avdelningarnas egna rutiner och kvalitetsarbete samt av deltagarnas och cirkelledarnas upplevelse av att ha deltagit på en studiecirkel hos SV.

Efterkontroll

I stort sett är den folkbildning som bedrivs i SV god och uppfyller statens syften. Vi har identifierat riskerna i vår verk samhet och har kontrollerat arrangemangen
vilket lett till justerad verksamhet. Att utgå från riskparametrar både i internkontroll och i efterkontroll har god effekt och kommer att bidra till en förbättrad kvalitet i verksamheten.

Avdelningarnas systematiska arbete med kvaliteten under 2021 har lett till väsentligt färre dubbelrapporteringar och tveksamheter.
Över lag återkommer följande typer av brister i denna granskning, men i olika grader:

• Otydligt anordnarskap.
• Avsaknad av rutin för planering och genomförande av arrangemang.
• Bristfällig rimlighetsbedömning.
• Felaktig kodning i GUSTAV.
• Bristfälliga arbetsplaner.
• Delvis felaktig hantering vid kostnadsersättningar.

De riskindikatorer som genererat högst andel justeringar är cirkelledare utan utbildning samt efterregistrerad verksamhet. Vi kan konstatera att de felaktigheter som hittades i förra årets efterkontroll (dåvarande särskilda kontroll) som berodde på slarv, fortfarande kan hittas i årets kontroll. Det saknas tydliga rutiner för hur en rimlighetsbedömning görs och hur man säkerställer ett starkt anordnarskap för varje arrangemang i föreningssamarbeten De efterregistrerade arrangemangen berodde ofta på att rutinerna inte hunnits med, men vi kunde hitta flera fall av verksamhet dä r anordnarskapet var alltför svagt och där efterregisteringen är en av konsekvenserna av de svaga anordnarskapet. Dock kunde det urskiljas i efterkontrollen att många avdelningar själva har upptäckt sina brister och på olika sätt har infört rutiner som ska motverka dessa.

Uppföljning av demokratikriterier

Vi har mätt hur SV uppfyller statens syften med statsbidragen till folkbildningen genom kvalitativa intervjuer i avdelningarna.

Generellt sett uppfyller SV statens syften med statsbidrag till folkbildningen. Att utbildnings- och kultursyftet är något lägre är naturligt, då exempelvis en studiecirkel i Excel inte bidrar till kultursyftet. Samma mätning gjordes i förra årets kontroll och en praktiknära forskningsstudie har sedan genomförts för att analysera resultatet och vad som påverkar studiecirkelns demokratifrämjande roll.

Studiens slutsats är att ett gott anordnarskap ökar uppfyllnaden av demokrati-, mångfalds- och påverkanssyftet, medan studiecirkelns ämne och form (kamratcirkel, allmänmarknadskurs, föreningscirkel eller särskilt uppdrag) inte påverkar graden av syftesuppfyllnad (Stjärnqvist 2022). Detta betyder att anordnarskapet är SV:s viktigaste verktyg för att ytterligare höja kvaliteten i verksamheten. Resultatet från årets mätning är i stort sett samma som föregående år. Andelen bedömningar av att demokratisyftet är helt eller nästan helt uppfyllt och har ökat med 11 procentenheter.

Rimlighetskontroll

Under årets rimlighetskontroll framkommer det att 2021 präglades av pandemin men avdelningarna lyckades utveckla en annan typ av innehåll för sina arrangemang för att möta publik, deltagare och cirkelledare på ett nytt sätt. Generellt har de flesta avdelningarna och kom munerna minskat, men där ökningar skett har det funnits konkreta orsaker. Detta har genomförts över lag med ett gott kvalitativt innehåll. Närvaron av verksamhetsutvecklare är en viktig anledning till ökningen. Den är kopplad till möjligheten att skapa nya olika typer av arrangemang, utveckla digital kompetens, support under själva arrangemangen och stöttning av cirkelledarna som har nya typer av studiecirklar. 

Resultatet av årets rimlighetskontroll av SV:s ökning kan kopplas till covid 19 och den visar a tt SV har haft en aktiv roll för att skapa verksamhet och för att underlätta delaktigheten för utsatta målgrupper som inte alltid har den tekniska kunskapen att på egen hand delta på digitala plattformar och arrangemang. SV har kommit till dem i stället. 
De justeringar som gjorts beror på felaktig verksamhetsform. Det höga antalet kulturprogram i Ljusdal har genomförts på ett korrekt sätt. Vi ser ändå ett behov av en diskussion kring rimlighetsbedömning av rapporteringen av samma typ av arrangemang i större skala. Rimlighetsbedömningar lyfts in i förbundets arbete med kompetensutveckling kring kvalitet och etikfrågor.

Övergripande analys av årets kontroller

I samband med årets internkontroll framkommer det tydligt att SV gör ett viktigt arbete för att bedriva tillgänglig folkbildning. Vi anpassar vår verksamhet utifrån individens behov och är uppmärksamma på vilka behov som finns för de olika målgrupperna. Genom SV:s arbetssätt utvecklas och främjas den svenska demokratin och skapar möjlighet för en stor mångfald av människor att påverka s itt eget liv och också att engagera sig i samhällets utveckling. SV deltar i och utvecklar kulturen och ökar bildningen i det svenska samhället. Avdelningarna har mött behovet av att fortsätta bedriva folkbildning under säkra omständigheter under coronapandemin. De har ändrat formatet för att tillmötesgå deltagare och publik och samtidigt utvecklat andra typer av verksamhet. Under denna tid har de också kompetensutvecklat cirkelledarna i cirkelledarrollen och i digitala kunskaper. 

Förra året visade internkontrollen att musikverksamheten och kultur/ integrationsföreningar orsakade flest justeringar. Under årets granskning är detta mer utspritt i oli ka typer av målgrupper men vissa brister kan urskiljas även i år. Bristerna och justeringarna framkommer framför allt i efterkontrollen som visar att det saknas en kunskap om vikten av tydligt anordnarskap och detta leder ibland till felaktig administratio n, till exempel efterregistrering. Rimlighetsbedömningen är generellt något som avdelningarna har med sig i det vardagliga arbetet, men det syns tydligt när denna rutin inte är en del av planeringen. Detta visar att de riskindikatorer och rutiner för grans kning som SV har tagit fram, ger resultat. Genom dessa resultat ser vi att det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter att utvecklas för att säkerställa att den folkbildning SV bedriver uppnår villkoren. 

Vi ser ett skifte i när och var vi hittar och ide ntifierar fel och brister. Vi har nu en urvalsprocess som bättre ringar in bristfälligt anordnarskap och ökade risker. Parametern ”individer med höga antal timmar” resulterade inte i någon justering i år. Även dubbelrapporteringarna har minskat kraftigt. Detta visar att förgående års arbete för att identifiera och avsluta grupper som försöker utnyttja systemet, har gett resultat. Arbetet med Studieförbunden i samverkans gemensamma rapport är fortsatt viktigt för kvalitetsarbetet och vi förväntar oss att kunna identifiera brister i ännu högre grad under innevarande år. Att arbeta med riskindikatorer i avdelningarnas egenkontroll, samt att uppmärksamma vikten av ett starkt anordnarskap, kommer med stor sannolikhet att resultera i att arrangemangen som slutrapporteras håller hög kvalitet både i administration och verksamhet.

Uppföljning 2020 års internkontroll

• Undersöka möjligheten att ta fram nya mallar och nya arbetssätt för arbetsplanerna, på ett sätt som bättre fångar in bildningsresan och som är tillräckligt flexibel för den breda verksamhet vi bedriver.
  - Pågående arbete som sker under 2022 tillsammans med övriga studieförbund. Förväntas implementeras under hösten eller årsskiftet.
• Lyfta upp anordnarskap som tema i kvalitetsnätverk och under kvalitetstorsdagar.
  - Genomfört både under kvalitetsnätverk och kvalitetstorsdag. Dock behöver vi fortsätta att lyfta anordnarskapet i diverse utbildningssatsningar.
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom kring Särskild kontroll.
  - Genomfört under hösten 2021 i kvalitetstorsdag och kvalitetsnätverk.
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.
  - Pågående arbete, förväntas implementeras under hösten 2022.
• Använda parametrar från utökad särskild kontroll både i egenkontroll av innevarande år och efterkontroll i särskild kontroll.
  - Genomfört
• Använda indikatorer på administrativt slarv som urval för särskild kontroll.
  - Genomfört
• Fortsätta arbetet med kvalitetsnätverk och kvalitetstorsdagar för att öka folkbildningskunskapen och medvetenheten kring kvalitets- och etikfrågorna i organisationen.
  - Genomfört
• Följa upp verksamheten i Ljusnarsberg.
  - Genomförts. Detta har besvarats i den avslutande delen i rimlighetskontrollen.
• Lyfta upp avgränsningar mot kommersiell verksamhet, i synnerhet musikstudior i kvalitetsnätverk och musiknätverk.
  - Genomfört på kvalitetstorsdag och i kvalitetsnätverk.

Åtgärder med anledning av årets internkontroll

Förutom de justeringar som tidigare har nämnts har SV identifierat behov av att genomföra följande åtgärder:

• SV ska driva utvecklingen av tydliga re ramar kring vad en rimlighetsbedömning innebär tillsammans med övriga studieförbund.
• Ta fram en utbildningsinsats om verksamhetsutvecklarens roll. Bör innehålla bland annat anordnarskap ets betydelse administrativ hantering, samverkan med föreningar etc.
• Uppdatera rutinen för kostnadsersättningar och erbjuda erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna och SV:s redovisningsce ntral involveras i arbetet. Utbilda i de vanligaste felen som görs.
• Använda riskindikatorer som urval för nästa års efterkontroll samt avdelningarnas internkontroller.
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom från resultatet av årets internkontroll.
• Ta fram och implementera tydliga mallar för arbetsplaner tillsammans med Studieförbunden i samverkan.
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.

Ladda ner hela Rapport Internkontroll av 2021 års verksamhet Studieförbundet Vuxenskolan

Internkontrollen består av

• Efterkontroll (tidigare kallad särskild kontroll)
• Rimlighetskontroll
• Gemensamt kontrollarbete tillsammans med de övriga studieförbunden
• SV:s egna kontroller.

2022års arbete med internkontroll

Två av åtgärderna som fastslogs i 2021 års internkontroll ledde till framtagandet av en ny förbundsgemensam internkontrollsrutin samt en förändring av internkontrollteamets arbete. Istället för självständiga granskningar av enskilda teammedlemmar arbetar gruppen nu i par under förbundskansliets ledarskap. Arbetet utgår ifrån en risk- och väsentlighetsanalys. Arbetet med risk- och väsentlighetsanalys visade sig vara framgångsrikt då vi ett mindre urval till trots hittade 10% fler avvikelser än jämfört med 2019. 2020 och 2021 är svåra att jämföra med på grund av Coronapandemin. Sammanlagt kontrollerades cirka 6% av förbundets verksamhet över de olika kontrollerna.

Bland annat kontrollerades:

• Kostnadsersättningar för samverkanspart med mer än 20 000kr i totala utbetalade kostnadsersättningar
• Verksamhet hos arransvarig med mer än 15 000 studietimmar 
• Verksamhet hos samverkanspart som ökat med mer än 10% vid halvårsstuv jämfört med 2019 
• Fördjupade kontroller hos SV Östergötland, Kronoberg och Örebo till följd av systematiskt kvalitetsarbete
• Deltagare med fler än 720 studietimmar hos mer än ett studieförbund

Resultat

Flertalet avdelningar utmärker sig med mycket bra administrativa rutiner och bland de som kämpar ser vi en god probleminsikt och vilja att förbättras. Överlag har stora framsteg skett sen 2019. Vi ser däremot att vi fortsatt behöver arbeta med gränsdragning mot utövande, idrott och ordinarie föreningsaktiviteter. 

Åtgärder 2022

• Förbundskansliet ska under 2023 analysera arbetssätt – tid från registrering – start, slut, signering och slutrapport. Analysen kommer att kunna ligga till grund för avdelningarnas arbete med rutiner och processer för ett jämnare arbetsflöde
• Förbundskansliet ska genomföra fördjupad kontroll av SV Skaraborg i 2023 års internkontroll
• Förbundskansliet ska fortsätta att stödja SV Göteborgs kvalitetsarbete med kompetensutveckling 
• Förbundskansliet ska erbjuda utbildningar till avdelningar inom kostnadsersättningar, avgränsningar och GUSTAVhantering
• Närvaroregistrering
  • Verka för bättre verktyg för att följa löpande
  • Uppmuntra avdelningarna att använda sig av startsidan för att löpande arbeta med arren
• Förbundskansliet ska följa upp internkontrollen i efterkontrollen
• Förbundskansliet upprättar åtgärdsplaner för SV Östergötland och SV Örebro inom ramen för analysgruppens löpande arbete med målsättning att avdelningarna ska bedömas ha ett fullgott och välfungerande kvalitetsarbete under 2023

Uppföljning av 2021 års åtgärder

• SV ska driva utvecklingen av tydligare ramar kring vad en rimlighetsbedömning innebär tillsammans med övriga studieförbund.
  • Arbetet påbörjades under 2022 men resulterade i utveckling av studieförbundens samlästa databas för rimlighetskontroll. 
• Ta fram en utbildningsinsats om verksamhetsutvecklarens roll. Bör innehålla bland annat anordnarskap ets betydelse administrativ hantering, samverkan med föreningar etc.
  • En utbildningsinsats för verksamhetsutvecklare vid namn VU-lyftet togs fram och sjösattes 2023.
• Uppdatera rutinen för kostnadsersättningar och erbjuda erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna och SV:s redovisningscentral involveras i arbetet. Utbilda i de vanligaste felen som görs.
  • Rutinen uppdaterades, erfarenhetsutbytesmöten i kvalitetssamordnarnätverken infördes. Regelbundna avstämningar mellan förbundets kvalitetsfunktion och redovisningscentral genomfördes. 
• Använda riskindikatorer som urval för nästa års efterkontroll samt avdelningarnas internkontroller.
  • Genomfördes, i rutinen för internkontroll som antogs 2022 blev Risk- och väsentlighetsanalys obligatorisk utgångspunkt för kontrollarbetet. 
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom från resultatet av årets internkontroll.
  • Genomfördes i form av nätverksträffar för kvalitetssamordnare
• Ta fram och implementera tydliga mallar för arbetsplaner tillsammans med Studieförbunden i samverkan.
  • Genomfördes inte då det inte fanns ett intresse från övriga studieförbund att arbeta gemensamt i denna fråga
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.
  • Genomfördes i form av rutinen för internkontroll som tydligt på förbundsstyrelsens delegation definierade vilka kontroller som ska genomföras och hur. Vilket stärkte förbundskansliets styrning och mandat.  

Rapport internkontroll 2022

Internkontrollen består av

• Efterkontroll (tidigare kallad särskild kontroll)
• Rimlighetskontroll
• Gemensamt kontrollarbete tillsammans med de övriga studieförbunden
• SV:s egna kontroller.

2022års arbete med internkontroll

Två av åtgärderna som fastslogs i 2021 års internkontroll ledde till framtagandet av en ny förbundsgemensam internkontrollsrutin samt en förändring av internkontrollteamets arbete. Istället för självständiga granskningar av enskilda teammedlemmar arbetar gruppen nu i par under förbundskansliets ledarskap. Arbetet utgår ifrån en risk- och väsentlighetsanalys. Arbetet med risk- och väsentlighetsanalys visade sig vara framgångsrikt då vi ett mindre urval till trots hittade 10% fler avvikelser än jämfört med 2019. 2020 och 2021 är svåra att jämföra med på grund av Coronapandemin. Sammanlagt kontrollerades cirka 6% av förbundets verksamhet över de olika kontrollerna.

Bland annat kontrollerades:

• Kostnadsersättningar för samverkanspart med mer än 20 000kr i totala utbetalade kostnadsersättningar
• Verksamhet hos arransvarig med mer än 15 000 studietimmar 
• Verksamhet hos samverkanspart som ökat med mer än 10% vid halvårsstuv jämfört med 2019 
• Fördjupade kontroller hos SV Östergötland, Kronoberg och Örebo till följd av systematiskt kvalitetsarbete
• Deltagare med fler än 720 studietimmar hos mer än ett studieförbund

Resultat

Flertalet avdelningar utmärker sig med mycket bra administrativa rutiner och bland de som kämpar ser vi en god probleminsikt och vilja att förbättras. Överlag har stora framsteg skett sen 2019. Vi ser däremot att vi fortsatt behöver arbeta med gränsdragning mot utövande, idrott och ordinarie föreningsaktiviteter. 

Åtgärder 2022

• Förbundskansliet ska under 2023 analysera arbetssätt – tid från registrering – start, slut, signering och slutrapport. Analysen kommer att kunna ligga till grund för avdelningarnas arbete med rutiner och processer för ett jämnare arbetsflöde
• Förbundskansliet ska genomföra fördjupad kontroll av SV Skaraborg i 2023 års internkontroll
• Förbundskansliet ska fortsätta att stödja SV Göteborgs kvalitetsarbete med kompetensutveckling 
• Förbundskansliet ska erbjuda utbildningar till avdelningar inom kostnadsersättningar, avgränsningar och GUSTAVhantering
• Närvaroregistrering
  • Verka för bättre verktyg för att följa löpande
  • Uppmuntra avdelningarna att använda sig av startsidan för att löpande arbeta med arren
• Förbundskansliet ska följa upp internkontrollen i efterkontrollen
• Förbundskansliet upprättar åtgärdsplaner för SV Östergötland och SV Örebro inom ramen för analysgruppens löpande arbete med målsättning att avdelningarna ska bedömas ha ett fullgott och välfungerande kvalitetsarbete under 2023

Uppföljning av 2021 års åtgärder

• SV ska driva utvecklingen av tydligare ramar kring vad en rimlighetsbedömning innebär tillsammans med övriga studieförbund.
  • Arbetet påbörjades under 2022 men resulterade i utveckling av studieförbundens samlästa databas för rimlighetskontroll. 
• Ta fram en utbildningsinsats om verksamhetsutvecklarens roll. Bör innehålla bland annat anordnarskap ets betydelse administrativ hantering, samverkan med föreningar etc.
  • En utbildningsinsats för verksamhetsutvecklare vid namn VU-lyftet togs fram och sjösattes 2023.
• Uppdatera rutinen för kostnadsersättningar och erbjuda erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna och SV:s redovisningscentral involveras i arbetet. Utbilda i de vanligaste felen som görs.
  • Rutinen uppdaterades, erfarenhetsutbytesmöten i kvalitetssamordnarnätverken infördes. Regelbundna avstämningar mellan förbundets kvalitetsfunktion och redovisningscentral genomfördes. 
• Använda riskindikatorer som urval för nästa års efterkontroll samt avdelningarnas internkontroller.
  • Genomfördes, i rutinen för internkontroll som antogs 2022 blev Risk- och väsentlighetsanalys obligatorisk utgångspunkt för kontrollarbetet. 
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom från resultatet av årets internkontroll.
  • Genomfördes i form av nätverksträffar för kvalitetssamordnare
• Ta fram och implementera tydliga mallar för arbetsplaner tillsammans med Studieförbunden i samverkan.
  • Genomfördes inte då det inte fanns ett intresse från övriga studieförbund att arbeta gemensamt i denna fråga
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.
  • Genomfördes i form av rutinen för internkontroll som tydligt på förbundsstyrelsens delegation definierade vilka kontroller som ska genomföras och hur. Vilket stärkte förbundskansliets styrning och mandat.  

Rapport internkontroll 2022

Medverkande:

• Susanne Berneklint, projektledare Riksförbundet Attention
• Anna Högberg, specialpedagog åk 7-9 på Söderkullaskolan Malmö stad
• Anton Sauer, gruppledare för Centerpartiet i Malmö

Samtalet leds av Rebecca Sjöstrand, utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolans regionförbund i Skåne.

En kamratcirkel består ofta av en grupp som själva har tagit initiativet att starta en cirkel. Här lär deltagarna av varandra och delar på lika villkor med sig av sina kunskaper och uppfattningar. En deltagare ska utses till cirkelledare, det är hen som ansvarar för att cirkeln fungerar som den ska och som sköter närvarorapportering. SV bjuder alla ledare på en cirkelledarutbildning där vi behandlar ämnen så som pedagogik, gruppdynamik och SV.s värderingar. Att vara med i en kamratcirkel kostar ingenting och vi på SV bistår gärna med det vi kan, till exempel studiematerial eller lokaler.

Exempel på kamratcirklar:

• Bokcirklar är den vanligaste typen av kamratcirkel. Här läser gruppen utvalda böcker och diskuterar sedan kring frågor som karaktärers motiv och beslut eller en författares författarskap.
• Stickkafé, måleriträffar eller bokbinderi – alla är de exempel på kamratcirklar inom hantverk. Deltagarna träffas och skapar tillsammans, hjälper och inspirerar varandra.
• I en språkcirkel träffas deltagarna för att hålla i gång kunskapen i ett främmande språk.
• Musikcirkel - Att repa för glatta livet tillsammans med sitt band är också en slags kamratcirkel! Tillsammans utvecklar deltagarna sina musikaliska kunskap, vi på SV kan till exempel hjälpa till med replokal.