Föreningen Skogens medlemmar är framför allt skogsägare, anställda, maskinförare och företagare som ser behovet av en obunden organisation som kan föra skogsbruket framåt genom debatt, utbyte av idéer och nya kunskaper.

Samverkansavtalet mellan SV och Föreningen skogen syftar till att underlätta och stödja regional/lokal verksamhet och arbete för båda parter samt nationell utveckling av skogliga läromedel så att verksamheten inom Föreningen skogen och SV blir mer givande.

Tillsammans med Skogen kommer vi skapa ett nätverk med ambassadörer som kommer bli de kontaktpersoner våra verksamhetsutvecklare kan prata folkbildning med. Just nu planeras en studiehandledning till Gunnar Wetterbergs bok Träd.

Nationell kontaktperson på Studieförbundet Vuxenskolan: 
Jens Öst
jens.ost@sv.se

Vill du vara med och göra skillnad för klimatet och miljön? Plantera träd i SV-skogen!

Sammanlagt har vi nu planterat 2403 träd på totalt 20 gårdar.

Klimatförändringar och global uppvärmning är tydliga tecken på att jorden är i obalans. Den skogsbeklädda ytan i Colombia minskar kraftigt, vilket är bekymmersamt för klimatet då skogen behövs för att binda koldioxid som förhindrar den globala uppvärmningen. Tillsammans med föreningarna APROFRUSA och Grupo Asociativo Alto Troja planterar vi därför träd i SV-skogen i Colombia.

Genom att köpa trädplantor för endast 100 kr per träd hjälper du fattiga familjer på landsbygden i södra Colombia att forma sin egen skog så att de inte behöver avverka träd i regnskogarna för att få virke, stolpar och ved. Samtidigt som du gör en insats för miljön för nuvarande och framtida generationer. De träd du är med och planterar växer upp till fullvuxna träd på bara 15 år.

Kontakta Anders Heimer, anders.heimer@sv.se eller 054-402 01 31 för mer information. 

Vi lägger här ut filmer och föreläsningar som kan vara intressanta att ta del av i debatten om skogen. Dels bifogas länkar till Utbildningsradion samtiden/ UR Samtiden som producerat filmer som också går att se på Kunskapskanalen under april och maj månad 2021. Beskrivande text och länkar för filmerna ses nedan. Vi har också bifogat en länk till ett mycket intressant seminarium som genomfördes i december 2020 på Kungliga skogs och lantbruksakademien/ KSLA, med rubriken Forskningsresultat om skog är inte alltid evidens. Ett seminarium som ifrågasätter hur forskningsresultat ibland används.

Vi har gjort en liten sammanställning på när de olika föredragen börjar i det inspelade seminariet. Vi lovar att ni kommer att få svar på vissa frågor och att det kommer att bli lättare att följa och bemöta skogsdebatten. Efter de fem föredragen presenterar några andra personer sin syn på föredragen och problematiken med att tolka och föra ut forskningsinformation.

Vad är problemet?

En hypotes om maktförskjutning av tolkningen

Peter Holmgren

7 min in i filmen

Här nedan följer fyra exempel på artiklar eller information som är felaktiga eller där media övertolkar budskapet.

Kraftigt ökad skogsavverkning över Europa hotar klimatomställningen

”En granskad artikel som är helt fel om avverkningsnivån i Europa”

Peter Holmgren

17,30 min in i filmen

Två berättelser om Sveriges skogar

”Det var i stort lika mycket skog som var under 60 år 1926 som det är i dag.”

Jonas Jacobsson

34 mi in i filmen

Rödlistan är viktig och har stor betydelse för både debatt och policyarbete, Men kanske är den felkalibrerad

”Enligt rödlistan bör det dö ut 11-12 arter/år men under de senaste 30 åren har troligen en art dött ut. ” (Förgyllt metallfly är troligen utrotad på 1990-talet)

Tomas Thuresson

49, 30 min in i filmen

Läcker hyggen mer koldioxid?

”Marken på ett kalhygge läcker ofta mindre kol än marken i en sluten skog.”

Samtidigt binds 100-150 kg kol in i mineraljorden i svensk skogsbruksmark.

Göran Örlander

1 tim, 4, 30 in in filmen

I södra Sverige har vi ett annat klimat och andra naturliga förutsättningar än de mellersta och norra delarna av Sverige, men det finns också skillnader när det gäller hur skogen ägs och sköts där större delen av skogen ägs avenskilda och drivs som familjeskogsbruk.

Därför se vi ett mycket stort behov av anpassningar av skogsbruket som utgår från våra sydsvenska förutsättningar. Klimatförändringarna innebär en ökad osäkerhet och risk för skogsbruket. Klimatförändringarna motiverar därför en ökad variation och riskspridning i skogsbruket, särskilt i södra Sverige och Småland, där risken för klimatrelaterade skador är större än i landets övriga delar. Anpassningsåtgärder kan i flera fall innebära ökade kostnader eller en ekonomisk risk, men det kan också finnas åtgärder som minskar riskerna medbibehållet ekonomiskt utfall, alternativt ett litet ekonomiskt bortfall men klart minskad risk.

Den svenska skogen har en mycket stor klimatnytta genom att när den växer tar den upp koldioxid från i atmosfärenoch lagrar in den i biomassa. Enligt naturvårdsverkets statistik så var det årliga nettoupptaget i Sverige cirka 44miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1990-2017. Tillväxten kan också skördas och omvandlas tillförnybara skogsprodukter som kan ersätta fossila bränslen, fossilintensiva produkter och betong. Om skogens roll i klimatarbetet ska förstärkas så måste bidraget öka jämfört med den klimatnytta som skogen redan skapar. Det finns stora möjligheter att ersätta material, som inte är förnyelsebara eller i andra avseenden inte hållbara för miljön, medexempelvis skogsråvara.

Förutom de traditionella användningsområdena för skogsråvara finns andra produkter idag såsom textilfiber för viskostyger, biokompositmaterial, biodrivmedel, kemikalier och biodiesel. Därför är det viktigt att säkerställa skogens roll som kolsänka genom att ta till vara på förändrade produktionsförutsättningar samtidigt somman minskar riskerna för skadeverkningar.

Berätta om dig själv och din bakgrund, hur hamnade du på Studieförbundet Vuxenskolan? 

Jag jobbade på Fryshuset i många år och där utvecklades min resa till att bli en stark social entreprenör. Jag har fått starta många stora verksamheter med socialt fokus och även jobbat som säkerhetschef med ansvar för olika typer av event. Det var egentligen när jag arbetade som säkerhetschef som jag hittade till mitt intresse av social verksamhet och fick utvecklas till att bli en social entreprenör. 

När jag såg tjänsten om utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolan blev jag nyfiken, då jag drivs väldigt mycket av att få utveckla verksamheter så tänkte jag att det skulle passa mig. Jag var först osäker på om jag skulle passa inom folkbildningen, men ville också testa en ny miljö. Jag undersökte Studieförbundet Vuxenskolan en del innan jag sökte jobbet då det var viktigt för mig att mina värderingar skulle gå i linje med värderingarna på min blivande arbetsplats.  

Vad arbetar du med på SV? 

Jag är utvecklingsledare på enheten kultur och organisation i Stockholms avdelning. Vi jobbar mycket med föreningar, särskilt riktade satsningar samt musik och kulturutbud. Vi har nu även påbörjat ett fokus på samhällsnytta.  

I mitt dagliga arbete så jobbar jag mycket med våra visioner och strategier och försöker ta ner det till kontreka mål och insatser. Utöver det är jag också chef och jobbar i och med det mycket nära mina medarbetare. Jag får också möjligheten att initiera en del satsningar och projekt.  

Vad är det bästa med ditt jobb? 

Det bästa med mitt jobb är att jag får ha ett stort utvecklingsfokus och att jag får arbeta med det på ett fritt sätt. Jag har stort förtroende och mandat från min chef och det uppskattar jag verkligen. Jag känner också att det vi gör bidrar och sätter ett avtryck i samhället. Jag är stolt över det vi gör och jag känner att jag bidrar varje dag till vår samhällsutveckling. 

Vilka utmaningar möter du i ditt jobb? 

Det finns mycket möjligheter med folkbildningsformatet men ibland kan jag känna att vi blir lite låsta av de riktlinjer som vi får inom ramen för vissa satsningar. Vi möter många unga människor i utsatta områden och deras situationer och behov är inte alltid så enkla att man kan formulera ner verksamheten till några få riktlinjer som vi ska förhålla oss till. Det kan vara en utmaning, att hitta en väg framåt som möter både människor och möjligheten att tydligt mäta verksamheten.  

Vilka frågor brinner du extra mycket för? 

Samhällsnyttan och det sociala fokuset som vi har i vår verksamhet ligger mig extra nära hjärtat. Vi har mycket fin verksamhet och tillsammans med olika människor berikar vi varandra.  

• Elements
• On Stage

Projektet har beviljats finansiering från Postkodlotteriets Stiftelse 2026–2027 med motiveringen: Projektet stärker det samiska kulturarvet och bidrar till ökad förståelse och respekt mellan majoritetssamhället och urfolk. Genom kunskapsspridning och dialog gynnas hela samhället av ett rikare, mer inkluderande och hållbart kulturarv.

För att så många som möjligt ska kunna ta del av kunskapen i projektet spelar vi in så många föreläsningar som möjligt. Du hittar inspelningarna här:

Hej och välkommen till SV Stockholms län och kursen Motorsåg A+B som du anmält dig till!

På denna sida har vi samlat information som rör kursen.

• Dag 1
• Dag 2 och 3
• Din utrustning och försäkring
• Examination
• Kursledare och bra att veta

Mitt namn är Björn Nilsson och jag är en trubadur som sjunger visor med min gitarr. Det är både glada låtar, allvarligare och av modernare slaget samt egna låtar. På mitt egna sätt framför jag musiken med influenser av all möjliga stilar, för jag är en människa i ständig utveckling.

Speltid: Ca. 45 minuter

Kontaktperson: Björn Nilsson

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: bjornn@live.se alt. 076-768 53 85

Genomför musikunderhållning i kommunerna: Vimmerby, Hultsfred och Västervik

Utgår från: Vimmerby kommun

F-skatt: Ja

Arvode: 1250kr inkl. moms. Reseersättning tillkommer.

Projektet riktar sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning mellan 16–65 år som står inför eller kommer att möta förändringar i livet – till exempel efter anpassad gymnasieskola eller när praktik eller arbete avslutas. Många i målgruppen upplever att sådana övergångar skapar oro och otrygghet, och att tillgängliga verktyg och stöd ofta saknas.

• HipHop

I vår värdegrund kan man läsa att vi står för alla människors lika värde och vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet.

Med detta i åtanke så faller hela vår verksamhet inom ramen för de olika globala målen. Men vissa delar jobbar vi lite extra med och vi kommer arrangera olika events med koppling till detta. Mer information om dem kommer här nedan.

Vi erbjuder både fysiska och digitala cirklar inom svenska (på olika nivåer) och samhällsorientering med inriktning på arbetsmarknad, demokrati, skolsystem och jämställdhet för att på bästa sätt bemöta deltagarnas behov. Cirklarna pågår vardagar; både dag- och kvällstid. Utöver detta erbjuder vi även möjlighet att delta på vårt språkcafé som är öppet för alla som vill öva svenska.  

• Commercial Jazz
• Jazz
• Lyrisk Jazz

Vi intervjuade kommunernas arbetsmarknadschefer, sektorschefer på Arbetsförmedlingen, SFI-anordnare och SO-kansliet för samhällsorienteringen, samt cirka 70 nyanlända i etableringen. I intervjuerna med de nyanlända identifierade vi utmaningar och utvecklingsområden som har betydelse för de insatser som erbjuds under asyltiden.

Intervjuerna med nyanlända:

• Lång väntetid under asyltiden utan kunskaper i svenska eller om det svenska samhället. 
• Avsaknad av målbilder och en oförståelse av sin egen roll i etableringen.
• Bristande planering och samsyn av asyl- och etableringstidens mål och arbetssätt.
• Krockar mellan förväntningar och förutsättningar.
• Heterogen grupp med olika behov och förutsättningar.
• En känsla av att inte kunna påverka sin situation, bland annat gällande undervisning. 
• Saknar stöd i att lära sig att prata svenska och platser för konversation.
• Alla får inte möjlighet att delta i samhällsorienteringen under etableringen.

Tidiga insatser är avgörande

Slutsatserna visar att tidiga insatser under asyltiden spelar en avgörande roll för att motverka utanförskap och ge individerna bästa förutsättningar att rustas inför etableringen. Vår erfarenhet visar att det är viktigt att följa individen genom alla olika insatser, att se hela människan och att anpassa arbetssättet efter individens behov. 

· kunskap om arbetsmarknaden och dess krav

· individuellt anpassat stöd utifrån olika behov, exempelvis kopplat till hälsa, funktionsnedsättning eller språkliga förutsättningar

· hälsofrämjande insatser som stärker både fysisk och psykisk hälsa

· språkstöd som utvecklar svenska språkkunskaper för arbete och studier

· särskilt anpassat stöd för deltagare med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa, med fokus på långsiktig etablering i arbetslivet

Programmet utformas utifrån en integrerad och individfokuserad arbetsmetod där flera yrkesroller samverkar. Genom att arbeta tillsammans i programmets gruppaktiviteter säkerställer vi ett helhetsstöd som främjar deltagarnas utveckling, progression och förberedelse inför framtida studier eller arbete.

Medverkande:

• Susanne Berneklint, projektledare Riksförbundet Attention
• Anna Högberg, specialpedagog åk 7-9 på Söderkullaskolan Malmö stad
• Anton Sauer, gruppledare för Centerpartiet i Malmö

Samtalet leds av Rebecca Sjöstrand, utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolans regionförbund i Skåne.

• Cheerleading
• Showdans