Medverkande:

• Susanne Berneklint, projektledare Riksförbundet Attention
• Anna Högberg, specialpedagog åk 7-9 på Söderkullaskolan Malmö stad
• Anton Sauer, gruppledare för Centerpartiet i Malmö

Samtalet leds av Rebecca Sjöstrand, utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolans regionförbund i Skåne.

Undersökningar från tidigare Unity-satsningar har visat att deltagarnas ambitionsnivå och engagemang har höjts både i och utanför verksamheten. Bland annat har de fått bättre språkkunskaper i svenska och engelska, höjt sin konstnärliga kvalitet och teknikkunskap.

Genom Unity vill SV motverka diskriminering och utanförskap, och istället främja lärande, mångfald, delaktighet, tillgänglighet och samhällsengagemang.

Under 2014 fick SV Värmland 60 000 kronor från SVs interna utvecklingsresurs för att genomföra en förundersökning för hur vi kan etablera Unity-konceptet inom ramen för vår verksamhet. Under 2014 och 2015 har vi arbetat med SVs koncept för Unity i Sunne och i Forshaga, där vi bland annat har haft graffiti- och hiphop workshops. 

Projektet avslutades i november 2015.

I vår musikverksamhet arbetar verksamhetsutvecklare som har lång erfarenhet av folkbildning, musikbranschen och eget musicerande. '

Vi erbjuder band med studiecirkel, plats i både utrustade och outrustade replokaler på flera platser i Göteborg.

Söker du replokal?

Brittas Musikhus – Här erbjuder vi även fullt utrustade replokaler med coachning av erfarna ledare som riktar sig till prioriterade målgrupper. Adressen till Brittas Musikhus: Britta Sahlgrensgata 8 A, 421 31 Västra Frölunda.

NOP, Nordostpassagen 5

Adolfsberg, Odinslundsgatan 33

Hiphop Akademien, Brahegatan 11

För intresseanmälan musikgbg@sv.se

Våra samtalsgrupper vänder sig till dig som är anhörig, och till dig med egen NPF. Det krävs generellt ingen diagnos för att delta i våra grupper. Hösten 2026 finns dock ett undantag, se nedan.

• Pappagrupp (anhörig)
• Mor- och farföräldergrupp (anhörig)
• Vårdnadshavare till barn med ofrivillig skolfrånvaro (anhörig)
• Hela familjen (mer information finns i anmälan)
• Ungdomsgrupp (egen NPF)
• Tjejgrupp (egen NPF)
• Föräldragrupp (egen NPF)
• Tillsammans med en trygg och erfaren cirkelledare träffas ungdomarna regelbundet i en stödjande grupp.

Bild: Illustration av ungdomar som står vända från kameran, över dem syns en pratbubbla och en tankebubbla.

Föreningen Skogens medlemmar är framför allt skogsägare, anställda, maskinförare och företagare som ser behovet av en obunden organisation som kan föra skogsbruket framåt genom debatt, utbyte av idéer och nya kunskaper.

Samverkansavtalet mellan SV och Föreningen skogen syftar till att underlätta och stödja regional/lokal verksamhet och arbete för båda parter samt nationell utveckling av skogliga läromedel så att verksamheten inom Föreningen skogen och SV blir mer givande.

Tillsammans med Skogen kommer vi skapa ett nätverk med ambassadörer som kommer bli de kontaktpersoner våra verksamhetsutvecklare kan prata folkbildning med. Just nu planeras en studiehandledning till Gunnar Wetterbergs bok Träd.

Nationell kontaktperson på Studieförbundet Vuxenskolan: 
Jens Öst
jens.ost@sv.se

Vi riktar oss till personer i daglig verksamhet, de som gått ur skolan och börjat jobba.

Bokkompisar

Version 170307/Annie & Mia

1. Sammanfattning

Bokkompisar är ett läsprojekt för att lyfta läsande och tillgänglighet till litteratur för personer med intellektuella funktionsvariationer. Vi söker stöd till uppsökande verksamhet, genomförande av studiecirklar, författarkvällar samt till utbildning av läsombud och bokkompisar.

2. Bakgrund

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är inte mindre intresserade av samhällsfrågor än andra, men de saknar ibland möjligheterna. Att inte kunna läsa och skriva är ett sådant hinder för delaktighet.

Många i denna grupp kunde läsa när de lämnade skolan, men eftersom de inte övar, så försvinner den kunskapen hos vissa. I detta projekt vill vi göra läsande lustfyllt.

Med studiecirkeln ”Roligt att läsa” kan vi väcka lusten till litteratur och läsande.

Grunden är Roligt att läsa-cirklar. Målgruppen har själva format cirkeln under hösten, de har påverkat innehåll och upplägg.

Vi vill även utbilda läsambassadörer bland gruppen av personer med intellektuell funktionsnedsättning, för att de ska uppmuntra sina vänner till läsande och vara positiva förebilder. – Dessa ambassadörer kallar vi för Bokkompisar.

Även anhöriga och personal runt de funktionsnedsatta behöver utbildning och inspiration för att uppmuntra läsglädjen; vi vill därför utbilda fler läsombud och genomföra författarkvällar med föreläsningsinslag.

 // Vi tycker att det är tråkigt att läsandet i denna grupp är så låg och i vissa fall obefintlig.

Vi provade ett par Roligt att läsa-cirklar i Munkedal, Lysekil och Tanum under december 2016, vilket föll bra ut. Deltagarna har själva format sina cirklar, de har påverkat innehåll och upplägg.//

3. Syfte

”Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.”(citat ur regeringens kulturpolitiska mål).

Det är en fråga om demokrati. Stärkt demokrati ger minskat utanförskap. Vi tror att om man via böcker lär sig att läsa och att ta till sig information, så kan man vara med och ta plats i samhället på ett annorlunda och mer aktivt sätt. Läsningen är en väg för personer med funktionsnedsättning att lära sig annat viktigt, såsom att laga mat, hur olika samhällsfunktioner fungerar och om djur och natur. – Läsningen ökar välbefinnandet, vilket är en folkhälso- och rättvisefråga.

4. Mål

Målet är att starta minst en cirkel ”Roligt att läsa” i de bohuslänska kommunerna Orust, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Tanum och Orust.

Målet är att minst ha en träff i månaden under vår och höst och att det på varje sammankomst deltar minst sex personer.

Vårt mål är att deltagarna lånar minst en bok/tidning/ljudbok med text varje gång.

Målet är att utbilda minst 12 Bokkompisar (2 per kommun) och minst 24 läsombud (4 per kommun; personal på boende och/eller daglig verksamhet).

Vi vill genomföra en författar/föreläsarkväll per kommun, med minst 25 deltagare per gång. 

Vi tänker oss att vi ska ta fram en studieplan till denna cirkel och utbilda minst 24 cirkelledare (varav hälften från andra orter än de sex tidigare nämnda).

Kvalitativa målet är, att alla som deltagit i cirklarna ska få bättre läskunnighet och studievana, för att öka sin hälsa och få en bättre delaktighet i samhället.

4.1 Effektmål

Ökad läskunnighet resulterar bl.a. i större integrering i samhället, ökad möjlighet till delaktighet samt bättre hälsa för deltagarna.

Efter projekttiden inspirerar Bokkompisarna sina vänner att delta och de tar till sig det skrivna ordet och blir bättre på att läsa.

Studiecirklarna fortsätter i vår regi men utan vårt aktiva deltagande/drivande, med ledning av läsombud och nyutbildade cirkelledare och med stöd av bokkompisar och bibliotekarier.

Med ökad läskunnighet kan vi starta upp cirklar såsom ”Leva som Svensson” och ”Mitt val” i dessa grupper, vilket ytterligare förstärker integrering och hälsa.

Vi har även funderat på att genomföra skrivarcirklar. – Att själv skriva sin berättelse stärker självkänslan på ett mycket positivt sätt. 

4.2 Huvudmål

Målet är att öka läsförmågan och läsandet. – I övrigt: se Mål.

4.3 Delmål

Som delmål är att innan året är slut starta cirkeln Roligt att läsa i samtliga kommuner och ha lagt upp en plan för utbildning av läsombud/bokkompisar.

4.4 Avgränsningar

Gäller kommunerna Orust, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Tanum och Strömstad.

5. Målgrupp

Primär målgrupp är personer med intellektuella funktionsvariationer/nedsättningar, sekundärt anhöriga och personal.

Ålder från 20 år, när de slutat skolan, ingen övre åldersgräns.

Det kan behöva göras en uppdelning av gruppen, t.ex. läskunniga som kan diskutera, icke läskunniga som behöver mer stöd, gravt handikappade som bara ska lyssna och titta m.fl.

6. Genomförande

Projektet kommer genomföras av SV och bygger på ett gott samarbete med bibliotek och daglig verksamhet. Även FUB-föreningarna kommer att bli involverade. De fyra stora delarna är projektera, att starta cirklarna Roligt att läsa, att utbilda läsombud och framför allt att hitta och utbilda Bokkompisar.

6.1 Tidsplan

Vi skulle vilja starta upp projekteringen innan sommaren, för att under hösten starta cirklar och därefter gå vidare med att utbilda läsombud och bokkompisar.

Projekttid 2017-08-01– 2018-07-31

6.2 Aktivitetsplan

Kontakta Projektansvarig

7. Projektorganisation

7.1 Projektägare

Projektet ägs av den ideella föreningen SV Väst, som sköter det administrativa, ekonomisk redovisning och projektredovisningar. Tjänsteman hos SV utgör projektkoordinator. Anställning av sakkunnig projektledare specifikt för detta projekt.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) vill vara en engagerad lokal kraft för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle i hela landet.

Avdelningen SV Väst omfattar 19 kommuner i ett utökat kommunalförbund FyrBoDal. Vi hade år 2016 över 12.000 unika deltagare i gruppverksamhet inom folkbildningen, ytterligare 1270 deltagare var asylsökande, till detta tillkommer deltagare i avdelningens nästan 4000 kulturprogram. Fasta förhyrningar av kontor och/eller studielokaler samt lokalt ansvariga tjänstemän i/för samtliga aktuella kommuner.

I SVs värdegrund hävdar vi alla människors lika värde och rättigheter.

Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön.

SVs vision är en värld som präglas av hållbar utveckling. Genom att öka alla människors inflytande och delaktighet, stärker vi demokratin. SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa möjligheter att växa. SV är den mest pådrivande och engagerade lokala kraften för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle. 

SV tror att vi får mer demokrati när människor kan bestämma mer om sina liv.

Grunden för SVs verksamhet är Studiecirkeln. Studiecirkeln har en speciell pedagogisk form. I en studiecirkel träffas man i små grupper för att lära sig något tillsammans. Det är det egna intresset och den fria viljan som är grunden för studiecirkeln. Hela gruppen, ledaren och deltagarna bidrar med sin kunskap, sin nyfikenhet, sina erfarenheter och frågor för att påverka inriktning och resultat i cirkeln

Vi vet att mötet människor emellan är oerhört viktigt. Vi vet också att det är i den lilla gruppens trygga och informella atmosfär som idéer och skaparkraft kan frigöras. I SVs studiecirklar förenas lärande och personlig utveckling, samtidigt som vi ger plats för gemenskap och glädje. I cirkeln möts människor med liknande intressen men olika bakgrund för att gemensamt utvecklas och utmanas, här skapas förståelse för olikheter och nya perspektiv.

7.2 Projektledare

Projektledaren har lång erfarenhet av att jobb med och att ha cirklar med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hon har även ett stort kontaktnät bland personal i daglig verksamhet och boende i många kommuner. Hon har även goda kontakter med många av biblioteken. Framför allt har hon ett brinnande intresse för allas lika värde, att de med intellektuell funktionsnedsättning ska vara med i samhället och tycker att det verkligen är Roligt att läsa.

7.2 Projektorganisation

//Kommer längre ner i dokumentet//

7.3 Samarbetspartners 

Biblioteken och bibliotekarier: Viktig och central roll. Deras roll är att hjälpa till på biblioteken; visa lättlästa böcker, skriva ut lånekort, visa tekniska hjälpmedel så som Daisy och Legimus.

Läsa högt. Upplåta plats/konferensrum att sitta i. Referensgrupp.

FUB och andra föreningar för personer med intellektuell funktionsnedsättning: De kan hjälpa oss att nå deltagarna, vi kan komma till träffar och beskriva och bjuda in till projektet. Vi kan via föreningarna nå medlemmar med inbjudan via brev. Referens- och expertgrupp.

Daglig verksamhet, personal och chefer: Viktig grupp, har man inte med dem på idén kommer inga till cirklarna. De ska uppmuntra deltagarna och eventuellt följa med dem till biblioteket. Referensgrupp.

Kommunala handläggare. Entusiasmera personalen. Uppmuntra deltagande.

MTM, Myndigheteten för tillgängliga media: Läsombuden och tips för lättläst.

7.4 Styrgrupp och tillika referensgrupp

Projektledare.

Bibliotekarie Munkedals bibliotek, Bibliotekarie Stadsbiblioteket Lysekil

Styrelsemedlem i FUB Lysekil, som även är deltagare i Roligt att läsa i Lysekil.

Personal från daglig verksamhet i Lysekil/Munkedal

SVs Verksamhetsutvecklare i någon av berörda kommunerna.

Controller SV Väst.

7.5 Referensgrupp/expertgrupp

FUB Lysekil, deltagare i cirkeln Roligt att läsa-Lysekil. Blandad grupp med fyra med Downs syndrom, en med Aspergers, en blind med intellektuell funktionsnedsättning och en multihandikappad. Två kan läsa, några kan stava lite, alla utom en pratar mycket och har starka åsikter.

7.6 Kommunikationsplan

Uppsökande verksamhet; boenden, daglig verksamhet, FUB osv.

Alla verksamhetsutvecklare i SV Väst kommer att informeras om projektet.

Det kommer även att sätt ihop kompendium som ska delas ut till kommuner och de i målgrupperna. En lättläst och en med mer information.

När vi startar upp projektet kommer vi att ha presskonferens och även kontakta tidningar i distriktet, kontakta Radio P4 Väst, P4 klartext. Kontakta Unik (FUBs tidning), MTM 8-sidor.

Medverka på Bokens dag och Leva och fungera-mässan.

Annonsera och affischera i berörda kommuner.

Information i SVs nyhetsbrev, på hemsidan och sociala medier

Mer information kontakta projektansvarig.

7.7 Riskanalys och åtgärdsplan

Kontakta projektansvarig

7.8 Horisontella kriterier

Hela projektet går ut på att öka tillgängligheten till samhället för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Vi kommer att jobba efter devisen att alla ska vara med, tjejer och killar, gamla och unga, nysvenskar och de som är härifrån. Stort eller litet handikapp.

För miljön så är att låna böcker (istället för att köpa) verkligen ett hållbart alternativ.

Studiecirkeln inte kosta något för deltagarna och låna är gratis. Vår målgrupp har oftast inte så goda ekonomiska förutsättningar. – En jämställdhets- och rättvisefråga.

8. Utvärdering

Projektledaren kommer att sammanställa hur många som nåtts och i hur många kommuner; antal deltagare, utbildade Bokkompisar, läsombud osv. Även dokumentera fortlevnaden efter projektet och se var cirklarna ska kunna drivas av läsombud och bokkompisar.

9. Projektets fortlevnad

Planen är att Roligt att läsa ska vara en del av de funktionsnedsattas vardag, cirkeln ska starta löpande höst- och vårtermin. Läsombud, cirkelledare och bokkompisar ihop med biblioteken ska leda och vara inspirerande på Roligt att läsa-cirklarna.

Vi tror att Bokkompisarna kommer att få en nyckelroll i det fortsatt arbetet. Kan vi entusiasmera och motivera dem kommer de att vara en drivande kraft för det dagliga läsandet.

9.1 Verksamhet efter projekttidens slut 

I och med att vi har utbildat läsombud och bokkompisar och att vi har startat med cirklar där man entusiasmerar dem till att läsa så tror vi på fortlevnad. 

10. Ekonomi och redovisning

Kontakta projektansvarig

10.1 Budget

Kontakta projektansvarig

10.2 Administrativa rutiner

Ej klart

Antal deltagare

Jag tänkte: 10 delt per kommun, har två personal + två anhöriga runt sig, ger 50 pers per kommun.

Ggr 6 kommuner = 300 personer – svarade 300 pers, 50% kvinnor, 50% män

60 delt = 30/30 män/kvinnor

Antal arvoderade inom ramen för projektet – cirkelledare = 1 per kommun ger 6 st + projektledaren + 1 utbildare Läsombud + 6 författare ger 14 pers – 7/7 män/kvinnor

Antal ytterst ansvariga 12 – och tänker på styrelsen - 50/50

Geografisk spridning = regionalt

Kontaktpersoner

För projektägaren: Avdchef Mia Ekegren, tfn 010-33 00 900, e-post mia.ekegren@sv.se

För Projektledning: Verksamhetsutvecklare Annie Pettersson, tfn 010-33 00 901, e-post annie.pettersson@sv.se

Vill du vara med och göra skillnad för klimatet och miljön? Plantera träd i SV-skogen!

Sammanlagt har vi nu planterat 2403 träd på totalt 20 gårdar.

Klimatförändringar och global uppvärmning är tydliga tecken på att jorden är i obalans. Den skogsbeklädda ytan i Colombia minskar kraftigt, vilket är bekymmersamt för klimatet då skogen behövs för att binda koldioxid som förhindrar den globala uppvärmningen. Tillsammans med föreningarna APROFRUSA och Grupo Asociativo Alto Troja planterar vi därför träd i SV-skogen i Colombia.

Genom att köpa trädplantor för endast 100 kr per träd hjälper du fattiga familjer på landsbygden i södra Colombia att forma sin egen skog så att de inte behöver avverka träd i regnskogarna för att få virke, stolpar och ved. Samtidigt som du gör en insats för miljön för nuvarande och framtida generationer. De träd du är med och planterar växer upp till fullvuxna träd på bara 15 år.

Kontakta Anders Heimer, anders.heimer@sv.se eller 054-402 01 31 för mer information. 

Vi lägger här ut filmer och föreläsningar som kan vara intressanta att ta del av i debatten om skogen. Dels bifogas länkar till Utbildningsradion samtiden/ UR Samtiden som producerat filmer som också går att se på Kunskapskanalen under april och maj månad 2021. Beskrivande text och länkar för filmerna ses nedan. Vi har också bifogat en länk till ett mycket intressant seminarium som genomfördes i december 2020 på Kungliga skogs och lantbruksakademien/ KSLA, med rubriken Forskningsresultat om skog är inte alltid evidens. Ett seminarium som ifrågasätter hur forskningsresultat ibland används.

Vi har gjort en liten sammanställning på när de olika föredragen börjar i det inspelade seminariet. Vi lovar att ni kommer att få svar på vissa frågor och att det kommer att bli lättare att följa och bemöta skogsdebatten. Efter de fem föredragen presenterar några andra personer sin syn på föredragen och problematiken med att tolka och föra ut forskningsinformation.

Vad är problemet?

En hypotes om maktförskjutning av tolkningen

Peter Holmgren

7 min in i filmen

Här nedan följer fyra exempel på artiklar eller information som är felaktiga eller där media övertolkar budskapet.

Kraftigt ökad skogsavverkning över Europa hotar klimatomställningen

”En granskad artikel som är helt fel om avverkningsnivån i Europa”

Peter Holmgren

17,30 min in i filmen

Två berättelser om Sveriges skogar

”Det var i stort lika mycket skog som var under 60 år 1926 som det är i dag.”

Jonas Jacobsson

34 mi in i filmen

Rödlistan är viktig och har stor betydelse för både debatt och policyarbete, Men kanske är den felkalibrerad

”Enligt rödlistan bör det dö ut 11-12 arter/år men under de senaste 30 åren har troligen en art dött ut. ” (Förgyllt metallfly är troligen utrotad på 1990-talet)

Tomas Thuresson

49, 30 min in i filmen

Läcker hyggen mer koldioxid?

”Marken på ett kalhygge läcker ofta mindre kol än marken i en sluten skog.”

Samtidigt binds 100-150 kg kol in i mineraljorden i svensk skogsbruksmark.

Göran Örlander

1 tim, 4, 30 in in filmen

I södra Sverige har vi ett annat klimat och andra naturliga förutsättningar än de mellersta och norra delarna av Sverige, men det finns också skillnader när det gäller hur skogen ägs och sköts där större delen av skogen ägs avenskilda och drivs som familjeskogsbruk.

Därför se vi ett mycket stort behov av anpassningar av skogsbruket som utgår från våra sydsvenska förutsättningar. Klimatförändringarna innebär en ökad osäkerhet och risk för skogsbruket. Klimatförändringarna motiverar därför en ökad variation och riskspridning i skogsbruket, särskilt i södra Sverige och Småland, där risken för klimatrelaterade skador är större än i landets övriga delar. Anpassningsåtgärder kan i flera fall innebära ökade kostnader eller en ekonomisk risk, men det kan också finnas åtgärder som minskar riskerna medbibehållet ekonomiskt utfall, alternativt ett litet ekonomiskt bortfall men klart minskad risk.

Den svenska skogen har en mycket stor klimatnytta genom att när den växer tar den upp koldioxid från i atmosfärenoch lagrar in den i biomassa. Enligt naturvårdsverkets statistik så var det årliga nettoupptaget i Sverige cirka 44miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1990-2017. Tillväxten kan också skördas och omvandlas tillförnybara skogsprodukter som kan ersätta fossila bränslen, fossilintensiva produkter och betong. Om skogens roll i klimatarbetet ska förstärkas så måste bidraget öka jämfört med den klimatnytta som skogen redan skapar. Det finns stora möjligheter att ersätta material, som inte är förnyelsebara eller i andra avseenden inte hållbara för miljön, medexempelvis skogsråvara.

Förutom de traditionella användningsområdena för skogsråvara finns andra produkter idag såsom textilfiber för viskostyger, biokompositmaterial, biodrivmedel, kemikalier och biodiesel. Därför är det viktigt att säkerställa skogens roll som kolsänka genom att ta till vara på förändrade produktionsförutsättningar samtidigt somman minskar riskerna för skadeverkningar.

Projektet har lyckats både engagera och utbilda ungdomar med hjälp av kompetenta föreläsare och relevanta samhällsämnen. Projektidén att erbjuda ungdomarna ett mål mat efter skolan gav ett effektivt deltagarengagemang, många ungdomar blev lockade att komma och delta på träffarna.

Projektet startade hösten 2018 i Kristinehamn och kunde efter första året, som blev en succé, fortsätta i sex kommuner under 2020; Karlstad, Forshaga, Filipstad, Säffle, Årjäng och Arvika.

Under hösten 2020 då det var pandemi, fick projektet ställa om till digitala träffar:

2020 blev ett speciellt år, ett år med många prövningar och utmaningar som vi inte hade med i beräkningen när vi började planera för After school Värmland. Men med hjälp av påhittiga lösningar, fantastiska cirkelledare och många engagerade frivilliga, så har vi trots rådande pandemi lyckats hålla samman grupperna som numera träffas digitalt.

Under sommar och höst 2020 har After school pågått i 9 kommuner med totalt 10 grupper: Karlstad, Karlstad/Våxnäs, Arvika, Kristinehamn, Säffle, Forshaga, Storfors, Filipstad, Årjäng och Grums.

Totalt har After school Värmland haft 151 sommar-/höstträffar under 2020 där ett genomsnitt på cirka 15 ungdomar deltagit per träff plus många frivilliga. 19 av dessa föreläsningar har skett digitalt, något som blev en lösning för att fortfarande kunna ”träffas” under rådande pandemi.

Dessa digitala träffar har visat sig fungera som ett bra alternativ, och trots att vi vet att många ungdomar längtar tills vi kan träffas på plats igen, så har deltagarantalet på de digitala träffarna varit samma som tidigare.

För att så många som möjligt ska kunna ta del av kunskapen i projektet spelar vi in så många föreläsningar som möjligt. Du hittar inspelningarna här:

Hej och välkommen till SV Stockholms län och kursen Motorsåg A+B som du anmält dig till!

På denna sida har vi samlat information som rör kursen.

• Dag 1
• Dag 2 och 3
• Din utrustning och försäkring
• Examination
• Kursledare och bra att veta

Vad är SV-skolan?

Frivillig folkbilningsversamhet för äldre med invandrarbakgrund. Vi har flera grupper, välj den som passar dig bäst! Vi erbjuder kunskap och gemenskap för livet!

Vad gör vi?

• Vi träffas tre gånger per vecka, 2 timmar per gång.
• Vi diskuterar, gör studiebesök och lär känna nya människor!

Viktigt om SV-skolan

• Att anmäla sig och delta är frivilligt men utifrån gruppens regler
• Du är en del av gruppen och förväntas bidra till verksamheten
• Grupperna arbetar självständigt
• För att erhålla slutintyg krävs 80% närvaro

Det finns alltid plats för flera och volontärer är varmt välkomna! 

Mitt namn är Björn Nilsson och jag är en trubadur som sjunger visor med min gitarr. Det är både glada låtar, allvarligare och av modernare slaget samt egna låtar. På mitt egna sätt framför jag musiken med influenser av all möjliga stilar, för jag är en människa i ständig utveckling.

Speltid: Ca. 45 minuter

Kontaktperson: Björn Nilsson

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: bjornn@live.se alt. 076-768 53 85

Genomför musikunderhållning i kommunerna: Vimmerby, Hultsfred och Västervik

Utgår från: Vimmerby kommun

F-skatt: Ja

Arvode: 1250kr inkl. moms. Reseersättning tillkommer.

Vi har tekniken och lokalerna oavsett om ni vill hålla era träffar helt digitala eller kombinera fysisk närvaro med digital anslutning. Vi digital mötesteknik och kunskap i att arrangera digitala och hybrida möten. Allt för att bidra till ett smidigt, roligt och inkluderande föreningsliv som öppnar upp för fler att delta. Tillsammans med oss kan ni arrangera digitala (eller hybrida):

• Föreningsträffar
• Studiecirklar
• Föreläsningar
• Samtalsgrupper

Projektet riktar sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning mellan 16–65 år som står inför eller kommer att möta förändringar i livet – till exempel efter anpassad gymnasieskola eller när praktik eller arbete avslutas. Många i målgruppen upplever att sådana övergångar skapar oro och otrygghet, och att tillgängliga verktyg och stöd ofta saknas.

• Elements
• On Stage

Studiecirkel

En studiecirkel är en samling av nyfikna människor som regelbundet möts för att tillsammans utforska och lära sig något nytt. Det kan vara allt från att fördjupa sig i ett främmande språk, diskutera miljöfrågor, eller kanske lära sig spela gitarr.

Du kan alltså tillsammans med minst två vänner eller främlingar med en gemensam vilja att utvecklas inom ett ämne starta en studiecirkel tillsammans med oss!

Workshops & Prova på

Genom formen Annan Folkbildning kan du delta eller arrangera workshops, prova på inom olika ämnen eller träffas i en större grupp än i studiecirkeln.

Kulturprogram

Har du alltid drömt om att arrangera en festival? Vill du föreläsa om ett ämne du brinner för eller underhålla människor? VI kan göra det tillsammans!

Du kan också delta på ett av tusentals arrangemang vi gör tillsammans med våra samverkansparter.

Föreningsutveckling

Vi hjälper er förening att utvecklas genom bildning, nätverkande och samarbete.

Kursverksamhet

Vi erbjuder kurser inom ämnen som utvecklar individen och tar vara på vårt kulturarv.

Projekt

Genom projekt kan vi nå riktade målgrupper i samhället. Vi samsöker även projekt med andra föreningar och organisationer.

Studiecirkel

En studiecirkel är en samling av nyfikna människor som regelbundet möts för att tillsammans utforska och lära sig något nytt. Det kan vara allt från att fördjupa sig i ett främmande språk, diskutera miljöfrågor, eller kanske lära sig spela gitarr.

Du kan alltså tillsammans med minst två vänner eller främlingar med en gemensam vilja att utvecklas inom ett ämne starta en studiecirkel tillsammans med oss!

Workshops & Prova på

Genom formen Annan Folkbildning kan du delta eller arrangera workshops, prova på inom olika ämnen eller träffas i en större grupp än i studiecirkeln.

Kulturprogram

Har du alltid drömt om att arrangera en festival? Vill du föreläsa om ett ämne du brinner för eller underhålla människor? VI kan göra det tillsammans!

Du kan också delta på ett av tusentals arrangemang vi gör tillsammans med våra samverkansparter.

Föreningsutveckling

Vi hjälper er förening att utvecklas genom bildning, nätverkande och samarbete.

Kursverksamhet

Vi erbjuder kurser inom ämnen som utvecklar individen och tar vara på vårt kulturarv.

Projekt

Genom projekt kan vi nå riktade målgrupper i samhället. Vi samsöker även projekt med andra föreningar och organisationer.