Missa inte SVT:s dokumentärserie om AI-utvecklingen i ”Generation AI” som finns på SVT Play. Programledarna Alexander Norén och Marco Nilson träffar världens ledande experter och möter människorna som redan nu lever i morgondagens artificiella verklighet.

Projekbeskrivning

2020-2022 har Studieförbundet Vuxenskolan i Västerbotten bedrivit ett projekt för att främja att landsbygden ska vara en attraktiv plats för barn, unga samt deras föräldrar att växa upp och leva i. Projektet är ett Leaderprojekt och finansieras delvis av EU.

Projektet har genomförts i Norsjö kommun, främst i Norsjö centralort och Bastuträsk. SV har under projektets gång samarbetat med många aktörer: Korpen, biblioteket, fritidsgården/kultur/fritid, Medlefors folkhögskola, Svenska kyrkan, idrottspedagog, Hapkido-föreningen i Skellefteå, Kulturskolan i Norsjö, föreningslivet i Norsjö.

Syfte och mål med projektet

Projektets mål är att barn/unga samt deras föräldrar/vårdnadshavare ska känna sig delaktiga i ett samhälle där alla är inkluderade oavsett familjebakgrund eller kulturell bakgrund. Landsbygden ska vara en attraktiv plats att växa upp och leva i.

Projektet ska stärka samhällets roll att ge barn/unga möjligheter att stanna kvar på orten genom att utveckla deras behov av attraktiva fritidsintressen efter skolan. Fler och nya attraktiva fritids-och kulturaktiviteter ska utvecklas i samråd med målgruppen. Genom de familjenätverk som projektet ska initiera ska föräldrar erbjudas mer kunskap om hur de kan stötta barnens hälsoutveckling och deltagande i civilsamhället.

Som ett resultat av projektet har föreningarna i kommunen kommit igång med ny verksamhet, nya ledare har engagerats och Norsjö kommun har sett potential i samverkan med föreningar. Studieförbundet Vuxenskolan har hittat ett nätverk för sin verksamhet. Totalt har 1025 barn och unga deltagit i projektets aktiviteter under 2020-2022.

Exempel på verksamhet som bedrivits i projektet

Föräldragrupper för föräldrar med barn oc ungdomar med NPF-problematik.

Truppgymnastik och parkour för barn

Hapikido - självförsvarskurs för unga

Outdoor-aktiviteter som flugfiske, hundspann, kunskap om friluftsliv

Ridning, dans, skytte

Klicka på länken och kom till anmälningssidan.

Du anmäler dig till stämman via vårt eventsystem (sv.bmc) eventsystemet finns information om lokal, hålltider och möteshandlingar.

Viktiga datum 2026

• 11 februari: Sista dagen att anmäla ombud från grund- och medlemsorganisationer.
• 16 mars: Sista dagen att skicka in motion.
• 17 mars: Sista dagen för anmälan för "icke ombud".
• 10 dagar innan stämman: Möteshandlingar publiceras.

Mitt Val vände sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning och syftade till att öka intresset kring demokrati, politik och om hur valet går till. 

Genom Mitt Val arbetade SV Örebro län för att bidra till en ökad kunskap hos politiker och tjänstemän, till exempel boendepersonal, daglig verksamhet och kontaktpersoner och vad som krävs för att alla ska kunna använda sin demokratiska rätt – rätten att rösta. 

I studiecirklarna användes SV:s processmetod Mitt Val som togs fram inför valet 2014 (uppdaterad 2017) i samverkan med FUB, Centrum för Lättläst, allavaljare.se, 8 sidor och SV.

Utgångspunkten har varit att ta tillvara deras erfarenheter och anpassa kursen efter deras behov. I projektet har en metod med dramapedagogik testats för att ge fördjupad reflektion, aktivitet och lärande. Detta har varit mycket populärt hos deltagarna som under projektets gång fått stärkt självförtroende och dessutom fått möjlighet att träna på svenska språket på ett naturligt och lekfullt sätt.

– Den här kursen har fått mig att öppna upp mer och våga ta för mig och idag har jag fått fast anställning som personlig assistent i Kils kommun, säger Chimiddorj ”Chigi” Ramjin som deltagit i projektet.

Projektet har även syftat till att ge deltagarna viktig samhällsinformation. Kvinnorna själva har styrt vilken information de har velat ta del av och de har även genomfört en mängd olika studiebesök under dessa två år. Mänskliga rättigheter, arbetsliv, ekonomi och hälsa har varit centrala teman.

Projektet finansierades av Europeiska Integrationsfonden med medfinansiering från SV Värmland. Forskare och utredare från Cerut vid Karlstads universitet har utvärderat projektet.

Bilden är tagen från julfesten 2014, då alla deltagare fick en julklapp.

Det övergripande syftet med projektet är att bidra med arenor för gemenskap och lärande mellan generationer, där möjligheten till ett ömsesidigt lärande och respekt för varandra uppstår.

Att vi använder oss utav hantverk är då vi av egen erfarenhet vet att gemenskap ofta skapas i kreativitet. Genom att mötas kring ett hantverk får man möjligheten att lära av varandra, visa varandra sina alster och diskutera svårigheter, möjligheter och önskemål. 

Nedan kommer alla bilagor som hör årsstämman till publiceras löpande allt eftersom de blir färdigställda.

I projektet deltar 39 folkhögskolor och 7 studieförbund med totalt 34 avdelningar som driver delprojekt. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Östergötland är ansvarigt för ett av delprojekten och erbjuder kurser på olika nivåer – från nybörjare till avancerad nivå. 

Projektets övergripande mål är att deltagarna ska komma i arbete eller påbörja utbildningar som stärker deras ställning på arbetsmarknaden. För att nå detta mål arbetar delprojekten med: 

• Kartläggning av deltagarnas behov 
• Arbetsmarknadsinsatser som förbereder för arbete 
• Språkundervisning för att förbättra svenska språkkunskaper 
• Social inkludering för att stödja deltagarnas integration 
• 
  

SV Östergötland har utformat sina kurser kring tre teman: 

1. Det svenska språket 
2. Integration och samhällsorientering 
3. CV och arbetsliv 

Genomförande 

Tack vare sin gedigna erfarenhet av språkundervisning, både fysiskt och på distans, erbjuder SV Östergötland kurser i flera format: 

• Fysiska träffar på mötesplatser för närvarande deltagare 
• Distanskurser för att möjliggöra deltagande för personer som bor långt bort eller har andra hinder 

Projektet syftar till att stärka deltagarnas språkliga och yrkesmässiga förmågor samtidigt som det underlättar deras integration och sociala inkludering i det svenska samhället. 

Sedan januari 2024 har vi drivit projektet "Pennysound Bergslagen" för att etablera en ny fritids- och kulturverksamhet för unga i Bergslagen. Vi har bland annat byggt och utrustat en komplett musikstudio i Lindesberg, en studio som har blivit en mötesplats för unga (12–22 år) med ett intresse för musikproduktion. 

I projektet har vi arrangerat workshops i musikproduktion på fritidsgårdar, kulturskolor och andra platser där ungdomar vistas. Dessa har ägt rum i Hällefors, Kopparberg, Nora och Lindesberg.

• 300–400 ungdomar har deltagit i våra workshops

Studiecirklar med unga cirkelledare

De som ville lära sig mer om musikproduktion fick möjlighet att delta i studiecirklar i vår studio i Lindesberg. Cirklarna leds av unga cirkelledare som stöttar deltagarna i att experimentera och utforska olika musikaliska uttryck och uttrycka sina tankar och känslor genom musik.

• 20 studiecirklar i den nya studion under projektperioden

Pennysound Bergslagen

En arena för digital musikproduktion kompletterar och breddar kommunernas befintliga kulturliv och attraherar unga.

Mer!

Vi har även erbjudit tillfälle för att lära sig om poddar, föreningskunskap och entreprenörskap.

I bild: En cirkelledare i studion.

”Att vara högläsare ger mig väldigt mycket. Det är roligt och trevligt, och en möjlighet att möta nya människor som jag inte träffar annars” säger Malena.

Malena högläser på en dagverksamhet i Bollnäs kommun varje vecka.

”Från början trodde jag att jag skulle läsa för pensionärer men det var ju unga människor jag fick träffa. De har stenkoll på vad jag läst och vet vad de vill höra: Det ska vara roligt, spännande och en bra story”.

Johan Werkmästers dråpligt humoristiska böcker i serien ”En naken karl” i lättläst utgåva brukar vara populär läsning med sina fiffigt uttänkta vardagssituationer där herr Jansson träffar fru Lasker som bor i samma trappuppgång.

”Om det är något som behövs så är det bra lättlästa böcker, inte bara omskrivna klassiker” säger Malena. 

Under den timme som en högläsningsstund brukar pågå, finns plats för både läsning och samtal kring boken eller något annat som kommer upp under läsningen. En händelse, ett minne eller något som är aktuellt för dagen.

Att vara högläsare handlar sällan om att bara sitta och läsa rakt upp och ned. ”Som högläsare kan du göra lässtunderna till vad du själv vill. Du kan spela lite musik före, ta med dig något föremål som knyter an till boken och ta upp något ur boken att prata om” säger Malena.

Malena Hilding är skribent till yrket och lyssnar själv gärna till böcker. Hon konstaterar att uppläsaren är viktig för läsupplevelsen, och att det ger berättelsen en ytterligare dimension att både höra och se uppläsaren samtidigt.

Studieförbundet Vuxenskolan arrangerar och möjliggör högläsning i olika former och sammanhang. Den som vill bli högläsare får utbildning och behöver inga särskilda förkunskaper. Det viktigaste är att du själv tycker om att förmedla läsglädje och möta människor.

”Man mår bra av det här och känner att man gjort något viktigt” säger Malena.

• Barndans, 4-5 år
• Cheerleading, 6-8 år & 9-12 år
• Dans & Rörelse för barn med NPF, 8+
• Gymnastik, 6-8 år

I romanen ”Premiären” får vi följa Sofie när hon precis påbörjat en teaterutbildning. Gruppen ska sätta upp Romeo och Julia och rollen som Julia går till Sofie, något som bekymrar pojkvännen Mårten.  

Hur känns det att vinna årets Lättläst-pris? 

- Det känns såklart jätteroligt att ha skrivit något som uppskattas och också värderas som bra. Att SV uppmärksammar att det finns olika sorters litteratur och att all litteratur är lika viktig, är betydelsefullt. Alla ska ha rätt till litteratur, säger Marie Albertsson. 

När hon först började arbeta på Värnamo Folkhögskola 2008, så var det som dramapedagog på flera av skolans olika verksamheter. En av verksamheterna var en klass för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.  

- Jag började göra ganska stora uppsättningar med de eleverna tillsammans med andra klasser på skolan. Men de flesta var bara i skolan två dagar i veckan och under övrig tid hade de andra aktiviteter på olika dagliga verksamheter, berättar Marie Albertsson. 

 
Svårigheten att få till en kontinuitet för eleverna gjorde att Marie Albertsson till slut kläckte idén om en heltidsutbildning i teater för målgruppen. Skolan sökte pengar från Allmänna arvsfonden och 2019 kunde de första eleverna börja söka utbildningen, som fick namnet Teaterfolk. Utbildningen är två år med möjlighet till att kunna söka ett tredje fördjupningsår.