Jag skrev självbiografin Påtvingat Liv som kom ut 2011 på dåvarande Bra Böckers förlag. Den finns nu utgiven som ljudbok på Storytel och som pappersbok på BoD.

Boken har använts på många universitet som underlag för uppsatser för hur det påverkar barn att utsättas för sexuella övergrepp i barndomen. I mitt fall som utlandsadopterad från Finland till en familj där mannen var pedofil.

Har också deltagit i Statens Vanvårdsutredning.

Jag intervjuades av Malou i TV4, när boken kom ut och även deltagit i TV i Helsingsfors. 

Jag fick Hedersomnämnande 2016 i Tempo Dokumentär Festival för min självbiografi med tillhörande motivering av juryn.

Föreläsare: Taina Adolfsson

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: Taina.Adolfsson@hotmail.se alt. 072-738 62 72

Genomför föreläsningar i: Hela Kalmar län

Utgår från: Oskarshamn

F-skatt: Nej

Arvode: Enligt överenskommelse

Vi har något för alla smaker! Som en bonus är leveranstiden inte längre än den tid det tar dig att välja kurs.

Så här enkelt är det:

1. Välj en kurs i katalogen på hemsidan och klicka på anmäl.
2. Fyll i information om deltagaren, plus informationen om dig som ger bort kursen.
3. Klart!

Om det ska bli en överraskning för mottagaren kan du fylla i din egen e-postadress i fältet för kursdeltagarens e-post, så kommer bekräftelsen till givaren istället. Då kommer vi senare att be mottagaren ändra till sin egen mailadress.

Studiecirklar om diken är ett projekt som genomförs på uppdrag av Jordbruksverket, och utförs av Studieförbundet Vuxenskolan och LRF nationellt.

Studiecirklarna är gratis för deltagarna eftersom de finansieras av EU:s

landsbygdsprogram. Jordbruksverket har tagit fram ett utbildningskoncept för

studiecirklarna som ger ramarna och syftet är att öka kunskaper om vattenanläggningar och avvattning, och därmed förbättra förutsättningarna för odling på åkermark. Inom SV Uppsala län finns flera utbildade cirkelledare inom projektet som leder studiecirklar.

Den största skillnaden mellan en kamratcirkel och en betalcirkel handlar om ledarrollen och kostnaden.

I en betalcirkel har ledaren oftast en tydligare roll som den som delar med sig av sina kunskaper och leder gruppen framåt. Deltagarna lär förstås också av varandra, men ledaren har ofta ett större ansvar för innehållet.

I en kamratcirkel ser det lite annorlunda ut. Där lär man tillsammans, av varandra och med hjälp av olika material – till exempel böcker, föreläsningar, filmer, Youtube-klipp eller egna erfarenheter. Den som står som ledare har framför allt rollen som kontaktperson gentemot SV och ansvarar för att rapportera närvaro.

En annan viktig skillnad är att kamratcirklar är kostnadsfria, medan en betalcirkel ofta kostar eftersom den leds av en arvoderad ledare.

Medverkande:

• Pelle Åberg, lektor och docent vid Marie Cederschiöld högskola presenterar rapporten Folkbildning i landsbygder
• Fredric Strömberg, avdelningschef för Studieförbundet Vuxenskolan Skåneland
• Jonas Wilson, rektor för Holma folkhögskola
• Maria Hofvendal Svensson, v ordförande för LRF Skåne 
• Annette Linander (C), ledamot i regionala utvecklingsnämnden i Region Skåne. 

Samtalet leds Rebecca Sjöstrand, utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolan Skåne.

Webbinariet anordnas av Studieförbundet Vuxenskolans regionförbund i Skåne.

”Att vara högläsare ger mig väldigt mycket. Det är roligt och trevligt, och en möjlighet att möta nya människor som jag inte träffar annars” säger Malena.

Malena högläser på en dagverksamhet i Bollnäs kommun varje vecka.

”Från början trodde jag att jag skulle läsa för pensionärer men det var ju unga människor jag fick träffa. De har stenkoll på vad jag läst och vet vad de vill höra: Det ska vara roligt, spännande och en bra story”.

Johan Werkmästers dråpligt humoristiska böcker i serien ”En naken karl” i lättläst utgåva brukar vara populär läsning med sina fiffigt uttänkta vardagssituationer där herr Jansson träffar fru Lasker som bor i samma trappuppgång.

”Om det är något som behövs så är det bra lättlästa böcker, inte bara omskrivna klassiker” säger Malena. 

Under den timme som en högläsningsstund brukar pågå, finns plats för både läsning och samtal kring boken eller något annat som kommer upp under läsningen. En händelse, ett minne eller något som är aktuellt för dagen.

Att vara högläsare handlar sällan om att bara sitta och läsa rakt upp och ned. ”Som högläsare kan du göra lässtunderna till vad du själv vill. Du kan spela lite musik före, ta med dig något föremål som knyter an till boken och ta upp något ur boken att prata om” säger Malena.

Malena Hilding är skribent till yrket och lyssnar själv gärna till böcker. Hon konstaterar att uppläsaren är viktig för läsupplevelsen, och att det ger berättelsen en ytterligare dimension att både höra och se uppläsaren samtidigt.

Studieförbundet Vuxenskolan arrangerar och möjliggör högläsning i olika former och sammanhang. Den som vill bli högläsare får utbildning och behöver inga särskilda förkunskaper. Det viktigaste är att du själv tycker om att förmedla läsglädje och möta människor.

”Man mår bra av det här och känner att man gjort något viktigt” säger Malena.

Projektet syftar till att:

• Förbättra psykisk hälsa genom meningsfulla aktiviteter som minskar stress och främjar välbefinnande.
• Främja språkinlärning genom att integrera svenska i praktiska odlingsmoment.
• Stärka gemenskap och samarbete genom gemensamma aktiviteter och övningar som bygger vänskap och sociala färdigheter.

Förväntade effekter:

• Ökat välbefinnande och känsla av sammanhang.
• Förbättrad språkfärdighet genom praktiskt lärande.

Tre föreningar bor och lever i den relativt stora staden Neiva. En förening (Globo Verde) består av ungdomar som studerar på universitetsnivå och som har ett stort samhälls- och miljöintresse. Den andra föreningen från Neiva är en kulturförening med ungdomar som medlemmar. Föreningen (Corporación Alegrias Circenses) verkar i en av de fattigaste stadsdelarna och den ordinarie verksamheten handlar om att lära sig och presentera cirkuskonster samt dans och teater. Den tredje föreningen (AINY) är ett inköpskooperativ som både köper in och förmedlar råvaror från närområdets lantbrukare och bedriver informationsverksamhet om hållbar utveckling.

En av tankarna med projektet är att skapa kontakter och allianser mellan landsbygden och staden. Syftet är dels att kontakterna mellan människor från olika delar av samhället ska bidra positivt i fredsprocessen och dels att lantbrukargrupperna ska kunna sälja sina produkter direkt till grupperna från staden som konsumenter. Ambitionen är att skapa starka band mellan grupperna som leder till skälig betalning till lantbrukarna och rimliga prisnivåer för konsumenterna som också får möjlighet att äta livsmedel som producerats på miljömässigt bra metoder.

Projektet är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan Värmland och bondeföreningen Agromezon i regionen Huila i Colombia med finansiering från Forum Civ.  

Projektet och allt material har producerats med stöd av medel från Forum Civ via SIDA/Sverige men SIDA ansvarar inte för något innehåll för innehållet.