Hur kom du på idén till En fördom till kaffet? 

- För länge sedan så läste jag om ett bibliotek i Danmark med ett liknande koncept där man kunde låna en fördom. Förutom böcker så kunde man låna en stund med någon man inte kände och som man fick sitta och prata en stund med. Jag tyckte det var en jättekul idé och har länge tänkt göra någonting liknande. Att med en liten kopp kaffe och en skapa något gemytligt och trevligt samtidigt som man knuffar lite åt ett mer tolerant samhälle, menar Jonas Nilsson.

Hur hittade ni personerna som ställde upp? 

- Det var inte så lätt. Jag skrev en lång lista på olika fördomar som jag tänker mig att jag själv och andra har. Utifrån den listan skickade jag ut frågor i mina olika nätverk och hörde om någon kände någon som skulle kunna tänka sig att ställa upp för detta. Nästan alla jag pratade med tyckte att det var en jättebra idé men att det känns lite utsatt på torget. Men till slut så var det dessa tre som vågade ställa upp, säger Jonas Nilsson.

Studiecirkelmaterialet är framtaget av Riksförbundet Attentions projekt Vägar till jobb som arbetat med kunskapsspridning och attitydförändring hos arbetsgivare, på arbetsplatser och bland yrkesverksamma som kommer i kontakt med målgruppen arbetssökande personer med Aspergers syndrom (AS).

Vi erbjuder både fysiska och digitala cirklar inom svenska (på olika nivåer) och samhällsorientering med inriktning på arbetsmarknad, demokrati, skolsystem och jämställdhet för att på bästa sätt bemöta deltagarnas behov. Cirklarna pågår vardagar; både dag- och kvällstid. Utöver detta erbjuder vi även möjlighet att delta på vårt språkcafé som är öppet för alla som vill öva svenska.  

Funktionsrätt är ett begrepp som betyder att varje människa har rätt att bestämma över sig själv och att vara fullt delaktig i samhället. Detta är en del av de mänskliga rättigheterna och gäller alla människor oavsett funktionsnedsättning.    

Funktionsrätt är också ett av Studieförbundet Vuxenskolans fyra profilområden. Det innebär att vi genom folkbildningsverksamhet ska arbeta aktivt för att skapa förutsättningar för alla människor att utöva egenmakt och att vara delaktiga i det demokratiska samhället, i ett livslångt lärande och i kulturlivet. 

Vi har valt att kalla SVs profilområde Funktionsrätt. 

Genom att använda begreppet betonar vi rättighetsperspektivet och att det genomsyrar hela vår verksamhet. Personer med funktionsnedsättning ska stå i fokus och mänskliga rättigheter är en självklarhet hos SV.  

Vår verksamhet har en viktig roll när det gäller inkludering i samhällsliv, kulturliv och möjligheten till livslångt lärande. Genom vår pedagogik, kommunikation och bemötande kan vi skapa förutsättningar för en inkluderande folkbildning.

1. Minska långtidsarbetslöshet och utanförskap Projektet ska hjälpa deltagare att närma sig arbete, utbildning eller arbetsmarknadspolitiska insatser. Ett särskilt fokus ligger på att främja jämställdhet i både samhälle och arbetsliv. 

2. Stärka individens delaktighet och egenmakt Genom arbetslivsnära aktiviteter ska deltagarna få stärkt självförtroende, ökad tilltro till sin egen förmåga och förbättrad kompetens. 

3. Utveckla och tillämpa beprövade metoder Projektet ska i samverkan med deltagarna och genom en agil arbetsprocess utveckla och använda metoder som är vetenskapligt förankrade och i linje med den nya socialtjänstlagen. 

4. Skapa hållbar samverkan mellan relevanta aktörer Projektet ska bygga strukturer för samverkan mellan kommuner, civilsamhälle, folkbildning, utbildningsväsendet och näringsliv för att skapa långsiktiga lösningar. 

5. Öka arbetsgivares beredskap för inkludering Arbetsgivare som deltar ska få ökad kunskap om hur de kan anpassa arbetsmiljöer och rekryteringsprocesser för att inkludera personer med olika bakgrund och behov.

1. Minska långtidsarbetslöshet och utanförskap Projektet ska hjälpa deltagare att närma sig arbete, utbildning eller arbetsmarknadspolitiska insatser. Ett särskilt fokus ligger på att främja jämställdhet i både samhälle och arbetsliv. 

2. Stärka individens delaktighet och egenmakt Genom arbetslivsnära aktiviteter ska deltagarna få stärkt självförtroende, ökad tilltro till sin egen förmåga och förbättrad kompetens. 

3. Utveckla och tillämpa beprövade metoder Projektet ska i samverkan med deltagarna och genom en agil arbetsprocess utveckla och använda metoder som är vetenskapligt förankrade och i linje med den nya socialtjänstlagen. 

4. Skapa hållbar samverkan mellan relevanta aktörer Projektet ska bygga strukturer för samverkan mellan kommuner, civilsamhälle, folkbildning, utbildningsväsendet och näringsliv för att skapa långsiktiga lösningar. 

5. Öka arbetsgivares beredskap för inkludering Arbetsgivare som deltar ska få ökad kunskap om hur de kan anpassa arbetsmiljöer och rekryteringsprocesser för att inkludera personer med olika bakgrund och behov.

Vi samarbetar med många olika organisationer och privatpersoner, till exempel Attention, Demensföreningar, FUB, Hjärnkoll Gävleborg, Parkinsonföreningar, Sköldkörtelförbundet Gävleborg, RSMH Bollnäs, Svenska Downföreningen, Folkdanslag och Ångestsyndromsällskapet.

Tillsammans med dem skapar vi folkbildande aktiviteter och informationskampanjer, och ett stort och viktigt intressepolitiskt arbete med målgruppen i fokus.

Några exempel på våra samarbeten

• Länets 10 kommuner

• Region Gävleborg

• Äldreboenden

• Träffpunkter

• Omsorgsboenden

• Många olika föreningar

• Privatpersoner

Samarbetet ser olika ut beroende på gruppernas olika behov och möjligheter.

Tillsammans skapar vi det som passar er.

Olika verksamheten som ska göra det möjligt för dessa personer att, utifrån sig själva, delta eller arrangera egen verksamhet inom en mängd olika ämnen, några exempel finns presenterade nedan: 

• Anhörigträffar
• Min säkehet 
• Berättarverkstad De Luxe
• Du äger ditt ja och ditt nej!
• Cirklar för livet
• Psykisk hälsa
• Temadagar och temakvällar

Läs mer i vår broschyr - Cirklar för alla! 

Vi samarbetar med flera intresseorganisationer eller olika myndigheter såsom t.ex. FUB, Hjärnkoll, NSPH, Parkinsons föreningen, Demensföreningen, Länsstyrelse, Kommun och Region.

Vill du veta mer om denna verksamhet? Välkommen att kontakta oss!

Laila Johansson - 0457-752 92, laila.johansson@sv.se

SIA – Social Innovation till Arbete är ett treårigt (mars 2026-februari 2029) ESF-finansierat projekt som ägs av Folkbildningsrådet. Projektet samlar samtliga åtta studieförbund i 14 delprojekt i sju regioner runt om i landet.

SIA vänder sig till personer i åldern 20–64 år som står långt från arbetsmarknaden. Målgruppen omfattar bland annat utrikes födda, personer med kort utbildningsbakgrund, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik.

Projektet syftar till att implementera och vidareutveckla en socialt innovativ modell för arbetsmarknadsintegrering som visar hur folkbildningens metoder – baserade på delaktighet, motivation och lärande i gemenskap – kan stärka individens ställning på arbetsmarknaden.

Länkar:

Folkbildningsrådet: SIA - Folkbildningsrådet

Svenska ESF-rådet: Projekt - Svenska ESF-rådet

SIA – Social Innovation till Arbete är ett treårigt (mars 2026-februari 2029) ESF-finansierat projekt (länk leder till extern hemsida) som ägs av Folkbildningsrådet (länk leder till extern hemsida). Projektet samlar samtliga åtta studieförbund i 14 delprojekt i sju regioner runt om i landet.

SIA vänder sig till personer i åldern 20–64 år som står långt från arbetsmarknaden. Målgruppen omfattar bland annat utrikes födda, personer med kort utbildningsbakgrund, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik.

Projektet syftar till att implementera och vidareutveckla en socialt innovativ modell för arbetsmarknadsintegrering som visar hur folkbildningens metoder – baserade på delaktighet, motivation och lärande i gemenskap – kan stärka individens ställning på arbetsmarknaden.

Under hösten 2023 fokuserade vi på planering och inledande möten med lokala avdelningar. Vi genomförde workshops i Axevalla i samarbete med Borås finska förening och skapade cirkelledarmaterial samt marknadsförde projektet via affischer, flyers och sociala medier. 

Våren 2024 ändrade vi vår marknadsföringsstrategi från traditionella metoder till personliga besök, vilket ökade deltagandet markant. Vi genomförde studiecirklar och workshops med fokus på deltagarnas egna behov och intressen. 

Hittills har vi nått cirka 200 unika deltagare, vilket överstiger vårt ursprungliga mål på 120 deltagare. Personliga besök och informationsträffar har visat sig vara mycket effektiva för att nå målgruppen. Under projektets gång har vi identifierat tekniska svårigheter och utmaningar med finmotorik som hinder för vissa deltagare. Projektets deadline närmar sig snabbt, vilket begränsar möjligheterna att genomföra alla planerade aktiviteter. 

För framtiden rekommenderar vi fortsatt lokal närvaro och personliga besök för att nå fler äldre sverigefinnar. Samarbeten med vårdcentraler, äldreboenden och hemtjänst kan sprida information om kurserna mer effektivt. Användning av finska språket i marknadsföringsmaterial och medier kan nå en bredare publik, och rekrytering av lokala ambassadörer inom den sverigefinska gemenskapen kan sprida informationen ytterligare. 

Projektet har bidragit till att öka den digitala kompetensen och förbättra kommunikationen för äldre sverigefinnar. Utbildning i säkerhetsmedvetenhet och egenmakt har också varit en viktig del av projektet. Genom tillgång till en digital plattform (keski.se) kan deltagarna fortsätta med självstudier och lärande. Projektet har också främjat social inkludering genom deltagande i studiecirklar och workshops. Sammanfattningsvis har projektet framgångsrikt uppnått sina huvudsakliga mål och stärkt den äldre sverigefinska minoritetens digitala kompetens och delaktighet i samhället. 

SIA – Social Innovation till Arbete är ett treårigt (mars 2026 - februari 2029) ESF-finansierat projekt som ägs av Folkbildningsrådet. Projektet samlar samtliga åtta studieförbund i 14 delprojekt i sju regioner runt om i landet.

Projektet syftar till att implementera och vidareutveckla en socialt innovativ modell för arbetsmarknadsintegrering som visar hur folkbildningens metoder – baserade på delaktighet, motivation och lärande i gemenskap – kan stärka individens ställning på arbetsmarknaden.

Projektets syfte är att minska långtidsarbetslösheten, öka social inkludering och skapa mer jämlika möjligheter till sysselsättning.

Föreningen Skogens medlemmar är framför allt skogsägare, anställda, maskinförare och företagare som ser behovet av en obunden organisation som kan föra skogsbruket framåt genom debatt, utbyte av idéer och nya kunskaper.

Samverkansavtalet mellan SV och Föreningen skogen syftar till att underlätta och stödja regional/lokal verksamhet och arbete för båda parter samt nationell utveckling av skogliga läromedel så att verksamheten inom Föreningen skogen och SV blir mer givande.

Tillsammans med Skogen kommer vi skapa ett nätverk med ambassadörer som kommer bli de kontaktpersoner våra verksamhetsutvecklare kan prata folkbildning med. Just nu planeras en studiehandledning till Gunnar Wetterbergs bok Träd.

Nationell kontaktperson på Studieförbundet Vuxenskolan: 
Jens Öst
jens.ost@sv.se

Vill du vara med och göra skillnad för klimatet och miljön? Plantera träd i SV-skogen!

Sammanlagt har vi nu planterat 2403 träd på totalt 20 gårdar.

Klimatförändringar och global uppvärmning är tydliga tecken på att jorden är i obalans. Den skogsbeklädda ytan i Colombia minskar kraftigt, vilket är bekymmersamt för klimatet då skogen behövs för att binda koldioxid som förhindrar den globala uppvärmningen. Tillsammans med föreningarna APROFRUSA och Grupo Asociativo Alto Troja planterar vi därför träd i SV-skogen i Colombia.

Genom att köpa trädplantor för endast 100 kr per träd hjälper du fattiga familjer på landsbygden i södra Colombia att forma sin egen skog så att de inte behöver avverka träd i regnskogarna för att få virke, stolpar och ved. Samtidigt som du gör en insats för miljön för nuvarande och framtida generationer. De träd du är med och planterar växer upp till fullvuxna träd på bara 15 år.

Kontakta Anders Heimer, anders.heimer@sv.se eller 054-402 01 31 för mer information. 

Medverkande:

• Susanne Berneklint, projektledare Riksförbundet Attention
• Anna Högberg, specialpedagog åk 7-9 på Söderkullaskolan Malmö stad
• Anton Sauer, gruppledare för Centerpartiet i Malmö

Samtalet leds av Rebecca Sjöstrand, utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolans regionförbund i Skåne.

Vi lägger här ut filmer och föreläsningar som kan vara intressanta att ta del av i debatten om skogen. Dels bifogas länkar till Utbildningsradion samtiden/ UR Samtiden som producerat filmer som också går att se på Kunskapskanalen under april och maj månad 2021. Beskrivande text och länkar för filmerna ses nedan. Vi har också bifogat en länk till ett mycket intressant seminarium som genomfördes i december 2020 på Kungliga skogs och lantbruksakademien/ KSLA, med rubriken Forskningsresultat om skog är inte alltid evidens. Ett seminarium som ifrågasätter hur forskningsresultat ibland används.

Vi har gjort en liten sammanställning på när de olika föredragen börjar i det inspelade seminariet. Vi lovar att ni kommer att få svar på vissa frågor och att det kommer att bli lättare att följa och bemöta skogsdebatten. Efter de fem föredragen presenterar några andra personer sin syn på föredragen och problematiken med att tolka och föra ut forskningsinformation.

Vad är problemet?

En hypotes om maktförskjutning av tolkningen

Peter Holmgren

7 min in i filmen

Här nedan följer fyra exempel på artiklar eller information som är felaktiga eller där media övertolkar budskapet.

Kraftigt ökad skogsavverkning över Europa hotar klimatomställningen

”En granskad artikel som är helt fel om avverkningsnivån i Europa”

Peter Holmgren

17,30 min in i filmen

Två berättelser om Sveriges skogar

”Det var i stort lika mycket skog som var under 60 år 1926 som det är i dag.”

Jonas Jacobsson

34 mi in i filmen

Rödlistan är viktig och har stor betydelse för både debatt och policyarbete, Men kanske är den felkalibrerad

”Enligt rödlistan bör det dö ut 11-12 arter/år men under de senaste 30 åren har troligen en art dött ut. ” (Förgyllt metallfly är troligen utrotad på 1990-talet)

Tomas Thuresson

49, 30 min in i filmen

Läcker hyggen mer koldioxid?

”Marken på ett kalhygge läcker ofta mindre kol än marken i en sluten skog.”

Samtidigt binds 100-150 kg kol in i mineraljorden i svensk skogsbruksmark.

Göran Örlander

1 tim, 4, 30 in in filmen

I södra Sverige har vi ett annat klimat och andra naturliga förutsättningar än de mellersta och norra delarna av Sverige, men det finns också skillnader när det gäller hur skogen ägs och sköts där större delen av skogen ägs avenskilda och drivs som familjeskogsbruk.

Därför se vi ett mycket stort behov av anpassningar av skogsbruket som utgår från våra sydsvenska förutsättningar. Klimatförändringarna innebär en ökad osäkerhet och risk för skogsbruket. Klimatförändringarna motiverar därför en ökad variation och riskspridning i skogsbruket, särskilt i södra Sverige och Småland, där risken för klimatrelaterade skador är större än i landets övriga delar. Anpassningsåtgärder kan i flera fall innebära ökade kostnader eller en ekonomisk risk, men det kan också finnas åtgärder som minskar riskerna medbibehållet ekonomiskt utfall, alternativt ett litet ekonomiskt bortfall men klart minskad risk.

Den svenska skogen har en mycket stor klimatnytta genom att när den växer tar den upp koldioxid från i atmosfärenoch lagrar in den i biomassa. Enligt naturvårdsverkets statistik så var det årliga nettoupptaget i Sverige cirka 44miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1990-2017. Tillväxten kan också skördas och omvandlas tillförnybara skogsprodukter som kan ersätta fossila bränslen, fossilintensiva produkter och betong. Om skogens roll i klimatarbetet ska förstärkas så måste bidraget öka jämfört med den klimatnytta som skogen redan skapar. Det finns stora möjligheter att ersätta material, som inte är förnyelsebara eller i andra avseenden inte hållbara för miljön, medexempelvis skogsråvara.

Förutom de traditionella användningsområdena för skogsråvara finns andra produkter idag såsom textilfiber för viskostyger, biokompositmaterial, biodrivmedel, kemikalier och biodiesel. Därför är det viktigt att säkerställa skogens roll som kolsänka genom att ta till vara på förändrade produktionsförutsättningar samtidigt somman minskar riskerna för skadeverkningar.

För att så många som möjligt ska kunna ta del av kunskapen i projektet spelar vi in så många föreläsningar som möjligt. Du hittar inspelningarna här:

Hej och välkommen till SV Stockholms län och kursen Motorsåg A+B som du anmält dig till!

På denna sida har vi samlat information som rör kursen.

• Dag 1
• Dag 2 och 3
• Din utrustning och försäkring
• Examination
• Kursledare och bra att veta

Mitt namn är Björn Nilsson och jag är en trubadur som sjunger visor med min gitarr. Det är både glada låtar, allvarligare och av modernare slaget samt egna låtar. På mitt egna sätt framför jag musiken med influenser av all möjliga stilar, för jag är en människa i ständig utveckling.

Speltid: Ca. 45 minuter

Kontaktperson: Björn Nilsson

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: bjornn@live.se alt. 076-768 53 85

Genomför musikunderhållning i kommunerna: Vimmerby, Hultsfred och Västervik

Utgår från: Vimmerby kommun

F-skatt: Ja

Arvode: 1250kr inkl. moms. Reseersättning tillkommer.