Kurserna går under samlingsnamnet Jämställt företagande i samverkan, eftersom jämställdhet är en grön tråd i alla kurser och en viktig förutsättning för starka konkurrenskraftiga gröna näringar.

SV Östergötland är en av samverkansparterna i projektet.

SV finns över hela länet och vi har lokaler i olika storlekar för olika behov.

Hör av er till oss med en förfrågan om att hyra lokal på någon av följande orter så återkommer vi med mer information och prisuppgifter.

SV Jönköping, Huskvarnavägen 40

SV Eksjö, Kaserngatan 12

SV Gränna, Torget

SV Nässjö, Bäckgatan 4 B

SV Sävsjö, Köpmangatan 4

SV Tranås, Storgatan 50

SV Vetlanda, Stationsgatan 5D

SV Värnamo, Götavägen 1

Är du nyfiken på AI, men vet inte var du ska börja? Börja här!

Vi är ett av de största studieförbunden i Värmland och har verksamhet i alla 16 kommuner. På många orter finns ett kontor där en eller flera verksamhets- utvecklare med stor erfarenhet ger varje besökare den bästa service.

Studieförbundet Vuxenskolan finns över hela Sverige och har ett par tusen anställda. Varje län är i princip en egen avdelning och det finns ett SV-kontor i många av Sveriges kommuner. Nationellt finns cirka 300 lokalkontor vilket ger oss en unik position. Den lokala förankringen bidrar till att vi idag är ett av Sveriges största studieförbund.

SV Värmlands kärnverksamhet är att skapa inspirerande mötesplatser i form av studie- cirklar, föreläsningar och andra kultur- arrangemang. Vårt nätverk är stort och vi har verksamhet inom många olika områden. Vi bedriver även uppdragsutbildning samt skapar ny verksamhet i olika projekt som vi genomför runt om i Värmland.

Grundläggande för vårt arbete och folkbild- ningens pedagogik är insikten att alla människor - oavsett ålder, kön och bakgrund, kan utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. Mångfald är en viktig byggsten när vi utvecklar vår verksamhet.

Välkommen att boka tid för ett samtal, möte eller en fika - vi lyssnar gärna på dina frågor och berättar sedan vilka vi är och vad vi gör. Tillsammans kommer vi fram till vad som passar bäst för dig, din förening eller organisation när ni vill starta ett samarbete med oss.

Hör av dig till oss om du har passion för ett ämne och vill bli cirkelledare.

Vi är alltid intresserade av nya medarbetare.

Adress:

Brahegatan 11

415 16 Göteborg

Yta: 514 kvm

Antal rum:

En stor sal med gradäng för 80 personer. Vid entrén finns en ”lucka” för biljettförsäljning samt ett förråd för privat bruk. Lokalen har kapacitet för max 350 personer.

Utrustning

• Ljud
• Ljus
• Filmduk
• Projektor

Notering: Ljud, ljus och projektor är av äldre karaktär.

Lämplig för

• Föreläsningar
• Dans
• Workshops
• Möten
• Filmvisning

Tillgänglighet

Rullstolsanpassning: Begränsad tillgänglighet på grund av trånga utrymmen kring nödutgångar.

Kollektivtrafik

Hållplats: SKF

Spårvagnslinje: 11, 6, 7

Buss: 21, 56, 510

Pris: Enligt avtal

Kontakt: gbg@sv.se

Jag vill få nyhetsbrevet - klicka här

2026

September

Augusti

Juni-Juli

Maj

April

Mars

Februari

Januari

2025

December

November

Oktober

September

Augusti

Juni-Juli

Maj

April

Mars

Februari

Januari

Har du prenumererat och inte hittar ditt nyhetsbrev, kika i din skräppost.

Författare från Malmö som föreläser om spännande berättelser ur Malmös historia på ett lättsamt sätt tillsammans med bildvisning. 

Kvinnorna som blev gator i Malmö – vilka var dom? 

Vilka var Elsa Andersson, Ellen Dieden och Beritta Gurris och varför har de fått ge namn åt gator i Malmö? Och Agnes, vem var hon? Hette hon ens Agnes? Vilka 1700-talssystrar har gett namn åt två gator och vilket historiskt par har en gata vardera? Spännande historier och detta ska Jeanette berätta för oss.

Öden från Fängelset i 1800-talets Malmö

Berättelser om skiftande människoöden ur fängelsearkiven artonhundratalets Malmö. Det finns del 1 och del 2 av denna föreläsning som delvis bygger på Jeanettes kandidatuppsats i historia. 

Den ökända hästen från Troja

Berättelsen om en fyraminuterskuplett som skapade dramatik ända upp på regeringsnivå och om motståndsmannen Karl Gerhard. 

Gustav Adolfs Torg i Malmö

Vad har hänt på eller vid stadens pampiga torg? 210 år av byggnader, miljöer och människor. 

I Falkenbergs kommun i Halland, ligger Köinge, en liten tätort med endast 233 invånare. Orten ligger bara några mil från Slöinge där Fria tankars hem, som sedermera skulle bli Studieförbundet Vuxenskolan, bildades för drygt hundra år sedan. Här finns inga faciliteter som mataffär eller annan service, inte heller finns någon skola och närmaste stad, Falkenberg ligger 20 minuters bilfärd bort. Men här finns representation av SV och en aktiv bygdegård som tillsammans utgör ett nav i Köinge och omkringliggande byar. Inte minst när det gäller barnverksamhet där dansen dominerar. Idag deltar 150 barn och ungdomar i åldern 4-14 år i olika danscirklar i Köinge bygdegård. 

Verksamheten är inte ny, den startades för några år sedan av Karina Ambrosini Nyman, en erfaren dansare och eldsjäl från den närliggande byn Vessigebro. Hon såg ett behov av barnaktiviteter på landsbygden och initierade projektet. 

Från början samarbetade Karina Ambrosini Nyman direkt med Köinge bygdegård, men det ledde till administrativa svårigheter för bygdegården och även för SV. Frida Möller, verksamhetsutvecklare i SV, Halland och ansvarig för barnverksamheten berättar: 

— När jag tog över verksamheten hade jag inte ens hört talas om den och det har varit svårt att försöka få ordning på allting. De rapporterade sina listor, men vi visste väl egentligen inte fullt ut i vilken omfattning de engagerade barn och unga. 

— Jag tog ett möte med Karina och bygdegårdsföreningen och berättade om hur vi skulle kunna hjälpa till om verksamheten istället gick via oss och att vi administrerar den. Att vi skickar ut fakturor och tar har hand om allt det administrativa. Det känns också mer rätt för oss att rapportera en verksamhet som vi faktiskt har hand om. Hon blev ganska tänd på idén och kände att det här låter ju som en dröm. 

1921 genomfördes allmän rösträtt som gav kvinnor i landet rätt att gå till valurnorna. Men det dröjde ända till 1989 innan samtliga vuxna medborgare i Sverige fick bli en del av det demokratiska systemet och gavs rätten att rösta i allmänna val. 

Då togs möjligheten att omyndigförklara personer bort. Eftersom man måste vara myndig för att få rösta stod många utanför det demokratiska samhället fram till dess. 

Att statistik visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning i lägre utsträckning än andra går och röstar, beror sällan på avsaknad av intresse utan mer på avsaknad av anpassad information om hur ett val går till.  

Informationsglappet handlar inte bara om hur man praktiskt går tillväga vid själva röstningen utan också om varför man röstar och vad demokrati innebär i praktiken. Vad hjälper det att få information om var ens röstlokal ligger, när man inte vet vilka partier som finns eller vad de olika valen innebär?  

Bygdegårdarnas riksförbund förbereder sina bygdegårdar för att kunna stötta och skydda civilbefolkningen vid kris och krig. Till sin hjälp har de tagit Björn Körloff som i januari klev in hos Bygdegårdarnas riksförbund.

När en kris eller hot uppkommer är civilsamhället ofta det lokala sam­ hällets nav när det gäller att ta hand om och erbjuda befolkningen skydd. Därför anordnar nu SV i samarbete med Bygdegårdarnas riksförbund en studiecirkel om ”Bygdegården vid kris och krig”. När cirkeln är genomförd kommer alla bygdegårdar att ha en färdig beredskapsplan.

Björn Körloff har, med sin bak­grund som bland generaldirektör för olika försvarsmyndigheter, en gedigen erfarenhet för uppdraget att arbeta med och utveckla krisplanläggning, främst på kommunal nivå.

– Vi lever i en tid när hoten är många. Stormar, bränder och över­svämningar i klimatförändringarnas spår, men också ett krigshot, som vi i allra största grad blivit varse efter Rysslands invadering av Ukraina.

Hur kan bygdegårdarna bli ett nav i krissituationer?

– Framför allt är det så att bygde­gårdar finns på ganska många ställen i en kommun och de kan erbjuda mat, värme och vila vid allvarliga händelser och det kan finnas ganska stort behov av det i kris.

Enligt Björn Körloff är civilsam­hällets stora styrka dess rikedom på organisationer med olika intresse­ och idéinriktningar. Bygdegårdarna är in­ riktade på att tillhandahålla offentliga lokaler medan andra organisationer, såsom Missing people och de frivil­liga försvarsorganisationerna, har sin särskilda resurs.

– Det handlar om att hitta en form på lokalnivå där man sammanstrålar de här resurserna och organiserar dem så att man får ut största möjliga effekt av dem, säger Björn Körloff.

I samband med Rysslands annek­tering av Krimhalvön 2015 är det anbefallt att Sverige ska planera för krig. Krigsplanering betyder att det är tillåtet att använda förfogandelagen, pliktlagsstiftningen, ransonerings­ lagar och andra författningar som ingriper i samhällslivet. Dessa får man inte använda vid fredstida kriser. Men lagen om totalförsvar gör att resurser som byggs upp för krigets behov också får användas vid fredstida kriser.

– Det som vi bygger upp för att kun­na hantera krig ger oss också möjlighet att nyttja vid kriser i fredstid. Krigets förmåga ger oss möjlighet att kunna hantera fredens kriser och inte tvärt om, säger Björn Körloff och fortsätter:

– Jag tycker att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap borde ha ett övergripande ansvar för att inventera och hålla rätt på de civilsamhällsorganisationer som är lämp­liga att omfattas av den kommunala planläggningen. Det ser så olika ut i olika delar av landet. En del kommu­ner har en bred flora av civilsamhäl­lesorganisationer medan andra kanske bara har två eller tre. Om man inte vet vad som finns är det ju väldigt svårt att kunna organisera det, avslutar han.

Efter avslutad cirkel kommer en färdig beredskapsplan som visar vad bygdegården kan erbjuda kommunen i eventuell kristid att finnas.

Allmänna Arvsfonden har beviljat Studieförbundet Vuxenskolan Väst nära 5,4 miljoner kronor till ett nytt metod- och kulturöversatt informationsmaterial, som ska vända sig till utrikesfödda familjer där barnet har en funktionsnedsättning. Syftet är att stärka familjerna och ge kunskap om diagnoserna men också att överbrygga kulturella skillnader och skapa en länk till föreningslivet.

Emma Rossvik, verksamhetsutvecklare i SV Västsverige är initiativtagare till projektet, som fått namnet: TUFFA - Tillsammans Utrikesfödda FunkisFAmiljer.  

Föreningar bildas för att tillföra sina medlemmar något, det kan vara en service eller en möjlighet att påverka. Ibland kan föreningar kallas något annat, till exempel klubb, avdelning eller sektion.

En förening är på många sätt en väg in i det demokratiska samhället och är därför extra viktig för exempelvis unga eller nysvenskar att få koll på. Till exempel krävs det en förening för att kunna söka många typer av bidrag och projektmedel eller få låna lokaler.

Materialet ska ge er alla en kunskap om LSS. FUB vill att alla medlemmar ska ha en god kunskap om LSS. Alla ska veta sina rättigheter enligt LSS.   Vi kan tillsammans samtala om och diskutera vad LSS är i studiecirklar. De olika stöden i LSS kallas för insatser.  

• Vilka insatser finns i LSS?
   
• Vad krävs för att få en insats?
   
• Hur gör du om du inte är nöjd med en insats? 
   

I en studiecirkel berättar vi för varandra och lyssnar. Tillsammans bildar vi ett nätverk så att vi kan hjälpa varandra. Vi kan också komma på vem vi kan kontakta för att få hjälp.  Det finns förslag på när ni kan bjuda in en gäst till er studiecirkel.  

Boken ”För din skull, för min skull eller för skams skull? Om LSS och bemötande” har Barbro Lewin skrivit. Det är en bra bok att läsa för cirkelledaren men den är inte skriven på lättläst svenska, Det här studiematerialet är lättläst och skrivet för alla. En del av tankarna i boken finns i det här studiematerialet.   Studiematerialet handlar om LSS, Lagen om stöd och service  för vissa funktionshindrade. Riksdagen beslutade om lagen år 1993 så den har funnits i 30 år.    

Många äldre lever i ett digitalt utanförskap, vilket påverkar vardagen i ett samhälle där mycket sker digitalt. Allt från att boka tider, deklarera och betala räkningar, till att hålla kontakt med barn och barnbarn.

I projektet skapar vi trygga mötesplatser med ett gemensamt lärande där ingen fråga är för dum för att ställa. På så sätt vill vi bidra till digitala seniorer som vill, vågar och kan delta i ett samhälle där den digitala tekniken rusar fram.

Det funkar – vi har testat!

Projektet bygger på ett pilotprojekt från 2022. Piloten visade att seniorer gärna lär genom samtal i grupp där deras frågor styr innehållet, vilket leder till ökad motivation och gemenskap.

Lärande IT-samtal, stöd till seniorgrupper

Projektet Lärande IT-samtal, stöd till seniorgrupper drivs av SeniorNet Örebro, i samverkan med Örebro kommun och SV Örebro län. Med finansiering från Arvsfonden.

Illustrationen är AI-genererad.

Livet i Colombia har präglats av inbördeskrig och trots den pågående fredsprocessen är det fortfarande oroligt på flera håll i landet. Under det senaste året har ett stort antal sociala ledare mördats. Det är lokala föreningsledare som arbetar för demokrati och bättre levnadsförutsättningar för lokalbefolkningen, i motsats till olika väpnade narkotikakartellers kontroll av arbetskraft, som utsätts för hot och våld. Därför behövs insatser för att förebygga våld, minska fattigdom och öka livskvaliteten hos invånarna.

SV samarbetar med Grupo Asociativo Alto Troja, Agromezon, Asprocaeco och AgroArizona i kommunerna Neiva och Baraya, samt APCAP, Asociación de productores y comercializadores agropecuarios i kommunen Palestina som alla är verksamma i regionen Huila i södra Colombia.

SV Värmland samarbetar också med Corporación de Servicios Integrales Las Ceibas – Corpointegral Ceibas. Denna organisation består av 11 små bondeorganisationer, varav Agromezon och Asprocaeco ingår. Corpointegral Ceibas erbjuder tjänster inom jordbruksproduktion, transport, turism, hållbar förvaltning av naturresurser som sanering av vatten och trädplantering samt förädling av jordbruksprodukter.

Utbildning i ledarskap

Vi genomför en utbildningssatsning inom fyra tematiska områden och övning i ledarskap ingår som en viktig del i helheten:

• Mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet.
• Produktions- och marknadsfrågor samt certifiering.
• Livsmedelssäkerhet, näringslära och hur det kan förbättra hälsan.
• Organisation - att stärka föreningarna samt stärka samverkan i byarna, både socialt och ekonomiskt.

Vi arbetar för att hela bondefamiljen ska delta i utbildningen, inte bara männen utan även kvinnor och barn. Genom utbildningen vill vi stärka föreningarna så att de kan fungera som verktyg för att förbättra familjernas ekonomi.

SV introducerar trädjordbruk

Vi presenterar olika sätt för familjerna att öka sin produktion. Till exempel introducerar vi nu idén med trädjordbruk vilket innebär att det mellan varje odlingsrad planteras en rad träd. Dessa rader av träd håller ihop jorden bättre och underlättar så att inte odlingarna spolas bort av regnet. Att odla flera olika växtarter på samma plats på detta sätt gör också att risken för sjukdomar minskar.

SV-skogen

Den skogsbeklädda ytan i Colombia minskar kraftigt, vilket är bekymmersamt för klimatet då skogen behövs för att binda koldioxid som förhindrar den globala uppvärmningen. Tillsammans med föreningarna APROFRUSA och Grupo Asociativo Alto Troja planterar vi därför träd i SV-skogen i Colombia.

Anders Heimer är i Colombia några gånger om året och bevakar projekten på plats.

Se filmer om projektet på vår YouTube-kanal - spellistan heter Culture for peace and coexistens

Sedan januari 2024 har vi drivit projektet "Pennysound Bergslagen" för att etablera en ny fritids- och kulturverksamhet för unga i Bergslagen. Vi har bland annat byggt och utrustat en komplett musikstudio i Lindesberg, en studio som har blivit en mötesplats för unga (12–22 år) med ett intresse för musikproduktion. 

I projektet har vi arrangerat workshops i musikproduktion på fritidsgårdar, kulturskolor och andra platser där ungdomar vistas. Dessa har ägt rum i Hällefors, Kopparberg, Nora och Lindesberg.

• 300–400 ungdomar har deltagit i våra workshops

Studiecirklar med unga cirkelledare

De som ville lära sig mer om musikproduktion fick möjlighet att delta i studiecirklar i vår studio i Lindesberg. Cirklarna leds av unga cirkelledare som stöttar deltagarna i att experimentera och utforska olika musikaliska uttryck och uttrycka sina tankar och känslor genom musik.

• 20 studiecirklar i den nya studion under projektperioden

Pennysound Bergslagen

En arena för digital musikproduktion kompletterar och breddar kommunernas befintliga kulturliv och attraherar unga.

Mer!

Vi har även erbjudit tillfälle för att lära sig om poddar, föreningskunskap och entreprenörskap.

I bild: En cirkelledare i studion.

Mo&RE Ideell förening, i samverkan med SV Örebro län, drev projektet "Care - Ukraina" med en integrerande utbildningsinsats där målet var att öka deltagarnas attraktionskraft på den svenska arbetsmarknaden. Projektet medfinansierades av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden. 

Projektet har haft som syfte att underlätta etablering på arbetsmarknaden för ukrainska flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet. I projektet har vi bland annat erbjudit kompetenshöjande insatser i svenska språket, studie- och yrkesvägledande insatser, företagsbesök samt hälsofrämjande insatser.

Vi har arbetat med tre grupper om totalt 42 deltagare och strax över 30 procent har gått vidare till jobb eller utbildning.

– Föreningen MO&RE har goda kunskaper och erfarenheter av arbete med att förflytta individer närmare studier och arbete. SV Örebro län har sedan

tidigare stor erfarenhet av att undervisa i svenska och samhällskunskap för nya i Sverige. Genom samverkan kunde vi komplettera varandras kompetenser på ett bra sätt som gav deltagare en bred plattform som underlättar inträde på arbetsmarknaden, säger projektledare Hannes Nordgren.

KAN Filmfestival är ett projekt 

med stöd från Allmänna Arvsfonden. 

KAN Filmfestival är för dig som vill lära 

sig skapa film och arrangera en  

filmfestival. 

Det är för dig som: 

• arbetar på Daglig verksamhet (LSS) 
• besöker mötesplatser för personer med psykisk ohälsa.  

I KAN Filmfestival är deltagare med och 

• skapar film till festivalen,  
• planerar festivalen, 
• genomför festivalen. 

Deltagare kommer vara med och utföra uppgifter under  

festivaldagen såsom  

• att vara konferencier 
• dela ut programblad  
• skapa filmquiz 
• med mera 

Under projektet bildas en projektgrupp.  

Projektgruppen planerar festivalen  

och bestämmer vad som ska göras. 

Deltagare i projektet får också hjälp 

att lära sig göra film av filmpedagoger  

som kommer till den dagliga verksamheten  

eller mötesplatsen.  

Nästa festival planeras under hösten 2026.  

Håll utkik om datum och plats på KAN Filmfestivals 

sociala kanaler!