Här har vi Niklas Hellström, just nu ledare i kurser som Förarintyg för båt, Kustskepparintyg, VHF-radio och Vattenskoterbevis, främst i Kalmar. Men många har också träffat honom i retorik och argumentationskurser i länet för styrelser, politiker och föreningar m.fl.

När hade du din första kurs på SV?

- Det var för 10 år sen i Nybro, Förarintyg för båt.

Vad är det bästa med att vara cirkelledare?

- Kul att möta människor och få ta del av deltagares båtdrömmar, semesterdrömmar osv. Många som går navigationskurser är ofta i starten på något nytt äventyr.

Vattenskoterbevis-kurser startade vi upp i år, hur har det gått?

- Jag uppfattar att dom som gått kurs tycker att det har varit kul och givande. Vanligt kommentarer från deltagare har varit ”jag har lärt mig mycket nytt, trodde jag kunde det mesta”. Det har varit kul och till våren kör vi igen!

Om du hade tid över för att gå en kurs för din egna skull, vad skulle det vara?

- Just att träffa andra och lära tillsammans är utvecklande i sig men om tid fanns skulle jag vilja plocka upp konstnärsådran, det skulle bli en kurs i måleri

Du som cirkelledare är väldigt viktig och betydelsefull för oss, du blir vårt ansikte utåt och leder cirkeln framåt. För att kunna hålla en lyckad cirkel krävs det att du förstår vad folkbildning innebär, kunskap om ledarskapsstilar och SVs värdegrund. Vi hjälper dig längs hela vägen och utbildar dig inom ledarskap, konflikthantering, gruppdynamik och mycket mer. Du får kunskap du kan applicera i olika sammanhang under hela livet. 

Anhörigas insatser är avgörande för att äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning ska få den vård och omsorg de behöver.

Anhöriga finns i alla åldrar och det är viktigt att få stöd och kunskap.

I Örebro län arrangerar vi:

• Samtalsgrupper för anhöriga
• Caféträffar
• Föreläsningar
• Aktiviteter med kultur

Snabb äppelkaka i panik/när du får oväntat besök.

Sätt ugnen på 175°C

(4p) 

Ingredienser:

5 äpplen 

½ pkt pepparkaksmix 

25-50gr smör 

Gör så här: 

Skala, kärna ur, skiva äpplena och lägg i eldfast form. Strö över pepparkaksmixen. Hyvla smöret med osthyvel och täck all pepparkaksmix noga.

Grädda mitt i ugnen tills den fått fin färg, ca 20 minuter. Servera med vaniljsås eller vispgrädde.

Kicki Stål

Grattis! 

Du som förtroendevald har fått ett viktigt uppdrag, ett förtroende att representera andra  och leda LRF lokalt framåt. Det innebär en förväntan om att du ska bidra med det du kan; dina insikter, kunskaper och engagemang för att tillsammans med andra fatta kloka beslut och bedriva verksamhet som gagnar LRF:s alla medlemmar.

Det här kursmaterialet ska ses som en handbok för att utveckla det lokala styrelsearbetet och utgöra ett stöd för dig som ledamot oavsett om du är ny i din förtroenderoll eller inte och för styrelsen som helhet. Här hittar du fakta, råd, reflektioner och övningar för ett kreativt, framgångsrikt och effektivt styrelsearbete där allas kompetenser tas tillvara och där du som ledamot känner att uppdraget är roligt och berikande i stället för otydligt och 

betungande.

Materialet har tagits fram i samarbete mellan LRF och Studieförbundet Vuxenskolan. Det är lätt att uppdatera och utöka med nya flikar vid behov. Längst bak finns tips och upplägg för hur materialet kan användas i studiecirklar. Gör gärna det.

Lycka till!

Lokala skolnämnder har sedan kommunaliseringen av skolan en ökad makt för den lokala skolan och kvaliteten och likvärdigheten för den. Med detta följer ett stort ansvar. Som medborgare och lokalpolitiker är det därför viktigt att ha kunskap om skolfrågor, regelverk och de lokala förhållandena. Vi måste veta vilka frågor som är viktiga och vilka vi vill driva lokalt.

Mål:

Målen med studiecirkeln är att

·       ta fram ett förslag till skolprogram för Mjölby kommun.

·       ge förslag till större förändringar i statens styrning av skolan.

Träff 1: Politisk styrning av skolan (23/9)

Vi bjuder in en medarbetare från utbildningsdepartementet. Vi lär oss hur nämndarbetet går till och diskuterar vad vi som politiker kan vara med att styra samt vilket ansvar vi har som lokalpolitiker. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Skola förr och nu – skillnader?

·       Vad får man och vad får man inte göra som ansvarig nämnd?

·       Hur kan nämnden göra för att få ut sina frågor i verksamheten?

·       Hur kan nämnden systematiskt följa upp sina aktiviteter så att man ser att det gett resultat?

·       Vilken roll har förvaltningschefen?

·       Hur kan samarbetet med andra nämnder se ut (social-, näringslivsnämnd mm)?

Träff 2: Skolans inre arbete (7/10)

Vi bjuder in en rektor. Vi diskuterar rektorns och lärarens roll, uppdrag och förutsättningar. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Vad är rektorns och lärarnas huvudsakliga uppgift?

·       Vilka förväntningar kan man ha på rektor och lärare? Hur kan man stötta?

·       Vilka är de största möjligheterna respektive hindren? Vad behöver förbättras?

·       Hur kan skolan göra för att stötta och utmana elever? Hur arbetar man med utslagning?

·       Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete, ex vis kost och rörelse?

·       Hur hanterar man föräldrar?

·       Hur kan man främja närvaro?

·       Pojkars och flickors förutsättningar?

Träff 3: Elever med behov av stöd (21/10)

Det är alltför många elever som slås ut i skolan idag och därför får det kämpigt senare i livet. Vi bjuder i Mjölbys KAA (kommunalt aktivitetsansvar) och en kurator, som tar hand om de ungdomar mellan 16 och 20 och som inte går på gymnasiet (idag c:a 80 ungdomar). Många av dessa har dåliga erfarenheter av sin skolgång. Vi diskuterar hur vi kan ta hand om dessa elever och ungdomar innan det gått så långt att de känner sig utanför systemet. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Vad beror det på att elever blir utslagna?

·       Hur kan skolor och politiker arbeta för att förbygga utslagning?

·       Hur kan vi följa upp detta arbete i ett tidigt skede?

·       Läxor, lovskola och läxhjälp?

·       Samarbetet soc-skola?

Träff 4: Centerns skolprogram (4/11)

Vi bjuder in Centerpartiets talesman för skolfrågor. Vi diskuterar och lär oss mer om Centerpartiets nationella skolprogram. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Vilken värdegrund bygger Centerpartiets skolprogram olika delar på?

·       Vilka frågor är specifikt Centerfrågor? Hur kan man se på dem? Hur arbetar man med dessa frågor centralt.

·       Vinstuttag, landsbygdsskolor, fria skolvalet, kommunalt styre, skillnader i landsbygd och stad, betygssystemet mm

·       Borde vi hitta andra frågor att driva? Hur kan C profilera sig inom skolpolitiken?

·       Vilka frågor vill vi skicka uppåt i Centerpartiet?

Träff 5: Vi skissar på ett eget skolprogram för Mjölby (18/11)

Vi bjuder in Motalas Centerparti som gjort ett eget skolprogram. Vi går igenom Handslag Mjölbys skolöverenskommelse och mål och vi diskuterar och prioriterar vilka mål vi vill ha och vilka metoder som kan vara lämpliga. Vi blir konkreta. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Vilken skillnad kan vi göra i Mjölby? Exempelvis arbetsmarknadens roll, flerlärarsystem, elevtapp på gymnasiet m.m.

·       Vad behöver vi sätta ökat fokus på?

·       Hur kan vi profilera oss som ett skolparti?

·       Vilka bör vara våra mål med skolan i Mjölby?

·       Hur kan vi driva våra frågor?

Adress:

Brahegatan 11

415 16 Göteborg

Yta: 514 kvm

Antal rum:

En stor sal med gradäng för 80 personer. Vid entrén finns en ”lucka” för biljettförsäljning samt ett förråd för privat bruk. Lokalen har kapacitet för max 350 personer.

Utrustning

• Ljud
• Ljus
• Filmduk
• Projektor

Notering: Ljud, ljus och projektor är av äldre karaktär.

Lämplig för

• Föreläsningar
• Dans
• Workshops
• Möten
• Filmvisning

Tillgänglighet

Rullstolsanpassning: Begränsad tillgänglighet på grund av trånga utrymmen kring nödutgångar.

Kollektivtrafik

Hållplats: SKF

Spårvagnslinje: 11, 6, 7

Buss: 21, 56, 510

Pris: Enligt avtal

Kontakt: gbg@sv.se

Jag vill få nyhetsbrevet - klicka här

2025

November

Oktober

September

Augusti

Juni-Juli

Maj

April

Mars

Februari

Januari

2024

December

November

Oktober

September

Augusti

Juni-Juli

Maj

April

Mars

Februari

Januari

Har du prenumererat och inte hittar ditt nyhetsbrev, kika i din skräppost.

Stina Andersson, projektledare berättar:  

- Vi Unga kom in i slutet av projektet i Kramfors och det började då komma förfrågningar till oss om vi kunde tänka oss att starta upp RevUp Young Wheels på fler ställen i länet. Så egentligen är det ungdomarna själva som initierat och inspirerat till det här projektet.  

Varför var ett demokratiprojekt viktigt för den här målgruppen? 

- Varför det är fokus på just motorburen ungdom är för att de ofta ses förbi av politiker och vuxna generellt. De har tyvärr fått en stämpel som stökiga, vilket de absolut inte är. De är väldigt kloka och deras röster förtjänar också att bli hörda.  

Stina Andersson menar att målgruppen motorintresserade ungdomar, ofta åsidosätts när politiska beslut om att skapa rum och platser för ungdomar ska tas. Lokaler avsedda för smörjgropar och mekarverkstäder får ofta stå tillbaka till förmån för idrottsanläggningar, fotbollsplaner och fritidsgårdar.  

- För många unga med Epa-traktor, eller mopedbil är fordonet ett viktigt transportmedel. På landsbygden kan avståndet mellan vänner och fritidsaktiviteter vara långt och att ha en säker plats där man kan ses, skruva på sin Epa och umgås är viktigt och många gånger mer än bara ett intresse. 

- Vi vill visa att den här målgruppen också finns, den är här för att stanna och intresset blir bara större och större. Här har vi ett gäng som sitter på jättemycket kunskap och kloka idéer, men som ses förbi. Och det är lite det vi vill försöka ändra på. Att det ska bli lika självklart med motorgårdar som det är med fritidsgårdar eller fotbollslag. 

Bygdegårdarnas riksförbund förbereder sina bygdegårdar för att kunna stötta och skydda civilbefolkningen vid kris och krig. Till sin hjälp har de tagit Björn Körloff som i januari klev in hos Bygdegårdarnas riksförbund.

När en kris eller hot uppkommer är civilsamhället ofta det lokala sam­ hällets nav när det gäller att ta hand om och erbjuda befolkningen skydd. Därför anordnar nu SV i samarbete med Bygdegårdarnas riksförbund en studiecirkel om ”Bygdegården vid kris och krig”. När cirkeln är genomförd kommer alla bygdegårdar att ha en färdig beredskapsplan.

Björn Körloff har, med sin bak­grund som bland generaldirektör för olika försvarsmyndigheter, en gedigen erfarenhet för uppdraget att arbeta med och utveckla krisplanläggning, främst på kommunal nivå.

– Vi lever i en tid när hoten är många. Stormar, bränder och över­svämningar i klimatförändringarnas spår, men också ett krigshot, som vi i allra största grad blivit varse efter Rysslands invadering av Ukraina.

Hur kan bygdegårdarna bli ett nav i krissituationer?

– Framför allt är det så att bygde­gårdar finns på ganska många ställen i en kommun och de kan erbjuda mat, värme och vila vid allvarliga händelser och det kan finnas ganska stort behov av det i kris.

Enligt Björn Körloff är civilsam­hällets stora styrka dess rikedom på organisationer med olika intresse­ och idéinriktningar. Bygdegårdarna är in­ riktade på att tillhandahålla offentliga lokaler medan andra organisationer, såsom Missing people och de frivil­liga försvarsorganisationerna, har sin särskilda resurs.

– Det handlar om att hitta en form på lokalnivå där man sammanstrålar de här resurserna och organiserar dem så att man får ut största möjliga effekt av dem, säger Björn Körloff.

I samband med Rysslands annek­tering av Krimhalvön 2015 är det anbefallt att Sverige ska planera för krig. Krigsplanering betyder att det är tillåtet att använda förfogandelagen, pliktlagsstiftningen, ransonerings­ lagar och andra författningar som ingriper i samhällslivet. Dessa får man inte använda vid fredstida kriser. Men lagen om totalförsvar gör att resurser som byggs upp för krigets behov också får användas vid fredstida kriser.

– Det som vi bygger upp för att kun­na hantera krig ger oss också möjlighet att nyttja vid kriser i fredstid. Krigets förmåga ger oss möjlighet att kunna hantera fredens kriser och inte tvärt om, säger Björn Körloff och fortsätter:

– Jag tycker att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap borde ha ett övergripande ansvar för att inventera och hålla rätt på de civilsamhällsorganisationer som är lämp­liga att omfattas av den kommunala planläggningen. Det ser så olika ut i olika delar av landet. En del kommu­ner har en bred flora av civilsamhäl­lesorganisationer medan andra kanske bara har två eller tre. Om man inte vet vad som finns är det ju väldigt svårt att kunna organisera det, avslutar han.

Efter avslutad cirkel kommer en färdig beredskapsplan som visar vad bygdegården kan erbjuda kommunen i eventuell kristid att finnas.

Juryns motivering:
"Sokratespriset 2025 tilldelas Christer Mattsson för hans långvariga arbete med att värna det demokratiska samtalet och främja människans förmåga till kritiskt tänkande.

Genom pedagogiska metoder och ett kunskapsbaserat arbetssätt bidrar han till att belysa komplexa samhällsfrågor, stimulera reflektion och stödja insatser för gemensamt demokratiskt ansvarstagande. Han är engagerad både akademiskt och praktiskt – som forskare, författare och folkbildare. I en tid där samhällsdebatten präglas av skarpa motsättningar är behovet av eftertanke, bildning och samtal särskilt stort.

Mattsson verkar med integritet inom områden som ofta är konfliktfyllda. Han har under många år fokuserat på frågor som rör våldsbejakande extremism, rasism, antisemitism och ideologisk intolerans."  

Att motverka ensamhet och social isolering bland invånarna i Klockaretorpet, Norrköping – oavsett ålder, bakgrund, tro eller åsikter. Vi vill skapa en trygg och inspirerande mötesplats där alla känner sig välkomna, där barn och vuxna får ta plats på lika villkor.

Så småningom kommer vi att dela med oss av ett program fullt med aktiviteter, möten, idéer och små överraskningar – följ oss gärna för att inte missa något! Men redan nu är du varmt välkommen att kika in på Kunskapens Hus om du vill fika, pyssla, baka, prata eller bara möta andra.

Vår projektkoordinator Tanja Dianova finns på plats på vardagar. Kom förbi, vi ses!

Mo&RE Ideell förening, i samverkan med SV Örebro län, drev projektet "Care - Ukraina" med en integrerande utbildningsinsats där målet var att öka deltagarnas attraktionskraft på den svenska arbetsmarknaden. Projektet medfinansierades av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden. 

Projektet har haft som syfte att underlätta etablering på arbetsmarknaden för ukrainska flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet. I projektet har vi bland annat erbjudit kompetenshöjande insatser i svenska språket, studie- och yrkesvägledande insatser, företagsbesök samt hälsofrämjande insatser.

Vi har arbetat med tre grupper om totalt 42 deltagare och strax över 30 procent har gått vidare till jobb eller utbildning.

– Föreningen MO&RE har goda kunskaper och erfarenheter av arbete med att förflytta individer närmare studier och arbete. SV Örebro län har sedan

tidigare stor erfarenhet av att undervisa i svenska och samhällskunskap för nya i Sverige. Genom samverkan kunde vi komplettera varandras kompetenser på ett bra sätt som gav deltagare en bred plattform som underlättar inträde på arbetsmarknaden, säger projektledare Hannes Nordgren.

Dagarnas uppbyggnad

Daglägret varar i två veckor på dagtid under vardagar. Vi kommer att dela in dagarna i tre pass. Två aktivitetspass med paus för ett lunchpass på mitten. Se exempel på schemat.

Klockan 10:00 börjar vi med första passet men man är välkommen en liten stund tidigare för att ha tid att gå på toaletten, hänga av sig jackan och landa en stund innan vi börjar. 

De olika aktivitetspassen utgår från det vi tycker är intressant eller viktigt. Vi ska ha trevligt tillsammans, upptäcka nya saker och lära känna varandra och oss själva. Vi kommer också ha en del ”Öppna pass” där vi kan komma på under tiden vad vi vill göra.

Mat

Varje dag bjuder vi på lunch. Vi har möjlighet att anpassa maten så att alla blir mätta.

Var ska vi vara?

Vi kommer att hålla till på Studieförbundet Vuxenskolans lokaler i Eslöv. Det är en stor lokal med flera rum, kök och toaletter. Det finns möjlighet att dra sig undan en stund om man blir trött. Under lägrets tider kommer det bara vara vi i lokalen.

Vi börjar och avslutar vid lokalen varje dag. Under veckorna kommer vi också att vara i Trollsjön som är en park i Eslöv. Vi kan röra oss i närområdet och tex träna på att åka buss. Om intresse finns besöker vi även Eslövs 4H-gård som är en gård med djur.

Förträff

Om man vill finns det möjlighet att komma och titta på våra lokaler och hälsa på våra ledare innan lägret börjar. Vi skickar ut tider och datum för detta längre fram.

Ledare: 

Det kommer att finnas tre ledare som alla har erfarenhet av att arbeta med ungdomar med Autism och flera har Autism själva. Vi kommer också att ha en eller flera gästledare.

Aktiviteter

Vi vill såklart att alla ska ha kul under lägret. Vi hoppas att alla vill delta i alla aktiviteter.

Vi kommer att kontakta dig/vårdnadshavare för ett samtal för att få fram vad just du vill göra under veckan. Nedan hittar du exempel på saker vi kan göra, du får väldigt gärna hjälpa till att fylla på listan.

Exempel på saker vi kan göra:

• Berätta om ett specialintresse

• Strategier/tips – vad tycker jag är svårt. Utbyta erfarenheter

• Träna på att prata inför gruppen (Träna på jobbiga känslor, olust, när något blir awkward)

• Baka kaka och Laga mat

• Att vara på stan eller åka buss – hur gör man? Vad gör jag om det blir jobbigt med alla människor?

• Besöka en bondgård

• Prata om känslighet och hur det påverkar. Tex ljudkänslighet, ljuskänslighet.

• Vilka hjälpmedel finns för att underlätta min vardag?

• Spela spel

• Teater och rollspel

• Samtal om kommunikation, bokstavlig tolkning, ärlighet och humor. ”Om alla kunde säga vad de menar och mena det dom säger så skulle allt vara så mycket enklare.” Hur kommunicerar vi och hur kommunicerar andra?

• Se klipp om autism på youtube

• Vid fint väder kan vi hänga i parken, grilla, spela kubb.

• Dina egna förslag

Anmälan

Anmäl ditt intresse via länken nedan eller så kontaktar du Lisa på 0707341184 eller lisa.formare@sv.se. 

Efter anmälan kommer vi kontakta dig/din vårdnadshavare för ett samtal och skicka hem lite mer information inför lägret. Ni får gärna fylla i en blankett som berättar vad du tycker om och vad du inte tycker om så vi vet hur vi ska göra för att du ska trivas.

Utifrån anmälningarna kommer vi försöka skapa en grupp som passar ihop så bra som möjligt. 

Anmälan garanterar inte en plats.

Anpassningar

Under samtalet och i blanketten ställer vi frågor om vilka anpassningar du behöver. Du kanske behöver ha med dig en förälder/kontaktperson/assistent under hela eller delar av lägret. Eller så behöver du anpassad mat eller återhämtning. Vi försöker lösa allt så att det blir så bra som möjligt för dig.

Kostnader

Lägret är helt kostnadsfritt med stöd från Sparbanksstiftelsen. Detta gäller mat, eventuella inträden, material osv. 

Fakta

När: Vecka 31 & 32, Måndag-Fredag, Klockan 10-15

Var: Ystadsvägen 10, Eslöv

Vem: För dig mellan 13-15 år med Asperger syndrom/Högfungerande autism/Autism nivå 1

Kostar: 0kr

Frågor: lisa.formare@sv.se 0707341184

Många äldre lever i ett digitalt utanförskap, vilket påverkar vardagen i ett samhälle där mycket sker digitalt. Allt från att boka tider, deklarera och betala räkningar, till att hålla kontakt med barn och barnbarn.

I projektet skapar vi trygga mötesplatser med ett gemensamt lärande där ingen fråga är för dum för att ställa. På så sätt vill vi bidra till digitala seniorer som vill, vågar och kan delta i ett samhälle där den digitala tekniken rusar fram.

Det funkar – vi har testat!

Projektet bygger på ett pilotprojekt från 2022. Piloten visade att seniorer gärna lär genom samtal i grupp där deras frågor styr innehållet, vilket leder till ökad motivation och gemenskap.

Lärande IT-samtal, stöd till seniorgrupper

Projektet Lärande IT-samtal, stöd till seniorgrupper drivs av SeniorNet Örebro, i samverkan med Örebro kommun och SV Örebro län. Med finansiering från Arvsfonden.

Illustrationen är AI-genererad.