SV Väst erhöll bidrag från Socialstyrelsen till Bengtsfors för att minska ensamheten hos äldre som blivit isolerade på grund av Corona. Sedan fick vi ytterligare en tilldelning från Socialstyrelsen - och denna gång skulle medlen gå till hela Bohuslän och Dalsland. Vi fick tre månader på oss att göra allt. Snabbt bildades en liten projektgrupp med Annasara Bjaaland, Eva Jantzen och Annie Pettersson. 

Vi bestämde att vi skulle göra lite olika aktiviteter, så att så många som möjligt kunde få del av projektet, berättar Annie Pettersson. Vi beslutade oss för att göra åtta föreläsningar som skulle spelas in och sedan sända dem. Det handlade bland om bland annat Havets hus, båtbyggare på Orust, skandiamotorer, jordbruk och bohusstickning.  

−Det blev riktigt bra! myser Annie, i snitt 150 deltagare på visningarna. Havets hus och Skandiamuséet har släppt sina filmer fritt så de går se av vem som helst, de ligger också på SV Västs Youtube-kanal. 

Det har blivit 40 guidningar med Bohusläns och Dalslands guider och nio workshops med insektshotell och fågelholkar. Vi har startat 40 stick- och akvarellcirklar. Hittills har vi skickat ut 200 garnpaket och 50 akvarellpaket! utbrister Annie. Med varje garnpaket kom det med egenskrivna mönster, en inbjudan till cirkel och en inbjudan att vara med i rekordförsöket Sveriges längsta halsduk. Till akvarellpaketen kom en inbjudan till cirkel och tips på länkar till Youtube.  

Som en sista bonus utbildade vi cirkelledare i Passion för livet, de blir ledare för samtalsgrupper för äldre. 

Vi har fått in många glada mejl och telefonsamtal om att de tyckte att det blev lite lättare i isoleringen, att det var kul att få paket och att föreläsningarna var bra. Det värmer att höra, avslutar Annie och hon har all anledning att vara riktigt nöjd och stolt.

Sammanfattning

• Vi har hittills delat ut ca 200 hobbypaket med material  
• Vi har gett 9 digitala föreläsningar
• Vi har startat 20 digitala studiecirklar
• Vi har genomfört 40 guidade vandringar
• Vi har hållit i 10 workshops med holkar och insektshotell
• Vi har utbildat 9 handledare i samtalscirkeln Passion för livet 

”Att vara högläsare ger mig väldigt mycket. Det är roligt och trevligt, och en möjlighet att möta nya människor som jag inte träffar annars” säger Malena.

Malena högläser på en dagverksamhet i Bollnäs kommun varje vecka.

”Från början trodde jag att jag skulle läsa för pensionärer men det var ju unga människor jag fick träffa. De har stenkoll på vad jag läst och vet vad de vill höra: Det ska vara roligt, spännande och en bra story”.

Johan Werkmästers dråpligt humoristiska böcker i serien ”En naken karl” i lättläst utgåva brukar vara populär läsning med sina fiffigt uttänkta vardagssituationer där herr Jansson träffar fru Lasker som bor i samma trappuppgång.

”Om det är något som behövs så är det bra lättlästa böcker, inte bara omskrivna klassiker” säger Malena. 

Under den timme som en högläsningsstund brukar pågå, finns plats för både läsning och samtal kring boken eller något annat som kommer upp under läsningen. En händelse, ett minne eller något som är aktuellt för dagen.

Att vara högläsare handlar sällan om att bara sitta och läsa rakt upp och ned. ”Som högläsare kan du göra lässtunderna till vad du själv vill. Du kan spela lite musik före, ta med dig något föremål som knyter an till boken och ta upp något ur boken att prata om” säger Malena.

Malena Hilding är skribent till yrket och lyssnar själv gärna till böcker. Hon konstaterar att uppläsaren är viktig för läsupplevelsen, och att det ger berättelsen en ytterligare dimension att både höra och se uppläsaren samtidigt.

Studieförbundet Vuxenskolan arrangerar och möjliggör högläsning i olika former och sammanhang. Den som vill bli högläsare får utbildning och behöver inga särskilda förkunskaper. Det viktigaste är att du själv tycker om att förmedla läsglädje och möta människor.

”Man mår bra av det här och känner att man gjort något viktigt” säger Malena.

Kulturhuset Agora ligger i stadsdelen Skäggetorp, med 10.313 invånare. Här finns en hög andel av personer med utländsk bakgrund. Många är inte digitalt delaktiga, och detta gör att de hamnar utanför det demokratiska samhället på olika sätt. Det handlar till exempel om att kunna hantera information från barnens skola, ta del av viktig samhällsinformation, utföra bankärenden och andra vitala behov som att söka arbete, studera, ta del av sjukvård med mera. Boende i stadsdelen Skäggetorp har i många fall somaliska och arabiska som modersmål, och ofta bristande kunskaper i svenska.

Projektet väntas pågå till och med 31:e december 2021, och leds av Cristina Amaral från Studieförbundet Vuxenskolan, tillsammans med Kerstin Sivebrand från Agora. Vi kommer att lägga stort fokus på föräldrar och kvinnor, och innehållet kommer i hög grad vara deltagarstyrt. Bibliotek Agora arbetar aktivt med digital delaktighet med denna målgrupp i det dagliga mötet med besökare. Vi kommer med denna satsning ta ett samlat grepp om även dem som inte redan kommer till biblioteket, och bättre möta upp det stora behov som vi ser.

Det handlar även om att stärka kvinnornas ställning genom att ge dem större makt att klara sig digitalt. Detta kan ge dem ökat demokratiskt handlingsutrymme, och även påverka barnens skolgång positivt. Vid behov kommer vi att ha vissa kurser för bara kvinnor. Vi har sett att vi får ökat deltagarantal i denna form.

Deltagarna kommer att ges stor möjlighet att vara delaktiga i kursinnehållet. Detta ger kvinnor i målgruppen en egen arena, där de kan mötas och få styrka av varandra. I förlängningen kan det också ge kvinnorna ökad insyn och självständighet när det gäller att hantera jobb, studier, ekonomi, hälsa, samhällsinformation. I slutändan kommer det ge ett ökat självförtroende, och leda till att fler vågar och kan ta makten över sitt eget liv.

Läslust - Hela livet! är ett treårigt projekt som drevs av Studieförbundet Vuxenskolan i Kalmar län med medel från Allmänna Arvsfonden. Vi startade i september 2018 och avslutade november 2021.

Målen med projektet: 

• Öka den litterära upplevelsen för målgruppen personer med demens och annan funktionsnedsättning inom äldreomsorgen.
• Utveckla en digital kunskapsbank, en studieplan och kompetensutveckling för högläsarna. Vi tar hjälp av professionella skådespelare, författare och högläsare.
• Utveckla en enkel utvärderingsmetod.

Det här har vi arbetat med

Projektet har arbetat med att synliggöra kommunikationsstrategier man kan använda vid samtal med någon som har afasi till exempel att ge tid, skriva stödord, bildstöd, Ipads/surfplatta, kroppsspråk med mera. Både de med afasi och personer som inte har afasi har fått testat olika metoder i aktiviteter som bland annat Musik med frågor, Rörelse för hälsa och kommunikation. 

Detta har lett till att man har bättre förståelse för att man behöver ha olika alternativ och vara flexibel när man kommunicerar med personer med afasi.

Projektet har även arbetat med att starta mentorskap, personer som själva har afasi får vara mentor åt andra.

En stor del av projekttiden kantades av Covid-pandemin men ändå känner vi som arbetat med projektet att vi nått ett bra resultat av det som kunnat genomföras. Vi har fått hitta nya sätt att arbeta på och genomförandet av aktiviteter.  

I romanen ”Premiären” får vi följa Sofie när hon precis påbörjat en teaterutbildning. Gruppen ska sätta upp Romeo och Julia och rollen som Julia går till Sofie, något som bekymrar pojkvännen Mårten.  

Hur känns det att vinna årets Lättläst-pris? 

- Det känns såklart jätteroligt att ha skrivit något som uppskattas och också värderas som bra. Att SV uppmärksammar att det finns olika sorters litteratur och att all litteratur är lika viktig, är betydelsefullt. Alla ska ha rätt till litteratur, säger Marie Albertsson. 

När hon först började arbeta på Värnamo Folkhögskola 2008, så var det som dramapedagog på flera av skolans olika verksamheter. En av verksamheterna var en klass för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.  

- Jag började göra ganska stora uppsättningar med de eleverna tillsammans med andra klasser på skolan. Men de flesta var bara i skolan två dagar i veckan och under övrig tid hade de andra aktiviteter på olika dagliga verksamheter, berättar Marie Albertsson. 

 
Svårigheten att få till en kontinuitet för eleverna gjorde att Marie Albertsson till slut kläckte idén om en heltidsutbildning i teater för målgruppen. Skolan sökte pengar från Allmänna arvsfonden och 2019 kunde de första eleverna börja söka utbildningen, som fick namnet Teaterfolk. Utbildningen är två år med möjlighet till att kunna söka ett tredje fördjupningsår. 

Vi har vänt oss till seniorer som har intresse av bygdens och kommunens yrkeslivshistoria. Det finns mycket kunskap som sedan kan gå vidare i generationer. Under projektets gång har seniorer intervjuats av seniorer kring deras forna yrkesliv. Intervjuerna har lett till dokumentärfilmer i Jönköpings läns kommuner och blivit en stor succé. Förutom fortsatta filmvisningar, har projektet mynnat ut i SVea-podden, samt samtalscirklar runt om i länet.

Allt startade med ett lyckat pilotprojekt i Sävsjö kommun 2022. Ett syfte med projektet är att motverka ensamhet och bidra till välmående för alla seniorer som är delaktiga. Projektet har även syftat till att bevara historierna för framtiden. 

Studiecirkel

Studiecirkel är en mindre grupp som planmässigt bedriver studier och söker kunskap tillsammans i något ämne eller tränar en färdighet i t.ex. språk, dans, musik, IT, hantverk eller andra ämnen. Deltagarna har möjlighet att påverka cirkelns innehåll och upplägg.

• En studiecirkel kan bedrivas genom fysiskt deltagande, på distans eller en kombination av de två formerna.
• Den ska inte syfta till lek, spel, idrott, tillverkning eller produktion.
• En studiecirkel kan rapporteras till endast ett (1) studieförbund.
• Cirkelledaren ska vara godkänd av SV Stockholm.
• Studiecirkeln ska godkännas i förväg, innan det planerade startdatumet.
• Cirkeln ska omfatta minst 3 sammankomster och minst 9 studietimmar. 1 studietimme motsvarar 45 minuter.
• Det ska finnas arbetsplan/studieplan och studiematerial.
• Alla deltagare är försäkrade mot olycksfall vid resa till och från samt under cirkeln.
• En studiecirkel består av minst 3 och max 20 godkända cirkeldeltagare, medräknat cirkelledaren.
• Alla deltagare ska uppge personnummer, adress, telefonnummer och ev. e-postadress. Godkända deltagare ska fylla minst 13 år under kalenderåret.
• SV Stockholm kan ge stöd till studiecirklar, prata med din kontaktperson.

Annan folkbildningsverksamhet

I denna verksamhetsform har man möjlighet att pröva nya former och utveckla nyskapande folkbildningsverksamhet. Workshops, helgkurser eller aktiviteter med många deltagare som t.ex. körer passar denna verksamhetsform.

• Samma folkbildningsmässiga kvalitetskrav som för studiecirkel gäller (arbetsplan/studieplan, godkännande av studieförbund i förhand, etc).
• Det kan finnas fler antal deltagare än i studiecirkel, dock minst tre (inklusive ledaren).
• Minimiålder för deltagarna är 6 år.
• Annan folkbildningsverksamhet består av minst 1 sammankomst och minst 1 studietimme.

Kulturarrangemang

I denna verksamhetsform ska kulturupplevelser ges genom t.ex. en föreläsning, sång/musik, scenisk framställning, foto/bild/konst-utställning, dans eller tvärkulturell verksamhet. Det skall framföras inför publik, skapa delaktighet och eftertanke. Även kulturarrangemang kan genomföras på distans, prata med din kontaktperson på SV Stockholm.

• Publik ska bestå av minst 5 personer, exklusive arrangör och medverkande. Arrangemanget ska pågå i minst 30 min.
• Ett sammanhållet arrangemang som vänder sig till samma deltagare rapporteras som 1 kulturprogram, även om det innehåller olika kulturformer med flera medverkande.
• Kulturarrangemanget ska planeras och annonseras i förväg.
• SV Stockholm deltar i planeringen och genomförandet.
• SV Stockholm kan ge stöd till kulturarrangemang, prata med din kontaktperson.

Om projektet

"Arbetet kommer att bedrivas med start under hösten 2019 på olika förskolor framförallt i Gävleborg. Projektet kommer även starta en ny LSS-verksamhet i Bollnäs med målgruppen personer med intellektuella funktionsnedsättningar, från vilket arbetet kommer att ha sin utgångspunkt.

Aktiviteterna kommer att använda teater och drama som metod och processen kommer även att dokumenteras via film.

Målet är att projektet ska skapa en metod för att jobba med diskrimineringsrelaterade frågor via teater/filmform. Målet är också att planera och genomföra föreställningar rörande ämnet genom den i projektet framtagna teaterformen, i förskolor. På så vis kan man medvetandegöra och förändra situationen för barn i förskoleålder gällande diskriminering och kränkningar.

Genom att projektets aktiviteter också utgår från en alternativ LSS-verksamhet får målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning nya förutsättningar för sin fortsatta utveckling. Man får också nya verktyg för att lyfta sig ur särbehandlande anpassningar och möjligheten att prova på en mer stimulerande sysselsättning"

Projekt Vilja genomfördes under tre år, med stöd av Allmänna Arvsfonden.

Kursledaren är utbildad beteendevetare och samtalsledare i materialet Återhämtningsguiden. Kursen ger verktyg till den anhörige och i gruppen ges möjlighet till delning av erfarenheter och ta del av andras.

Innehåll

Återhämtningsguiden är en kurs med 8 träffar. Materialet innehåller bland annat berättelser från andra anhöriga, vanliga tankar och känslor, förhållningssätt, bemötande samt information var det finns stöd att söka. I kursen får deltagarna verktyg som ger möjlighet till reflektion om vad som kan vara viktigt i den egna återhämtningen.

Återhämtningsguiden – ett verktyg för anhörigstöd

Återhämtningsguiden, indelad i fem kapitel, är skapad specifikt för anhöriga. Den ger verktyg och insikter som är viktiga för återhämtning. Materialet används i verksamheter som möter anhöriga, exempelvis av anhörigkonsulenter, inom psykiatrin, socialpsykiatrin, studenthälsan, företagshälsovården, föreningar med flera.

Omfattning

8 sammankomster à 3 studietimmar, totalt 24 studietimmar

Max 8 deltagare per kurs

Pris inklusive ledare, studiematerial, administration

22 500 kronor

Kontakta oss för att skapa en samtalsgrupp för anhöriga!

sv.stockholmslan.funktionsratt@sv.se

Verksamheten har i första hand bedrivits genom cirkelverksamhet och utflykter lokalt och regionalt. Under projekttiden har ca 140 kvinnor och 100 barn (2-12 år) varit aktivt delaktiga i verksamheten. Deltagarna hade uppehållstillstånd i Sverige och sin kommunplacering klar. Det var viktigt då projektet syftade till att skapa delaktighet i det samhälle man har tänkt att bo i.

Under projekttiden utvecklade vi också en modell för att arbeta med inkludering och delaktighet – modell gemenskap. Modell Gemenskap är en metod för att med delaktighet som ledord verka för att mammor och barn som är nya i Sverige och i synnerhet mindre orter ska känna delaktighet i lokalsamhället – gemenskap.

När känner man sig hemma i det samhälle man bor i?

Kanske när man:

• Känner att man har en möjlighet att påverka sitt och sina barns liv?
• Har en tillhörighet utanför hem och skola, en tid och plats där man känner att man kan göra något för sin egen skull och växa som människa?
• Lärt känna andra människor på orten, kan utbyta erfarenheter, känner en samhörighet?
• Vet hur samhället ser ut rent geografiskt och vet vad som finns att göra lokalt och regionalt?
• Har tillräcklig kunskap och självförtroende för att ta del av vad samhället har att erbjuda?

Vad är ett kulturarrangemang?

Ett kulturarrangemang ska vara öppet för alla och genomföras (eller visas) inför publik – antingen i fysisk form eller digitalt – och vänder sig till ungdomar och vuxna. Det kan vara allt från föreläsningar, musikföreställningar/konserter, allsång, teater- eller dansuppvisningar till debatter, seminarier, filmvisningar och utställningar. Checklista för våra arrangemangsformer hittar du här.

Kulturarrangemang pågår i minst 30 minuter och behöver annonseras i förväg (t.ex. genom annons/affisch, på hemsida eller via sociala medier). I annonseringen behöver det även framgå SV:s roll som anordnare av arrangemanget. Ta kontakt med oss på SV Kalmar län – du hittar våra kontaktuppgifter här – inför arrangemanget. Vi hjälper gärna till med administrativa uppgifter som t.ex. löneutbetalningar.

Vad menar vi med workshop?

I kulturkatalogen kommer vi också erbjuda workshops tillsammans med våra ledare där ni får prova på en folkbildande aktivitet. Det kan vara allt från olika hantverk till dans och musik. Under workshopen så behöver ni vara minst tre deltagare (max-antal varierar beroende på aktivitet) som registreras med namn och personnummer för närvarorapportering, ni ses antingen fysiskt eller digitalt och träffen är minst 45 minuter.

Ett kulturarrangemang genomförs (eller visas) inför publik – antingen i fysisk form eller digitalt – och vänder sig till ungdomar och vuxna. Det kan vara allt från föreläsningar, allsång, teater- eller dansuppvisningar till filmvisningar och utställningar. Mer information om kulturarrangemang hittar du via länken nedan.

I kulturkatalogen erbjuder vi också workshops tillsammans med våra ledare där ni får prova på en folkbildande aktivitet. Det kan vara allt från olika hantverk till dans och musik. Läs mer via länken Vad är annan folkbildningsverksamhet?

1. Minska långtidsarbetslöshet och utanförskap Projektet ska hjälpa deltagare att närma sig arbete, utbildning eller arbetsmarknadspolitiska insatser. Ett särskilt fokus ligger på att främja jämställdhet i både samhälle och arbetsliv. 

2. Stärka individens delaktighet och egenmakt Genom arbetslivsnära aktiviteter ska deltagarna få stärkt självförtroende, ökad tilltro till sin egen förmåga och förbättrad kompetens. 

3. Utveckla och tillämpa beprövade metoder Projektet ska i samverkan med deltagarna och genom en agil arbetsprocess utveckla och använda metoder som är vetenskapligt förankrade och i linje med den nya socialtjänstlagen. 

4. Skapa hållbar samverkan mellan relevanta aktörer Projektet ska bygga strukturer för samverkan mellan kommuner, civilsamhälle, folkbildning, utbildningsväsendet och näringsliv för att skapa långsiktiga lösningar. 

5. Öka arbetsgivares beredskap för inkludering Arbetsgivare som deltar ska få ökad kunskap om hur de kan anpassa arbetsmiljöer och rekryteringsprocesser för att inkludera personer med olika bakgrund och behov.

I södra Sverige har vi ett annat klimat och andra naturliga förutsättningar än de mellersta och norra delarna av Sverige, men det finns också skillnader när det gäller hur skogen ägs och sköts där större delen av skogen ägs avenskilda och drivs som familjeskogsbruk.

Därför se vi ett mycket stort behov av anpassningar av skogsbruket som utgår från våra sydsvenska förutsättningar. Klimatförändringarna innebär en ökad osäkerhet och risk för skogsbruket. Klimatförändringarna motiverar därför en ökad variation och riskspridning i skogsbruket, särskilt i södra Sverige och Småland, där risken för klimatrelaterade skador är större än i landets övriga delar. Anpassningsåtgärder kan i flera fall innebära ökade kostnader eller en ekonomisk risk, men det kan också finnas åtgärder som minskar riskerna medbibehållet ekonomiskt utfall, alternativt ett litet ekonomiskt bortfall men klart minskad risk.

Den svenska skogen har en mycket stor klimatnytta genom att när den växer tar den upp koldioxid från i atmosfärenoch lagrar in den i biomassa. Enligt naturvårdsverkets statistik så var det årliga nettoupptaget i Sverige cirka 44miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1990-2017. Tillväxten kan också skördas och omvandlas tillförnybara skogsprodukter som kan ersätta fossila bränslen, fossilintensiva produkter och betong. Om skogens roll i klimatarbetet ska förstärkas så måste bidraget öka jämfört med den klimatnytta som skogen redan skapar. Det finns stora möjligheter att ersätta material, som inte är förnyelsebara eller i andra avseenden inte hållbara för miljön, medexempelvis skogsråvara.

Förutom de traditionella användningsområdena för skogsråvara finns andra produkter idag såsom textilfiber för viskostyger, biokompositmaterial, biodrivmedel, kemikalier och biodiesel. Därför är det viktigt att säkerställa skogens roll som kolsänka genom att ta till vara på förändrade produktionsförutsättningar samtidigt somman minskar riskerna för skadeverkningar.

SV:s logotyp

Vår logotyp ska alltid finnas med på affisch, flyer, folder och liknande till arrangemang där vi samverkar.

Logotypen finns i olika format och utföranden.

Du kan ladda ned den från hemsidan (länk uppdateras) eller få den av oss via e-post.

Hör av dig till oss om du är osäker på vilken av de olika logotyperna som passar eller om du har den senaste versionen.

Vi kan också hjälpa din förening att skapa trycksaker av olika slag.

Tillsammans skapar vi möjligheter

De nationella minoriteternas språk och kultur är en del av den svenska kulturen och kulturarvet. Det är viktigt att språken lever kvar. 

Vi vill stärka nationella minoriteter i Gävleborgs län i sitt modersmål, genom att uppmuntra och hjälpa dem erövra såväl det skrivna som det berättande ordet på ett mer fritt sätt. 

Vill du starta och leda en kurs, en samtalsgrupp eller ett språkcafé på ditt modersmål? Välkommen att höra av dig till oss!

Inom folkbildningen pratar vi ofta om tre olika verksamhetformer:

1. Studiecirkel/Kamratcirkel
2. Annan folkbildning
3. Kulturarrangemang

Nedan kan du läsa mer om vad som skiljer dessa åt och vilka möjligheter som finns.

Studieförbundet Vuxenskolan erbjuder personligt stöd och verktyg för att hitta jobb, arbetslivsutbildning, praktik eller vidareutbildning inom insatsen ”Väg till jobb”. Genom arbetsmarknadsfokuserade kurser, personlig coachning och nätverksbyggande ska deltagarna stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden och få bättre förståelse för svensk arbetskultur. 

Vi intervjuade kommunernas arbetsmarknadschefer, sektorschefer på Arbetsförmedlingen, SFI-anordnare och SO-kansliet för samhällsorienteringen, samt cirka 70 nyanlända i etableringen. I intervjuerna med de nyanlända identifierade vi utmaningar och utvecklingsområden som har betydelse för de insatser som erbjuds under asyltiden.

Intervjuerna med nyanlända:

• Lång väntetid under asyltiden utan kunskaper i svenska eller om det svenska samhället. 
• Avsaknad av målbilder och en oförståelse av sin egen roll i etableringen.
• Bristande planering och samsyn av asyl- och etableringstidens mål och arbetssätt.
• Krockar mellan förväntningar och förutsättningar.
• Heterogen grupp med olika behov och förutsättningar.
• En känsla av att inte kunna påverka sin situation, bland annat gällande undervisning. 
• Saknar stöd i att lära sig att prata svenska och platser för konversation.
• Alla får inte möjlighet att delta i samhällsorienteringen under etableringen.

Tidiga insatser är avgörande

Slutsatserna visar att tidiga insatser under asyltiden spelar en avgörande roll för att motverka utanförskap och ge individerna bästa förutsättningar att rustas inför etableringen. Vår erfarenhet visar att det är viktigt att följa individen genom alla olika insatser, att se hela människan och att anpassa arbetssättet efter individens behov. 

För att så många som möjligt ska kunna ta del av kunskapen i projektet spelar vi in så många föreläsningar som möjligt. Du hittar inspelningarna här:

• Balett
• Barreklass
• Jazzdans
• Pyttebalett
• Växjö Konståkning (balett)