Mo&RE Ideell förening, i samverkan med SV Örebro län, drev projektet "Care - Ukraina" med en integrerande utbildningsinsats där målet var att öka deltagarnas attraktionskraft på den svenska arbetsmarknaden. Projektet medfinansierades av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden. 

Projektet har haft som syfte att underlätta etablering på arbetsmarknaden för ukrainska flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet. I projektet har vi bland annat erbjudit kompetenshöjande insatser i svenska språket, studie- och yrkesvägledande insatser, företagsbesök samt hälsofrämjande insatser.

Vi har arbetat med tre grupper om totalt 42 deltagare och strax över 30 procent har gått vidare till jobb eller utbildning.

– Föreningen MO&RE har goda kunskaper och erfarenheter av arbete med att förflytta individer närmare studier och arbete. SV Örebro län har sedan

tidigare stor erfarenhet av att undervisa i svenska och samhällskunskap för nya i Sverige. Genom samverkan kunde vi komplettera varandras kompetenser på ett bra sätt som gav deltagare en bred plattform som underlättar inträde på arbetsmarknaden, säger projektledare Hannes Nordgren.

Projektet finansierades av Europeiska Socialfonden och drevs av Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala län från 1 september 2022 till 30 september 2023. 

Syftet med projektet var att underlätta för ukrainska flyktingar i Uppsala län som omfattas av massflyktsdirektivet att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden och bli socialt delaktiga samt med hänsyn till deras psykiska hälsa.

Syftet med CARE Träffpunkt Ukraina har varit att skapa verksamhet för ukrainska flyktingar som är öppen för alla och kombinerar språkträning, sociala aktiviteter/gruppstöd, samhällsorientering, nätverkande och arbetsmarknadsåtgärder.

Projektets övergripande mål var att fler kvinnor och män som omfattas av EU:s massflyktsdirektiv får ta del av insatser för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden och övergå till arbete eller utbildning alternativt förflyttar sig närmare arbetsmarknaden genom att få förutsättningar att söka arbete eller utbildning, samt att synliggöra arbetsmarknaden ur ett jämställdhetsperspektiv.

Arbetet var att påvisa arbetsmarknadens faktiska bredd för deltagarna genom att medvetengöra och uppmuntra till att reflektera över könsroller som kopplades till vissa yrken i samhället ”en jämnare könsfördelning på arbetsmarknaden minskade risken att utsättas för diskriminering”. Projektets syfte grundade sig i visionen att kvinnor och män skulle ha lika stor makt att forma samhället och sina egna liv. Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala län har varit projektägare och projektet har genomförts i samarbete med Föreningen Refugee Support Uppsala, som består av ett nätverk av volontärer som har skapat en omfattande verksamhet för att bemöta flyktingströmmen i Uppsala och som har direkta ingången till målgruppen. Övriga samverkanspartners har varit Uppsala kommun, Håbo kommun, Enköpings kommun och olika aktörer i civilsamhället som idag arbetar för att ta emot asylsökande och nyanlända. Bland dessa finns NybyVision och Föreningshuset Kontakten.

Inför projektstarten hade vi identifierat följande huvudproblem för målgruppen:

• Isolering och socialt utanförskap.

• Mammor har svårare att hinna lära sig svenska och komma in på arbetsmarknaden på grund av att de är ensamma föräldrar med sina barn här i Sverige.

• Psykisk ohälsa.

• Personer med andra funktionsnedsättningar än psykisk ohälsa.

• Fattigdom.

• Målgruppen saknar självförtroende för att söka arbete på grund av dåliga språkkunskaper.

Projektmålen handlade om bättre språkkunskaper, högre sysselsättningsgrad och ökat social delaktighet bland kvinnor och män som omfattas av massflyktsdirektivet för att påskynda integreringen i det svenska samhället.

Vi har genomfört följande insatser för att nå våra gemensamma mål:

SV har skapat flera träffpunkter i Uppsala län, bland annat i Uppsala, Enköping, Håbo samt Älvkarleby kommun med huvudverksamheten i centrala Uppsala.

Träffpunkterna har fungerat som nav för att målgruppen kunna skaffa sig sociala kontakter, få psykosocialt stöd, få språkkunskaper, få hjälp med myndighetskontakter och att få mer kunskap om och ingångar till den svenska arbetsmarknaden.

Utöver detta krävs det ett professionellt nätverk, kunskap om hur man skriver professionella ansökningshandlingar, coachning/vägledning och möjlighet till studiebesök samt praktikplats. Detta är vad vi kunnat erbjuda målgruppen.

Vi har därför i projektet arbetat för att ta fram gemensamma synsätt och rutiner, detta för att effektivisera deltagarnas väg in på arbetsmarknaden. Projektmedarbetarna har utgått från individens förutsättningar, gjort individuella planeringar utifrån individens behov och mål. Vi har varit ett personligt stöd med löpande uppföljningar under inskrivningstiden i projektet. Detta för att hitta vägar till individens etablering på arbetsmarknaden. Genom ett nära samarbete med personalgrupperna som har arbetat med målgruppen har vi lyckats hjälpa de som saknar sysselsättning att aktivera sig.

Vi har kunnat erbjuda våra deltagare stöd genom följande:

• Språkundervisning i svenska och engelska.

• Jobbcoachning, CV skrivning och intervjuträning.

• Socialorientering och samhällsinformation.

• Stöd för psykisk hälsa.

Detta tillsammans med de horisontella principerna har legat till grund för vårt arbete. Genom att alltid göra en kartläggning med våra nya deltagare har vi tagit reda på om de har speciella behov och vi har alltid funnit en lösning så att de har kunnat delta på våra lektioner. Vi har alltid anpassat undervisningen så att den ska tilltala både män och kvinnor.

Projektmedarbetarna har gått utbildning i jämställdhet, tillgänglighet, icke diskriminering och hållbar utveckling.

Vi har alltid fokuserat mer ingående på fyra horisontella principer och vad vi kan förbättra och utveckla i verksamheten, exempelvis:

• Hur bemötandet ser ut utifrån deltagarens svårigheter, reflekterande.

• Hur agerar vi utifrån ett icke diskriminerande förhållningssätt?

• Hur kan vi bli bättre?

• Har projektet en bredd av arbetsuppgifter som möter upp varje deltagare utifrån att alla ska kunna delta oavsett funktionsförmåga?

• På vilket sätt är verksamheten tillgänglig? Vad behöver utvecklas? Behandlar vi alla lika utifrån kön? På vilket sätt gör vi det?

Utfallet blev 50 personer som fick arbete, praktik och 34 har påbörjat högre studier. Totalt 84.

”Att vara högläsare ger mig väldigt mycket. Det är roligt och trevligt, och en möjlighet att möta nya människor som jag inte träffar annars” säger Malena.

Malena högläser på en dagverksamhet i Bollnäs kommun varje vecka.

”Från början trodde jag att jag skulle läsa för pensionärer men det var ju unga människor jag fick träffa. De har stenkoll på vad jag läst och vet vad de vill höra: Det ska vara roligt, spännande och en bra story”.

Johan Werkmästers dråpligt humoristiska böcker i serien ”En naken karl” i lättläst utgåva brukar vara populär läsning med sina fiffigt uttänkta vardagssituationer där herr Jansson träffar fru Lasker som bor i samma trappuppgång.

”Om det är något som behövs så är det bra lättlästa böcker, inte bara omskrivna klassiker” säger Malena. 

Under den timme som en högläsningsstund brukar pågå, finns plats för både läsning och samtal kring boken eller något annat som kommer upp under läsningen. En händelse, ett minne eller något som är aktuellt för dagen.

Att vara högläsare handlar sällan om att bara sitta och läsa rakt upp och ned. ”Som högläsare kan du göra lässtunderna till vad du själv vill. Du kan spela lite musik före, ta med dig något föremål som knyter an till boken och ta upp något ur boken att prata om” säger Malena.

Malena Hilding är skribent till yrket och lyssnar själv gärna till böcker. Hon konstaterar att uppläsaren är viktig för läsupplevelsen, och att det ger berättelsen en ytterligare dimension att både höra och se uppläsaren samtidigt.

Studieförbundet Vuxenskolan arrangerar och möjliggör högläsning i olika former och sammanhang. Den som vill bli högläsare får utbildning och behöver inga särskilda förkunskaper. Det viktigaste är att du själv tycker om att förmedla läsglädje och möta människor.

”Man mår bra av det här och känner att man gjort något viktigt” säger Malena.

I romanen ”Premiären” får vi följa Sofie när hon precis påbörjat en teaterutbildning. Gruppen ska sätta upp Romeo och Julia och rollen som Julia går till Sofie, något som bekymrar pojkvännen Mårten.  

Hur känns det att vinna årets Lättläst-pris? 

- Det känns såklart jätteroligt att ha skrivit något som uppskattas och också värderas som bra. Att SV uppmärksammar att det finns olika sorters litteratur och att all litteratur är lika viktig, är betydelsefullt. Alla ska ha rätt till litteratur, säger Marie Albertsson. 

När hon först började arbeta på Värnamo Folkhögskola 2008, så var det som dramapedagog på flera av skolans olika verksamheter. En av verksamheterna var en klass för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.  

- Jag började göra ganska stora uppsättningar med de eleverna tillsammans med andra klasser på skolan. Men de flesta var bara i skolan två dagar i veckan och under övrig tid hade de andra aktiviteter på olika dagliga verksamheter, berättar Marie Albertsson. 

 
Svårigheten att få till en kontinuitet för eleverna gjorde att Marie Albertsson till slut kläckte idén om en heltidsutbildning i teater för målgruppen. Skolan sökte pengar från Allmänna arvsfonden och 2019 kunde de första eleverna börja söka utbildningen, som fick namnet Teaterfolk. Utbildningen är två år med möjlighet till att kunna söka ett tredje fördjupningsår. 

• KPC

• Cheerleading

• Pom Power (Performance Cheer: Pom)

Studiecirkel

Studiecirkel är en mindre grupp som planmässigt bedriver studier och söker kunskap tillsammans i något ämne eller tränar en färdighet i t.ex. språk, dans, musik, IT, hantverk eller andra ämnen. Deltagarna har möjlighet att påverka cirkelns innehåll och upplägg.

• En studiecirkel kan bedrivas genom fysiskt deltagande, på distans eller en kombination av de två formerna.
• Den ska inte syfta till lek, spel, idrott, tillverkning eller produktion.
• En studiecirkel kan rapporteras till endast ett (1) studieförbund.
• Cirkelledaren ska vara godkänd av SV Stockholm.
• Studiecirkeln ska godkännas i förväg, innan det planerade startdatumet.
• Cirkeln ska omfatta minst 3 sammankomster och minst 9 studietimmar. 1 studietimme motsvarar 45 minuter.
• Det ska finnas arbetsplan/studieplan och studiematerial.
• Alla deltagare är försäkrade mot olycksfall vid resa till och från samt under cirkeln.
• En studiecirkel består av minst 3 och max 20 godkända cirkeldeltagare, medräknat cirkelledaren.
• Alla deltagare ska uppge personnummer, adress, telefonnummer och ev. e-postadress. Godkända deltagare ska fylla minst 13 år under kalenderåret.
• SV Stockholm kan ge stöd till studiecirklar, prata med din kontaktperson.

Annan folkbildningsverksamhet

I denna verksamhetsform har man möjlighet att pröva nya former och utveckla nyskapande folkbildningsverksamhet. Workshops, helgkurser eller aktiviteter med många deltagare som t.ex. körer passar denna verksamhetsform.

• Samma folkbildningsmässiga kvalitetskrav som för studiecirkel gäller (arbetsplan/studieplan, godkännande av studieförbund i förhand, etc).
• Det kan finnas fler antal deltagare än i studiecirkel, dock minst tre (inklusive ledaren).
• Minimiålder för deltagarna är 6 år.
• Annan folkbildningsverksamhet består av minst 1 sammankomst och minst 1 studietimme.

Kulturarrangemang

I denna verksamhetsform ska kulturupplevelser ges genom t.ex. en föreläsning, sång/musik, scenisk framställning, foto/bild/konst-utställning, dans eller tvärkulturell verksamhet. Det skall framföras inför publik, skapa delaktighet och eftertanke. Även kulturarrangemang kan genomföras på distans, prata med din kontaktperson på SV Stockholm.

• Publik ska bestå av minst 5 personer, exklusive arrangör och medverkande. Arrangemanget ska pågå i minst 30 min.
• Ett sammanhållet arrangemang som vänder sig till samma deltagare rapporteras som 1 kulturprogram, även om det innehåller olika kulturformer med flera medverkande.
• Kulturarrangemanget ska planeras och annonseras i förväg.
• SV Stockholm deltar i planeringen och genomförandet.
• SV Stockholm kan ge stöd till kulturarrangemang, prata med din kontaktperson.

Kursledaren är utbildad beteendevetare och samtalsledare i materialet Återhämtningsguiden. Kursen ger verktyg till den anhörige och i gruppen ges möjlighet till delning av erfarenheter och ta del av andras.

Innehåll

Återhämtningsguiden är en kurs med 8 träffar. Materialet innehåller bland annat berättelser från andra anhöriga, vanliga tankar och känslor, förhållningssätt, bemötande samt information var det finns stöd att söka. I kursen får deltagarna verktyg som ger möjlighet till reflektion om vad som kan vara viktigt i den egna återhämtningen.

Återhämtningsguiden – ett verktyg för anhörigstöd

Återhämtningsguiden, indelad i fem kapitel, är skapad specifikt för anhöriga. Den ger verktyg och insikter som är viktiga för återhämtning. Materialet används i verksamheter som möter anhöriga, exempelvis av anhörigkonsulenter, inom psykiatrin, socialpsykiatrin, studenthälsan, företagshälsovården, föreningar med flera.

Omfattning

8 sammankomster à 3 studietimmar, totalt 24 studietimmar

Max 8 deltagare per kurs

Pris inklusive ledare, studiematerial, administration

22 500 kronor

Kontakta oss för att skapa en samtalsgrupp för anhöriga!

sv.stockholmslan.funktionsratt@sv.se

Verksamheten har i första hand bedrivits genom cirkelverksamhet och utflykter lokalt och regionalt. Under projekttiden har ca 140 kvinnor och 100 barn (2-12 år) varit aktivt delaktiga i verksamheten. Deltagarna hade uppehållstillstånd i Sverige och sin kommunplacering klar. Det var viktigt då projektet syftade till att skapa delaktighet i det samhälle man har tänkt att bo i.

Under projekttiden utvecklade vi också en modell för att arbeta med inkludering och delaktighet – modell gemenskap. Modell Gemenskap är en metod för att med delaktighet som ledord verka för att mammor och barn som är nya i Sverige och i synnerhet mindre orter ska känna delaktighet i lokalsamhället – gemenskap.

När känner man sig hemma i det samhälle man bor i?

Kanske när man:

• Känner att man har en möjlighet att påverka sitt och sina barns liv?
• Har en tillhörighet utanför hem och skola, en tid och plats där man känner att man kan göra något för sin egen skull och växa som människa?
• Lärt känna andra människor på orten, kan utbyta erfarenheter, känner en samhörighet?
• Vet hur samhället ser ut rent geografiskt och vet vad som finns att göra lokalt och regionalt?
• Har tillräcklig kunskap och självförtroende för att ta del av vad samhället har att erbjuda?

Vad är ett kulturarrangemang?

Ett kulturarrangemang ska vara öppet för alla och genomföras (eller visas) inför publik – antingen i fysisk form eller digitalt – och vänder sig till ungdomar och vuxna. Det kan vara allt från föreläsningar, musikföreställningar/konserter, allsång, teater- eller dansuppvisningar till debatter, seminarier, filmvisningar och utställningar. Checklista för våra arrangemangsformer hittar du här.

Kulturarrangemang pågår i minst 30 minuter och behöver annonseras i förväg (t.ex. genom annons/affisch, på hemsida eller via sociala medier). I annonseringen behöver det även framgå SV:s roll som anordnare av arrangemanget. Ta kontakt med oss på SV Kalmar län – du hittar våra kontaktuppgifter här – inför arrangemanget. Vi hjälper gärna till med administrativa uppgifter som t.ex. löneutbetalningar.

Vad menar vi med workshop?

I kulturkatalogen kommer vi också erbjuda workshops tillsammans med våra ledare där ni får prova på en folkbildande aktivitet. Det kan vara allt från olika hantverk till dans och musik. Under workshopen så behöver ni vara minst tre deltagare (max-antal varierar beroende på aktivitet) som registreras med namn och personnummer för närvarorapportering, ni ses antingen fysiskt eller digitalt och träffen är minst 45 minuter.

Ett kulturarrangemang genomförs (eller visas) inför publik – antingen i fysisk form eller digitalt – och vänder sig till ungdomar och vuxna. Det kan vara allt från föreläsningar, allsång, teater- eller dansuppvisningar till filmvisningar och utställningar. Mer information om kulturarrangemang hittar du via länken nedan.

I kulturkatalogen erbjuder vi också workshops tillsammans med våra ledare där ni får prova på en folkbildande aktivitet. Det kan vara allt från olika hantverk till dans och musik. Läs mer via länken Vad är annan folkbildningsverksamhet?

SV:s logotyp

Vår logotyp ska alltid finnas med på affisch, flyer, folder och liknande till arrangemang där vi samverkar.

Logotypen finns i olika format och utföranden.

Du kan ladda ned den från hemsidan (länk uppdateras) eller få den av oss via e-post.

Hör av dig till oss om du är osäker på vilken av de olika logotyperna som passar eller om du har den senaste versionen.

Vi kan också hjälpa din förening att skapa trycksaker av olika slag.

• Jazz, 13+
• Pyttecheer, 5 år

• Pyttecheer, 5 år

Inom folkbildningen pratar vi ofta om tre olika verksamhetformer:

1. Studiecirkel/Kamratcirkel
2. Annan folkbildning
3. Kulturarrangemang

Nedan kan du läsa mer om vad som skiljer dessa åt och vilka möjligheter som finns.

Tillsammans skapar vi möjligheter

De nationella minoriteternas språk och kultur är en del av den svenska kulturen och kulturarvet. Det är viktigt att språken lever kvar. 

Vi vill stärka nationella minoriteter i Gävleborgs län i sitt modersmål, genom att uppmuntra och hjälpa dem erövra såväl det skrivna som det berättande ordet på ett mer fritt sätt. 

Vill du starta och leda en kurs, en samtalsgrupp eller ett språkcafé på ditt modersmål? Välkommen att höra av dig till oss!

Tre föreningar bor och lever i den relativt stora staden Neiva. En förening (Globo Verde) består av ungdomar som studerar på universitetsnivå och som har ett stort samhälls- och miljöintresse. Den andra föreningen från Neiva är en kulturförening med ungdomar som medlemmar. Föreningen (Corporación Alegrias Circenses) verkar i en av de fattigaste stadsdelarna och den ordinarie verksamheten handlar om att lära sig och presentera cirkuskonster samt dans och teater. Den tredje föreningen (AINY) är ett inköpskooperativ som både köper in och förmedlar råvaror från närområdets lantbrukare och bedriver informationsverksamhet om hållbar utveckling.

En av tankarna med projektet är att skapa kontakter och allianser mellan landsbygden och staden. Syftet är dels att kontakterna mellan människor från olika delar av samhället ska bidra positivt i fredsprocessen och dels att lantbrukargrupperna ska kunna sälja sina produkter direkt till grupperna från staden som konsumenter. Ambitionen är att skapa starka band mellan grupperna som leder till skälig betalning till lantbrukarna och rimliga prisnivåer för konsumenterna som också får möjlighet att äta livsmedel som producerats på miljömässigt bra metoder.

Projektet är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan Värmland och bondeföreningen Agromezon i regionen Huila i Colombia med finansiering från Forum Civ.  

Projektet och allt material har producerats med stöd av medel från Forum Civ via SIDA/Sverige men SIDA ansvarar inte för något innehåll för innehållet.

Medverkande

• Marie-Anne Karlsson, utredare Socialstyrelsen
• Indira Beharic, föräldrarådgivare och dialogsocionom Malmö stad
• Emma Söderström, samordnare Dialogsocionomerna Malmö stad
• Tatjana Ristovski, verksamhetsledare Internationella Kvinnoföreningen Malmö
• Ursula Savonious (L), andre vice ordsförande arbetsmarknads- och socialnämnden Lunds kommun och politisk sekreterare Malmö stad.

Samtalet leds av Rebecca Sjöstrand, utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolans regionförbund i Skåne.