Berätta om dig själv och din bakgrund, hur hamnade du på Studieförbundet Vuxenskolan? 

Jag jobbade på Fryshuset i många år och där utvecklades min resa till att bli en stark social entreprenör. Jag har fått starta många stora verksamheter med socialt fokus och även jobbat som säkerhetschef med ansvar för olika typer av event. Det var egentligen när jag arbetade som säkerhetschef som jag hittade till mitt intresse av social verksamhet och fick utvecklas till att bli en social entreprenör. 

När jag såg tjänsten om utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolan blev jag nyfiken, då jag drivs väldigt mycket av att få utveckla verksamheter så tänkte jag att det skulle passa mig. Jag var först osäker på om jag skulle passa inom folkbildningen, men ville också testa en ny miljö. Jag undersökte Studieförbundet Vuxenskolan en del innan jag sökte jobbet då det var viktigt för mig att mina värderingar skulle gå i linje med värderingarna på min blivande arbetsplats.  

Vad arbetar du med på SV? 

Jag är utvecklingsledare på enheten kultur och organisation i Stockholms avdelning. Vi jobbar mycket med föreningar, särskilt riktade satsningar samt musik och kulturutbud. Vi har nu även påbörjat ett fokus på samhällsnytta.  

I mitt dagliga arbete så jobbar jag mycket med våra visioner och strategier och försöker ta ner det till kontreka mål och insatser. Utöver det är jag också chef och jobbar i och med det mycket nära mina medarbetare. Jag får också möjligheten att initiera en del satsningar och projekt.  

Vad är det bästa med ditt jobb? 

Det bästa med mitt jobb är att jag får ha ett stort utvecklingsfokus och att jag får arbeta med det på ett fritt sätt. Jag har stort förtroende och mandat från min chef och det uppskattar jag verkligen. Jag känner också att det vi gör bidrar och sätter ett avtryck i samhället. Jag är stolt över det vi gör och jag känner att jag bidrar varje dag till vår samhällsutveckling. 

Vilka utmaningar möter du i ditt jobb? 

Det finns mycket möjligheter med folkbildningsformatet men ibland kan jag känna att vi blir lite låsta av de riktlinjer som vi får inom ramen för vissa satsningar. Vi möter många unga människor i utsatta områden och deras situationer och behov är inte alltid så enkla att man kan formulera ner verksamheten till några få riktlinjer som vi ska förhålla oss till. Det kan vara en utmaning, att hitta en väg framåt som möter både människor och möjligheten att tydligt mäta verksamheten.  

Vilka frågor brinner du extra mycket för? 

Samhällsnyttan och det sociala fokuset som vi har i vår verksamhet ligger mig extra nära hjärtat. Vi har mycket fin verksamhet och tillsammans med olika människor berikar vi varandra.  

Projektet har beviljats finansiering från Postkodlotteriets Stiftelse 2026–2027 med motiveringen: Projektet stärker det samiska kulturarvet och bidrar till ökad förståelse och respekt mellan majoritetssamhället och urfolk. Genom kunskapsspridning och dialog gynnas hela samhället av ett rikare, mer inkluderande och hållbart kulturarv.

”Att vara högläsare ger mig väldigt mycket. Det är roligt och trevligt, och en möjlighet att möta nya människor som jag inte träffar annars” säger Malena.

Malena högläser på en dagverksamhet i Bollnäs kommun varje vecka.

”Från början trodde jag att jag skulle läsa för pensionärer men det var ju unga människor jag fick träffa. De har stenkoll på vad jag läst och vet vad de vill höra: Det ska vara roligt, spännande och en bra story”.

Johan Werkmästers dråpligt humoristiska böcker i serien ”En naken karl” i lättläst utgåva brukar vara populär läsning med sina fiffigt uttänkta vardagssituationer där herr Jansson träffar fru Lasker som bor i samma trappuppgång.

”Om det är något som behövs så är det bra lättlästa böcker, inte bara omskrivna klassiker” säger Malena. 

Under den timme som en högläsningsstund brukar pågå, finns plats för både läsning och samtal kring boken eller något annat som kommer upp under läsningen. En händelse, ett minne eller något som är aktuellt för dagen.

Att vara högläsare handlar sällan om att bara sitta och läsa rakt upp och ned. ”Som högläsare kan du göra lässtunderna till vad du själv vill. Du kan spela lite musik före, ta med dig något föremål som knyter an till boken och ta upp något ur boken att prata om” säger Malena.

Malena Hilding är skribent till yrket och lyssnar själv gärna till böcker. Hon konstaterar att uppläsaren är viktig för läsupplevelsen, och att det ger berättelsen en ytterligare dimension att både höra och se uppläsaren samtidigt.

Studieförbundet Vuxenskolan arrangerar och möjliggör högläsning i olika former och sammanhang. Den som vill bli högläsare får utbildning och behöver inga särskilda förkunskaper. Det viktigaste är att du själv tycker om att förmedla läsglädje och möta människor.

”Man mår bra av det här och känner att man gjort något viktigt” säger Malena.

Föreningen Skogens medlemmar är framför allt skogsägare, anställda, maskinförare och företagare som ser behovet av en obunden organisation som kan föra skogsbruket framåt genom debatt, utbyte av idéer och nya kunskaper.

Samverkansavtalet mellan SV och Föreningen skogen syftar till att underlätta och stödja regional/lokal verksamhet och arbete för båda parter samt nationell utveckling av skogliga läromedel så att verksamheten inom Föreningen skogen och SV blir mer givande.

Tillsammans med Skogen kommer vi skapa ett nätverk med ambassadörer som kommer bli de kontaktpersoner våra verksamhetsutvecklare kan prata folkbildning med. Just nu planeras en studiehandledning till Gunnar Wetterbergs bok Träd.

Nationell kontaktperson på Studieförbundet Vuxenskolan: 
Jens Öst
jens.ost@sv.se

LIMPAN 

LIMPAN är ett samverkansprojekt mellan vård- och omsorgskontoret i Norrköpings kommun och Studieförbundet Vuxenskolan. Projektet bedrivs i dagsläget i två områden i Norrköping. Som en del av arbetet görs ett utskick till alla födda 1953 eller tidigare, i samarbete med andra aktörer som vill bidra till invånarnas välmående. 

Utskicket innehåller information för att inspirera till aktiviteter och gemenskap i närområdet. Det riktar sig till dig som är nyfiken på vad som händer nära dig, funderar på hur du kan må bättre, eller vill veta vilket stöd som finns tillgängligt. Genom att delta i aktiviteter och knyta nya kontakter kan vi tillsammans skapa en bättre vardag för alla. 

Aktiviteter och seniorkoordinatorer 

Studieförbundet Vuxenskolan Östergötland erbjuder vid behov utbildningar inom områden som digitalisering, kulturupplevelser och nya mötesplatser. Målet är att skapa nya sociala sammanhang och erbjuda en känsla av gemenskap – en vän i vardagen. Seniorkoordinatorerna är nu verksamma i Vilbergen och Himmelstalundsvägen/Hagaområdet. 

Seniorkoordinatorerna hjälper till med: 

• Att introducera nya fikakompisar, aktivitetskompisar eller möjligheter till varaktiga vänskaper. 
• Att skapa fler samtalstillfällen eller stöd för att delta i sociala aktiviteter. 
• Praktisk hjälp med mobiltelefoner eller att navigera på internet. 
• Att lyssna på och uppfylla individuella önskemål. 
• Ta vara på möjligheten att delta i aktiviteter och hitta nya sammanhang – tillsammans mår vi bättre! 

Vill du vara med och göra skillnad för klimatet och miljön? Plantera träd i SV-skogen!

Sammanlagt har vi nu planterat 2403 träd på totalt 20 gårdar.

Klimatförändringar och global uppvärmning är tydliga tecken på att jorden är i obalans. Den skogsbeklädda ytan i Colombia minskar kraftigt, vilket är bekymmersamt för klimatet då skogen behövs för att binda koldioxid som förhindrar den globala uppvärmningen. Tillsammans med föreningarna APROFRUSA och Grupo Asociativo Alto Troja planterar vi därför träd i SV-skogen i Colombia.

Genom att köpa trädplantor för endast 100 kr per träd hjälper du fattiga familjer på landsbygden i södra Colombia att forma sin egen skog så att de inte behöver avverka träd i regnskogarna för att få virke, stolpar och ved. Samtidigt som du gör en insats för miljön för nuvarande och framtida generationer. De träd du är med och planterar växer upp till fullvuxna träd på bara 15 år.

Kontakta Anders Heimer, anders.heimer@sv.se eller 054-402 01 31 för mer information. 

• HipHop

• Pyttecheer, 5 år

• Cheerleading

Vi lägger här ut filmer och föreläsningar som kan vara intressanta att ta del av i debatten om skogen. Dels bifogas länkar till Utbildningsradion samtiden/ UR Samtiden som producerat filmer som också går att se på Kunskapskanalen under april och maj månad 2021. Beskrivande text och länkar för filmerna ses nedan. Vi har också bifogat en länk till ett mycket intressant seminarium som genomfördes i december 2020 på Kungliga skogs och lantbruksakademien/ KSLA, med rubriken Forskningsresultat om skog är inte alltid evidens. Ett seminarium som ifrågasätter hur forskningsresultat ibland används.

Vi har gjort en liten sammanställning på när de olika föredragen börjar i det inspelade seminariet. Vi lovar att ni kommer att få svar på vissa frågor och att det kommer att bli lättare att följa och bemöta skogsdebatten. Efter de fem föredragen presenterar några andra personer sin syn på föredragen och problematiken med att tolka och föra ut forskningsinformation.

Vad är problemet?

En hypotes om maktförskjutning av tolkningen

Peter Holmgren

7 min in i filmen

Här nedan följer fyra exempel på artiklar eller information som är felaktiga eller där media övertolkar budskapet.

Kraftigt ökad skogsavverkning över Europa hotar klimatomställningen

”En granskad artikel som är helt fel om avverkningsnivån i Europa”

Peter Holmgren

17,30 min in i filmen

Två berättelser om Sveriges skogar

”Det var i stort lika mycket skog som var under 60 år 1926 som det är i dag.”

Jonas Jacobsson

34 mi in i filmen

Rödlistan är viktig och har stor betydelse för både debatt och policyarbete, Men kanske är den felkalibrerad

”Enligt rödlistan bör det dö ut 11-12 arter/år men under de senaste 30 åren har troligen en art dött ut. ” (Förgyllt metallfly är troligen utrotad på 1990-talet)

Tomas Thuresson

49, 30 min in i filmen

Läcker hyggen mer koldioxid?

”Marken på ett kalhygge läcker ofta mindre kol än marken i en sluten skog.”

Samtidigt binds 100-150 kg kol in i mineraljorden i svensk skogsbruksmark.

Göran Örlander

1 tim, 4, 30 in in filmen

Projektet riktar sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning mellan 16–65 år som står inför eller kommer att möta förändringar i livet – till exempel efter anpassad gymnasieskola eller när praktik eller arbete avslutas. Många i målgruppen upplever att sådana övergångar skapar oro och otrygghet, och att tillgängliga verktyg och stöd ofta saknas.

I södra Sverige har vi ett annat klimat och andra naturliga förutsättningar än de mellersta och norra delarna av Sverige, men det finns också skillnader när det gäller hur skogen ägs och sköts där större delen av skogen ägs avenskilda och drivs som familjeskogsbruk.

Därför se vi ett mycket stort behov av anpassningar av skogsbruket som utgår från våra sydsvenska förutsättningar. Klimatförändringarna innebär en ökad osäkerhet och risk för skogsbruket. Klimatförändringarna motiverar därför en ökad variation och riskspridning i skogsbruket, särskilt i södra Sverige och Småland, där risken för klimatrelaterade skador är större än i landets övriga delar. Anpassningsåtgärder kan i flera fall innebära ökade kostnader eller en ekonomisk risk, men det kan också finnas åtgärder som minskar riskerna medbibehållet ekonomiskt utfall, alternativt ett litet ekonomiskt bortfall men klart minskad risk.

Den svenska skogen har en mycket stor klimatnytta genom att när den växer tar den upp koldioxid från i atmosfärenoch lagrar in den i biomassa. Enligt naturvårdsverkets statistik så var det årliga nettoupptaget i Sverige cirka 44miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1990-2017. Tillväxten kan också skördas och omvandlas tillförnybara skogsprodukter som kan ersätta fossila bränslen, fossilintensiva produkter och betong. Om skogens roll i klimatarbetet ska förstärkas så måste bidraget öka jämfört med den klimatnytta som skogen redan skapar. Det finns stora möjligheter att ersätta material, som inte är förnyelsebara eller i andra avseenden inte hållbara för miljön, medexempelvis skogsråvara.

Förutom de traditionella användningsområdena för skogsråvara finns andra produkter idag såsom textilfiber för viskostyger, biokompositmaterial, biodrivmedel, kemikalier och biodiesel. Därför är det viktigt att säkerställa skogens roll som kolsänka genom att ta till vara på förändrade produktionsförutsättningar samtidigt somman minskar riskerna för skadeverkningar.

• Cheerleading, 10-13 år (med Alva)
• Pyttecheer, 5 år (med Alva)
• Showdans, 6-8 år

För att så många som möjligt ska kunna ta del av kunskapen i projektet spelar vi in så många föreläsningar som möjligt. Du hittar inspelningarna här:

Vi erbjuder både fysiska och digitala cirklar inom svenska (på olika nivåer) och samhällsorientering med inriktning på arbetsmarknad, demokrati, skolsystem och jämställdhet för att på bästa sätt bemöta deltagarnas behov. Cirklarna pågår vardagar; både dag- och kvällstid. Utöver detta erbjuder vi även möjlighet att delta på vårt språkcafé som är öppet för alla som vill öva svenska.