Strategiska planen fastställs av förbundsstämman. Det övergripande verksamhetsmålet, organisationsmålet och de önskade strategiska förflyttningarna som slås fast i planen gäller hela organisationen. Varje avdelning och förbundskansliet har ett ansvar att utifrån den strategiska planen utarbeta en egen verksamhetsplan. Som stöd för detta görs omvärldsanalys, nulägesanalys samt riskanalyser. Verksamhetsplanerna följs upp genom respektive verksamhetsberättelse.  

Ytterligare underlag som utgör grund för SVs strategiska arbete är de nyckeltal och ekonomiska redovisningar som regelbundet utarbetas, material fån den gemensamma budgetgruppen mellan förbundsstyrelsen och avdelningsordförande-gruppen samt de fyra syften som staten angett för sitt stöd till folkbildningen. 

 Ladda ner SV:s strategiska plan som PDF här

Medverkande

• Marie-Anne Karlsson, utredare Socialstyrelsen
• Indira Beharic, föräldrarådgivare och dialogsocionom Malmö stad
• Emma Söderström, samordnare Dialogsocionomerna Malmö stad
• Tatjana Ristovski, verksamhetsledare Internationella Kvinnoföreningen Malmö
• Ursula Savonious (L), andre vice ordsförande arbetsmarknads- och socialnämnden Lunds kommun och politisk sekreterare Malmö stad.

Samtalet leds av Rebecca Sjöstrand, utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolans regionförbund i Skåne.

Vi intervjuade kommunernas arbetsmarknadschefer, sektorschefer på Arbetsförmedlingen, SFI-anordnare och SO-kansliet för samhällsorienteringen, samt cirka 70 nyanlända i etableringen. I intervjuerna med de nyanlända identifierade vi utmaningar och utvecklingsområden som har betydelse för de insatser som erbjuds under asyltiden.

Intervjuerna med nyanlända:

• Lång väntetid under asyltiden utan kunskaper i svenska eller om det svenska samhället. 
• Avsaknad av målbilder och en oförståelse av sin egen roll i etableringen.
• Bristande planering och samsyn av asyl- och etableringstidens mål och arbetssätt.
• Krockar mellan förväntningar och förutsättningar.
• Heterogen grupp med olika behov och förutsättningar.
• En känsla av att inte kunna påverka sin situation, bland annat gällande undervisning. 
• Saknar stöd i att lära sig att prata svenska och platser för konversation.
• Alla får inte möjlighet att delta i samhällsorienteringen under etableringen.

Tidiga insatser är avgörande

Slutsatserna visar att tidiga insatser under asyltiden spelar en avgörande roll för att motverka utanförskap och ge individerna bästa förutsättningar att rustas inför etableringen. Vår erfarenhet visar att det är viktigt att följa individen genom alla olika insatser, att se hela människan och att anpassa arbetssättet efter individens behov. 

Internkontrollen består av

• Efterkontroll (tidigare kallad särskild kontroll)
• Rimlighetskontroll
• Gemensamt kontrollarbete tillsammans med de övriga studieförbunden
• SV:s egna kontroller.

I efterkontrollen genomfördes även en uppföljning av avdelningarnas egna rutiner och kvalitetsarbete samt av deltagarnas och cirkelledarnas upplevelse av att ha deltagit på en studiecirkel hos SV.

Efterkontroll

I stort sett är den folkbildning som bedrivs i SV god och uppfyller statens syften. Vi har identifierat riskerna i vår verk samhet och har kontrollerat arrangemangen
vilket lett till justerad verksamhet. Att utgå från riskparametrar både i internkontroll och i efterkontroll har god effekt och kommer att bidra till en förbättrad kvalitet i verksamheten.

Avdelningarnas systematiska arbete med kvaliteten under 2021 har lett till väsentligt färre dubbelrapporteringar och tveksamheter.
Över lag återkommer följande typer av brister i denna granskning, men i olika grader:

• Otydligt anordnarskap.
• Avsaknad av rutin för planering och genomförande av arrangemang.
• Bristfällig rimlighetsbedömning.
• Felaktig kodning i GUSTAV.
• Bristfälliga arbetsplaner.
• Delvis felaktig hantering vid kostnadsersättningar.

De riskindikatorer som genererat högst andel justeringar är cirkelledare utan utbildning samt efterregistrerad verksamhet. Vi kan konstatera att de felaktigheter som hittades i förra årets efterkontroll (dåvarande särskilda kontroll) som berodde på slarv, fortfarande kan hittas i årets kontroll. Det saknas tydliga rutiner för hur en rimlighetsbedömning görs och hur man säkerställer ett starkt anordnarskap för varje arrangemang i föreningssamarbeten De efterregistrerade arrangemangen berodde ofta på att rutinerna inte hunnits med, men vi kunde hitta flera fall av verksamhet dä r anordnarskapet var alltför svagt och där efterregisteringen är en av konsekvenserna av de svaga anordnarskapet. Dock kunde det urskiljas i efterkontrollen att många avdelningar själva har upptäckt sina brister och på olika sätt har infört rutiner som ska motverka dessa.

Uppföljning av demokratikriterier

Vi har mätt hur SV uppfyller statens syften med statsbidragen till folkbildningen genom kvalitativa intervjuer i avdelningarna.

Generellt sett uppfyller SV statens syften med statsbidrag till folkbildningen. Att utbildnings- och kultursyftet är något lägre är naturligt, då exempelvis en studiecirkel i Excel inte bidrar till kultursyftet. Samma mätning gjordes i förra årets kontroll och en praktiknära forskningsstudie har sedan genomförts för att analysera resultatet och vad som påverkar studiecirkelns demokratifrämjande roll.

Studiens slutsats är att ett gott anordnarskap ökar uppfyllnaden av demokrati-, mångfalds- och påverkanssyftet, medan studiecirkelns ämne och form (kamratcirkel, allmänmarknadskurs, föreningscirkel eller särskilt uppdrag) inte påverkar graden av syftesuppfyllnad (Stjärnqvist 2022). Detta betyder att anordnarskapet är SV:s viktigaste verktyg för att ytterligare höja kvaliteten i verksamheten. Resultatet från årets mätning är i stort sett samma som föregående år. Andelen bedömningar av att demokratisyftet är helt eller nästan helt uppfyllt och har ökat med 11 procentenheter.

Rimlighetskontroll

Under årets rimlighetskontroll framkommer det att 2021 präglades av pandemin men avdelningarna lyckades utveckla en annan typ av innehåll för sina arrangemang för att möta publik, deltagare och cirkelledare på ett nytt sätt. Generellt har de flesta avdelningarna och kom munerna minskat, men där ökningar skett har det funnits konkreta orsaker. Detta har genomförts över lag med ett gott kvalitativt innehåll. Närvaron av verksamhetsutvecklare är en viktig anledning till ökningen. Den är kopplad till möjligheten att skapa nya olika typer av arrangemang, utveckla digital kompetens, support under själva arrangemangen och stöttning av cirkelledarna som har nya typer av studiecirklar. 

Resultatet av årets rimlighetskontroll av SV:s ökning kan kopplas till covid 19 och den visar a tt SV har haft en aktiv roll för att skapa verksamhet och för att underlätta delaktigheten för utsatta målgrupper som inte alltid har den tekniska kunskapen att på egen hand delta på digitala plattformar och arrangemang. SV har kommit till dem i stället. 
De justeringar som gjorts beror på felaktig verksamhetsform. Det höga antalet kulturprogram i Ljusdal har genomförts på ett korrekt sätt. Vi ser ändå ett behov av en diskussion kring rimlighetsbedömning av rapporteringen av samma typ av arrangemang i större skala. Rimlighetsbedömningar lyfts in i förbundets arbete med kompetensutveckling kring kvalitet och etikfrågor.

Övergripande analys av årets kontroller

I samband med årets internkontroll framkommer det tydligt att SV gör ett viktigt arbete för att bedriva tillgänglig folkbildning. Vi anpassar vår verksamhet utifrån individens behov och är uppmärksamma på vilka behov som finns för de olika målgrupperna. Genom SV:s arbetssätt utvecklas och främjas den svenska demokratin och skapar möjlighet för en stor mångfald av människor att påverka s itt eget liv och också att engagera sig i samhällets utveckling. SV deltar i och utvecklar kulturen och ökar bildningen i det svenska samhället. Avdelningarna har mött behovet av att fortsätta bedriva folkbildning under säkra omständigheter under coronapandemin. De har ändrat formatet för att tillmötesgå deltagare och publik och samtidigt utvecklat andra typer av verksamhet. Under denna tid har de också kompetensutvecklat cirkelledarna i cirkelledarrollen och i digitala kunskaper. 

Förra året visade internkontrollen att musikverksamheten och kultur/ integrationsföreningar orsakade flest justeringar. Under årets granskning är detta mer utspritt i oli ka typer av målgrupper men vissa brister kan urskiljas även i år. Bristerna och justeringarna framkommer framför allt i efterkontrollen som visar att det saknas en kunskap om vikten av tydligt anordnarskap och detta leder ibland till felaktig administratio n, till exempel efterregistrering. Rimlighetsbedömningen är generellt något som avdelningarna har med sig i det vardagliga arbetet, men det syns tydligt när denna rutin inte är en del av planeringen. Detta visar att de riskindikatorer och rutiner för grans kning som SV har tagit fram, ger resultat. Genom dessa resultat ser vi att det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter att utvecklas för att säkerställa att den folkbildning SV bedriver uppnår villkoren. 

Vi ser ett skifte i när och var vi hittar och ide ntifierar fel och brister. Vi har nu en urvalsprocess som bättre ringar in bristfälligt anordnarskap och ökade risker. Parametern ”individer med höga antal timmar” resulterade inte i någon justering i år. Även dubbelrapporteringarna har minskat kraftigt. Detta visar att förgående års arbete för att identifiera och avsluta grupper som försöker utnyttja systemet, har gett resultat. Arbetet med Studieförbunden i samverkans gemensamma rapport är fortsatt viktigt för kvalitetsarbetet och vi förväntar oss att kunna identifiera brister i ännu högre grad under innevarande år. Att arbeta med riskindikatorer i avdelningarnas egenkontroll, samt att uppmärksamma vikten av ett starkt anordnarskap, kommer med stor sannolikhet att resultera i att arrangemangen som slutrapporteras håller hög kvalitet både i administration och verksamhet.

Uppföljning 2020 års internkontroll

• Undersöka möjligheten att ta fram nya mallar och nya arbetssätt för arbetsplanerna, på ett sätt som bättre fångar in bildningsresan och som är tillräckligt flexibel för den breda verksamhet vi bedriver.
  - Pågående arbete som sker under 2022 tillsammans med övriga studieförbund. Förväntas implementeras under hösten eller årsskiftet.
• Lyfta upp anordnarskap som tema i kvalitetsnätverk och under kvalitetstorsdagar.
  - Genomfört både under kvalitetsnätverk och kvalitetstorsdag. Dock behöver vi fortsätta att lyfta anordnarskapet i diverse utbildningssatsningar.
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom kring Särskild kontroll.
  - Genomfört under hösten 2021 i kvalitetstorsdag och kvalitetsnätverk.
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.
  - Pågående arbete, förväntas implementeras under hösten 2022.
• Använda parametrar från utökad särskild kontroll både i egenkontroll av innevarande år och efterkontroll i särskild kontroll.
  - Genomfört
• Använda indikatorer på administrativt slarv som urval för särskild kontroll.
  - Genomfört
• Fortsätta arbetet med kvalitetsnätverk och kvalitetstorsdagar för att öka folkbildningskunskapen och medvetenheten kring kvalitets- och etikfrågorna i organisationen.
  - Genomfört
• Följa upp verksamheten i Ljusnarsberg.
  - Genomförts. Detta har besvarats i den avslutande delen i rimlighetskontrollen.
• Lyfta upp avgränsningar mot kommersiell verksamhet, i synnerhet musikstudior i kvalitetsnätverk och musiknätverk.
  - Genomfört på kvalitetstorsdag och i kvalitetsnätverk.

Åtgärder med anledning av årets internkontroll

Förutom de justeringar som tidigare har nämnts har SV identifierat behov av att genomföra följande åtgärder:

• SV ska driva utvecklingen av tydliga re ramar kring vad en rimlighetsbedömning innebär tillsammans med övriga studieförbund.
• Ta fram en utbildningsinsats om verksamhetsutvecklarens roll. Bör innehålla bland annat anordnarskap ets betydelse administrativ hantering, samverkan med föreningar etc.
• Uppdatera rutinen för kostnadsersättningar och erbjuda erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna och SV:s redovisningsce ntral involveras i arbetet. Utbilda i de vanligaste felen som görs.
• Använda riskindikatorer som urval för nästa års efterkontroll samt avdelningarnas internkontroller.
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom från resultatet av årets internkontroll.
• Ta fram och implementera tydliga mallar för arbetsplaner tillsammans med Studieförbunden i samverkan.
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.

Ladda ner hela Rapport Internkontroll av 2021 års verksamhet Studieförbundet Vuxenskolan

E-tjänsten är plattform på webben för enklare rapportering och registrering av folkbildningsverksamhet. E-tjänsten utvecklas gemensamt av bransch- och intresseorganisationen Studieförbunden i Samverkan. 

Det är i e-tjänsten som du rapporterar in din verksamhet till oss.

Är du ny cirkelledare måste du gå den obligatoriska introduktionsutbildningen innan du startar din första cirkel. Börja med att göra den digitala delen här, sedan kontaktar någon av SVs personal dig!

Det finns cirklar i alla tänkbara ämnen, de kan också genomföras på lite olika sätt.

Kamratcirkel

En kamratcirkel startar du tillsammans med personer du känner, utan att betala en deltagaravgift. Det kan vara ett band, en bokcirkel, en hantverksgrupp m.m. Ni utformar själva en plan, väljer studiematerial och utformar cirkeln upplägg efter gruppens behov.

Föreningscirkel

En föreningscirkel genomförs i samarbete med en av våra grund- medlems- eller samverkande föreningar. Det kan vara en cirkel i föreningskunskap eller inom något specifikt ämne som föreningen vill lära sig mer kring, t.ex. bygdens historia eller hantverk. Cirkelledaren är ofta själv aktiv i föreningen, med intresse för och kunskap om det som cirkeln handlar om.

Kurs mot allmänheten / Programförd cirkel

Studiecirklar och kurser som vänder sig till allmänheten kallas ibland för "programförd cirkel". De leds av en ledare med expertkunskaper inom sitt område och för att kunna arvodera ledaren tar vi ofta ut en deltagaravgift. Man hittar dessa kurser på vår webb eller i våra studieprogram.

Plats: Staffangymnasiet, Café Staffan, Norrtullsgatan 3, 826 31 Söderhamn

Tid: Torsdag 9 oktober 2025 kl. 18.00–19.30

Regeringen har tagit fram en långsiktig plan för att förbättra den psykiska hälsan i Sverige.

Strategin heter "Det handlar om livet" och fokuserar på att:

• Främja psykiskt välbefinnande
• Förebygga psykisk ohälsa och självmord
• Skapa ett mer inkluderande och hållbart samhälle

Vad innebär det här för oss i Gävleborg? 

Kvällen vänder sig till dig med egen erfarenhet av psykiatri, till dig som anhörig till någon med behov

av vård och stöd inom psykiatri, till dig som i ditt yrke eller föreningsuppdrag möter människor i behov av vård och stöd. 

Kvällen vänder sig också till dig som tycker det här är en viktig fråga och vill veta mer. 

Kom och lyssna till Anders Ramstrand, (KD) Ordförande i Välfärdsnämnden i Söderhamns kommun. 

Anders presenterar den nya strategin för oss. Du får ställa dina frågor. 

Fyra viktiga delar i satsningen:

1. Suicidprevention – minska självmord genom samarbete mellan myndigheter och vården.

2. Barn och unga – stärkt elevhälsa, fritidsaktiviteter och stöd till utsatta områden.

3. Komplexa behov – bättre vård för personer med samsjuklighet och behov av tvångsvård eller rättspsykiatri.

4. Samverkan – 28 myndigheter ska arbeta tillsammans för att förbättra psykisk hälsa.

Arrangör

Studieförbundet Vuxenskolan Gävleborg

We are a non-profit organisation with one goal in mind: Providing knowledge and development for anyone interested. We do this through classes, lectures, supporting local clubs and more.

Many activities are free, some are paid. Any profit from paid classes is used to create more activities.

Check out the links below to learn more!

Kursstart sker i början av varje termin

Scrolla ner och se vilka dansstilar vi erbjuder olika dans- och målgrupper.

Vi är måna om att alla ska trivas i sin dansgrupp, du har därför möjlighet att prova på vid det första kurstillfället. Vill du inte fortsätta behöver vi ha din avanmälan inom fem dagar efter första tillfället och du betalar därmed ingen kursavgift.

Tveka inte att höra av dig om du önskar byta grupp eller vill rådfråga om nivåer med mera.

Klicka här för att se aktuella kurser från Dansstudion

Studieförbundet Vuxenskolan samarbetar sedan 2007 med Dansstudion i Arvika. 

Ett material i föreningskunskap som kan användas både som stöd för de som vill engagera sig i en förening och som inspiration för de som redan är aktiva. Den passar utmärkt att läsa tillsammans med sin styrelse i form av en utbildningsdag eller en studiecirkel och som underlag för gemensam diskussion i olika sammanhang.

Materialet omfattar en handbok, studieplan, förslag till utbildnings-upplägg och mallar för föreningsarbete och omfattar följande rubriker:

1. Föreningen
2. Styrelsen
3. Ordföranden
4. Sekreteraren
5. Kassören
6. Valberedningen
7. Revisorn
8. Ekonomi i föreningen
9. Möten
10. Medlemmar
11. Att leda en ideell förening

Genom våra fyra unika säljkoncept, som riktar sig mot kommuner inom Stockholms län, strävar vi efter att erbjuda lösningar som inte bara förbättrar livskvaliteten men också stärker självständigheten och beslutsfriheten för personer med funktionsnedsättningar.

Utrusning

Det finns 3 toaletter vid entrén varav en är större som har dusch.

Hjärtstartare finns vid entrén.

Det finns wifi.

Alla rummen har en stor skärm att koppla upp sig till.

Vissa rum har även en whiteboard.

Tillgänglighet

Lokalerna ligger på plan 1.

Det finns trappor upp och en mindre hiss.

Hissen har plats med en mindre rullstol.

Kommunikationer

T-bana gröna linjen till Medborgarplatsen.

"Samarbeten som mynnar ut i nya kunskaper är viktigt för mig!"

Berätta lite om dig själv och din bakgrund, Josefin.

- Det är spännande och intressant att leda verksamheten i Ekshärad och arbeta med att stärka både folkbildning och kultur i vår kommun.

Jag är född och uppvuxen i Hagfors. Bor nu tillsammans med sambon, våra tre barn, fyra katter och en hund i Geijersholm. Mycket av vår tid spenderar vi vid vårt torp som ligger vid sjön Knon och det är där jag trivs som allra bäst.

På min fritid fördjupar jag mig i bygdens historia, vandrar i skogen, läser och skriver mycket. Jag fotograferar en hel del och målar eller skapar gärna om tid finns.

Genom åren har jag arbetat som medarbetare på Canal Digitals kundservice i Norge, frisör och make up artist i Stockholm samt restaurangbiträde i Malmö. När så småningom längtan hem till Värmland blev för stor, flyttade jag hem till Hagfors igen och arbetade en period på biblioteket innan jag började som behandlingsassistent.

Tidigare var jag tjänstledig ett år för att ägna mig åt studier på Geijerskolan. Där blev jag påmind om hur viktig folkbildningen är för vårt samhälle samt hur roligt och utvecklande lärandet är. När jobbet som verksamhetsutvecklare på SV Studieförbundet Vuxenskolan i Ekshärad dök upp tog jag chansen och här är jag nu.

Att arbeta inom SV är positivt och jag hoppas och tror att våra samarbeten tillsammans mynnar ut i nya kunskaper för både dig, mig och våra medmänniskor.

Vill du få lite övergripande information om oss på SV Kalmar län? Läs då vår folder vi länken nedan!

I vår värdegrund kan man läsa att vi står för alla människors lika värde och vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet.

Med detta i åtanke så faller hela vår verksamhet inom ramen för de olika globala målen. Men vissa delar jobbar vi lite extra med och vi kommer arrangera olika events med koppling till detta. Mer information om dem kommer här nedan.

Vill du få lite övergripande information om oss på SV Kalmar län? Läs då vår folder vi länken nedan!

Adress:

Brahegatan 11

415 16 Göteborg

Yta: 514 kvm

Antal rum:

En stor sal med gradäng för 80 personer. Vid entrén finns en ”lucka” för biljettförsäljning samt ett förråd för privat bruk. Lokalen har kapacitet för max 350 personer.

Utrustning

• Ljud
• Ljus
• Filmduk
• Projektor

Notering: Ljud, ljus och projektor är av äldre karaktär.

Lämplig för

• Föreläsningar
• Dans
• Workshops
• Möten
• Filmvisning

Tillgänglighet

Rullstolsanpassning: Begränsad tillgänglighet på grund av trånga utrymmen kring nödutgångar.

Kollektivtrafik

Hållplats: SKF

Spårvagnslinje: 11, 6, 7

Buss: 21, 56, 510

Pris: Enligt avtal

Kontakt: gbg@sv.se

Inom folkbildningen pratar vi ofta om tre olika verksamhetformer:

1. Studiecirkel/Kamratcirkel
2. Annan folkbildning
3. Kulturarrangemang

Nedan kan du läsa mer om vad som skiljer dessa åt och vilka möjligheter som finns.

Vår verksamhetsplan bygger på att vi är en samhällsaktör präglad av hållbarhets-perspektiv i all vår verksamhet och aktivitet utifrån vår Hållbarhetsplan och aktivt arbete med målen i Agenda 2030.

Därutöver profilerar vi oss med verksamhet inom integration, funktionsrätt, landsbygder och föreningsliv. Att skapa möjligheter och värna rätten för individen att vara en aktiv samhällsmedborgare oavsett bakgrund eller etnicitet är grundläggande för ett tillitsfullt samhälle. Att inkludera personer med funktionsnedsättning i möjligheterna till bildning och livslångtlärande är viktigt i ett samhälle för alla. SV och avdelningen SV Väst är landsbygdens studieförbund, att bidra till likvärdiga möjligheter till ett aktivt och rikt liv med möjligheter till engagemang och kultur-upplevelser tillsammans med andra är viktigt för att bygga tillit och delaktighet. Ett rikt och mångfasetterat föreningsliv är en viktig hörnsten i att bygga ett demokratiskt och hållbart samhälle.

SV Väst gör särskilda prioriteringar på att ge unga möjligheter till självorganisering genom ett omfattande engagemang och stöd till vår ungdomsorganisation Förbundet Vi Unga.

All SVs verksamhet bygger på en cirkulär syn på kunskap. Cirkeldeltagandet innebär att du får tillgång till kunskap, insikt och relationer, att du själv bidrar med det samma och att vi tillsammans skapar mervärden genom dialog. Detta är i grunden en stor del av hållarbetsarbetet.

I vår roll som samhällsaktör vill vi bidra till ett mer progressivt hållbarhetsarbete både inom och utom organisationen. Grunden i SVs hållbarhetsarbete är att ingen ska lämnas utanför och att varje människa ska ha de förutsättningar och kunskap som behövs för en hållbar utveckling, för sig och samhället. Vår övertygelse är att folkbildningen är nödvändig för att nå detta, där vi bistår både med kunskap och konkreta verktyg för en hållbar omställning.

Vi ställer krav på leverantörer och partners. Genom samarbete och partnerskap med leverantörer av varor och tjänster och aktörer för genomförande av verksamhet, kan vi öka fokus på miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande.

Vi för en aktiv dialog med deltagare om hur hållbar utveckling skapas för både individ och samhälle. Stimulera och underlätta för deltagare till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling.

Välkommen till extra regionstämma för SV regionförbund Skåne den 20 januari 2026 Klockan 18.00.

Härmed kallas valda ombud till SV regionförbund Skånes extra årsstämma 2026.

Datum: Tisdagen 20 januari 2026

Plats: ZOOM Länk till mötet skickas till valda ombud

Tid: 18.00 (koppla gärna upp en stund innan för att testa tekniken)

E-tjänsten är plattform på webben för enklare rapportering och registrering av folkbildningsverksamhet. E-tjänsten utvecklas gemensamt av bransch- och intresseorganisationen Studieförbunden i Samverkan. 

Det är i e-tjänsten som du rapporterar in din verksamhet till oss.

Grattis Lund – värd för KAN Filmfestival 2026!

Efter en spännande omröstning mellan Landskrona och Lund står det klart: Lund blir värd för KAN Filmfestival hösten 2026! Alla som deltagit på uppstartsträffen i Ystad Studios eller medverkat i KAN:s träffar har kunnat rösta.

När resultatet presenterades skickade deltagare från Landskrona en varm hälsning via Learnify: ”Grattis till Lund!” Projektsamordnaren Niels svarade direkt: ”Vi hoppas att Landskrona vill vara värdar ett annat år.”

Daglig verksamhet Diabasen i Lund kommer spela en viktig roll i arbetet framåt. Enhetschef Astrid ser fram emot uppdraget, och projektledare Sofia betonar hur viktigt det är att både deltagare och personal får tid och stöd att vara värdkommun.

I november gjorde projektgruppen ett inspirerande studiebesök på SVT i Malmö. Där berättade en fotograf, inslagsproducent och programledare – bland annat från programmet Husdrömmar – om sina yrkesroller och svarade på frågor. Besöket avslutades med en rundtur i studion där ett nytt barnprogram spelas in, följt av samtal över lunch om kommunikation, stafettfilm och affischtävling.

Sofia och Niels har också träffat arvsfondsprojektet Studio Syd, som arbetar för att ge fler med normbrytande funktionsvariationer plats att utveckla sitt konstnärskap. Dessutom har de mött politiker i Malmö för att diskutera hur KAN kan få långsiktig finansiering efter projekttiden. Styrgruppen – med deltagare, personal från Lomma kommun, filmpedagog Jim Nilsson och Jessica Hultzén från Grunden Sydöstra Skåne – fortsätter bidra med sina perspektiv.

I december kommer beslutet om festivaldatumet.

Dags att vässa pennan och börja planera – KAN Filmfestival 2026 vill du inte missa!

Jag vill få nyhetsbrevet - klicka här

2026

Januari

2025

December

November

Oktober

September

Augusti

Juni-Juli

Maj

April

Mars

Februari

Januari

Har du prenumererat och inte hittar ditt nyhetsbrev, kika i din skräppost.

Om du vill läsa mer om projektet, hittar du information på projektsidan.

Om du har frågor om våra lokaler och tillgänglighet är du välkommen att kontakta oss!

Kollektivtrafik:

Hållplats Annelund, ca 400 m (stadsbuss 5).

Hållplats Ystadsgatan, ca 450 m (stadsbuss 12). 

Entré: För automatisk dörröppningsfunktion använd hissen till vänster om entrén.

Hjärtstartare: Hjärtstartare finns vid entrén på plan 1.

Toaletter: Det finns två tillgänglighetsanpassad toaletter, en på källarplan och en på plan 1. Samtliga toaletter är könsneutrala. 

SV har genom åren engagerat sig stort när krig och katastrofer i världen inneburit att människor tvingats fly till Sverige. Detta har vi gjort på många olika sätt runt om i Sverige och i samverkan med många fantastiska engagerade människor och föreningar.
 

Vi har bedrivit verksamhet inom bland annat de olika folkbildningssatsningarna ”Svenska från dag ett” och ”Studieförbundens insatser för personer långt ifrån arbetsmarknaden” men också genom projekt av olika slag.

Studieförbundet Vuxenskolan är en idéburen organisation med bred folkbildningsverksamhet över hela landet. Vår värdegrund hävdar principen om människors lika värde baserat på de grundläggande mänskliga rättigheterna. Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. Den utgår från individens rättigheter och skyldigheter att som aktiv medborgare ta ansvar för en samhällsutveckling som stärker den liberala demokratin.

Mammalediga Elins fina initiativ har fått uppmärksamhet och här kan du se reportage.

• Din cirkel måste godkännas av SV.
• Det ska finnas en nedskriven plan för vad ni ska göra i cirkeln.
• Cirkelledarna skall vara godkänd av SV.

Innan cirkeln startar får du ett introduktionssamtal med din kontaktperson på SV, därefter kommer du att erbjudas en cirkelledarutbildning. 

Julens stora svenska film heter i år ’Jönssonligan kommer tillbaka’.

Efter ett år på flykt återförenas Sickan med Vanheden, Harry och Doris för en ny kupp.

Ett komplett T-Rex-skelett ska stjälas från Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm och planen är givetvis tajmad in i minsta detalj. Hur det går återstår att se.

Filmen har premiär den 6 december.

Foto: Johan Paulin FLX.

• Mål 12. HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION
  Vi bidrar till det globala målet 12 genom att öka kunskapen om en hållbar livsstil och produktion genom vår verksamhet och i de handlingar vi gör, utifrån strategisk plan och vår hållbarhetspolicy. Framför allt gäller det delmål 12.8 samt även 12.3, 12.5 och 12.7.
   
• Mål 8. ANSTÄNDIGA ARBETS VILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT
  Genom ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete bidrar vi till anständiga arbetsvillkor och lika lön för alla, samt en trygg och säker arbetsmiljö. Studieförbundet Vuxenskolan bedriver också verksamhet som lockar unga som varken arbetar eller studerar, in till folkbildningens metodik och med frivillighet kan vi stötta individen, antingen tillbaka in i den formella strukturen eller till ett livslångt lärande genom folkbildningen. Framför allt delmål 8.5 och 8.8 samt i vår verksamhet för unga, delmål 8.6
   
• Mål 3. GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
  Genom att delta i en studiecirkel blir du del av att sammanhang, där du får nya kontakter, ofta vänner för livet. Studiecirkeln är en del av det lokala samhället. Studieförbunden Vuxenskolan arbetar mycket med frågor som rör psykisk hälsa och psykisk ohälsa. I verksamheten finns, på olika platser i landet, bland annat samtalsgrupper för personer med egenerfarenhet av psykisk ohälsa. Vårt HR-arbete fokuserar också på att stärka medarbetares psykiska hälsa. Framför allt handlar detta om att bidra till delmål 3.4

Under sina yrkesverksamma år arbetade Lena Söderlund som lärare på Yrkesakademin i Falun. Numera 78 år fyllda har hon inga planer på att trappa ner och det pedagogiska utövandet får hon, sedan fem år tillbaka, utlopp för som cirkelledare i akryl- och akvarellmålning hos Studieförbundet Vuxenskolan i Falun. På senare år leder hon även cirklar i keramik och utöver det pedagogiska arbetet som cirkelledare, sjunger hon i kör och driver en syateljé i hemmet.  

Studieförbundet Vuxenskolans intressepolitiska program för 2026–2027. Där samlar vi våra viktigaste ståndpunkter. Programmet visar hur SV vill värna den liberala demokratin, stärka tillgänglig folkbildning i hela landet och förbättra de långsiktiga villkoren för studieförbund och civilsamhälle.  

I Kungsbacka anordnar Studieförbundet Vuxenskolan kamratträffar för barn och unga med npf-diagnos. Initiativtagare är verksamhetsutvecklare Alexandra Nielsen, som i vintras fick en förflugen fråga om SV hade någon kamratcirkel dit barn med npf-diagnos kunde komma. Tanken på att starta en kamratcirkel växte hos henne, nog borde väl det gå att ordna?

– Mitt jobb är ju att ordna mötesplatser, men det spelar ju ingen roll om jag ordnar mötesplatser om folk inte vet hur man deltar på en sådan. Så då tänkte jag att okej, då får vi göra det som en studiecirkel i vad man gör på en mötesplats, säger Alexandra Nielsen.

Via en kontakt på en skola där många elever med olika diagnoser går, lyckades Alexandra Nielsen få med information om kamratcirkeln i skolans nyhetsbrev. Planen var två grupper, en för 12-15-åringar och en för 16-19-åringar. Till den yngre gruppen strömmade anmälningarna in och den blev snabbt full. Den äldre gruppen har ännu inte kommit i gång, en deltagare saknas fortfarande för att det ska vara meningsfullt att starta cirkeln.

– När jag satte ihop cirkeln ville jag att alla skulle vara nya på aktiviteterna så jag valde saker som jag misstänker att de flesta inte gjort innan. Jag ville att det skulle kännas rättvist och att ingen skulle behöva komma in och genast känna sig i underläge, berättar Alexandra Nielsen.

Vad gör ni på en vanlig cirkel?

– Tanken är att de ska få prova på något nytt varje gång och att det ska vara något som alla är nya på. Men först så är det småprat. De får öva på att ställa frågor till varandra och att lyssna på varandra. Vi har en jätteduktig cirkelledare med en otrolig social kompetens som leder de här samtalen, säger Alexandra Nielsen och fortsätter.

– Sen har vi provat på akrylmålning, yoga och virkning. Jag vill att det ska vara aktiviteter som SV erbjuder så att deltagarna ska få upp ett intresse för cirklar som vi har. Förhoppningsvis kan jag framöver få i gång betalkurser för målgruppen.

– Vi kör också fika vid varje tillfälle och det är väldigt uppskattat. De får själva gå ut och ta lite varm choklad och något litet till. Att hänga på det viset är ju heller inte någonting de är vana vid.

Vid första träffen hade alla sina mammor med sig, att samtliga var mammor och att papporna saknades var bara en slump, ingenting som hade planerats. Alexandra såg till att placera dem i en soffa längst in i rummet. Tanken var att de skulle finnas i närheten men ändå en bit bort. Vid resterande träffar har föräldrarna uppmuntrats till att sitta i något av SV Kungsbackas andra rum eller göra något annat.  Att de håller sig i närheten men inte deltar i samtalen.

– Det var jättefint första gången när alla mammorna satt och trängdes i soffan. Vilka fina samtal de fick till och hur roligt de tyckte att det var att få träffa varandra. Jag tänkte nästan att man skulle kunna lägga upp även det som en cirkel, säger Alexandra Nielsen med ett skratt.

Kommer det att bli nya kamratträffar i höst för det här gänget?

– Förhoppningsvis kan vi gå vidare i någon form och vi uppmuntrar dem att fortsätta träffas. Men vi kommer inte att ha råd att anställa en kursledare som lär dem något nytt varje gång, som vi har gjort nu. Vi ville ju att den här cirkeln skulle vara kostnadsfri så deltagarna betalar ingenting för den, avslutar Alexandra Nielsen. 

Funkismodellen vill ge personer med intellektuellt funktionshinder – funkisar – meningsfulla ”arbetsliv”, genom att utbilda och tillsammans med ledare driva en aktivitetsfylld träffpunkt för ensamma äldre. På så sätt motverkas ofrivillig ensamhet – ett växande folkhälsoproblem – samtidigt som varje ”funkis” får utvecklas efter sin förmåga och samtidigt utföra meningsfulla arbetsuppgifter.

Med projektet vill Funkismodellen utveckla en metod för att skapa ett meningsfullt “arbetsliv” för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) genom att erbjuda en aktivitetsfylld träffpunkt för ensamma äldre för att stärka äldres psykiska/fysiska hälsa och motverka ofrivillig ensamhet.

I projektet önskar vi utforma ett program där utbildning för personer med IF varvas med praktik i form av uppbyggnad och drift av en träffpunkt för äldre. 

De allra flesta med IF erbjuds idag en daglig verksamhet som på många sätt är bra, men sällan erbjuder utvecklingsmöjligheter för målgruppen. Detta samtidigt som många med IF själva önskar större ansvar och mer avancerade uppgifter. 

Flera i målgruppen har varit engagerade i förslag och aktiviteter för ensamma äldre då detta är ett aktuellt ämne. Det har upprepade gånger kommit upp i samtal med grupper bestånde av personer med IF som vi bakom projektet arbetar med och alltså träffar flera dagar i veckan. 

Många inom målgruppen ser själva att de skulle kunna göra stor nytta för just ensamma äldre, som i sig utgör en utsatt grupp med stor risk för bland annat suicid och depression. Vi ser många positiva synergieffekter med att målgrupperna möts regelbundet. Varje ”funkis” får fylla en viktig roll och växa med sina arbetsuppgifter, vilket i sig förväntas bidra till en förändrad, mer positiv syn på personer med IF hos framförallt äldre. 

Samtidigt möter projektet behovet hos ensamma äldre med en konkret och kontinuerlig verksamhet som både aktiverar de äldre och ger dem en möjlighet till ett mer socialt liv. Trösklarna ska vara låga, både för att delta och för att orka ta sig ut från hemmet och in i gemenskapen. 

I det sociala arbetet med äldre ingår flera uppgifter som många personer med IF har möjlighet att utföra efter utbildning.   

Syfte

 Att stärka deltagarna i vår primära målgrupp – personer med if / “funkisar” genom att lära dem ta ansvar och samarbeta, något de sällan får chans att göra i andra sammanhang. 

Att synliggöra den primära målgruppens kompetens och förmåga och stärka bilden av “funkisar” både på grupp- och individnivå hos övriga delar av befolkningen.

Sekundärt är vårt syfte också en konsekvens av vår metod, nämligen att även stärka ensamma äldre som i sig utgör en utsatt målgrupp med drastiskt ökade hälsorisker i form av bland annat depression och suicid. De får aktivera sig och får en kontaktyta för ummgänge och nya sociala band.

Mål

Projektets mål är att

– formulera en metod för att utbilda personer med IF för att kunna (och våga) utföra meningsfulla uppgifter och samarbeta med andra på daglig verksamhet / i praktik / på arbetsplatser.

– Samla och ta fram ett tillhörande material för att kunna sprida denna metod.

– Etablera en ny praxis för hur man utbildar och arbetar med den primära målgruppen – personer med IF i Lysekils kommun.

Aktiviteter

År 1

• Tillsammans med relativt högfungerande personer ur målgruppen workshoppa och diskutera för att hitta bra arbetssätt, arbetsplatser och
• Hitta arbetssätt för att utbilda även den som inte är läs- eller skrivkunnig.
• Omsätta dessa i praktiken i flera olika sammanhang

År 2

• Ta in nya personer med IF i arbetsgruppen, även personer med större utmaningar i relation till en arbetsplats och samarbete med andra.
• Utöka den befintliga kontaktytan tidsmässigt för den primära och sekundära målgruppen, genom att dra igång fler aktiviteter på de befintliga platserna.

År 3

• Sätta metoden på prov med en eller flera helt nya arbetsgrupper
• Hitta ett format för metoden och materialet – Bok? Hemsida? App?
• Spridningskonferens och framtagande av plan för att nå ut med det nya materialet
• Fortsätta utbildningar och sprida materialet inom SV, till andra föreningar och förbund, samt nationellt inom kommunerna.
• Utbilda ambassadörer från målgruppen för att sprida metoder och material.

Efter

Önskvärt vore att en ny form för arbetet med personer med IF har etablerats och praktiseras i Lysekils kommun, men vi inser att det är en högt lagd ribba. 

Vad vi räknar med kommer att finnas kvar är dock Träffpunkten som sådan, bemannad av personer med IF som genom denna får en möjlighet kommer ha en möjlighet att slussas ut till andra platser och arbeten och där omsätta sina nya förmågor.

inledning:

Funkismodellen vill ge personer med intellektuellt funktionshinder – funkisar – meningsfulla ”arbetsliv”, genom att utbilda och tillsammans med ledare driva en aktivitetsfylld träffpunkt för ensamma äldre. På så sätt motverkas ofrivillig ensamhet – ett växande folkhälsoproblem – samtidigt som varje ”funkis” får utvecklas efter sin förmåga och samtidigt utföra meningsfulla arbetsuppgifter.