Medverkande:

• Susanne Berneklint, projektledare Riksförbundet Attention
• Anna Högberg, specialpedagog åk 7-9 på Söderkullaskolan Malmö stad
• Anton Sauer, gruppledare för Centerpartiet i Malmö

Samtalet leds av Rebecca Sjöstrand, utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolans regionförbund i Skåne.

Projektledarna har i uppdrag att agera skolombud där de stöttar familjer som söker råd och stöd i skolfrågor. De sprider också kunskap och lyfter viktiga frågor till politiker och beslutsfattare i länet, med särskilt fokus på att förbättra skolsituationen för elever med autism.

Vi utbildar nya skolombud

Vi arrangerar skolombudsutbildningar för personer som vill engagera sig i skolfrågor. Utbildningen ger kunskap om skollagen och diskrimineringslagen – med fokus på bristande tillgänglighet, samt hur man som vårdnadshavare kan agera när skolan inte fungerar.

Ett skolombud representerar sin distriktsförening och fungerar som en länk mellan distriktet och Autism Sverige.

I bild: Illustration av en gul skola omgiven av olika saker; böcker, linjal, griffeltavla med mera.

I romanen ”Premiären” får vi följa Sofie när hon precis påbörjat en teaterutbildning. Gruppen ska sätta upp Romeo och Julia och rollen som Julia går till Sofie, något som bekymrar pojkvännen Mårten.  

Hur känns det att vinna årets Lättläst-pris? 

- Det känns såklart jätteroligt att ha skrivit något som uppskattas och också värderas som bra. Att SV uppmärksammar att det finns olika sorters litteratur och att all litteratur är lika viktig, är betydelsefullt. Alla ska ha rätt till litteratur, säger Marie Albertsson. 

När hon först började arbeta på Värnamo Folkhögskola 2008, så var det som dramapedagog på flera av skolans olika verksamheter. En av verksamheterna var en klass för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.  

- Jag började göra ganska stora uppsättningar med de eleverna tillsammans med andra klasser på skolan. Men de flesta var bara i skolan två dagar i veckan och under övrig tid hade de andra aktiviteter på olika dagliga verksamheter, berättar Marie Albertsson. 

 
Svårigheten att få till en kontinuitet för eleverna gjorde att Marie Albertsson till slut kläckte idén om en heltidsutbildning i teater för målgruppen. Skolan sökte pengar från Allmänna arvsfonden och 2019 kunde de första eleverna börja söka utbildningen, som fick namnet Teaterfolk. Utbildningen är två år med möjlighet till att kunna söka ett tredje fördjupningsår. 

Vi riktar oss till personer i daglig verksamhet, de som gått ur skolan och börjat jobba.

Bokkompisar

Version 170307/Annie & Mia

1. Sammanfattning

Bokkompisar är ett läsprojekt för att lyfta läsande och tillgänglighet till litteratur för personer med intellektuella funktionsvariationer. Vi söker stöd till uppsökande verksamhet, genomförande av studiecirklar, författarkvällar samt till utbildning av läsombud och bokkompisar.

2. Bakgrund

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är inte mindre intresserade av samhällsfrågor än andra, men de saknar ibland möjligheterna. Att inte kunna läsa och skriva är ett sådant hinder för delaktighet.

Många i denna grupp kunde läsa när de lämnade skolan, men eftersom de inte övar, så försvinner den kunskapen hos vissa. I detta projekt vill vi göra läsande lustfyllt.

Med studiecirkeln ”Roligt att läsa” kan vi väcka lusten till litteratur och läsande.

Grunden är Roligt att läsa-cirklar. Målgruppen har själva format cirkeln under hösten, de har påverkat innehåll och upplägg.

Vi vill även utbilda läsambassadörer bland gruppen av personer med intellektuell funktionsnedsättning, för att de ska uppmuntra sina vänner till läsande och vara positiva förebilder. – Dessa ambassadörer kallar vi för Bokkompisar.

Även anhöriga och personal runt de funktionsnedsatta behöver utbildning och inspiration för att uppmuntra läsglädjen; vi vill därför utbilda fler läsombud och genomföra författarkvällar med föreläsningsinslag.

 // Vi tycker att det är tråkigt att läsandet i denna grupp är så låg och i vissa fall obefintlig.

Vi provade ett par Roligt att läsa-cirklar i Munkedal, Lysekil och Tanum under december 2016, vilket föll bra ut. Deltagarna har själva format sina cirklar, de har påverkat innehåll och upplägg.//

3. Syfte

”Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.”(citat ur regeringens kulturpolitiska mål).

Det är en fråga om demokrati. Stärkt demokrati ger minskat utanförskap. Vi tror att om man via böcker lär sig att läsa och att ta till sig information, så kan man vara med och ta plats i samhället på ett annorlunda och mer aktivt sätt. Läsningen är en väg för personer med funktionsnedsättning att lära sig annat viktigt, såsom att laga mat, hur olika samhällsfunktioner fungerar och om djur och natur. – Läsningen ökar välbefinnandet, vilket är en folkhälso- och rättvisefråga.

4. Mål

Målet är att starta minst en cirkel ”Roligt att läsa” i de bohuslänska kommunerna Orust, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Tanum och Orust.

Målet är att minst ha en träff i månaden under vår och höst och att det på varje sammankomst deltar minst sex personer.

Vårt mål är att deltagarna lånar minst en bok/tidning/ljudbok med text varje gång.

Målet är att utbilda minst 12 Bokkompisar (2 per kommun) och minst 24 läsombud (4 per kommun; personal på boende och/eller daglig verksamhet).

Vi vill genomföra en författar/föreläsarkväll per kommun, med minst 25 deltagare per gång. 

Vi tänker oss att vi ska ta fram en studieplan till denna cirkel och utbilda minst 24 cirkelledare (varav hälften från andra orter än de sex tidigare nämnda).

Kvalitativa målet är, att alla som deltagit i cirklarna ska få bättre läskunnighet och studievana, för att öka sin hälsa och få en bättre delaktighet i samhället.

4.1 Effektmål

Ökad läskunnighet resulterar bl.a. i större integrering i samhället, ökad möjlighet till delaktighet samt bättre hälsa för deltagarna.

Efter projekttiden inspirerar Bokkompisarna sina vänner att delta och de tar till sig det skrivna ordet och blir bättre på att läsa.

Studiecirklarna fortsätter i vår regi men utan vårt aktiva deltagande/drivande, med ledning av läsombud och nyutbildade cirkelledare och med stöd av bokkompisar och bibliotekarier.

Med ökad läskunnighet kan vi starta upp cirklar såsom ”Leva som Svensson” och ”Mitt val” i dessa grupper, vilket ytterligare förstärker integrering och hälsa.

Vi har även funderat på att genomföra skrivarcirklar. – Att själv skriva sin berättelse stärker självkänslan på ett mycket positivt sätt. 

4.2 Huvudmål

Målet är att öka läsförmågan och läsandet. – I övrigt: se Mål.

4.3 Delmål

Som delmål är att innan året är slut starta cirkeln Roligt att läsa i samtliga kommuner och ha lagt upp en plan för utbildning av läsombud/bokkompisar.

4.4 Avgränsningar

Gäller kommunerna Orust, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Tanum och Strömstad.

5. Målgrupp

Primär målgrupp är personer med intellektuella funktionsvariationer/nedsättningar, sekundärt anhöriga och personal.

Ålder från 20 år, när de slutat skolan, ingen övre åldersgräns.

Det kan behöva göras en uppdelning av gruppen, t.ex. läskunniga som kan diskutera, icke läskunniga som behöver mer stöd, gravt handikappade som bara ska lyssna och titta m.fl.

6. Genomförande

Projektet kommer genomföras av SV och bygger på ett gott samarbete med bibliotek och daglig verksamhet. Även FUB-föreningarna kommer att bli involverade. De fyra stora delarna är projektera, att starta cirklarna Roligt att läsa, att utbilda läsombud och framför allt att hitta och utbilda Bokkompisar.

6.1 Tidsplan

Vi skulle vilja starta upp projekteringen innan sommaren, för att under hösten starta cirklar och därefter gå vidare med att utbilda läsombud och bokkompisar.

Projekttid 2017-08-01– 2018-07-31

6.2 Aktivitetsplan

Kontakta Projektansvarig

7. Projektorganisation

7.1 Projektägare

Projektet ägs av den ideella föreningen SV Väst, som sköter det administrativa, ekonomisk redovisning och projektredovisningar. Tjänsteman hos SV utgör projektkoordinator. Anställning av sakkunnig projektledare specifikt för detta projekt.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) vill vara en engagerad lokal kraft för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle i hela landet.

Avdelningen SV Väst omfattar 19 kommuner i ett utökat kommunalförbund FyrBoDal. Vi hade år 2016 över 12.000 unika deltagare i gruppverksamhet inom folkbildningen, ytterligare 1270 deltagare var asylsökande, till detta tillkommer deltagare i avdelningens nästan 4000 kulturprogram. Fasta förhyrningar av kontor och/eller studielokaler samt lokalt ansvariga tjänstemän i/för samtliga aktuella kommuner.

I SVs värdegrund hävdar vi alla människors lika värde och rättigheter.

Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön.

SVs vision är en värld som präglas av hållbar utveckling. Genom att öka alla människors inflytande och delaktighet, stärker vi demokratin. SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa möjligheter att växa. SV är den mest pådrivande och engagerade lokala kraften för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle. 

SV tror att vi får mer demokrati när människor kan bestämma mer om sina liv.

Grunden för SVs verksamhet är Studiecirkeln. Studiecirkeln har en speciell pedagogisk form. I en studiecirkel träffas man i små grupper för att lära sig något tillsammans. Det är det egna intresset och den fria viljan som är grunden för studiecirkeln. Hela gruppen, ledaren och deltagarna bidrar med sin kunskap, sin nyfikenhet, sina erfarenheter och frågor för att påverka inriktning och resultat i cirkeln

Vi vet att mötet människor emellan är oerhört viktigt. Vi vet också att det är i den lilla gruppens trygga och informella atmosfär som idéer och skaparkraft kan frigöras. I SVs studiecirklar förenas lärande och personlig utveckling, samtidigt som vi ger plats för gemenskap och glädje. I cirkeln möts människor med liknande intressen men olika bakgrund för att gemensamt utvecklas och utmanas, här skapas förståelse för olikheter och nya perspektiv.

7.2 Projektledare

Projektledaren har lång erfarenhet av att jobb med och att ha cirklar med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hon har även ett stort kontaktnät bland personal i daglig verksamhet och boende i många kommuner. Hon har även goda kontakter med många av biblioteken. Framför allt har hon ett brinnande intresse för allas lika värde, att de med intellektuell funktionsnedsättning ska vara med i samhället och tycker att det verkligen är Roligt att läsa.

7.2 Projektorganisation

//Kommer längre ner i dokumentet//

7.3 Samarbetspartners 

Biblioteken och bibliotekarier: Viktig och central roll. Deras roll är att hjälpa till på biblioteken; visa lättlästa böcker, skriva ut lånekort, visa tekniska hjälpmedel så som Daisy och Legimus.

Läsa högt. Upplåta plats/konferensrum att sitta i. Referensgrupp.

FUB och andra föreningar för personer med intellektuell funktionsnedsättning: De kan hjälpa oss att nå deltagarna, vi kan komma till träffar och beskriva och bjuda in till projektet. Vi kan via föreningarna nå medlemmar med inbjudan via brev. Referens- och expertgrupp.

Daglig verksamhet, personal och chefer: Viktig grupp, har man inte med dem på idén kommer inga till cirklarna. De ska uppmuntra deltagarna och eventuellt följa med dem till biblioteket. Referensgrupp.

Kommunala handläggare. Entusiasmera personalen. Uppmuntra deltagande.

MTM, Myndigheteten för tillgängliga media: Läsombuden och tips för lättläst.

7.4 Styrgrupp och tillika referensgrupp

Projektledare.

Bibliotekarie Munkedals bibliotek, Bibliotekarie Stadsbiblioteket Lysekil

Styrelsemedlem i FUB Lysekil, som även är deltagare i Roligt att läsa i Lysekil.

Personal från daglig verksamhet i Lysekil/Munkedal

SVs Verksamhetsutvecklare i någon av berörda kommunerna.

Controller SV Väst.

7.5 Referensgrupp/expertgrupp

FUB Lysekil, deltagare i cirkeln Roligt att läsa-Lysekil. Blandad grupp med fyra med Downs syndrom, en med Aspergers, en blind med intellektuell funktionsnedsättning och en multihandikappad. Två kan läsa, några kan stava lite, alla utom en pratar mycket och har starka åsikter.

7.6 Kommunikationsplan

Uppsökande verksamhet; boenden, daglig verksamhet, FUB osv.

Alla verksamhetsutvecklare i SV Väst kommer att informeras om projektet.

Det kommer även att sätt ihop kompendium som ska delas ut till kommuner och de i målgrupperna. En lättläst och en med mer information.

När vi startar upp projektet kommer vi att ha presskonferens och även kontakta tidningar i distriktet, kontakta Radio P4 Väst, P4 klartext. Kontakta Unik (FUBs tidning), MTM 8-sidor.

Medverka på Bokens dag och Leva och fungera-mässan.

Annonsera och affischera i berörda kommuner.

Information i SVs nyhetsbrev, på hemsidan och sociala medier

Mer information kontakta projektansvarig.

7.7 Riskanalys och åtgärdsplan

Kontakta projektansvarig

7.8 Horisontella kriterier

Hela projektet går ut på att öka tillgängligheten till samhället för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Vi kommer att jobba efter devisen att alla ska vara med, tjejer och killar, gamla och unga, nysvenskar och de som är härifrån. Stort eller litet handikapp.

För miljön så är att låna böcker (istället för att köpa) verkligen ett hållbart alternativ.

Studiecirkeln inte kosta något för deltagarna och låna är gratis. Vår målgrupp har oftast inte så goda ekonomiska förutsättningar. – En jämställdhets- och rättvisefråga.

8. Utvärdering

Projektledaren kommer att sammanställa hur många som nåtts och i hur många kommuner; antal deltagare, utbildade Bokkompisar, läsombud osv. Även dokumentera fortlevnaden efter projektet och se var cirklarna ska kunna drivas av läsombud och bokkompisar.

9. Projektets fortlevnad

Planen är att Roligt att läsa ska vara en del av de funktionsnedsattas vardag, cirkeln ska starta löpande höst- och vårtermin. Läsombud, cirkelledare och bokkompisar ihop med biblioteken ska leda och vara inspirerande på Roligt att läsa-cirklarna.

Vi tror att Bokkompisarna kommer att få en nyckelroll i det fortsatt arbetet. Kan vi entusiasmera och motivera dem kommer de att vara en drivande kraft för det dagliga läsandet.

9.1 Verksamhet efter projekttidens slut 

I och med att vi har utbildat läsombud och bokkompisar och att vi har startat med cirklar där man entusiasmerar dem till att läsa så tror vi på fortlevnad. 

10. Ekonomi och redovisning

Kontakta projektansvarig

10.1 Budget

Kontakta projektansvarig

10.2 Administrativa rutiner

Ej klart

Antal deltagare

Jag tänkte: 10 delt per kommun, har två personal + två anhöriga runt sig, ger 50 pers per kommun.

Ggr 6 kommuner = 300 personer – svarade 300 pers, 50% kvinnor, 50% män

60 delt = 30/30 män/kvinnor

Antal arvoderade inom ramen för projektet – cirkelledare = 1 per kommun ger 6 st + projektledaren + 1 utbildare Läsombud + 6 författare ger 14 pers – 7/7 män/kvinnor

Antal ytterst ansvariga 12 – och tänker på styrelsen - 50/50

Geografisk spridning = regionalt

Kontaktpersoner

För projektägaren: Avdchef Mia Ekegren, tfn 010-33 00 900, e-post mia.ekegren@sv.se

För Projektledning: Verksamhetsutvecklare Annie Pettersson, tfn 010-33 00 901, e-post annie.pettersson@sv.se

Studiecirkel

Studiecirkel är en mindre grupp som planmässigt bedriver studier och söker kunskap tillsammans i något ämne eller tränar en färdighet i t.ex. språk, dans, musik, IT, hantverk eller andra ämnen. Deltagarna har möjlighet att påverka cirkelns innehåll och upplägg.

• En studiecirkel kan bedrivas genom fysiskt deltagande, på distans eller en kombination av de två formerna.
• Den ska inte syfta till lek, spel, idrott, tillverkning eller produktion.
• En studiecirkel kan rapporteras till endast ett (1) studieförbund.
• Cirkelledaren ska vara godkänd av SV Stockholm.
• Studiecirkeln ska godkännas i förväg, innan det planerade startdatumet.
• Cirkeln ska omfatta minst 3 sammankomster och minst 9 studietimmar. 1 studietimme motsvarar 45 minuter.
• Det ska finnas arbetsplan/studieplan och studiematerial.
• Alla deltagare är försäkrade mot olycksfall vid resa till och från samt under cirkeln.
• En studiecirkel består av minst 3 och max 20 godkända cirkeldeltagare, medräknat cirkelledaren.
• Alla deltagare ska uppge personnummer, adress, telefonnummer och ev. e-postadress. Godkända deltagare ska fylla minst 13 år under kalenderåret.
• SV Stockholm kan ge stöd till studiecirklar, prata med din kontaktperson.

Annan folkbildningsverksamhet

I denna verksamhetsform har man möjlighet att pröva nya former och utveckla nyskapande folkbildningsverksamhet. Workshops, helgkurser eller aktiviteter med många deltagare som t.ex. körer passar denna verksamhetsform.

• Samma folkbildningsmässiga kvalitetskrav som för studiecirkel gäller (arbetsplan/studieplan, godkännande av studieförbund i förhand, etc).
• Det kan finnas fler antal deltagare än i studiecirkel, dock minst tre (inklusive ledaren).
• Minimiålder för deltagarna är 6 år.
• Annan folkbildningsverksamhet består av minst 1 sammankomst och minst 1 studietimme.

Kulturarrangemang

I denna verksamhetsform ska kulturupplevelser ges genom t.ex. en föreläsning, sång/musik, scenisk framställning, foto/bild/konst-utställning, dans eller tvärkulturell verksamhet. Det skall framföras inför publik, skapa delaktighet och eftertanke. Även kulturarrangemang kan genomföras på distans, prata med din kontaktperson på SV Stockholm.

• Publik ska bestå av minst 5 personer, exklusive arrangör och medverkande. Arrangemanget ska pågå i minst 30 min.
• Ett sammanhållet arrangemang som vänder sig till samma deltagare rapporteras som 1 kulturprogram, även om det innehåller olika kulturformer med flera medverkande.
• Kulturarrangemanget ska planeras och annonseras i förväg.
• SV Stockholm deltar i planeringen och genomförandet.
• SV Stockholm kan ge stöd till kulturarrangemang, prata med din kontaktperson.

Kursledaren är utbildad beteendevetare och samtalsledare i materialet Återhämtningsguiden. Kursen ger verktyg till den anhörige och i gruppen ges möjlighet till delning av erfarenheter och ta del av andras.

Innehåll

Återhämtningsguiden är en kurs med 8 träffar. Materialet innehåller bland annat berättelser från andra anhöriga, vanliga tankar och känslor, förhållningssätt, bemötande samt information var det finns stöd att söka. I kursen får deltagarna verktyg som ger möjlighet till reflektion om vad som kan vara viktigt i den egna återhämtningen.

Återhämtningsguiden – ett verktyg för anhörigstöd

Återhämtningsguiden, indelad i fem kapitel, är skapad specifikt för anhöriga. Den ger verktyg och insikter som är viktiga för återhämtning. Materialet används i verksamheter som möter anhöriga, exempelvis av anhörigkonsulenter, inom psykiatrin, socialpsykiatrin, studenthälsan, företagshälsovården, föreningar med flera.

Omfattning

8 sammankomster à 3 studietimmar, totalt 24 studietimmar

Max 8 deltagare per kurs

Pris inklusive ledare, studiematerial, administration

22 500 kronor

Kontakta oss för att skapa en samtalsgrupp för anhöriga!

sv.stockholmslan.funktionsratt@sv.se

Projektet har lyckats både engagera och utbilda ungdomar med hjälp av kompetenta föreläsare och relevanta samhällsämnen. Projektidén att erbjuda ungdomarna ett mål mat efter skolan gav ett effektivt deltagarengagemang, många ungdomar blev lockade att komma och delta på träffarna.

Projektet startade hösten 2018 i Kristinehamn och kunde efter första året, som blev en succé, fortsätta i sex kommuner under 2020; Karlstad, Forshaga, Filipstad, Säffle, Årjäng och Arvika.

Under hösten 2020 då det var pandemi, fick projektet ställa om till digitala träffar:

2020 blev ett speciellt år, ett år med många prövningar och utmaningar som vi inte hade med i beräkningen när vi började planera för After school Värmland. Men med hjälp av påhittiga lösningar, fantastiska cirkelledare och många engagerade frivilliga, så har vi trots rådande pandemi lyckats hålla samman grupperna som numera träffas digitalt.

Under sommar och höst 2020 har After school pågått i 9 kommuner med totalt 10 grupper: Karlstad, Karlstad/Våxnäs, Arvika, Kristinehamn, Säffle, Forshaga, Storfors, Filipstad, Årjäng och Grums.

Totalt har After school Värmland haft 151 sommar-/höstträffar under 2020 där ett genomsnitt på cirka 15 ungdomar deltagit per träff plus många frivilliga. 19 av dessa föreläsningar har skett digitalt, något som blev en lösning för att fortfarande kunna ”träffas” under rådande pandemi.

Dessa digitala träffar har visat sig fungera som ett bra alternativ, och trots att vi vet att många ungdomar längtar tills vi kan träffas på plats igen, så har deltagarantalet på de digitala träffarna varit samma som tidigare.

Verksamheten har i första hand bedrivits genom cirkelverksamhet och utflykter lokalt och regionalt. Under projekttiden har ca 140 kvinnor och 100 barn (2-12 år) varit aktivt delaktiga i verksamheten. Deltagarna hade uppehållstillstånd i Sverige och sin kommunplacering klar. Det var viktigt då projektet syftade till att skapa delaktighet i det samhälle man har tänkt att bo i.

Under projekttiden utvecklade vi också en modell för att arbeta med inkludering och delaktighet – modell gemenskap. Modell Gemenskap är en metod för att med delaktighet som ledord verka för att mammor och barn som är nya i Sverige och i synnerhet mindre orter ska känna delaktighet i lokalsamhället – gemenskap.

När känner man sig hemma i det samhälle man bor i?

Kanske när man:

• Känner att man har en möjlighet att påverka sitt och sina barns liv?
• Har en tillhörighet utanför hem och skola, en tid och plats där man känner att man kan göra något för sin egen skull och växa som människa?
• Lärt känna andra människor på orten, kan utbyta erfarenheter, känner en samhörighet?
• Vet hur samhället ser ut rent geografiskt och vet vad som finns att göra lokalt och regionalt?
• Har tillräcklig kunskap och självförtroende för att ta del av vad samhället har att erbjuda?

Vad är ett kulturarrangemang?

Ett kulturarrangemang ska vara öppet för alla och genomföras (eller visas) inför publik – antingen i fysisk form eller digitalt – och vänder sig till ungdomar och vuxna. Det kan vara allt från föreläsningar, musikföreställningar/konserter, allsång, teater- eller dansuppvisningar till debatter, seminarier, filmvisningar och utställningar. Checklista för våra arrangemangsformer hittar du här.

Kulturarrangemang pågår i minst 30 minuter och behöver annonseras i förväg (t.ex. genom annons/affisch, på hemsida eller via sociala medier). I annonseringen behöver det även framgå SV:s roll som anordnare av arrangemanget. Ta kontakt med oss på SV Kalmar län – du hittar våra kontaktuppgifter här – inför arrangemanget. Vi hjälper gärna till med administrativa uppgifter som t.ex. löneutbetalningar.

Vad menar vi med workshop?

I kulturkatalogen kommer vi också erbjuda workshops tillsammans med våra ledare där ni får prova på en folkbildande aktivitet. Det kan vara allt från olika hantverk till dans och musik. Under workshopen så behöver ni vara minst tre deltagare (max-antal varierar beroende på aktivitet) som registreras med namn och personnummer för närvarorapportering, ni ses antingen fysiskt eller digitalt och träffen är minst 45 minuter.

Ett kulturarrangemang genomförs (eller visas) inför publik – antingen i fysisk form eller digitalt – och vänder sig till ungdomar och vuxna. Det kan vara allt från föreläsningar, allsång, teater- eller dansuppvisningar till filmvisningar och utställningar. Mer information om kulturarrangemang hittar du via länken nedan.

I kulturkatalogen erbjuder vi också workshops tillsammans med våra ledare där ni får prova på en folkbildande aktivitet. Det kan vara allt från olika hantverk till dans och musik. Läs mer via länken Vad är annan folkbildningsverksamhet?

SV:s logotyp

Vår logotyp ska alltid finnas med på affisch, flyer, folder och liknande till arrangemang där vi samverkar.

Logotypen finns i olika format och utföranden.

Du kan ladda ned den från hemsidan (länk uppdateras) eller få den av oss via e-post.

Hör av dig till oss om du är osäker på vilken av de olika logotyperna som passar eller om du har den senaste versionen.

Vi kan också hjälpa din förening att skapa trycksaker av olika slag.

Inom folkbildningen pratar vi ofta om tre olika verksamhetformer:

1. Studiecirkel/Kamratcirkel
2. Annan folkbildning
3. Kulturarrangemang

Nedan kan du läsa mer om vad som skiljer dessa åt och vilka möjligheter som finns.

Adress: Örngatan 6

Kvadratmeter: 150 ca. Spelyta Bredd 10 Djup 8 (beroende på möblering). 

Kapacitet: upp till 140 personer

Spelyta: Bredd 10 kvm, djup 8 kvm (beroende på möblering). 

Tillgänglighet

• Entré med ramp: Ja
• Antal toaletter: 3
• Tillgänglighetsanpassad toalett: 1
• Hörslinga tillgänglig: Ja
• Nära kollektivtrafik: Ja, vid Redbergsplatsen finns både spårvagn och buss
• Parkering: Nej

Lokalen är lämplig för:

• Föreläsningar 
• Konserter, teater- och dansföreställningar 
• Workshops 
• Möten 
• Filmvisning 

Pris: enligt överenskommelse

Regler: Lokalen lämnas i samma skick som vid ankomst. Teknisk personal kan behöva bokas separat för större produktioner.

Kontakt för bokning: gbg@sv.se

Tillsammans skapar vi möjligheter

De nationella minoriteternas språk och kultur är en del av den svenska kulturen och kulturarvet. Det är viktigt att språken lever kvar. 

Vi vill stärka nationella minoriteter i Gävleborgs län i sitt modersmål, genom att uppmuntra och hjälpa dem erövra såväl det skrivna som det berättande ordet på ett mer fritt sätt. 

Vill du starta och leda en kurs, en samtalsgrupp eller ett språkcafé på ditt modersmål? Välkommen att höra av dig till oss!

SV-skolan är en verksamhet i Malmö för dig som är över 60 år med invandrarbakgrund. Deltagarna på SV-skolan ingår i en studiecirkel som träffas tre gånger i veckan och tillsammans kommer ni överens om vad ni ska göra ihop, till exempel laga mat, vistas i naturen, besöka museum eller gå på föreläsning.

Vi har tekniken och lokalerna oavsett om ni vill hålla era träffar helt digitala eller kombinera fysisk närvaro med digital anslutning. Vi digital mötesteknik och kunskap i att arrangera digitala och hybrida möten. Allt för att bidra till ett smidigt, roligt och inkluderande föreningsliv som öppnar upp för fler att delta. Tillsammans med oss kan ni arrangera digitala (eller hybrida):

• Föreningsträffar
• Studiecirklar
• Föreläsningar
• Samtalsgrupper

Tre föreningar bor och lever i den relativt stora staden Neiva. En förening (Globo Verde) består av ungdomar som studerar på universitetsnivå och som har ett stort samhälls- och miljöintresse. Den andra föreningen från Neiva är en kulturförening med ungdomar som medlemmar. Föreningen (Corporación Alegrias Circenses) verkar i en av de fattigaste stadsdelarna och den ordinarie verksamheten handlar om att lära sig och presentera cirkuskonster samt dans och teater. Den tredje föreningen (AINY) är ett inköpskooperativ som både köper in och förmedlar råvaror från närområdets lantbrukare och bedriver informationsverksamhet om hållbar utveckling.

En av tankarna med projektet är att skapa kontakter och allianser mellan landsbygden och staden. Syftet är dels att kontakterna mellan människor från olika delar av samhället ska bidra positivt i fredsprocessen och dels att lantbrukargrupperna ska kunna sälja sina produkter direkt till grupperna från staden som konsumenter. Ambitionen är att skapa starka band mellan grupperna som leder till skälig betalning till lantbrukarna och rimliga prisnivåer för konsumenterna som också får möjlighet att äta livsmedel som producerats på miljömässigt bra metoder.

Projektet är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan Värmland och bondeföreningen Agromezon i regionen Huila i Colombia med finansiering från Forum Civ.  

Projektet och allt material har producerats med stöd av medel från Forum Civ via SIDA/Sverige men SIDA ansvarar inte för något innehåll för innehållet.

Medverkande

• Marie-Anne Karlsson, utredare Socialstyrelsen
• Indira Beharic, föräldrarådgivare och dialogsocionom Malmö stad
• Emma Söderström, samordnare Dialogsocionomerna Malmö stad
• Tatjana Ristovski, verksamhetsledare Internationella Kvinnoföreningen Malmö
• Ursula Savonious (L), andre vice ordsförande arbetsmarknads- och socialnämnden Lunds kommun och politisk sekreterare Malmö stad.

Samtalet leds av Rebecca Sjöstrand, utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolans regionförbund i Skåne.

Kulturhuset blev erkänt av Göteborgs stad i mars 2025.

Göteborg, 25 mars. Studieförbundet Vuxenskolan i Göteborg har beviljats 1,8 miljoner kronor av Göteborgs Stad för att utveckla Sveriges första kulturhus för, av och med nationella minoriteter. En unik mötesplats för för att främja kultur, språk och gemenskap.

Kulturhuset hade den officiella invigningen på Redbergsteatern den 4 september 2025. Se bilder från arrangemanget här.

Vill du följa kulturhusets nyhetsbrev klickar du på länken här.

Läs mer om kulturhuset på vår egen webbsida: Klicka här för att öppna natminkulturhus.se

Vi har workshops, hantverksgrupper, föreläsningar, drop in-slöjd i allt från tälja och sticka till återbruk och mycket annat.