I fyrtio år har Marianne Gustavsson i Gävle lett cirklar i släktforskning. 1986 startade hon sin första cirkel i SV i Gävle och sedan blev hon fast. 

— Det min avkoppling! När jag går hemifrån för att leda cirklar kopplar jag av, då är det folkbildning och släktforskning som gäller, berättar Marianne Gustavsson. 

Det hela började med att Mariannes mamma ville veta mer om sin pappas släkt. Pappan hade dött när Mariannes mamma var tre månader gammal och familjen hade begränsade kunskaper om den sidan av släkten. Mammans fråga gjorde Marianne nyfiken och hon anmälde sig till en cirkel i släktforskning. Det här var i början av 1980 talet och cirkeln satte igång ett intresse för släktforskning  hos Marianne som står sig än idag. 

— Jag gick flera cirkelledarutbildningar, bland annat en utbildning som släktforskarförbundet anordnade och i Ramsele gick jag Riksarkivets utbildning i SVAR som de också anordnade. Där jag lärde mig att hantera mikrokort  

Till slut fick Studieförbundet Vuxenskolan upp ögonen för Marianne genom Gästriklands genealogiska förening. De kontaktade henne och frågade om hon kunde tänka sig att leda några cirklar i släktforskning – det var 1986. 

Mo&RE Ideell förening, i samverkan med SV Örebro län, drev projektet "Care - Ukraina" med en integrerande utbildningsinsats där målet var att öka deltagarnas attraktionskraft på den svenska arbetsmarknaden. Projektet medfinansierades av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden. 

Projektet har haft som syfte att underlätta etablering på arbetsmarknaden för ukrainska flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet. I projektet har vi bland annat erbjudit kompetenshöjande insatser i svenska språket, studie- och yrkesvägledande insatser, företagsbesök samt hälsofrämjande insatser.

Vi har arbetat med tre grupper om totalt 42 deltagare och strax över 30 procent har gått vidare till jobb eller utbildning.

– Föreningen MO&RE har goda kunskaper och erfarenheter av arbete med att förflytta individer närmare studier och arbete. SV Örebro län har sedan

tidigare stor erfarenhet av att undervisa i svenska och samhällskunskap för nya i Sverige. Genom samverkan kunde vi komplettera varandras kompetenser på ett bra sätt som gav deltagare en bred plattform som underlättar inträde på arbetsmarknaden, säger projektledare Hannes Nordgren.

Projektet finansierades av Europeiska Socialfonden och drevs av Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala län från 1 september 2022 till 30 september 2023. 

Syftet med projektet var att underlätta för ukrainska flyktingar i Uppsala län som omfattas av massflyktsdirektivet att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden och bli socialt delaktiga samt med hänsyn till deras psykiska hälsa.

Syftet med CARE Träffpunkt Ukraina har varit att skapa verksamhet för ukrainska flyktingar som är öppen för alla och kombinerar språkträning, sociala aktiviteter/gruppstöd, samhällsorientering, nätverkande och arbetsmarknadsåtgärder.

Projektets övergripande mål var att fler kvinnor och män som omfattas av EU:s massflyktsdirektiv får ta del av insatser för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden och övergå till arbete eller utbildning alternativt förflyttar sig närmare arbetsmarknaden genom att få förutsättningar att söka arbete eller utbildning, samt att synliggöra arbetsmarknaden ur ett jämställdhetsperspektiv.

Arbetet var att påvisa arbetsmarknadens faktiska bredd för deltagarna genom att medvetengöra och uppmuntra till att reflektera över könsroller som kopplades till vissa yrken i samhället ”en jämnare könsfördelning på arbetsmarknaden minskade risken att utsättas för diskriminering”. Projektets syfte grundade sig i visionen att kvinnor och män skulle ha lika stor makt att forma samhället och sina egna liv. Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala län har varit projektägare och projektet har genomförts i samarbete med Föreningen Refugee Support Uppsala, som består av ett nätverk av volontärer som har skapat en omfattande verksamhet för att bemöta flyktingströmmen i Uppsala och som har direkta ingången till målgruppen. Övriga samverkanspartners har varit Uppsala kommun, Håbo kommun, Enköpings kommun och olika aktörer i civilsamhället som idag arbetar för att ta emot asylsökande och nyanlända. Bland dessa finns NybyVision och Föreningshuset Kontakten.

Inför projektstarten hade vi identifierat följande huvudproblem för målgruppen:

• Isolering och socialt utanförskap.

• Mammor har svårare att hinna lära sig svenska och komma in på arbetsmarknaden på grund av att de är ensamma föräldrar med sina barn här i Sverige.

• Psykisk ohälsa.

• Personer med andra funktionsnedsättningar än psykisk ohälsa.

• Fattigdom.

• Målgruppen saknar självförtroende för att söka arbete på grund av dåliga språkkunskaper.

Projektmålen handlade om bättre språkkunskaper, högre sysselsättningsgrad och ökat social delaktighet bland kvinnor och män som omfattas av massflyktsdirektivet för att påskynda integreringen i det svenska samhället.

Vi har genomfört följande insatser för att nå våra gemensamma mål:

SV har skapat flera träffpunkter i Uppsala län, bland annat i Uppsala, Enköping, Håbo samt Älvkarleby kommun med huvudverksamheten i centrala Uppsala.

Träffpunkterna har fungerat som nav för att målgruppen kunna skaffa sig sociala kontakter, få psykosocialt stöd, få språkkunskaper, få hjälp med myndighetskontakter och att få mer kunskap om och ingångar till den svenska arbetsmarknaden.

Utöver detta krävs det ett professionellt nätverk, kunskap om hur man skriver professionella ansökningshandlingar, coachning/vägledning och möjlighet till studiebesök samt praktikplats. Detta är vad vi kunnat erbjuda målgruppen.

Vi har därför i projektet arbetat för att ta fram gemensamma synsätt och rutiner, detta för att effektivisera deltagarnas väg in på arbetsmarknaden. Projektmedarbetarna har utgått från individens förutsättningar, gjort individuella planeringar utifrån individens behov och mål. Vi har varit ett personligt stöd med löpande uppföljningar under inskrivningstiden i projektet. Detta för att hitta vägar till individens etablering på arbetsmarknaden. Genom ett nära samarbete med personalgrupperna som har arbetat med målgruppen har vi lyckats hjälpa de som saknar sysselsättning att aktivera sig.

Vi har kunnat erbjuda våra deltagare stöd genom följande:

• Språkundervisning i svenska och engelska.

• Jobbcoachning, CV skrivning och intervjuträning.

• Socialorientering och samhällsinformation.

• Stöd för psykisk hälsa.

Detta tillsammans med de horisontella principerna har legat till grund för vårt arbete. Genom att alltid göra en kartläggning med våra nya deltagare har vi tagit reda på om de har speciella behov och vi har alltid funnit en lösning så att de har kunnat delta på våra lektioner. Vi har alltid anpassat undervisningen så att den ska tilltala både män och kvinnor.

Projektmedarbetarna har gått utbildning i jämställdhet, tillgänglighet, icke diskriminering och hållbar utveckling.

Vi har alltid fokuserat mer ingående på fyra horisontella principer och vad vi kan förbättra och utveckla i verksamheten, exempelvis:

• Hur bemötandet ser ut utifrån deltagarens svårigheter, reflekterande.

• Hur agerar vi utifrån ett icke diskriminerande förhållningssätt?

• Hur kan vi bli bättre?

• Har projektet en bredd av arbetsuppgifter som möter upp varje deltagare utifrån att alla ska kunna delta oavsett funktionsförmåga?

• På vilket sätt är verksamheten tillgänglig? Vad behöver utvecklas? Behandlar vi alla lika utifrån kön? På vilket sätt gör vi det?

Utfallet blev 50 personer som fick arbete, praktik och 34 har påbörjat högre studier. Totalt 84.

Utrusning

Det finns 3 toaletter vid entrén varav en är större som har dusch.

Hjärtstartare finns vid entrén.

Det finns wifi.

Alla rummen har en stor skärm att koppla upp sig till.

Vissa rum har även en whiteboard.

Tillgänglighet

Lokalerna ligger på plan 1.

Det finns trappor upp och en mindre hiss.

Hissen har plats med en mindre rullstol.

Kommunikationer

T-bana gröna linjen till Medborgarplatsen.

Jag skrev självbiografin Påtvingat Liv som kom ut 2011 på dåvarande Bra Böckers förlag. Den finns nu utgiven som ljudbok på Storytel och som pappersbok på BoD.

Boken har använts på många universitet som underlag för uppsatser för hur det påverkar barn att utsättas för sexuella övergrepp i barndomen. I mitt fall som utlandsadopterad från Finland till en familj där mannen var pedofil.

Har också deltagit i Statens Vanvårdsutredning.

Jag intervjuades av Malou i TV4, när boken kom ut och även deltagit i TV i Helsingsfors. 

Jag fick Hedersomnämnande 2016 i Tempo Dokumentär Festival för min självbiografi med tillhörande motivering av juryn.

Föreläsare: Taina Adolfsson

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: Taina.Adolfsson@hotmail.se alt. 072-738 62 72

Genomför föreläsningar i: Hela Kalmar län

Utgår från: Oskarshamn

F-skatt: Nej

Arvode: Enligt överenskommelse

• Pyttejazz, 5 år