Vårens festligaste show!

Tre nummer från respektive ort möts.

Lördag 24 maj 2025

Kl. 15.00–17.00

CFL, Söderhamn.

Det är gratis entré.

Ta chansen att uppleva artisterna som bjuder på sina talanger!

Kom och njut av sång och musik, stötta och heja på talangerna och njut av gemenskapen och glädjen!

Söndag 18 maj kl. 15.00–17.00

Kulturhuset Bollnäs, Stora scenen.

Du behöver inte anmäla dig, det är bara att komma. 

Dag: Söndag 11 maj.

Tid: 15.00-17.00

Plats: Kulturens Hus, Röda Rummet. Söderhamn.

Du behöver inte anmäla dig, det är bara att komma. 

Lördag 3 maj 

Kl. 15.00–17.30

Plats: Hedvigslundskyrkan, Liljevägen 3, Gävle.

Du behöver ingen biljett. 

Det är gratis inträde.

Fika finns att köpa på platsen.

Parkering för bilen finns bredvid och bakom kyrkan. 

Det går bra att åka buss nr 4. Gå av bussen på busshållplats Hedvigslund.

Är du musikproducent och beat maker så ska du absolut anmäla dig till tävlingen för att visa upp din talang på scenen där du har chansen att imponera på domarna och publiken och ta dig vidare till finalen där du tävlar om 1:a, 2:a. & 3:e pris. Klicka på länken för att komma till anmälan.

Utforska din musikaliska talang och låt den blomstra hos Studieförbundet Vuxenskolan Västmanland!

Våra kurser i instrumentlära, sång och andra musikämnen erbjuder en unik möjlighet att utveckla dina färdigheter och upptäcka nya passioner. Oavsett om du är nybörjare eller erfaren musiker, så finns det något för alla i vår mångsidiga kursutbud.

Ta del av vår professionella handledning, inspirerande gemenskap och möjlighet att uttrycka dig genom musiken. Anmäl dig idag och låt oss tillsammans skapa vackra harmonier och minnesvärda musikaliska stunder!

Klicka på länken och se hela vårt utbud inom musikverksamheten. (listan uppdateras löpande så se till att kolla av med jämna mellanrum).

Skogen är ett av våra mindre rum som ligger placerat precis vid vår entré. Rummet har ett glasparti mot entrén och delar av den gemensamma sällskapsytan. Ljust och trevligt med uppsikt över entrén.

Sittplatser

• 6–10 sittplatser 

Utrustning

• Whiteboard
• Tillgång till portabel storbildsskärm

1. Välkommen, nu börjar vi! 

2. Artisterna uppträder. 

3. Musikunderhållning och du kan köpa fika. 

4. Juryn delar ut pris till alla artister. Juryn berättar vad varje artist är väldigt bra på. 

5. Vi applåderar alla artister och sjunger en sång tillsammans. 

6. Finalen är slut. Då går vi hem.

Bildspelsvisningar (bildspel är bilder som visas med projektor på duk med inspelad speakerröst och ibland lite musik till).

HÄRJEDALENS MÄRKLIGASTE PLATSER

Vi bestiger flera fjälltoppar som bjuder på oväntade överraskningar. Vi går också en dryg mil ut i vildmarken för att leta upp en bergsgrotta där en man bodde ensam i 12 år. Ett unikt fynd gjordes i en vedskrubb i en kyrka, ett fynd som visade sig vara tusen år gammalt. Vad kan det ha varit? Vi letar även upp en unik fiskart som har levt instängd i en liten ravin sedan istiden, helt isolerad från omvärlden. Ett annat urtidsdjur som vi också tittar närmare på är myskoxarna i västra Härjedalen. Och varför finns det en staty av en känd svensk långt ut i ödemarken, där ingen bor? Det får vi svar på i programmet, samt att vi besöker många fler märkliga platser som inte nämnts här.

JÄMTLANDS MÄRKLIGASTE PLATSER

Vi besöker 18 kända och okända platser som var och en bjuder på originella upplevelser. T.ex. Döda fallet, Tännforsen, Spökprästgården i Borgvattnet, Thailändska paviljongen, Mus-Olles museum, Blinda dalen, Glösa älgrike, Sveriges äldsta arvegård m.m.

VÅRA BEVINGADE VÄNNER

Ett bildspel för naturintresserade. Jag berättar och visar bilder från möten med fåglar och fjärilar, om deras levnadssätt och egenheter. Ur innehållet:

Talgoxarna som tiggde mat på mina axlar

Fåglar som dricker sig fulla på jästa äpplen

Jagad av en spelgalen tjädertupp

Den orädda jaktfalken

Berguven som bodde i ett sågverk

Fjärilen som har världsrekordet i långflyttning

Fjärilsarten som totallurade vetenskapen

m.m.

NATT I NATUREN

Ett bildspel om vad som tilldrar sig ute i naturen under dygnets mörka timmar, från solnedgång till soluppgång. Vi träffar på älgar, brunstiga kronhjortar, ugglor, månförmörkelser, kometer, stjärnfall, nattlysande moln, skogsrået och många andra märkvärdiga ting.

AZORERNA

Azorerna är ett naturparadis ute i Atlanten. Vi besöker vulkankratrar, djungelvattenfall, åker på båtsafari och tittar på delfiner och kaskelotter, badar i en tropisk oas m.m.

SMÅLANDS MÄRKLIGASTE PLATSER: JÖNKÖPINGS LÄN

Vi besöker guldvaskningen i Ädelfors, gör en mystisk tur långt in i Kleva gruva, vandrar igenom Skurugata med sina 30 meter höga bergväggar, vi testar om det går att rubba den 260 ton tunga Runkesten med bara muskelkraft, för att till slut besöka en plats som rankas Topp 3 bland de märkligaste platserna i hela Sverige.

SMÅLANDS MÄRKLIGASTE PLATSER: KALMAR LÄN

Jag besöker och berättar om några ovanliga platser i Kalmar län. Några är nog kända av allmänheten, medan några kanske är mer okända. Jag avslöjar inte i förväg vilka platserna är.

SVALBARD – EN ARKTISK RESA

Bilder från en resa med expeditionsfartyget Origo runt den arktiska ögruppen Svalbard. Vi tittar på närgångna isbjörnar, Svalbardsrenar, arktiska fåglar och blommor, besöker både norska och ryska bosättningar och lär oss om Svalbards historia.

I 30 år har jag rest runt och visat bildspel hos föreningar och företag, det har blivit flera hundra visningar genom åren. På 1990-talet köpte Norska Turistbyrån in delar av mina Norgebildspel och visade på stora mässor ute i Europa, som reklam för Norge. 1997 fick jag som förste svensk utmärkelsen ”Årets Nordmann” av den norske ambassadören, för mina bildspel.

Mycket mer om mig och mina bildspel finns att läsa på min hemsida www.sylvansfoto.se

Föreläsare: Leif Sylvan

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: leif.sylvan@outlook.com alt. 070-593 88 71

Genomför föreläsningar i: Hela Kalmar län

Utgår från: Ankarsrum

F-skatt: Ja

Arvode: 2000kr. Reseersättning tillkommer.

Lokala skolnämnder har sedan kommunaliseringen av skolan en ökad makt för den lokala skolan och kvaliteten och likvärdigheten för den. Med detta följer ett stort ansvar. Som medborgare och lokalpolitiker är det därför viktigt att ha kunskap om skolfrågor, regelverk och de lokala förhållandena. Vi måste veta vilka frågor som är viktiga och vilka vi vill driva lokalt.

Mål:

Målen med studiecirkeln är att

·       ta fram ett förslag till skolprogram för Mjölby kommun.

·       ge förslag till större förändringar i statens styrning av skolan.

Träff 1: Politisk styrning av skolan (23/9)

Vi bjuder in en medarbetare från utbildningsdepartementet. Vi lär oss hur nämndarbetet går till och diskuterar vad vi som politiker kan vara med att styra samt vilket ansvar vi har som lokalpolitiker. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Skola förr och nu – skillnader?

·       Vad får man och vad får man inte göra som ansvarig nämnd?

·       Hur kan nämnden göra för att få ut sina frågor i verksamheten?

·       Hur kan nämnden systematiskt följa upp sina aktiviteter så att man ser att det gett resultat?

·       Vilken roll har förvaltningschefen?

·       Hur kan samarbetet med andra nämnder se ut (social-, näringslivsnämnd mm)?

Träff 2: Skolans inre arbete (7/10)

Vi bjuder in en rektor. Vi diskuterar rektorns och lärarens roll, uppdrag och förutsättningar. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Vad är rektorns och lärarnas huvudsakliga uppgift?

·       Vilka förväntningar kan man ha på rektor och lärare? Hur kan man stötta?

·       Vilka är de största möjligheterna respektive hindren? Vad behöver förbättras?

·       Hur kan skolan göra för att stötta och utmana elever? Hur arbetar man med utslagning?

·       Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete, ex vis kost och rörelse?

·       Hur hanterar man föräldrar?

·       Hur kan man främja närvaro?

·       Pojkars och flickors förutsättningar?

Träff 3: Elever med behov av stöd (21/10)

Det är alltför många elever som slås ut i skolan idag och därför får det kämpigt senare i livet. Vi bjuder i Mjölbys KAA (kommunalt aktivitetsansvar) och en kurator, som tar hand om de ungdomar mellan 16 och 20 och som inte går på gymnasiet (idag c:a 80 ungdomar). Många av dessa har dåliga erfarenheter av sin skolgång. Vi diskuterar hur vi kan ta hand om dessa elever och ungdomar innan det gått så långt att de känner sig utanför systemet. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Vad beror det på att elever blir utslagna?

·       Hur kan skolor och politiker arbeta för att förbygga utslagning?

·       Hur kan vi följa upp detta arbete i ett tidigt skede?

·       Läxor, lovskola och läxhjälp?

·       Samarbetet soc-skola?

Träff 4: Centerns skolprogram (4/11)

Vi bjuder in Centerpartiets talesman för skolfrågor. Vi diskuterar och lär oss mer om Centerpartiets nationella skolprogram. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Vilken värdegrund bygger Centerpartiets skolprogram olika delar på?

·       Vilka frågor är specifikt Centerfrågor? Hur kan man se på dem? Hur arbetar man med dessa frågor centralt.

·       Vinstuttag, landsbygdsskolor, fria skolvalet, kommunalt styre, skillnader i landsbygd och stad, betygssystemet mm

·       Borde vi hitta andra frågor att driva? Hur kan C profilera sig inom skolpolitiken?

·       Vilka frågor vill vi skicka uppåt i Centerpartiet?

Träff 5: Vi skissar på ett eget skolprogram för Mjölby (18/11)

Vi bjuder in Motalas Centerparti som gjort ett eget skolprogram. Vi går igenom Handslag Mjölbys skolöverenskommelse och mål och vi diskuterar och prioriterar vilka mål vi vill ha och vilka metoder som kan vara lämpliga. Vi blir konkreta. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Vilken skillnad kan vi göra i Mjölby? Exempelvis arbetsmarknadens roll, flerlärarsystem, elevtapp på gymnasiet m.m.

·       Vad behöver vi sätta ökat fokus på?

·       Hur kan vi profilera oss som ett skolparti?

·       Vilka bör vara våra mål med skolan i Mjölby?

·       Hur kan vi driva våra frågor?

I vår värdegrund kan man läsa att vi står för alla människors lika värde och vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet.

Med detta i åtanke så faller hela vår verksamhet inom ramen för de olika globala målen. Men vissa delar jobbar vi lite extra med och vi kommer arrangera olika events med koppling till detta. Mer information om dem kommer här nedan.

Adress:

Brahegatan 11

415 16 Göteborg

Yta: 514 kvm

Antal rum:

En stor sal med gradäng för 80 personer. Vid entrén finns en ”lucka” för biljettförsäljning samt ett förråd för privat bruk. Lokalen har kapacitet för max 350 personer.

Utrustning

• Ljud
• Ljus
• Filmduk
• Projektor

Notering: Ljud, ljus och projektor är av äldre karaktär.

Lämplig för

• Föreläsningar
• Dans
• Workshops
• Möten
• Filmvisning

Tillgänglighet

Rullstolsanpassning: Begränsad tillgänglighet på grund av trånga utrymmen kring nödutgångar.

Kollektivtrafik

Hållplats: SKF

Spårvagnslinje: 11, 6, 7

Buss: 21, 56, 510

Pris: Enligt avtal

Kontakt: gbg@sv.se

Vi samarbetar med många olika organisationer och privatpersoner, till exempel Attention, Demensföreningar, FUB, Hjärnkoll Gävleborg, Parkinsonföreningar, Sköldkörtelförbundet Gävleborg, RSMH Bollnäs, Svenska Downföreningen, Folkdanslag och Ångestsyndromsällskapet.

Tillsammans med dem skapar vi folkbildande aktiviteter och informationskampanjer, och ett stort och viktigt intressepolitiskt arbete med målgruppen i fokus.

Några exempel på våra samarbeten

• Länets 10 kommuner

• Region Gävleborg

• Äldreboenden

• Träffpunkter

• Omsorgsboenden

• Många olika föreningar

• Privatpersoner

Samarbetet ser olika ut beroende på gruppernas olika behov och möjligheter.

Tillsammans skapar vi det som passar er.

Jag vill få nyhetsbrevet - klicka här

2025

December

November

Oktober

September

Augusti

Juni-Juli

Maj

April

Mars

Februari

Januari

2024

December

November

Oktober

September

Augusti

Juni-Juli

Maj

April

Mars

Februari

Januari

Har du prenumererat och inte hittar ditt nyhetsbrev, kika i din skräppost.

Ordet folkbildning dyker första gången upp i svenska språket 1805 med betydelsen ”förbättring af de lägre classernas uppfostran”. I dag är ordet närmast synonymt med fri och frivillig folkbildning. Folkbildningen består framförallt av ett antal verksamheter och institutioner vid sidan av det formella utbildningsväsendet som alla har rötter i 1800-talet. Fem viktiga grenar har varit läsecirklar, föreläsningsföreningar, folkhögskolor, studieförbund och folkbibliotek.

Gemensamt för den fria folkbildningens olika grenar är att de till stor del bygger på egna aktiviteter och ett icke-auktoritärt förhållande mellan ledare och deltagare. Den fria folkbildningen står för öppenhet och respekt för alla människor, oavsett kön, ålder, religion, etnicitet samt social och ekonomisk bakgrund.

Ämbetsmannen Carl af Forsell grundade Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande 1833 och Sveriges första populärvetenskapliga tidskrift, Läsning för Folket, 1835. Sveriges första föreläsningsinstitut, Stockholms Arbetareinstitut, grundades 1850 av den liberale läkaren Anton Nyström.

De första svenska folkhögskolorna grundades 1868 i Önnestad och Hvilan i Skåne samt i Herrestad i Östergötland. En inspirationskälla var de idéer som formulerades av den danske prästen och författaren N.F.S. Grundtvig på 1830-talet. Fredrika Bremer drev kravet på bättre bildningsmöjligheter för kvinnor. Hennes främsta arvtagare inom kvinnorörelsen var Sophie Adlersparre. På 1860-talet startade hon bland annat söndags- och aftonskola för arbetarklassens döttrar och Stockholms läsesalong för damer.

År 1894 grundades det första svenska studieförbundet, IOGT:s studieförbund. Det var inom IOGT i Lund som socialdemokraten Oscar Olsson (”Olsson med skägget”) startade det som har fått beteckningen ”Sveriges första studiecirkel” 1902.

I mitten av 1800-talet började folkrörelsebibliotek och kommunala sockenbibliotek skapas som lånade ut böcker utan avgift. År 1900 grundades Föreningen för folkbibliotek och läsestugor av bland andra liberalerna Knut Kjellberg och G.H. von Koch. Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt (LKPR) bedrev ett omfattande bildningsarbete. Martina Bergman-Österberg gjorde en stor donation till LKPR för upplysningsverksamhet bland landsbygdens kvinnor. Sammanlagt 150 000 kvinnor genomgick de Bergman-Österbergska samhällskurserna, som startade 1912. Där fick de undervisning i kommunal- och statskunskap samt i sociala frågor.

Genom det nya projektet Min Rätt stärks kunskapen om demokrati också under åren mellan valen. Projektet, som pågår mellan 1 januari 2025 och 31 december 2027, ägs av SV Regionförbund Västra Götaland och finansieras av Allmänna arvsfonden.   

- Det är viktigt att vår målgrupp får möjlighet att förstå hur demokratin fungerar i praktiken och hur man själv kan påverka politiker och beslutsfattare där man bor. Min Rätt ska bidra till både kunskap och verktyg för att det ska vara möjligt, säger Richard Forsberg, Min Rätts projektkoordinator tillika teamledare för alla projekt som drivs av SV Regionförbund Västra Götaland.   

Idén till Min Rätt växte fram ur dialoger med deltagare i Mitt val, medlemmar i FUB och Inre ringen.  Många uttryckte en önskan om att vilja fortsätta prata om demokrati även när det inte var valår, och det blev startskottet till det nya projektet.   

- Vi vill skapa ett forum där frågor om rättigheter, inflytande och delaktighet blir tillgängliga. Det kan handla om ”stora” frågor som hur du engagerar dig i ett parti, men också om vardagsnära situationer: Vad gör jag om jag inte får ta emot min partner på mitt boende? Vilka rättigheter har jag då?, berättar Richard Forsberg. 

- Det är en historisk händelse när det första Studieförbundet Vuxenskolans Lättläst-pris nu delas ut. Att få vara en liten del i detta är något jag känner stor ödmjukhet inför men också ett ansvar. Med priset vill vi lyfta fram den bredd och kvalitet som finns inom svensk lättläst litteratur. Det visar inte minst den stora variationen bland de nominerade böckerna juryn hade att ta ställning till, säger Per Lodenius, ordförande i juryn.  

- Jag är så glad, stolt och tacksam över detta! Det känns helt fantastiskt och lite overkligt, säger Åsa Storck.   

Åsa Storck är bibliotekarie och författare till ett sextiotal titlar, med tonvikt på lättlästa böcker. Återkommande för Åsas böcker är berättelser om utanförskap och om modet att våga fast man är riktigt rädd. Hennes förmåga att med ett enkelt språk ladda vardagliga situationer med innehåll och spänning lockar till läsning.    

- Priset är en bekräftelse på att lättläst litteratur är viktig, inte bara som brukslitteratur utan att den har ett alldeles eget konstnärligt och litterärt värde, säger Åsa Storck. 

- Bra lättläst litteratur kan vara som lyrik: varje ord är viktigt och värdefullt. Och så är jag ju förstås alldeles extra glad över att just jag fick priset, av alla författare som skriver lättläst i Sverige, avslutar Åsa Storck.   

Juryns motivering

”Kramar och brev händer här och nu. Det finns en stor igenkänning i en situation som kan vara av avgörande betydelse i livet. Vi känner med Simon, hans problem och relationer. Det är skickligt att kunna berätta så mycket i en så kort text. Att göra det med det enklaste språket är kärnan i lättläst och att nå läsarna där de befinner sig. Kramar och brev är en finurlig och överraskande historia fast den hör till vardagen. Det finns en smart krok som driver berättelsen genom hela boken. Vad betyder det egentligen när man skriver ”kram”?  
Därtill vill juryn gärna framhålla den höga kvalitén på illustratören Fredrika Ottossons bilder.”  

Läs pressmeddelandet här.

Han är endast 27 år gammal men Faraah Mohamud i Färgelanda har redan hunnit med att göra avtryck på civilsamhället och föreningslivet i Västsverige, bland annat som ledamot i lokal styrelse för Studieförbundet Vuxenskolan. I Centerpartiet har han en framträdande position genom flera tunga uppdrag, bland annat i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige där han är andra vice ordförande. Han är också ledamot i utbildningsnämnden.  

Redan 2007 inledde han sin karriär inom SV med ett ungdomsprojekt för Stockholm/Uppsala. Efter det har han arbetat på både kommun- och regionavdelningar för att till slut landa på förbundskansliet. Där har han blivit kvar och under åren haft flera positioner, bland annat som strateg. Sedan slutet av 2023 har Linus Olofsson varit tillförordnad förbundschef efter Johan Fyrberg som då valde att gå vidare till en annan organisation. Privat bor Linus Olofsson i Gnesta med fru och tre barn och den 21 maj blir han ordinarie förbundschef för Studieförbundet Vuxenskolan.

Vad fick dig att vilja bli förbundschef för SV?

Det är ju en spännande tid som både folkbildningen och SV är i, så det är klart att jag känner att jag attraheras av utmaningen och vill vara med och driva SV i en tid där både synen på studieförbunden och förutsättningarna förändrats drastiskt. Jag ser också att behovet av folkbildning och att de insatser vi gör är till nytta för hela samhället på olika sätt.

- Sen går vi nu in i en stor strukturell organisationsförändring där vi behöver utveckla vår organisation för att bättre passa in i samhället men också i relation till de målsättningar vi har. Det är faktorer som sammanfaller under samma tid på ett spännande sätt och det är ju en del av att jag vill leda SV under denna utveckling.

Vad är SV för dig?

- Bland annat våra cirkelledare som ju har en dubbelfunktion i organisationen. De är både bärare av en pedagogik och en kunskap som de vill ge av. Det finns en enorm glädje och engagemang i att sprida den vidare. De är också en hörnsten i vår verksamhet och en förutsättning för att en studiecirkel över huvud taget ska kunna bli av.

- Men det vi framför allt jobbar med är ett engagemang bland människor. Vi är ju i engagemangsbranschen, så att säga. Våra cirkelledare och våra förtroendeledare är engagerade. Vi jobbar ihop med andra föreningar som har ett stort engagemang och det tänker jag att vi har stor vinning av att jobba mer med och nyttja på bästa sätt tillsammans.

Regeringens neddragningar av statsbidragen vittnar om en förändrad syn på folkbildningen. Hur viktiga är egentligen studieförbunden i dagens samhälle?

- Vi är en jätteviktig resurs och många gånger är vi den stöttande organisationen som står ett steg bakom och där den som frontar och syns kanske är någon annan bland våra samverkans- och medlemsorganisationer. De gör insatserna medan vi står för strukturen och administrationen. Men också i att hålla handen och vara det coachande stödet.

- Jag tror att vi många gånger har en mycket större funktion än vad vi själva stoltserar med och vad samhället runt omkring inte vet om. Vi själva ser det, men vi är så måna om att lyfta den vi jobbar tillsammans med att vi ofta degraderar vår egen insats.

Tycker du att ni inom SV borde slå er på bröstet lite oftare?

- Ja, det skulle jag vilja säga och det blir ganska tydligt när man möter enskilda politiker som i sin inledning kan vara ganska kritiska och ifrågasättande kring folkbildning. Men när vi börjar prata om vad det faktiskt är vi gör, då är de väldigt måna och vänder fot direkt. Jag tror att en del kritik och faktiskt också underlag till beslut till viss del har baserats på en felaktig bild av folkbildningen.

- Vi behöver jobba mycket mer med att visa på insats och vad det skapar för effekt och berätta om människans och samhällets rörelse och utveckling. 

En del beskriver studieförbunden som en organisation där handarbetande tanter och kulturutövare samlas och får bidrag för sin hobby. Tycker du att det är en rättvis bild av SV:s verksamhet?

- Om vi ska jobba med integration av nyanlända och ha verksamhet där personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna utöva kultur kan vi inte stänga in dem i en egen bubbla. De handarbetande tanterna och andra kulturskapande grupper är också en del av vårt uppdrag, de gör också bildningsresor och vi behöver inte ställa de här grupperna mot varandra utan fundera på hur vi kan låta dem bidra tillsammans för sin och varandras utveckling.

- Lyckas vi med det kommer vi att få se en större bredd av vår verksamhet och det, tänker jag kommer att ge ett ännu större värde, inte bara för den enskilde deltagaren i respektive grupp men också för samhället.

Vilken roll tror du studieförbunden kommer att ha i samhället i framtiden? Redan nu kan man ju se att de spelar roll. Ett exempel är det beredskapsarbete med Sveriges bygdegårdar som pågår just nu.

 

- Jag tror och vill att vi ska vara en naturlig samarbetspartner både för kommuner, regioner och föreningar inom våra profilområden. Landsbygden är ju ett jättetydligt exempel där vi inte bara har den vardagliga studiecirkelverksamheten, vi finns också där om det händer något akut eller oförutsett. Vi har kontakter och lokalkännedom och kan gemensamt lösa utmaningar som kan uppstå.

- Så länge vi har en lokal med verksamhetsutvecklare och pedagoger så finns utrymme att ta sig an större uppdrag när det händer särskilda grejer. Det är också det vi vill få in i den nya organisationsförändringen, att skapa den resiliensen som vi kallar det i våra strategiska dokument. Att vi skapar en organisation som ger utrymme för det oväntade så att vi inte blir en superslimmad kortsiktig projektinsats.

Var tror du att SV är om fem år?

- Jag tror att våra fyra profilområden kommer att vara en stor del av det som är Studieförbundet Vuxenskolan. Att det kommer att finnas ett stöd ekonomiskt och ett förtroendekapital till vår typ av verksamhet. Jag tror att man kommer att se att vi kan i SV kan göra skillnad.
 

- Alla fyra är på pricken områden där det behöver samlas resurser och insatser, det vet både vi och samhället runt omkring oss. Och med den utvecklingen vi nu ser, där ekonomin blir tuffare och många kommuner och regioner behöver prioritera så tror jag, och vill tro att det är de här profilområdena som kommer att vara kommunernas prio.

I både egen och i SV:s regi åker han land och rike runt och föreläser för fullsatta hus om hur vi bör förbereda oss för eventuellt krig eller kris. Vi har träffat honom för att fråga varifrån intresset kommer och för att få värdefulla tips om vad som är viktigt att ha hemma om det värsta skulle inträffa.

Som barn växte Patrick Sellman upp på en gård. Hans pappa var reservofficer och höll koll på att lagren hemma var fyllda och Patrick, van som han var vid att det alltid fanns resurser, funderade inte så mycket på vad som skulle ske om lagren tog slut.  Med åren hamnade han själv inom det militära. Han gjorde värnplikten på jägarbataljonen, där han tränades i förberedelser och taktik för att i månader kunna ligga ute i skogen.

Några år innan vi gick med i EU fick Patrick Sellman en dotter och i samband med det började han på allvar fundera på vad som skulle kunna hända om krisen kom.

Mo&RE Ideell förening, i samverkan med SV Örebro län, drev projektet "Care - Ukraina" med en integrerande utbildningsinsats där målet var att öka deltagarnas attraktionskraft på den svenska arbetsmarknaden. Projektet medfinansierades av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden. 

Projektet har haft som syfte att underlätta etablering på arbetsmarknaden för ukrainska flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet. I projektet har vi bland annat erbjudit kompetenshöjande insatser i svenska språket, studie- och yrkesvägledande insatser, företagsbesök samt hälsofrämjande insatser.

Vi har arbetat med tre grupper om totalt 42 deltagare och strax över 30 procent har gått vidare till jobb eller utbildning.

– Föreningen MO&RE har goda kunskaper och erfarenheter av arbete med att förflytta individer närmare studier och arbete. SV Örebro län har sedan

tidigare stor erfarenhet av att undervisa i svenska och samhällskunskap för nya i Sverige. Genom samverkan kunde vi komplettera varandras kompetenser på ett bra sätt som gav deltagare en bred plattform som underlättar inträde på arbetsmarknaden, säger projektledare Hannes Nordgren.

I projektet ”Hundra år i Sverige” har fritidsverksamhet genomförts med drygt 200 barn och unga i Örebro län. Projektet har skapat förutsättningar för ett inkluderande fritidsliv där alla barn och unga deltar på sina egna villkor.

Fritidsaktiviteterna har utgått från temat "Hundra år i Sverige" med nedslag i dåtid, nutid och framtid. Vi har använt en upplevelsebaserad pedagogik för att alla ska kunna delta, och all verksamhet har utgått från tre ledord: integration, demokrati och empowerment.

I projektet har vi haft dialog med Region Örebro län och kommuner kring hur vi tillsammans kan bidra till ett inkluderande fritidsverksamhet i länet. Läs mer om det nedan.  

Välkommen att utforska och uppleva musikteatern med oss, där vi skapar minnesvärda upplevelser i en miljö där unga kan växa och utvecklas i en trygg och stödjande gemenskap.

Plats: Huddinge Aulan, Gymnasievägen 1, Huddinge

WORKSHOPS I DANS FÖR DIG SOM FLYTT KRIG

Genom att dansa kan du uttrycka dina känslor och kommunicera med andra – även om ni inte talar samma språk. Vi erbjuder dig som har flytt från krig möjlighet att prova på dans i en trygg miljö tillsammans med andra. 

ALLA ÅLDRAR ÄR VÄLKOMNA

Många äldre lever i ett digitalt utanförskap, vilket påverkar vardagen i ett samhälle där mycket sker digitalt. Allt från att boka tider, deklarera och betala räkningar, till att hålla kontakt med barn och barnbarn.

I projektet skapar vi trygga mötesplatser med ett gemensamt lärande där ingen fråga är för dum för att ställa. På så sätt vill vi bidra till digitala seniorer som vill, vågar och kan delta i ett samhälle där den digitala tekniken rusar fram.

Det funkar – vi har testat!

Projektet bygger på ett pilotprojekt från 2022. Piloten visade att seniorer gärna lär genom samtal i grupp där deras frågor styr innehållet, vilket leder till ökad motivation och gemenskap.

Lärande IT-samtal, stöd till seniorgrupper

Projektet Lärande IT-samtal, stöd till seniorgrupper drivs av SeniorNet Örebro, i samverkan med Örebro kommun och SV Örebro län. Med finansiering från Arvsfonden.

Illustrationen är AI-genererad.