Snabb äppelkaka i panik/när du får oväntat besök.

Sätt ugnen på 175°C

(4p) 

Ingredienser:

5 äpplen 

½ pkt pepparkaksmix 

25-50gr smör 

Gör så här: 

Skala, kärna ur, skiva äpplena och lägg i eldfast form. Strö över pepparkaksmixen. Hyvla smöret med osthyvel och täck all pepparkaksmix noga.

Grädda mitt i ugnen tills den fått fin färg, ca 20 minuter. Servera med vaniljsås eller vispgrädde.

Kicki Stål

Berätta om dig själv och din bakgrund, hur hamnade du på Studieförbundet Vuxenskolan? 

Jag jobbade på Fryshuset i många år och där utvecklades min resa till att bli en stark social entreprenör. Jag har fått starta många stora verksamheter med socialt fokus och även jobbat som säkerhetschef med ansvar för olika typer av event. Det var egentligen när jag arbetade som säkerhetschef som jag hittade till mitt intresse av social verksamhet och fick utvecklas till att bli en social entreprenör. 

När jag såg tjänsten om utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolan blev jag nyfiken, då jag drivs väldigt mycket av att få utveckla verksamheter så tänkte jag att det skulle passa mig. Jag var först osäker på om jag skulle passa inom folkbildningen, men ville också testa en ny miljö. Jag undersökte Studieförbundet Vuxenskolan en del innan jag sökte jobbet då det var viktigt för mig att mina värderingar skulle gå i linje med värderingarna på min blivande arbetsplats.  

Vad arbetar du med på SV? 

Jag är utvecklingsledare på enheten kultur och organisation i Stockholms avdelning. Vi jobbar mycket med föreningar, särskilt riktade satsningar samt musik och kulturutbud. Vi har nu även påbörjat ett fokus på samhällsnytta.  

I mitt dagliga arbete så jobbar jag mycket med våra visioner och strategier och försöker ta ner det till kontreka mål och insatser. Utöver det är jag också chef och jobbar i och med det mycket nära mina medarbetare. Jag får också möjligheten att initiera en del satsningar och projekt.  

Vad är det bästa med ditt jobb? 

Det bästa med mitt jobb är att jag får ha ett stort utvecklingsfokus och att jag får arbeta med det på ett fritt sätt. Jag har stort förtroende och mandat från min chef och det uppskattar jag verkligen. Jag känner också att det vi gör bidrar och sätter ett avtryck i samhället. Jag är stolt över det vi gör och jag känner att jag bidrar varje dag till vår samhällsutveckling. 

Vilka utmaningar möter du i ditt jobb? 

Det finns mycket möjligheter med folkbildningsformatet men ibland kan jag känna att vi blir lite låsta av de riktlinjer som vi får inom ramen för vissa satsningar. Vi möter många unga människor i utsatta områden och deras situationer och behov är inte alltid så enkla att man kan formulera ner verksamheten till några få riktlinjer som vi ska förhålla oss till. Det kan vara en utmaning, att hitta en väg framåt som möter både människor och möjligheten att tydligt mäta verksamheten.  

Vilka frågor brinner du extra mycket för? 

Samhällsnyttan och det sociala fokuset som vi har i vår verksamhet ligger mig extra nära hjärtat. Vi har mycket fin verksamhet och tillsammans med olika människor berikar vi varandra.  

Projektet har beviljats finansiering från Postkodlotteriets Stiftelse 2026–2027 med motiveringen: Projektet stärker det samiska kulturarvet och bidrar till ökad förståelse och respekt mellan majoritetssamhället och urfolk. Genom kunskapsspridning och dialog gynnas hela samhället av ett rikare, mer inkluderande och hållbart kulturarv.

Vi intervjuade kommunernas arbetsmarknadschefer, sektorschefer på Arbetsförmedlingen, SFI-anordnare och SO-kansliet för samhällsorienteringen, samt cirka 70 nyanlända i etableringen. I intervjuerna med de nyanlända identifierade vi utmaningar och utvecklingsområden som har betydelse för de insatser som erbjuds under asyltiden.

Intervjuerna med nyanlända:

• Lång väntetid under asyltiden utan kunskaper i svenska eller om det svenska samhället. 
• Avsaknad av målbilder och en oförståelse av sin egen roll i etableringen.
• Bristande planering och samsyn av asyl- och etableringstidens mål och arbetssätt.
• Krockar mellan förväntningar och förutsättningar.
• Heterogen grupp med olika behov och förutsättningar.
• En känsla av att inte kunna påverka sin situation, bland annat gällande undervisning. 
• Saknar stöd i att lära sig att prata svenska och platser för konversation.
• Alla får inte möjlighet att delta i samhällsorienteringen under etableringen.

Tidiga insatser är avgörande

Slutsatserna visar att tidiga insatser under asyltiden spelar en avgörande roll för att motverka utanförskap och ge individerna bästa förutsättningar att rustas inför etableringen. Vår erfarenhet visar att det är viktigt att följa individen genom alla olika insatser, att se hela människan och att anpassa arbetssättet efter individens behov. 

LIMPAN 

LIMPAN är ett samverkansprojekt mellan vård- och omsorgskontoret i Norrköpings kommun och Studieförbundet Vuxenskolan. Projektet bedrivs i dagsläget i två områden i Norrköping. Som en del av arbetet görs ett utskick till alla födda 1953 eller tidigare, i samarbete med andra aktörer som vill bidra till invånarnas välmående. 

Utskicket innehåller information för att inspirera till aktiviteter och gemenskap i närområdet. Det riktar sig till dig som är nyfiken på vad som händer nära dig, funderar på hur du kan må bättre, eller vill veta vilket stöd som finns tillgängligt. Genom att delta i aktiviteter och knyta nya kontakter kan vi tillsammans skapa en bättre vardag för alla. 

Aktiviteter och seniorkoordinatorer 

Studieförbundet Vuxenskolan Östergötland erbjuder vid behov utbildningar inom områden som digitalisering, kulturupplevelser och nya mötesplatser. Målet är att skapa nya sociala sammanhang och erbjuda en känsla av gemenskap – en vän i vardagen. Seniorkoordinatorerna är nu verksamma i Vilbergen och Himmelstalundsvägen/Hagaområdet. 

Seniorkoordinatorerna hjälper till med: 

• Att introducera nya fikakompisar, aktivitetskompisar eller möjligheter till varaktiga vänskaper. 
• Att skapa fler samtalstillfällen eller stöd för att delta i sociala aktiviteter. 
• Praktisk hjälp med mobiltelefoner eller att navigera på internet. 
• Att lyssna på och uppfylla individuella önskemål. 
• Ta vara på möjligheten att delta i aktiviteter och hitta nya sammanhang – tillsammans mår vi bättre! 

Föreningen Skogens medlemmar är framför allt skogsägare, anställda, maskinförare och företagare som ser behovet av en obunden organisation som kan föra skogsbruket framåt genom debatt, utbyte av idéer och nya kunskaper.

Samverkansavtalet mellan SV och Föreningen skogen syftar till att underlätta och stödja regional/lokal verksamhet och arbete för båda parter samt nationell utveckling av skogliga läromedel så att verksamheten inom Föreningen skogen och SV blir mer givande.

Tillsammans med Skogen kommer vi skapa ett nätverk med ambassadörer som kommer bli de kontaktpersoner våra verksamhetsutvecklare kan prata folkbildning med. Just nu planeras en studiehandledning till Gunnar Wetterbergs bok Träd.

Nationell kontaktperson på Studieförbundet Vuxenskolan: 
Jens Öst
jens.ost@sv.se

Vill du vara med och göra skillnad för klimatet och miljön? Plantera träd i SV-skogen!

Sammanlagt har vi nu planterat 2403 träd på totalt 20 gårdar.

Klimatförändringar och global uppvärmning är tydliga tecken på att jorden är i obalans. Den skogsbeklädda ytan i Colombia minskar kraftigt, vilket är bekymmersamt för klimatet då skogen behövs för att binda koldioxid som förhindrar den globala uppvärmningen. Tillsammans med föreningarna APROFRUSA och Grupo Asociativo Alto Troja planterar vi därför träd i SV-skogen i Colombia.

Genom att köpa trädplantor för endast 100 kr per träd hjälper du fattiga familjer på landsbygden i södra Colombia att forma sin egen skog så att de inte behöver avverka träd i regnskogarna för att få virke, stolpar och ved. Samtidigt som du gör en insats för miljön för nuvarande och framtida generationer. De träd du är med och planterar växer upp till fullvuxna träd på bara 15 år.

Kontakta Anders Heimer, anders.heimer@sv.se eller 054-402 01 31 för mer information. 

Vi lägger här ut filmer och föreläsningar som kan vara intressanta att ta del av i debatten om skogen. Dels bifogas länkar till Utbildningsradion samtiden/ UR Samtiden som producerat filmer som också går att se på Kunskapskanalen under april och maj månad 2021. Beskrivande text och länkar för filmerna ses nedan. Vi har också bifogat en länk till ett mycket intressant seminarium som genomfördes i december 2020 på Kungliga skogs och lantbruksakademien/ KSLA, med rubriken Forskningsresultat om skog är inte alltid evidens. Ett seminarium som ifrågasätter hur forskningsresultat ibland används.

Vi har gjort en liten sammanställning på när de olika föredragen börjar i det inspelade seminariet. Vi lovar att ni kommer att få svar på vissa frågor och att det kommer att bli lättare att följa och bemöta skogsdebatten. Efter de fem föredragen presenterar några andra personer sin syn på föredragen och problematiken med att tolka och föra ut forskningsinformation.

Vad är problemet?

En hypotes om maktförskjutning av tolkningen

Peter Holmgren

7 min in i filmen

Här nedan följer fyra exempel på artiklar eller information som är felaktiga eller där media övertolkar budskapet.

Kraftigt ökad skogsavverkning över Europa hotar klimatomställningen

”En granskad artikel som är helt fel om avverkningsnivån i Europa”

Peter Holmgren

17,30 min in i filmen

Två berättelser om Sveriges skogar

”Det var i stort lika mycket skog som var under 60 år 1926 som det är i dag.”

Jonas Jacobsson

34 mi in i filmen

Rödlistan är viktig och har stor betydelse för både debatt och policyarbete, Men kanske är den felkalibrerad

”Enligt rödlistan bör det dö ut 11-12 arter/år men under de senaste 30 åren har troligen en art dött ut. ” (Förgyllt metallfly är troligen utrotad på 1990-talet)

Tomas Thuresson

49, 30 min in i filmen

Läcker hyggen mer koldioxid?

”Marken på ett kalhygge läcker ofta mindre kol än marken i en sluten skog.”

Samtidigt binds 100-150 kg kol in i mineraljorden i svensk skogsbruksmark.

Göran Örlander

1 tim, 4, 30 in in filmen

I södra Sverige har vi ett annat klimat och andra naturliga förutsättningar än de mellersta och norra delarna av Sverige, men det finns också skillnader när det gäller hur skogen ägs och sköts där större delen av skogen ägs avenskilda och drivs som familjeskogsbruk.

Därför se vi ett mycket stort behov av anpassningar av skogsbruket som utgår från våra sydsvenska förutsättningar. Klimatförändringarna innebär en ökad osäkerhet och risk för skogsbruket. Klimatförändringarna motiverar därför en ökad variation och riskspridning i skogsbruket, särskilt i södra Sverige och Småland, där risken för klimatrelaterade skador är större än i landets övriga delar. Anpassningsåtgärder kan i flera fall innebära ökade kostnader eller en ekonomisk risk, men det kan också finnas åtgärder som minskar riskerna medbibehållet ekonomiskt utfall, alternativt ett litet ekonomiskt bortfall men klart minskad risk.

Den svenska skogen har en mycket stor klimatnytta genom att när den växer tar den upp koldioxid från i atmosfärenoch lagrar in den i biomassa. Enligt naturvårdsverkets statistik så var det årliga nettoupptaget i Sverige cirka 44miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1990-2017. Tillväxten kan också skördas och omvandlas tillförnybara skogsprodukter som kan ersätta fossila bränslen, fossilintensiva produkter och betong. Om skogens roll i klimatarbetet ska förstärkas så måste bidraget öka jämfört med den klimatnytta som skogen redan skapar. Det finns stora möjligheter att ersätta material, som inte är förnyelsebara eller i andra avseenden inte hållbara för miljön, medexempelvis skogsråvara.

Förutom de traditionella användningsområdena för skogsråvara finns andra produkter idag såsom textilfiber för viskostyger, biokompositmaterial, biodrivmedel, kemikalier och biodiesel. Därför är det viktigt att säkerställa skogens roll som kolsänka genom att ta till vara på förändrade produktionsförutsättningar samtidigt somman minskar riskerna för skadeverkningar.

I projektet får deltagarna tillfälle att påverka sin fritid och självständigt organisera sig i demokratisk föreningsform med syfte att de ska få erfarenhet och bli trygga i att arbeta inom organiserad verksamhet, exempelvis föreningar och studiecirklar.

Deltagarna ska i projektet utveckla sitt ledarskap och få ökad kunskap om jämställdhet, arbete i projekt och föreningar samt hur man anordnar fritidsaktiviteter. Ungdomar som vill anordna ett arrangemang, en aktivitet, starta en studiecirkel eller förening erbjuds att delta i en ledarskapsutbildning som utgår från folkbildningsmetoder. Därigenom får de ökad kunskap om ledarskap, kommunikation och arbete i grupp samt utvecklas själva inom dessa områden.

Arbetet genomförs med avsikten att den verksamhet som skapas under året ska leva kvar även efter projektets slut. Fokus ligger därför även på att utveckla metoder som främjar en långsiktighet i ungas organisering på landsbygden. Projektet har också som mål att arbeta fram ett koncept som ska kunna tillämpas på andra orter och i kommande projekt.

Foto: Florijan Varga för projekt Unga leder unga

Projektet finansieras av MUCF.

Älvis garage för unga är ett projekt där unga själva står i centrum. Genom att anställa en ung projektledare får ungdomar möjlighet att utveckla föreningen Älvis Vi Unga, skapa rutiner och testa idéer. Projektet fokuserar på att stärka ungas engagemang och skapa meningsfulla kulturaktiviteter med motorintresse i fokus. Under våren 2025 arrangeras två kulturarrangemang tillsammans med unga. Projektet är ett delprojekt inom Leader Göta älv & Säveåns paraplyprojekt för nya fritids- och kulturaktiviteter.

Ung Kompass finns i flera kommuner i Örebro län. Verksamheten formas lokalt och sker i samverkan med aktörer i kommunen för att nå fler unga och skapa långsiktiga sammanhang.

Klicka dig vidare till din kommun för att läsa mer om vad som händer just där.

För att så många som möjligt ska kunna ta del av kunskapen i projektet spelar vi in så många föreläsningar som möjligt. Du hittar inspelningarna här:

Kopplingen mellan SV och Vi Unga är stark och viktig. Förbunden lär mycket av varandra och drar nytta av varandras idéer, lösningar och verksamheter. Genom vårt samarbete gör vi plats för nytänkande och skapar möjligheter för barn, unga och vuxna i hela landet.

SV har inflytande och insyn i Vi Unga, samt har ombud på deras årsmöten och sitter med i deras styrelse. Likaså har Vi Unga det hos SV. 

Att göra studiecirklar till föreningar

Många av SV:s studiecirklar består av unga deltagare som bedriver föreningsliknande verksamheter. Dessa föreningar kan på ett enkelt sätt bli Vi Unga-föreningar samtidigt som de fortfarande har studiecirklar. 

Det är fördelaktigt för deltagarna att bilda Vi Unga-föreningar. Det ger dem möjlighet till ekonomiskt stöd och verksamhetsbaserat stöd från Vi Unga.

Deltagarna i studiecirklar som genomförs av Vi Unga-föreningar har möjlighet att söka pengar för att anordna evenemang eller starta projekt, samt ta del av Vi Ungas utbildningar. De får utöver det också ett sammanhang där de kan träffa ungdomar i andra föreningar för att få idéer, inspiration och vänner.

På Studieförbundet Vuxenskolan har vi alltid strävat efter att skapa platser där alla är välkomna och där intressen får blomstra. I Ale, bland de unga, finns en stark passion för motorer och många är entusiastiska A-traktorförare. Men utan en plats att samlas riskerar intresset att förbli oupptäckt eller till och med bli ett störningsmoment.

När en gammal industrilokal stod tom, såg vi på Studieförbundet Vuxenskolan en möjlighet att förverkliga våra visioner. Vi tog chansen och nu, under våren, invigs motorgården Älvis. Med en yta på 1500 kvm blir detta ett förenings- och kulturhus med unga i fokus längs Göta älv. Här sänker vi trösklarna för föreningslivet och får fler att upptäcka folkbildningen.

En plats för gemenskap och lärande

Petter Kauttmann, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan Väst och initiativtagare till projektet, betonar vikten av att skapa en plats där unga motorintresserade känner sig välkomna och inkluderade.

— Unga motorintresserade är en grupp som alltför ofta känner sig exkluderade. Genom motorgården Älvis skapar vi en plats där de kan lära sig, dela kunskaper och framför allt, känna gemenskap.

Hej och välkommen till SV Stockholms län och kursen Motorsåg A+B som du anmält dig till!

På denna sida har vi samlat information som rör kursen.

• Dag 1
• Dag 2 och 3
• Din utrustning och försäkring
• Examination
• Kursledare och bra att veta

Älvis garage drivs av Studieförbundet Vuxenskolan Väst tillsammans med ungdomsföreningen Älvis Vi Unga, i nära samverkan med Ale kommun och lokala ideella krafter.

Projektet bygger på ungas egna önskemål om en plats med garage, verkstad och gemenskap. Intresset är stort – varje gång verksamheten håller öppet samlas mellan 50 och 100 unga. Nu tar vi nästa steg: att utveckla en hållbar organisation och struktur som gör motorgården långsiktig, stabil och föreningsdriven.

Älvis garage är mer än en verkstad. Det är en demokratisk plattform där unga:

• leder och organiserar verksamheten
• arrangerar event och studiecirklar
• utbildas i ledarskap
• bygger relationer över generationsgränser

Projektet skapar också en alternativ mötesplats för unga hemmasittare genom praktiska moment i en tillåtande och trygg miljö.

Sedan januari 2024 har vi drivit projektet "Pennysound Bergslagen" för att etablera en ny fritids- och kulturverksamhet för unga i Bergslagen. Vi har bland annat byggt och utrustat en komplett musikstudio i Lindesberg, en studio som har blivit en mötesplats för unga (12–22 år) med ett intresse för musikproduktion. 

I projektet har vi arrangerat workshops i musikproduktion på fritidsgårdar, kulturskolor och andra platser där ungdomar vistas. Dessa har ägt rum i Hällefors, Kopparberg, Nora och Lindesberg.

• 300–400 ungdomar har deltagit i våra workshops

Studiecirklar med unga cirkelledare

De som ville lära sig mer om musikproduktion fick möjlighet att delta i studiecirklar i vår studio i Lindesberg. Cirklarna leds av unga cirkelledare som stöttar deltagarna i att experimentera och utforska olika musikaliska uttryck och uttrycka sina tankar och känslor genom musik.

• 20 studiecirklar i den nya studion under projektperioden

Pennysound Bergslagen

En arena för digital musikproduktion kompletterar och breddar kommunernas befintliga kulturliv och attraherar unga.

Mer!

Vi har även erbjudit tillfälle för att lära sig om poddar, föreningskunskap och entreprenörskap.

I bild: En cirkelledare i studion.

Mitt namn är Björn Nilsson och jag är en trubadur som sjunger visor med min gitarr. Det är både glada låtar, allvarligare och av modernare slaget samt egna låtar. På mitt egna sätt framför jag musiken med influenser av all möjliga stilar, för jag är en människa i ständig utveckling.

Speltid: Ca. 45 minuter

Kontaktperson: Björn Nilsson

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: bjornn@live.se alt. 076-768 53 85

Genomför musikunderhållning i kommunerna: Vimmerby, Hultsfred och Västervik

Utgår från: Vimmerby kommun

F-skatt: Ja

Arvode: 1250kr inkl. moms. Reseersättning tillkommer.

Projekbeskrivning

2020-2022 har Studieförbundet Vuxenskolan i Västerbotten bedrivit ett projekt för att främja att landsbygden ska vara en attraktiv plats för barn, unga samt deras föräldrar att växa upp och leva i. Projektet är ett Leaderprojekt och finansieras delvis av EU.

Projektet har genomförts i Norsjö kommun, främst i Norsjö centralort och Bastuträsk. SV har under projektets gång samarbetat med många aktörer: Korpen, biblioteket, fritidsgården/kultur/fritid, Medlefors folkhögskola, Svenska kyrkan, idrottspedagog, Hapkido-föreningen i Skellefteå, Kulturskolan i Norsjö, föreningslivet i Norsjö.

Syfte och mål med projektet

Projektets mål är att barn/unga samt deras föräldrar/vårdnadshavare ska känna sig delaktiga i ett samhälle där alla är inkluderade oavsett familjebakgrund eller kulturell bakgrund. Landsbygden ska vara en attraktiv plats att växa upp och leva i.

Projektet ska stärka samhällets roll att ge barn/unga möjligheter att stanna kvar på orten genom att utveckla deras behov av attraktiva fritidsintressen efter skolan. Fler och nya attraktiva fritids-och kulturaktiviteter ska utvecklas i samråd med målgruppen. Genom de familjenätverk som projektet ska initiera ska föräldrar erbjudas mer kunskap om hur de kan stötta barnens hälsoutveckling och deltagande i civilsamhället.

Som ett resultat av projektet har föreningarna i kommunen kommit igång med ny verksamhet, nya ledare har engagerats och Norsjö kommun har sett potential i samverkan med föreningar. Studieförbundet Vuxenskolan har hittat ett nätverk för sin verksamhet. Totalt har 1025 barn och unga deltagit i projektets aktiviteter under 2020-2022.

Exempel på verksamhet som bedrivits i projektet

Föräldragrupper för föräldrar med barn oc ungdomar med NPF-problematik.

Truppgymnastik och parkour för barn

Hapikido - självförsvarskurs för unga

Outdoor-aktiviteter som flugfiske, hundspann, kunskap om friluftsliv

Ridning, dans, skytte

Genom samarbete med bygdegårdar och föreningar öppnas dörrarna till engagerande aktiviteter, kunskap och nätverk som hjälper unga att förverkliga sina drömmar.

Många unga saknar platser där de själva kan bestämma vad som händer och hur de vill engagera sig i sin fritid. Samtidigt står många bygdegårdar tomma och används inte fullt ut. Projektet vill förena dessa två – unga och bygdegårdar – och skapa levande, trygga och inspirerande mötesplatser. Här får unga vägledning i hur man planerar aktiviteter, söker finansiering och organiserar sig.

Vi vill också hjälpa föreningar och vuxna att ta emot unga på bästa sätt, lära känna deras behov och stödja deras engagemang. Genom att erbjuda utbildningar och inspiration hoppas vi att fler unga blir nyfikna och fortsätter engagera sig, kanske i en förening eller genom att starta en egen verksamhet.

Det handlar om att bygga en långsiktig struktur där unga vet vart de ska vända sig för att göra sina idéer verkliga, samtidigt som bygdegårdar och föreningar får ny energi och utvecklas tillsammans med unga.

Projektets mål och syfte:

• Skapa och stödja mötesplatser där unga får vara med och bestämma.
• Hjälpa unga att förstå hur de kan planera och finansiera sina idéer.
• Stärka samarbetet mellan unga, bygdegårdar och föreningar.
• Höja kunskapen hos vuxna om hur de bäst kan välkomna och stödja unga.
• Anordna aktiviteter, utbildningar och inspirationsföreläsningar för unga.
• Synliggöra unga förebilder och inspiratörer på landsbygden.
• Främja engagemang och deltagande i lokalsamhället bland unga.

#vägraskuld var ett arvfondsprojekt som pågick 2020-2023 med syfte att förändra förutsättningarna för unga anhöriga. Unga anhöriga syftar på personer under 18 år som hjälper, vårdar eller stöttar någon i sin närhet som av olika anledningar inte klarar av vardagen på egen hand. Det kan handla om en partner, förälder, syskon, klasskompis, tränare, vän eller granne. 

Projektet hade som mål att ge unga anhöriga insikt i den egna situationen samt verktyg de behöver för att hantera sitt anhörigskap. Som ett led i projektets arbete har de därför arbetat fram fyra olika verktyg för yrkespersoner att använda i mötet med just unga anhöriga. De är framtagna tillsammans med målgruppen i syfte att fånga upp och möta unga i sitt anhörigskap.

Projektet är baserat på egna erfarenheter av att vara just ung anhörig utan stöd eller stöttning och drevs av Studieförbundet Vuxenskolan med finansiering från Allmänna Arvsfonden.

Under projektet skedde samarbeten med kommunerna Töreboda, Mark, Tidaholm, Borås, Trollhättan, Lerum, Härryda och Vänersborg samt Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Anhörigas riksförbund.

Våra samtalsgrupper vänder sig till dig som är anhörig, och till dig med egen NPF. Det krävs generellt ingen diagnos för att delta i våra grupper. Hösten 2026 finns dock ett undantag, se nedan.

• Pappagrupp (anhörig)
• Mor- och farföräldergrupp (anhörig)
• Vårdnadshavare till barn med ofrivillig skolfrånvaro (anhörig)
• Hela familjen (mer information finns i anmälan)
• Ungdomsgrupp (egen NPF)
• Tjejgrupp (egen NPF)
• Föräldragrupp (egen NPF)
• Tillsammans med en trygg och erfaren cirkelledare träffas ungdomarna regelbundet i en stödjande grupp.

Bild: Illustration av ungdomar som står vända från kameran, över dem syns en pratbubbla och en tankebubbla.

Kurserna Skapande Verkstad är studiecirklar i måleri, färg och form för barn i åldrarna 5-9 år. I kursen använder vi, utvecklar och fördjupar våra kreativa förmågor i en skapande verkstad. Vi tecknar, målar och skulpterar i olika material och tekniker som till exempel akvarell, akrylfärg, pastellkritor, lera och gips.

Kurserna Teckning, måleri och skulptur är kurser för dig som går på mellanstadiet eller högstadiet och som vill prova på att använda olika måleritekniker och skulptera i lera. Vi använder oss av olika tekniker i gips, teckning, bild och skulptur.

Välkommen att stärka din kreativitet med hjälp av olika tekniker!

Kursstart sker i början av varje termin.

Se aktuella kurser på Pilen i Arvika här