"Vår målsättning är att det ska vara lätt och roligt med kompetensutveckling och som gör skillnad samt skapar varaktiga resultat"

Som kund kan ni välja att skräddarsy ett helt eget program, där ni styr innehåll och omfattning själva eller kan ni utgå från våra ordinarie kursutbud. Oavsett om ni väljer att skräddarsy eller plocka från vårt stora kursutbud får ni en utbildning som styr mot era arbetsförhållanden och villkor - Kurser för din yrkesroll.

För att kvalitetssäkra våra utbildningar här på SV i Blekinge arbetar vi efter den s.k. Demingcirkeln - Planera - Göra - Utvärdera - Förbättra, vilket innebär att vi alltid till att börja med gör en nivåbedömning och kartläggning av de behov som finns, därefter kommer vi tillbaka med ett utbildningsförslag som vi tror ska passa er.

När detta har skett kopplar vi in våra professionella ledare, som tillsammans med er kommer att gå igenom materialet och utbildningsinnehållet för att säkerställa kvalitén. Därefter levererar vi en skräddarsydd utbildning till er, som helt och hållet bygger på era behov och förutsättningar. Naturligtvis gör vi alltid en uppföljning och utvärdering efter slutförd utbildning.

Undersökningar från tidigare Unity-satsningar har visat att deltagarnas ambitionsnivå och engagemang har höjts både i och utanför verksamheten. Bland annat har de fått bättre språkkunskaper i svenska och engelska, höjt sin konstnärliga kvalitet och teknikkunskap.

Genom Unity vill SV motverka diskriminering och utanförskap, och istället främja lärande, mångfald, delaktighet, tillgänglighet och samhällsengagemang.

Under 2014 fick SV Värmland 60 000 kronor från SVs interna utvecklingsresurs för att genomföra en förundersökning för hur vi kan etablera Unity-konceptet inom ramen för vår verksamhet. Under 2014 och 2015 har vi arbetat med SVs koncept för Unity i Sunne och i Forshaga, där vi bland annat har haft graffiti- och hiphop workshops. 

Projektet avslutades i november 2015.

I vår musikverksamhet arbetar verksamhetsutvecklare som har lång erfarenhet av folkbildning, musikbranschen och eget musicerande. '

Vi erbjuder band med studiecirkel, plats i både utrustade och outrustade replokaler på flera platser i Göteborg.

Söker du replokal?

Brittas Musikhus – Här erbjuder vi även fullt utrustade replokaler med coachning av erfarna ledare som riktar sig till prioriterade målgrupper. Adressen till Brittas Musikhus: Britta Sahlgrensgata 8 A, 421 31 Västra Frölunda.

NOP, Nordostpassagen 5

Adolfsberg, Odinslundsgatan 33

Hiphop Akademien, Brahegatan 11

För intresseanmälan musikgbg@sv.se

”Att vara högläsare ger mig väldigt mycket. Det är roligt och trevligt, och en möjlighet att möta nya människor som jag inte träffar annars” säger Malena.

Malena högläser på en dagverksamhet i Bollnäs kommun varje vecka.

”Från början trodde jag att jag skulle läsa för pensionärer men det var ju unga människor jag fick träffa. De har stenkoll på vad jag läst och vet vad de vill höra: Det ska vara roligt, spännande och en bra story”.

Johan Werkmästers dråpligt humoristiska böcker i serien ”En naken karl” i lättläst utgåva brukar vara populär läsning med sina fiffigt uttänkta vardagssituationer där herr Jansson träffar fru Lasker som bor i samma trappuppgång.

”Om det är något som behövs så är det bra lättlästa böcker, inte bara omskrivna klassiker” säger Malena. 

Under den timme som en högläsningsstund brukar pågå, finns plats för både läsning och samtal kring boken eller något annat som kommer upp under läsningen. En händelse, ett minne eller något som är aktuellt för dagen.

Att vara högläsare handlar sällan om att bara sitta och läsa rakt upp och ned. ”Som högläsare kan du göra lässtunderna till vad du själv vill. Du kan spela lite musik före, ta med dig något föremål som knyter an till boken och ta upp något ur boken att prata om” säger Malena.

Malena Hilding är skribent till yrket och lyssnar själv gärna till böcker. Hon konstaterar att uppläsaren är viktig för läsupplevelsen, och att det ger berättelsen en ytterligare dimension att både höra och se uppläsaren samtidigt.

Studieförbundet Vuxenskolan arrangerar och möjliggör högläsning i olika former och sammanhang. Den som vill bli högläsare får utbildning och behöver inga särskilda förkunskaper. Det viktigaste är att du själv tycker om att förmedla läsglädje och möta människor.

”Man mår bra av det här och känner att man gjort något viktigt” säger Malena.

Ditt intresse kan bli en studiecirkel hos oss. Har du till exempel deltagare, ledare och ett ämne som passar bra, så hjälper vi gärna till. Genom oss får ni hjälp med lokaler, studiebesök och studiematerial. Eller så kanske vi kan ordna den ledare ni behöver.

Det finns olika sätt att samarbeta på. Tillsammans hittar vi den samverkansform som passar just er bäst.

Upptäck Kraften i AI: Föreläsningar och Workshops som inspirerar.

Lär dig om artificiell intelligens med föreläsningar och workshops som inte bara förklarar vad AI är, utan också visar hur det kan förändra och förbättra ditt dagliga liv. Lär dig praktiska tillämpningar som hur du kan använda AI för att skriva övertygande insändare, utforska kreativt skrivande med AI-stöd, skapa unika bilder och musik, bygga din egen AI-chatbot, och till och med använda AI för att snabbt och enkelt lära dig ny kunskap eller nya färdigheter. Vi diskuterar även AI:s etiska aspekter samt utforskar de enorma möjligheter och de potentiella riskerna som tekniken innebär.

Föreläsningar: 60-90 minuter.

Workshops: Praktiska genomgångar med övningar för grupper upp till 12 personer, varaktighet 1-3 timmar.

Om Daniel Gislén

Daniel Gislén kombinerar en bred erfarenhet från näringslivet som VD på ett medieproduktionsbolag och utvecklingsansvarig på ett IT-företag, med en passion för utbildning. Som frilansande filmfotograf, 3D-grafiker och videoeffektsredigerare har han en unik förståelse för de kreativa möjligheterna med teknik. Sedan 2009 har han som utbildad gymnasiepedagog utbildat nästa generation som medieproducenter på Samhällsprogrammets och Estetprogrammets medieinriktningar.

Föreläsare: Daniel Gislén

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: dgislen@lunikfilm.com alt. 070-799 68 73

Genomför föreläsningar/workshops i kommunerna: Kalmar, Mörbylånga, Borgholm, Nybro, Emmaboda, Torsås, Mönsterås, Högsby och Oskarshamn. Erbjuder även digitala föreläsningar/workshops

Utgår från: Kalmar

F-skatt: Ja

Arvode: Enligt överenskommelse

Konstnären Olga Karlsson älskar att måla i akvarell.

Olga är född i Ryssland, utbildad arkitekt, egen företagare och har nu bott i Kil ca 30 år. I unga år drev hon en konstskola tillsammans med sin syster och hon har stor erfarenhet av att vara lärare i konst. Hon målar i flera olika tekniker som teckning, akryl, olja och akvarell.

- Med akvarell har du större möjlighet att uttrycka känslor än till exempel olja, berättar Olga.

- Akvarell är minsann inte det första du lär dig men på senare tid har akvarell fått ta större plats på konstscenen och min dröm är att göra tekniken tillgänglig för alla. Genom mina kurser får deltagarna bland annat tips på material, färg, penslar, att måla vått-i-vått och vått-i-torrt.

Att måla akvarell innefattar många olika tekniker där det sätts stora krav på noggrannhet.

Genom att gå en akvarellkurs får du insikt, kunskaper och färdigheter i att måla akvarell med detaljrikedom.

Konstnär Olga Karlsson är mycket duktig och har stor erfarenhet av att vara cirkelledare.

Foto: Marina Johansson, Säffle-Tidningen.

Studieförbundet Vuxenskolan och LRF har genomfört projektet över hela landet med stöd av Jordbruksverket och med medel ur Landsbygdsprogrammet. Har du andelar i markavvattningsföretag, ett dike som gränsar till en granne eller arrenderar mark inom ett markavvattningsföretag? 

Funderar du på vad som gäller när du ska underhålla diken på din fastighet? Det är många frågor som fått svar i studiecirklarna om diken. I vårt område finns det många diken som behöver underhållas för att det ska gå att odla på åkermarken. Det finns också markavvattningsföretag som inte underhållits på länge och som riskerar att falla i glömska. Ett markavvattningsföretag är lika viktigt att hålla vid liv som en vägförening och utan fungerande markavvattning kommer det på sikt inte gå att bedriva jordbruk i vår bygd.

Studiecirkeln innehåller två huvuddelar: aktiv förvaltning och underhåll av diken. Båda delarna berör både enskilda och samfällda diken, samt öppna och täckta diken.

Cirklarna har framförallt riktat sig till lantbruksföretagare, anställda maskinförare på jordbruksföretag eller maskinstation, eller personer som på annat vis är aktiv inom de gröna näringarna (till exempel entreprenör inom täckdikning och underhåll av diken) eller markägare med jordbruksmark.

Här har vi Niklas Hellström, just nu ledare i kurser som Förarintyg för båt, Kustskepparintyg, VHF-radio och Vattenskoterbevis, främst i Kalmar. Men många har också träffat honom i retorik och argumentationskurser i länet för styrelser, politiker och föreningar m.fl.

När hade du din första kurs på SV?

- Det var för 10 år sen i Nybro, Förarintyg för båt.

Vad är det bästa med att vara cirkelledare?

- Kul att möta människor och få ta del av deltagares båtdrömmar, semesterdrömmar osv. Många som går navigationskurser är ofta i starten på något nytt äventyr.

Vattenskoterbevis-kurser startade vi upp i år, hur har det gått?

- Jag uppfattar att dom som gått kurs tycker att det har varit kul och givande. Vanligt kommentarer från deltagare har varit ”jag har lärt mig mycket nytt, trodde jag kunde det mesta”. Det har varit kul och till våren kör vi igen!

Om du hade tid över för att gå en kurs för din egna skull, vad skulle det vara?

- Just att träffa andra och lära tillsammans är utvecklande i sig men om tid fanns skulle jag vilja plocka upp konstnärsådran, det skulle bli en kurs i måleri

Viktiga nyheter i E-tjänsten från 1/1 2024

Information om förändringar för SV Värmland under år 2024

Vill du samarbeta med oss? Vi samarbetar gärna med dig och din organisation.

Här ger vi en kortfattad presentation av oss i SV Värmland - klicka och läs

Är du eller din förening i behov av lokal? Hör av dig till oss!

Vår idé bygger på att ta med våra koncept, evenemang och aktiviteter ut i länet för att bidra till en levande landsbygd där alla människor har möjlighet att lära sig, utvecklas, mötas och vara en del i samhället. Vi är lyhörda och jobbar för att möta lokala behov av verksamhet och aktiviteter.

Tre bemannade kontor

SV Örebro län har tre bemannade kontor med tillhörande kurs- och möteslokaler i Hallsberg, Lindesberg och Örebro. Det här ger oss en närhet till Södra Närke, Bergslagskommunerna och Örebro.

Olika verksamheten som ska göra det möjligt för dessa personer att, utifrån sig själva, delta eller arrangera egen verksamhet inom en mängd olika ämnen, några exempel finns presenterade nedan: 

• Anhörigträffar
• Min säkehet 
• Berättarverkstad De Luxe
• Du äger ditt ja och ditt nej!
• Cirklar för livet
• Psykisk hälsa
• Temadagar och temakvällar

Läs mer i vår broschyr - Cirklar för alla! 

Vi samarbetar med flera intresseorganisationer eller olika myndigheter såsom t.ex. FUB, Hjärnkoll, NSPH, Parkinsons föreningen, Demensföreningen, Länsstyrelse, Kommun och Region.

Vill du veta mer om denna verksamhet? Välkommen att kontakta oss!

Laila Johansson - 0457-752 92, laila.johansson@sv.se

Det är något alldeles speciellt att få hänge sig åt sitt intresse. Att få inspireras, dela upplevelser och lära tillsammans i grupp är något som blir möjligt i en studiecirkel. 

En värdefull roll

En studiecirkel består av cirkelledare och deltagare och gruppen skapar cirkeln tillsammans. Som ledare har du en samordnande roll och är värdefull för gruppens arbete, och för oss på SV. 

Adress:

Brahegatan 11

415 16 Göteborg

Yta: 514 kvm

Antal rum:

En stor sal med gradäng för 80 personer. Vid entrén finns en ”lucka” för biljettförsäljning samt ett förråd för privat bruk. Lokalen har kapacitet för max 350 personer.

Utrustning

• Ljud
• Ljus
• Filmduk
• Projektor

Notering: Ljud, ljus och projektor är av äldre karaktär.

Lämplig för

• Föreläsningar
• Dans
• Workshops
• Möten
• Filmvisning

Tillgänglighet

Rullstolsanpassning: Begränsad tillgänglighet på grund av trånga utrymmen kring nödutgångar.

Kollektivtrafik

Hållplats: SKF

Spårvagnslinje: 11, 6, 7

Buss: 21, 56, 510

Pris: Enligt avtal

Kontakt: gbg@sv.se

Studieförbundet Vuxenskolan är med och stärker det gotländska föreningslivet. På Gotland samverkar SV med drygt 200 föreningar.

Vad härligt att ni vill vara en del av oss på SV Gotland!

Tillsammans bidrar vi till att sprida folkbildning i samhället. Folkbildningen som historiskt växte fram, för 100 år sedan, när det inte var en självklarhet att alla fick tillgång till utbildning.

Över hela Gotland pågår det verksamheter i föreningar med ideella krafter som bidrar till ett rikt utbud för gotlänningarna och våra besökare. Föreningsarbetet är en stor och viktig bärare av demokratin. SV hjälper till att synliggöra detta.

SV Gotland vill att ni ska fortsätta brinna. Att ni ska orka genomföra bra verksamhet och projekt. Fortsätta att utveckla och utmana, förändra, förnya och samtidigt driva den lokala utvecklingen.

Malena Hilding är en av våra högläsare i Gävleborg.

”Man mår bra av det här och känner att man gjort något viktigt” säger Malena.

E-tjänsten är plattform på webben för enklare rapportering och registrering av folkbildningsverksamhet. E-tjänsten utvecklas gemensamt av bransch- och intresseorganisationen Studieförbunden i Samverkan. 

Det är i e-tjänsten som du rapporterar in din verksamhet till oss.

Vi vill vara eldsjälarnas bästa vän, en resurs för dig och din förening och verka för ett aktivt och lokalt kulturliv.

Vi stödjer föreningens engagemang med kunskap och bra metoder. Tillsammans har vi de verktyg och de kontakter som krävs för att du ska kunna förverkliga dina idéer.

Vi kan också utbilda styrelser och ledare, erbjuda mötesplatser för samhällsdebatt och samtal med allmänhet. SV kan bidra till nya utvecklande, meningsfulla och roliga aktiviteter inom ramen för organisationens verksamhet. Det kan ske i form av studiecirklar, kulturarrangemang eller annan folkbildande verksamhet.

Ett gott slut – och en god start

Året med KAN har gått i rasande fart och i december knyter vi ihop mycket inför nästa steg. Projektgruppen har nu fattat beslut om att KAN Filmfestival 2026 blir i början av oktober. Exakt datum kommer så snart rätt lokal är bokad. Deltagarna har lyft behovet av gott om utrymme, och Stadshallen i Lund är ett av de förslag som just nu undersöks.

Samtidigt börjar flera delar falla på plats. Vår samverkanspart Skäggbyrån är nästan klara med KAN:s nya hemsida, där deltagare också kommer arbeta med innehållet som en del av sin arbetsträning.

Film i Skåne bjöd in till nätverksträff för filmfestivaler i Skåne, som gav ett spännande erfarenhetsutbyte mellan de etablerade festivalerna om deras framgångar och motgångar under åren. Det öppnar upp för framtida samarbeten.

Under månaden har Sofia också träffat Grunden Sydöstra Skåne, som vill stötta KAN med sina erfarenheter av driva sin förening och att använda anpassade arbetssätt. De ger ett konkret svar på varför det är nödvändigt att driva en förening:

”För att vi vill göra roliga saker på vår fritid, det ska alla ha rätt till oavsett funktionsvariation!”

Året avslutades med ett digitalt julquiz där ett 20-tal deltagare från olika verksamheter var med. För flera var det första kontakten med KAN Filmfestival, det är kanske början på ett större engagemang framöver.

Vi rundar av året med bra struktur, nya kontakter och mycket energi inför fortsättningen.

Vi ses 2026!

Jag vill få nyhetsbrevet - klicka här

2026

Februari

Januari

2025

December

November

Oktober

September

Augusti

Juni-Juli

Maj

April

Mars

Februari

Januari

Har du prenumererat och inte hittar ditt nyhetsbrev, kika i din skräppost.

– För många kulturarbetare inom musik och teater handlar det om att spela för någon annan och det var inte det som drog mig – att det är jag som är huvudsaken. Egentligen är det ju personerna som jag träffar som är huvudsaken, säger Mathias Beltramo Brandin cirkelledare och musiker, hemmahörande i Linköping.

När började du leda cirklar med Studieförbundet Vuxenskolan?

– Jag började någonstans där 2011 som cirkelledare. Från början var det i en ganska liten omfattning som sedan spred sig. Linköping är inte världens största stad och alla känner varandra litegrann inom den här verksamheten. Så sakteliga började det öka på och inom ett år så var jag uppe i närmare 700 cirkeltimmar och kulturarrangemang per år och där ligger jag nu också. Normalt besöker jag mellan 15 och 25 enheter på en vecka.

Mathias Beltramo Brandin återkommer ofta under vår intervju till hans vilja att bidra med någonting. Att bara står på en scen för att tillfredsställa sina egna behov av att bli sedd är ingenting för honom. Han vill använda musiken som ett redskap för att åstadkomma kommunikation med målgruppen. Efter att ha arbetat med personer med intellektuell funktionsnedsättning i många år har han lärt sig hur viktigt det är att man tar sig tid att lära känna gruppen, att vara lyhörd och att kunna känna av stämningen.

– Jag är inte rädd att kommunicera och har inga problem med att säga att jag inte förstår vad folk berättar för mig. Det gäller att vi hittar varandra, gör vi det kan vi också förstå varandra, säger han.

Vad gör ni under en normal cirkel?

– Om jag besöker en daglig verksamhet brukar deltagarna först ha samlats och gått igenom vad de ska göra på jobbet, tagit en kaffe och sagt hej till varandra. Då kommer jag dit och det första jag gör är att hälsa och visa att jag ser alla. Sen kör jag i gång med ett par låtar i rad för att känna av stämningen. Märker man att det är en dålig dag kan man bryta isen genom att köra i gång med fel låt, till exempel en jullåt mitt i sommaren. Då skrattar alla och skriker nej, nej nu är det fel.

– I dag var jag på en daglig verksamhet och då berättade en kille att han sett ABBA på TV så då körde vi ABBA-refränger.  Sen ville en annan kille höra ballongdansen och gick i gång på det och började dansa. Han hade ju inga ballonger men det låg en hög tidningar i ett hörn och då fick det bli tidningsdansen, berättar Mathias Beltramo Brandin med ett skratt. 

När jag frågar Mathias Beltramo Brandin om vilka mervärden han personligen får som cirkelledare nämner han energin och samspelet från gruppen men också hur viktig kopplingen till SV är. Att det finns en arena där deltagarna får vara med på sina egna villkor utifrån sina egna förutsättningar och alltid är accepterade. Det finns inga krav och du deltar när och om du själv vill. Att gruppen själv kan vara med och påverka och styra i det som händer är också viktigt.

Hur viktigt är det att SV har verksamhet för den här gruppen?

– Många säger att vad är det för folkbildande i att lyssna på musik?  Är det här något som ska finnas inom folkbildningen egentligen? Då säger jag att musiken inte är huvudsaken, huvudsaken är det andra som händer med de här personerna som i grund och botten varit underprivilegierade så att det visslar om det i hela liv.

– Att de får en plats där de får vara sig själva och prata om det de vill och där de också kan ha kul tillsammans med andra, är ju både lärande och folkbildande. Musiken är en bisak och hade kunnat vara vad som helst. Det är ju inte vad man gör som är det viktiga utan det sociala som händer och de signaler man ger till dem, avslutar Mathias Beltramo Brandin.

Redan 2007 inledde han sin karriär inom SV med ett ungdomsprojekt för Stockholm/Uppsala. Efter det har han arbetat på både kommun- och regionavdelningar för att till slut landa på förbundskansliet. Där har han blivit kvar och under åren haft flera positioner, bland annat som strateg. Sedan slutet av 2023 har Linus Olofsson varit tillförordnad förbundschef efter Johan Fyrberg som då valde att gå vidare till en annan organisation. Privat bor Linus Olofsson i Gnesta med fru och tre barn och den 21 maj blir han ordinarie förbundschef för Studieförbundet Vuxenskolan.

Vad fick dig att vilja bli förbundschef för SV?

Det är ju en spännande tid som både folkbildningen och SV är i, så det är klart att jag känner att jag attraheras av utmaningen och vill vara med och driva SV i en tid där både synen på studieförbunden och förutsättningarna förändrats drastiskt. Jag ser också att behovet av folkbildning och att de insatser vi gör är till nytta för hela samhället på olika sätt.

- Sen går vi nu in i en stor strukturell organisationsförändring där vi behöver utveckla vår organisation för att bättre passa in i samhället men också i relation till de målsättningar vi har. Det är faktorer som sammanfaller under samma tid på ett spännande sätt och det är ju en del av att jag vill leda SV under denna utveckling.

Vad är SV för dig?

- Bland annat våra cirkelledare som ju har en dubbelfunktion i organisationen. De är både bärare av en pedagogik och en kunskap som de vill ge av. Det finns en enorm glädje och engagemang i att sprida den vidare. De är också en hörnsten i vår verksamhet och en förutsättning för att en studiecirkel över huvud taget ska kunna bli av.

- Men det vi framför allt jobbar med är ett engagemang bland människor. Vi är ju i engagemangsbranschen, så att säga. Våra cirkelledare och våra förtroendeledare är engagerade. Vi jobbar ihop med andra föreningar som har ett stort engagemang och det tänker jag att vi har stor vinning av att jobba mer med och nyttja på bästa sätt tillsammans.

Regeringens neddragningar av statsbidragen vittnar om en förändrad syn på folkbildningen. Hur viktiga är egentligen studieförbunden i dagens samhälle?

- Vi är en jätteviktig resurs och många gånger är vi den stöttande organisationen som står ett steg bakom och där den som frontar och syns kanske är någon annan bland våra samverkans- och medlemsorganisationer. De gör insatserna medan vi står för strukturen och administrationen. Men också i att hålla handen och vara det coachande stödet.

- Jag tror att vi många gånger har en mycket större funktion än vad vi själva stoltserar med och vad samhället runt omkring inte vet om. Vi själva ser det, men vi är så måna om att lyfta den vi jobbar tillsammans med att vi ofta degraderar vår egen insats.

Tycker du att ni inom SV borde slå er på bröstet lite oftare?

- Ja, det skulle jag vilja säga och det blir ganska tydligt när man möter enskilda politiker som i sin inledning kan vara ganska kritiska och ifrågasättande kring folkbildning. Men när vi börjar prata om vad det faktiskt är vi gör, då är de väldigt måna och vänder fot direkt. Jag tror att en del kritik och faktiskt också underlag till beslut till viss del har baserats på en felaktig bild av folkbildningen.

- Vi behöver jobba mycket mer med att visa på insats och vad det skapar för effekt och berätta om människans och samhällets rörelse och utveckling. 

En del beskriver studieförbunden som en organisation där handarbetande tanter och kulturutövare samlas och får bidrag för sin hobby. Tycker du att det är en rättvis bild av SV:s verksamhet?

- Om vi ska jobba med integration av nyanlända och ha verksamhet där personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna utöva kultur kan vi inte stänga in dem i en egen bubbla. De handarbetande tanterna och andra kulturskapande grupper är också en del av vårt uppdrag, de gör också bildningsresor och vi behöver inte ställa de här grupperna mot varandra utan fundera på hur vi kan låta dem bidra tillsammans för sin och varandras utveckling.

- Lyckas vi med det kommer vi att få se en större bredd av vår verksamhet och det, tänker jag kommer att ge ett ännu större värde, inte bara för den enskilde deltagaren i respektive grupp men också för samhället.

Vilken roll tror du studieförbunden kommer att ha i samhället i framtiden? Redan nu kan man ju se att de spelar roll. Ett exempel är det beredskapsarbete med Sveriges bygdegårdar som pågår just nu.

 

- Jag tror och vill att vi ska vara en naturlig samarbetspartner både för kommuner, regioner och föreningar inom våra profilområden. Landsbygden är ju ett jättetydligt exempel där vi inte bara har den vardagliga studiecirkelverksamheten, vi finns också där om det händer något akut eller oförutsett. Vi har kontakter och lokalkännedom och kan gemensamt lösa utmaningar som kan uppstå.

- Så länge vi har en lokal med verksamhetsutvecklare och pedagoger så finns utrymme att ta sig an större uppdrag när det händer särskilda grejer. Det är också det vi vill få in i den nya organisationsförändringen, att skapa den resiliensen som vi kallar det i våra strategiska dokument. Att vi skapar en organisation som ger utrymme för det oväntade så att vi inte blir en superslimmad kortsiktig projektinsats.

Var tror du att SV är om fem år?

- Jag tror att våra fyra profilområden kommer att vara en stor del av det som är Studieförbundet Vuxenskolan. Att det kommer att finnas ett stöd ekonomiskt och ett förtroendekapital till vår typ av verksamhet. Jag tror att man kommer att se att vi kan i SV kan göra skillnad.
 

- Alla fyra är på pricken områden där det behöver samlas resurser och insatser, det vet både vi och samhället runt omkring oss. Och med den utvecklingen vi nu ser, där ekonomin blir tuffare och många kommuner och regioner behöver prioritera så tror jag, och vill tro att det är de här profilområdena som kommer att vara kommunernas prio.

SV Örebro län har arbetat med Hasse och Tages kulturskatt för att locka till skratt och gemenskap för seniorer sedan 2019. Genom projektet God dag God dag. Minns du 50- och 60-talet?, finansierat av Socialstyrelsen, har över 1 600 personer tagit del av verksamheten – bara i år (2020). Nu avrundar projektet året med en unik Ljud(jul)kalender med minnesskatter från det ljuva 50- och 60-talet.

Emma Andersson var trollbunden

Emma Andersson, föreläsare och cirkelledare på SV Örebro län, har alltid haft en stor kärlek till humorduon Hasse och Tage som trollband det svenska folket under 60-, 70- och 80-talet. En duo som har lockat fram många skratt både då och idag.

SV Örebro län ser det som en viktig och ärofylld uppgift att skapa verksamhet för att bidra till gemenskap och social samvaro för äldre. Som en del i det arbetet skrev Emma en föreläsning med guldkorn från Hasse och Tages breda karriär. En föreläsning som ger en spännande inblick i duons breda karriär fylld med revyer, filmer och anekdoter.

- Det är en historisk händelse när det första Studieförbundet Vuxenskolans Lättläst-pris nu delas ut. Att få vara en liten del i detta är något jag känner stor ödmjukhet inför men också ett ansvar. Med priset vill vi lyfta fram den bredd och kvalitet som finns inom svensk lättläst litteratur. Det visar inte minst den stora variationen bland de nominerade böckerna juryn hade att ta ställning till, säger Per Lodenius, ordförande i juryn.  

- Jag är så glad, stolt och tacksam över detta! Det känns helt fantastiskt och lite overkligt, säger Åsa Storck.   

Åsa Storck är bibliotekarie och författare till ett sextiotal titlar, med tonvikt på lättlästa böcker. Återkommande för Åsas böcker är berättelser om utanförskap och om modet att våga fast man är riktigt rädd. Hennes förmåga att med ett enkelt språk ladda vardagliga situationer med innehåll och spänning lockar till läsning.    

- Priset är en bekräftelse på att lättläst litteratur är viktig, inte bara som brukslitteratur utan att den har ett alldeles eget konstnärligt och litterärt värde, säger Åsa Storck. 

- Bra lättläst litteratur kan vara som lyrik: varje ord är viktigt och värdefullt. Och så är jag ju förstås alldeles extra glad över att just jag fick priset, av alla författare som skriver lättläst i Sverige, avslutar Åsa Storck.   

Juryns motivering

”Kramar och brev händer här och nu. Det finns en stor igenkänning i en situation som kan vara av avgörande betydelse i livet. Vi känner med Simon, hans problem och relationer. Det är skickligt att kunna berätta så mycket i en så kort text. Att göra det med det enklaste språket är kärnan i lättläst och att nå läsarna där de befinner sig. Kramar och brev är en finurlig och överraskande historia fast den hör till vardagen. Det finns en smart krok som driver berättelsen genom hela boken. Vad betyder det egentligen när man skriver ”kram”?  
Därtill vill juryn gärna framhålla den höga kvalitén på illustratören Fredrika Ottossons bilder.”  

Läs pressmeddelandet här.

Upplägget kombinerar bokläsning med forskningsresultat, föreläsningar och inspirerande studiebesök, så att cirkeln kan passa både föreningar som vill fördjupa sig och de som vill börja med en gemensam “ingång” till en ibland polariserad fråga. 

Vi vill särskilt tipsa våra samverkande organisationer – till exempel hembygdsrörelsen – om att använda handledningen som grund för en lokal cirkel. SV:s breda lokala närvaro gör det enkelt att komma igång där ni finns. 

Foto: Jens Fältskog.

Kontakta din SV-avdelning för mer information. 

Mo&RE Ideell förening, i samverkan med SV Örebro län, drev projektet "Care - Ukraina" med en integrerande utbildningsinsats där målet var att öka deltagarnas attraktionskraft på den svenska arbetsmarknaden. Projektet medfinansierades av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden. 

Projektet har haft som syfte att underlätta etablering på arbetsmarknaden för ukrainska flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet. I projektet har vi bland annat erbjudit kompetenshöjande insatser i svenska språket, studie- och yrkesvägledande insatser, företagsbesök samt hälsofrämjande insatser.

Vi har arbetat med tre grupper om totalt 42 deltagare och strax över 30 procent har gått vidare till jobb eller utbildning.

– Föreningen MO&RE har goda kunskaper och erfarenheter av arbete med att förflytta individer närmare studier och arbete. SV Örebro län har sedan

tidigare stor erfarenhet av att undervisa i svenska och samhällskunskap för nya i Sverige. Genom samverkan kunde vi komplettera varandras kompetenser på ett bra sätt som gav deltagare en bred plattform som underlättar inträde på arbetsmarknaden, säger projektledare Hannes Nordgren.

“För oss med hjärnskada kan sociala aktiviteter och kontakter vara utmanande. Det är vanligt att känna sig förvirrad och ensam. Många av oss hittar inte rätt stöd. Vi behöver en tillåtande, stöttande och lärande miljö. En plats där vi kan lära känna vårt nya jag efter hjärnskadan och våga prova olika aktiviteter tillsammans med andra med liknande erfarenheter”

Social trygghet

Vi vill skapa Gävles bästa sociala trygghet för personer med förvärvad hjärnskada i vuxenålder.

Det ska vi göra tillsammans.

Nätverk

Vi ska bygga upp ett nätverk av intressenter bestående av Gävle kommun, brukarföreningar, kultur- och idrottsföreningar och andra intresserade föreningar samt volontärer.

Nätverket kommer sedan finnas som en bro till varandra för att möjliggöra social trygghet.

En dag där glädje står i centrum, vi ses för att dela gemenskap, kreativitet och skaparglädje!

Kom och ta del av familjeunderhållning med musik och dans. Delta i olika workshops där du får testa allt från att måla graffiti och prova att åka skateboard, till hiphop-dans och musikproduktion.

Gemenskapen fortsätter efter festivalen

Alla workshops-områden har ett community med en trygg gemenskap. Där kan du möta andra som delar ditt intresse och trygga vuxna som finns där för att inspirera och stötta dig. Under dagen kan du skriva upp dig på intresselistor om du hittar något som du vill fortsätta med.

Bra att veta om festivalen

Datum: 15 augusti

Tid: Kl. 16–20

Plats: Varbergaparken, Örebro

Fri entré

Vi bjuder på sommarfika och mat!

Vad gör Min Rätt?​

Tillsammans med målgruppen utvecklar vi studiecirklar, material och arbetssätt som gör det enklare att förstå och använda sina rättigheter i vardagen.​

​

Varför Min Rätt?​

Demokrati ska vara för alla, men många möter hinder för att göra sin röst hörd. Ofta saknas tillgänglig information och verkliga möjligheter att påverka. Min Rätt vill minska de hindren och skapa fler vägar till delaktighet – även mellan valen.​

​

Hur gör vi?​

Genom utbildningar och inflytandecaféer skapar vi mötesplatser där personer med IF delar erfarenheter, diskuterar samhällsfrågor och möter beslutsfattare.​

​

Kontakt

Vill du komma i kontakt med oss? maila info@minratt.nu eller fyll i formuläret via länken.

Projekbeskrivning

2020-2022 har Studieförbundet Vuxenskolan i Västerbotten bedrivit ett projekt för att främja att landsbygden ska vara en attraktiv plats för barn, unga samt deras föräldrar att växa upp och leva i. Projektet är ett Leaderprojekt och finansieras delvis av EU.

Projektet har genomförts i Norsjö kommun, främst i Norsjö centralort och Bastuträsk. SV har under projektets gång samarbetat med många aktörer: Korpen, biblioteket, fritidsgården/kultur/fritid, Medlefors folkhögskola, Svenska kyrkan, idrottspedagog, Hapkido-föreningen i Skellefteå, Kulturskolan i Norsjö, föreningslivet i Norsjö.

Syfte och mål med projektet

Projektets mål är att barn/unga samt deras föräldrar/vårdnadshavare ska känna sig delaktiga i ett samhälle där alla är inkluderade oavsett familjebakgrund eller kulturell bakgrund. Landsbygden ska vara en attraktiv plats att växa upp och leva i.

Projektet ska stärka samhällets roll att ge barn/unga möjligheter att stanna kvar på orten genom att utveckla deras behov av attraktiva fritidsintressen efter skolan. Fler och nya attraktiva fritids-och kulturaktiviteter ska utvecklas i samråd med målgruppen. Genom de familjenätverk som projektet ska initiera ska föräldrar erbjudas mer kunskap om hur de kan stötta barnens hälsoutveckling och deltagande i civilsamhället.

Som ett resultat av projektet har föreningarna i kommunen kommit igång med ny verksamhet, nya ledare har engagerats och Norsjö kommun har sett potential i samverkan med föreningar. Studieförbundet Vuxenskolan har hittat ett nätverk för sin verksamhet. Totalt har 1025 barn och unga deltagit i projektets aktiviteter under 2020-2022.

Exempel på verksamhet som bedrivits i projektet

Föräldragrupper för föräldrar med barn oc ungdomar med NPF-problematik.

Truppgymnastik och parkour för barn

Hapikido - självförsvarskurs för unga

Outdoor-aktiviteter som flugfiske, hundspann, kunskap om friluftsliv

Ridning, dans, skytte

Vi riktar oss till personer i daglig verksamhet, de som gått ur skolan och börjat jobba.

Bokkompisar

Version 170307/Annie & Mia

1. Sammanfattning

Bokkompisar är ett läsprojekt för att lyfta läsande och tillgänglighet till litteratur för personer med intellektuella funktionsvariationer. Vi söker stöd till uppsökande verksamhet, genomförande av studiecirklar, författarkvällar samt till utbildning av läsombud och bokkompisar.

2. Bakgrund

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är inte mindre intresserade av samhällsfrågor än andra, men de saknar ibland möjligheterna. Att inte kunna läsa och skriva är ett sådant hinder för delaktighet.

Många i denna grupp kunde läsa när de lämnade skolan, men eftersom de inte övar, så försvinner den kunskapen hos vissa. I detta projekt vill vi göra läsande lustfyllt.

Med studiecirkeln ”Roligt att läsa” kan vi väcka lusten till litteratur och läsande.

Grunden är Roligt att läsa-cirklar. Målgruppen har själva format cirkeln under hösten, de har påverkat innehåll och upplägg.

Vi vill även utbilda läsambassadörer bland gruppen av personer med intellektuell funktionsnedsättning, för att de ska uppmuntra sina vänner till läsande och vara positiva förebilder. – Dessa ambassadörer kallar vi för Bokkompisar.

Även anhöriga och personal runt de funktionsnedsatta behöver utbildning och inspiration för att uppmuntra läsglädjen; vi vill därför utbilda fler läsombud och genomföra författarkvällar med föreläsningsinslag.

 // Vi tycker att det är tråkigt att läsandet i denna grupp är så låg och i vissa fall obefintlig.

Vi provade ett par Roligt att läsa-cirklar i Munkedal, Lysekil och Tanum under december 2016, vilket föll bra ut. Deltagarna har själva format sina cirklar, de har påverkat innehåll och upplägg.//

3. Syfte

”Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.”(citat ur regeringens kulturpolitiska mål).

Det är en fråga om demokrati. Stärkt demokrati ger minskat utanförskap. Vi tror att om man via böcker lär sig att läsa och att ta till sig information, så kan man vara med och ta plats i samhället på ett annorlunda och mer aktivt sätt. Läsningen är en väg för personer med funktionsnedsättning att lära sig annat viktigt, såsom att laga mat, hur olika samhällsfunktioner fungerar och om djur och natur. – Läsningen ökar välbefinnandet, vilket är en folkhälso- och rättvisefråga.

4. Mål

Målet är att starta minst en cirkel ”Roligt att läsa” i de bohuslänska kommunerna Orust, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Tanum och Orust.

Målet är att minst ha en träff i månaden under vår och höst och att det på varje sammankomst deltar minst sex personer.

Vårt mål är att deltagarna lånar minst en bok/tidning/ljudbok med text varje gång.

Målet är att utbilda minst 12 Bokkompisar (2 per kommun) och minst 24 läsombud (4 per kommun; personal på boende och/eller daglig verksamhet).

Vi vill genomföra en författar/föreläsarkväll per kommun, med minst 25 deltagare per gång. 

Vi tänker oss att vi ska ta fram en studieplan till denna cirkel och utbilda minst 24 cirkelledare (varav hälften från andra orter än de sex tidigare nämnda).

Kvalitativa målet är, att alla som deltagit i cirklarna ska få bättre läskunnighet och studievana, för att öka sin hälsa och få en bättre delaktighet i samhället.

4.1 Effektmål

Ökad läskunnighet resulterar bl.a. i större integrering i samhället, ökad möjlighet till delaktighet samt bättre hälsa för deltagarna.

Efter projekttiden inspirerar Bokkompisarna sina vänner att delta och de tar till sig det skrivna ordet och blir bättre på att läsa.

Studiecirklarna fortsätter i vår regi men utan vårt aktiva deltagande/drivande, med ledning av läsombud och nyutbildade cirkelledare och med stöd av bokkompisar och bibliotekarier.

Med ökad läskunnighet kan vi starta upp cirklar såsom ”Leva som Svensson” och ”Mitt val” i dessa grupper, vilket ytterligare förstärker integrering och hälsa.

Vi har även funderat på att genomföra skrivarcirklar. – Att själv skriva sin berättelse stärker självkänslan på ett mycket positivt sätt. 

4.2 Huvudmål

Målet är att öka läsförmågan och läsandet. – I övrigt: se Mål.

4.3 Delmål

Som delmål är att innan året är slut starta cirkeln Roligt att läsa i samtliga kommuner och ha lagt upp en plan för utbildning av läsombud/bokkompisar.

4.4 Avgränsningar

Gäller kommunerna Orust, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Tanum och Strömstad.

5. Målgrupp

Primär målgrupp är personer med intellektuella funktionsvariationer/nedsättningar, sekundärt anhöriga och personal.

Ålder från 20 år, när de slutat skolan, ingen övre åldersgräns.

Det kan behöva göras en uppdelning av gruppen, t.ex. läskunniga som kan diskutera, icke läskunniga som behöver mer stöd, gravt handikappade som bara ska lyssna och titta m.fl.

6. Genomförande

Projektet kommer genomföras av SV och bygger på ett gott samarbete med bibliotek och daglig verksamhet. Även FUB-föreningarna kommer att bli involverade. De fyra stora delarna är projektera, att starta cirklarna Roligt att läsa, att utbilda läsombud och framför allt att hitta och utbilda Bokkompisar.

6.1 Tidsplan

Vi skulle vilja starta upp projekteringen innan sommaren, för att under hösten starta cirklar och därefter gå vidare med att utbilda läsombud och bokkompisar.

Projekttid 2017-08-01– 2018-07-31

6.2 Aktivitetsplan

Kontakta Projektansvarig

7. Projektorganisation

7.1 Projektägare

Projektet ägs av den ideella föreningen SV Väst, som sköter det administrativa, ekonomisk redovisning och projektredovisningar. Tjänsteman hos SV utgör projektkoordinator. Anställning av sakkunnig projektledare specifikt för detta projekt.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) vill vara en engagerad lokal kraft för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle i hela landet.

Avdelningen SV Väst omfattar 19 kommuner i ett utökat kommunalförbund FyrBoDal. Vi hade år 2016 över 12.000 unika deltagare i gruppverksamhet inom folkbildningen, ytterligare 1270 deltagare var asylsökande, till detta tillkommer deltagare i avdelningens nästan 4000 kulturprogram. Fasta förhyrningar av kontor och/eller studielokaler samt lokalt ansvariga tjänstemän i/för samtliga aktuella kommuner.

I SVs värdegrund hävdar vi alla människors lika värde och rättigheter.

Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön.

SVs vision är en värld som präglas av hållbar utveckling. Genom att öka alla människors inflytande och delaktighet, stärker vi demokratin. SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa möjligheter att växa. SV är den mest pådrivande och engagerade lokala kraften för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle. 

SV tror att vi får mer demokrati när människor kan bestämma mer om sina liv.

Grunden för SVs verksamhet är Studiecirkeln. Studiecirkeln har en speciell pedagogisk form. I en studiecirkel träffas man i små grupper för att lära sig något tillsammans. Det är det egna intresset och den fria viljan som är grunden för studiecirkeln. Hela gruppen, ledaren och deltagarna bidrar med sin kunskap, sin nyfikenhet, sina erfarenheter och frågor för att påverka inriktning och resultat i cirkeln

Vi vet att mötet människor emellan är oerhört viktigt. Vi vet också att det är i den lilla gruppens trygga och informella atmosfär som idéer och skaparkraft kan frigöras. I SVs studiecirklar förenas lärande och personlig utveckling, samtidigt som vi ger plats för gemenskap och glädje. I cirkeln möts människor med liknande intressen men olika bakgrund för att gemensamt utvecklas och utmanas, här skapas förståelse för olikheter och nya perspektiv.

7.2 Projektledare

Projektledaren har lång erfarenhet av att jobb med och att ha cirklar med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hon har även ett stort kontaktnät bland personal i daglig verksamhet och boende i många kommuner. Hon har även goda kontakter med många av biblioteken. Framför allt har hon ett brinnande intresse för allas lika värde, att de med intellektuell funktionsnedsättning ska vara med i samhället och tycker att det verkligen är Roligt att läsa.

7.2 Projektorganisation

//Kommer längre ner i dokumentet//

7.3 Samarbetspartners 

Biblioteken och bibliotekarier: Viktig och central roll. Deras roll är att hjälpa till på biblioteken; visa lättlästa böcker, skriva ut lånekort, visa tekniska hjälpmedel så som Daisy och Legimus.

Läsa högt. Upplåta plats/konferensrum att sitta i. Referensgrupp.

FUB och andra föreningar för personer med intellektuell funktionsnedsättning: De kan hjälpa oss att nå deltagarna, vi kan komma till träffar och beskriva och bjuda in till projektet. Vi kan via föreningarna nå medlemmar med inbjudan via brev. Referens- och expertgrupp.

Daglig verksamhet, personal och chefer: Viktig grupp, har man inte med dem på idén kommer inga till cirklarna. De ska uppmuntra deltagarna och eventuellt följa med dem till biblioteket. Referensgrupp.

Kommunala handläggare. Entusiasmera personalen. Uppmuntra deltagande.

MTM, Myndigheteten för tillgängliga media: Läsombuden och tips för lättläst.

7.4 Styrgrupp och tillika referensgrupp

Projektledare.

Bibliotekarie Munkedals bibliotek, Bibliotekarie Stadsbiblioteket Lysekil

Styrelsemedlem i FUB Lysekil, som även är deltagare i Roligt att läsa i Lysekil.

Personal från daglig verksamhet i Lysekil/Munkedal

SVs Verksamhetsutvecklare i någon av berörda kommunerna.

Controller SV Väst.

7.5 Referensgrupp/expertgrupp

FUB Lysekil, deltagare i cirkeln Roligt att läsa-Lysekil. Blandad grupp med fyra med Downs syndrom, en med Aspergers, en blind med intellektuell funktionsnedsättning och en multihandikappad. Två kan läsa, några kan stava lite, alla utom en pratar mycket och har starka åsikter.

7.6 Kommunikationsplan

Uppsökande verksamhet; boenden, daglig verksamhet, FUB osv.

Alla verksamhetsutvecklare i SV Väst kommer att informeras om projektet.

Det kommer även att sätt ihop kompendium som ska delas ut till kommuner och de i målgrupperna. En lättläst och en med mer information.

När vi startar upp projektet kommer vi att ha presskonferens och även kontakta tidningar i distriktet, kontakta Radio P4 Väst, P4 klartext. Kontakta Unik (FUBs tidning), MTM 8-sidor.

Medverka på Bokens dag och Leva och fungera-mässan.

Annonsera och affischera i berörda kommuner.

Information i SVs nyhetsbrev, på hemsidan och sociala medier

Mer information kontakta projektansvarig.

7.7 Riskanalys och åtgärdsplan

Kontakta projektansvarig

7.8 Horisontella kriterier

Hela projektet går ut på att öka tillgängligheten till samhället för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Vi kommer att jobba efter devisen att alla ska vara med, tjejer och killar, gamla och unga, nysvenskar och de som är härifrån. Stort eller litet handikapp.

För miljön så är att låna böcker (istället för att köpa) verkligen ett hållbart alternativ.

Studiecirkeln inte kosta något för deltagarna och låna är gratis. Vår målgrupp har oftast inte så goda ekonomiska förutsättningar. – En jämställdhets- och rättvisefråga.

8. Utvärdering

Projektledaren kommer att sammanställa hur många som nåtts och i hur många kommuner; antal deltagare, utbildade Bokkompisar, läsombud osv. Även dokumentera fortlevnaden efter projektet och se var cirklarna ska kunna drivas av läsombud och bokkompisar.

9. Projektets fortlevnad

Planen är att Roligt att läsa ska vara en del av de funktionsnedsattas vardag, cirkeln ska starta löpande höst- och vårtermin. Läsombud, cirkelledare och bokkompisar ihop med biblioteken ska leda och vara inspirerande på Roligt att läsa-cirklarna.

Vi tror att Bokkompisarna kommer att få en nyckelroll i det fortsatt arbetet. Kan vi entusiasmera och motivera dem kommer de att vara en drivande kraft för det dagliga läsandet.

9.1 Verksamhet efter projekttidens slut 

I och med att vi har utbildat läsombud och bokkompisar och att vi har startat med cirklar där man entusiasmerar dem till att läsa så tror vi på fortlevnad. 

10. Ekonomi och redovisning

Kontakta projektansvarig

10.1 Budget

Kontakta projektansvarig

10.2 Administrativa rutiner

Ej klart

Antal deltagare

Jag tänkte: 10 delt per kommun, har två personal + två anhöriga runt sig, ger 50 pers per kommun.

Ggr 6 kommuner = 300 personer – svarade 300 pers, 50% kvinnor, 50% män

60 delt = 30/30 män/kvinnor

Antal arvoderade inom ramen för projektet – cirkelledare = 1 per kommun ger 6 st + projektledaren + 1 utbildare Läsombud + 6 författare ger 14 pers – 7/7 män/kvinnor

Antal ytterst ansvariga 12 – och tänker på styrelsen - 50/50

Geografisk spridning = regionalt

Kontaktpersoner

För projektägaren: Avdchef Mia Ekegren, tfn 010-33 00 900, e-post mia.ekegren@sv.se

För Projektledning: Verksamhetsutvecklare Annie Pettersson, tfn 010-33 00 901, e-post annie.pettersson@sv.se

Många äldre lever i ett digitalt utanförskap, vilket påverkar vardagen i ett samhälle där mycket sker digitalt. Allt från att boka tider, deklarera och betala räkningar, till att hålla kontakt med barn och barnbarn.

I projektet skapar vi trygga mötesplatser med ett gemensamt lärande där ingen fråga är för dum för att ställa. På så sätt vill vi bidra till digitala seniorer som vill, vågar och kan delta i ett samhälle där den digitala tekniken rusar fram.

Det funkar – vi har testat!

Projektet bygger på ett pilotprojekt från 2022. Piloten visade att seniorer gärna lär genom samtal i grupp där deras frågor styr innehållet, vilket leder till ökad motivation och gemenskap.

Lärande IT-samtal, stöd till seniorgrupper

Projektet Lärande IT-samtal, stöd till seniorgrupper drivs av SeniorNet Örebro, i samverkan med Örebro kommun och SV Örebro län. Med finansiering från Arvsfonden.

Illustrationen är AI-genererad.

Under perioden 2013-2016 genomfördes projektet SV Kulturcollege hos Studieförbundet Vuxenskolan i Örebro län. Projektet finansierades av Arvsfonden och Studieförbundet Vuxenskolan och syftade till att säkerställa allas rätt till utbildning.

Projektet resulterade i en ny utbildningsmodell för personer med intellektuell funktionsnedsättning och åtta deltagare testade utbildningen under två år.

Arbetet har präglats av stort engagemang och intresse för människor, pedagogik och mänskliga rättigheter. Med folkbildningens särskilda pedagogik, och med kultur och hälsa som verktyg, utvecklades en ny unik utbildning som verkar förberedande för arbete eller vidare studier.

ILLUSTRATION: Hectornado

Anna-Maria Lundberg, Verksamhetsutvecklare inom Funktionsrättsområdet var under projekttiden anlitad av Riksförbundet Attention inom arvsfondsprojektet Trots allt! där föräldrar erbjöds att delta i föräldrastödsgrupper.

Gemensamt för föräldrarna är att man med sitt barn 4-12 år upplever en vardag fylld av utbrott, nej och ”Jag vill INTE!”. Under 2020 genomfördes i Uppsala i fokusgruppsträffar och en pilotstudiecirkel med föräldrar.

Erfarenheterna från träffarna har gett grunden till ett digitalt studiematerial skapat i lärplattformen Learnify som nu testas i landet. Två av samtalsledarna fanns i Uppsala län. Grupperna möttes i en studieplats (ett digitalt studierum) i Learnify som snabbt blev fullsatta. I grupperna kunde föräldrar från hela landet delta.

Det finns ett stort behov, då ungefär en elev i varje klass har trotsproblematik/trotssyndrom, ofta i kombination med ADHD.

Föräldrarna känner sig ofta misslyckade och upplever brist på förståelse från omgivningen. I samtalsgrupperna får föräldrarna ökad kunskap, redskap för att bättre hantera trotsproblematik och värdefullt stöd av varandra.

Vad är trotsproblematik? Se en kort film från projektet. Klicka HÄR

Mer information om projektet Trots allt!, filmer från studiematerialet, tidningar mm finns på Riksförbundet Attentions hemsida HÄR