Studiecirkeln har till syfte att öka förståelsen och kunskapen om hur man med alternativa och kompletterande kommunikationsformer kan öka möjligheten till medbestämmande och kommunikation för personer med funktionsnedsättningar. 

Som god man eller förvaltare har man till uppgift att ta tillvara på sin huvudmans intressen och så långt det är möjligt stödja den enskilde att fatta egna beslut om sitt liv. Genom denna studiecirkel är förhoppningen att deltagarna skall finna fler verktyg att utföra denna uppgift på bästa sätt.  
 

Strategiska planen fastställs av förbundsstämman. Det övergripande verksamhetsmålet, organisationsmålet och de önskade strategiska förflyttningarna som slås fast i planen gäller hela organisationen. Varje avdelning och förbundskansliet har ett ansvar att utifrån den strategiska planen utarbeta en egen verksamhetsplan. Som stöd för detta görs omvärldsanalys, nulägesanalys samt riskanalyser. Verksamhetsplanerna följs upp genom respektive verksamhetsberättelse.  

Ytterligare underlag som utgör grund för SVs strategiska arbete är de nyckeltal och ekonomiska redovisningar som regelbundet utarbetas, material fån den gemensamma budgetgruppen mellan förbundsstyrelsen och avdelningsordförande-gruppen samt de fyra syften som staten angett för sitt stöd till folkbildningen. 

 Ladda ner SV:s strategiska plan som PDF här

Navigera ur ensamheten består av åtta delar– åtta fyrar som hjälper dig att hitta riktning när livet känns stilla eller avskuret. Varje del innehåller personliga berättelser, reflektionsfrågor och vardagsutmaningar som gör det lättare att ta verkliga steg framåt.

För dig som vill fördjupa arbetet ytterligare finns också en avancerad verktygslåda som visar hur AI kan användas som stöd i självcoaching. Där får du tydliga exempel och ett omfattande promptbibliotek för ChatGPT.

Om oss

Boken är skriven av Tanja Dianova och Yury Kazhura inom projektet Klocket Connect som har bedrivits under 2025 i samarbete med Hyresbostäder, Klocket Kunskapens hus och Svenska kyrkan med finansiering från Socialstyrelsen. Syftet med projektet är att motverka ofrivillig ensamhet i Klockaretorpet, Norrköping. 

Ladda ner e-boken

Klicka här för att ladda ner din kostnadsfria PDF-version av “Navigera ur ensamheten”.


Strategiska planen fastställs av förbundsstämman och det övergripande verksamhetsmålet och de sex prioriteringarna gäller hela organisationen. Varje avdelning och förbundskansliet har ett ansvar att utifrån den strategiska planen utarbeta en egen verksamhetsplan. Som stöd för detta görs omvärldsanalys, nulägesanalys samt riskanalyser. Verksamhetsplanerna följs upp genom respektive verksamhetsberättelse.  

Ytterligare underlag som utgör grund för SVs strategiska arbete är de nyckeltal och ekonomiska redovisningar som regelbundet utarbetas, material fån den gemensamma budgetgruppen mellan förbundsstyrelsen och avdelningsordförande-gruppen samt de fyra syften som staten angett för sitt stöd till folkbildningen. 

Jag skrev självbiografin Påtvingat Liv som kom ut 2011 på dåvarande Bra Böckers förlag. Den finns nu utgiven som ljudbok på Storytel och som pappersbok på BoD.

Boken har använts på många universitet som underlag för uppsatser för hur det påverkar barn att utsättas för sexuella övergrepp i barndomen. I mitt fall som utlandsadopterad från Finland till en familj där mannen var pedofil.

Har också deltagit i Statens Vanvårdsutredning.

Jag intervjuades av Malou i TV4, när boken kom ut och även deltagit i TV i Helsingsfors. 

Jag fick Hedersomnämnande 2016 i Tempo Dokumentär Festival för min självbiografi med tillhörande motivering av juryn.

Föreläsare: Taina Adolfsson

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: Taina.Adolfsson@hotmail.se alt. 072-738 62 72

Genomför föreläsningar i: Hela Kalmar län

Utgår från: Oskarshamn

F-skatt: Nej

Arvode: Enligt överenskommelse

SV Stockholm har ett varierat kursutbud för anhöriga, personal och intresserade där praktiska övningar blandas med teoretiska moment. Kurserna finns på olika nivåer och ger deltagarna en bra grund när det gäller att använda tecken.  

I kurserna ingår: 

Vad är TAKK? Teori och forskning. 

Lära sig tecken. 

Grundordförråd i tecken kopplat till verksamheten. 

Övning i grupp och individuellt. 

Kursintyg vid närvaro på minst 70%. 

Öppna kurser 

Varje termin erbjuder vi en stor mängd öppna kurser för alla som är intresserade. 

Klicka här för att se alla våra öppna kurser i TAKK

TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation eller i dagligt tal, Tecken Som Stöd till talet.

Vi kan erbjuda studiecirklar i Tecken som stöd på två olika nivåer.

VI på SV Göteborg erbjuder kurser i TAKK varje vår och varje höst. Här nedan kan du läsa lite om vilken nivå du tror passar dig bäst

Nybörjarkurs

Du lär dig tecken för att använda dessa tillsammans med talet för att göra dig förstådd och att bli förstådd. Du lär dig handalfabetet och ca 200 vardagliga tecken. Tecknen - som hämtas från teckenspråket - används som stöd till talet.

Metoden används för att hjälpa fram tal- och språkutvecklingen. Man talar och tecknar de viktigaste orden.

Många barn och även vuxna har hjälp av tecken för att göra sig förstådda och att förstå personer i omgivningen. Det är aldrig för sent att börja teckna med vuxna.

Studiecirkeln vänder sig till personer som har användning av tecken som stöd hemma och på arbetet.

Fortsättningskurs

För dig som kan lite tecken och vill förbättra ditt tecknande.

Antalet tecken utökas och du får teckna och träna avläsning.

Tanken är att tecknandet ska användas mera tillsammans med talet.

Studiecirkeln vänder sig till personer som har användning av tecken som stöd hemma och på arbetet.

• Pyttejazz, 5 år

Vi intervjuade kommunernas arbetsmarknadschefer, sektorschefer på Arbetsförmedlingen, SFI-anordnare och SO-kansliet för samhällsorienteringen, samt cirka 70 nyanlända i etableringen. I intervjuerna med de nyanlända identifierade vi utmaningar och utvecklingsområden som har betydelse för de insatser som erbjuds under asyltiden.

Intervjuerna med nyanlända:

• Lång väntetid under asyltiden utan kunskaper i svenska eller om det svenska samhället. 
• Avsaknad av målbilder och en oförståelse av sin egen roll i etableringen.
• Bristande planering och samsyn av asyl- och etableringstidens mål och arbetssätt.
• Krockar mellan förväntningar och förutsättningar.
• Heterogen grupp med olika behov och förutsättningar.
• En känsla av att inte kunna påverka sin situation, bland annat gällande undervisning. 
• Saknar stöd i att lära sig att prata svenska och platser för konversation.
• Alla får inte möjlighet att delta i samhällsorienteringen under etableringen.

Tidiga insatser är avgörande

Slutsatserna visar att tidiga insatser under asyltiden spelar en avgörande roll för att motverka utanförskap och ge individerna bästa förutsättningar att rustas inför etableringen. Vår erfarenhet visar att det är viktigt att följa individen genom alla olika insatser, att se hela människan och att anpassa arbetssättet efter individens behov. 

Den här studiecirkeln är perfekt för dig som vill kunna koppla ihop högtalare och mixerbord, ansluta mikrofoner och förstå hur du justerar ljudet med volym, gain och EQ. På tre timmar får du prova på att koppla, testa och justera ljudet, och vi ger tips som gör det lättare att hantera ljud i vardagliga sammanhang, exempelvis vid möten, tal, mindre konserter eller egna projekt. En praktisk, rolig och lärorik introduktion till ljudvärlden!

🔌 1. Introduktion till ljudsystem

• Kort om vad ljudteknik är och hur ljudets väg går från källa till högtalare (signalflöde). 

• Grundläggande begrepp som gain vs volym, EQ, aux och RCA.

📶 2. Utrustning och kopplingar

• Översikt av vanlig ljudutrustning: mixerbord, högtalare, mikrofoner, kablar. 

• Olika kontakter och kablar (XLR, TRS, RCA) och hur man kopplar rätt.

🎤 3. Mikrofonteknik

• Typer av mikrofoner och när man använder dem. 

• Grundläggande mikrofonplacering och hur mikrofonen påverkar ljudet. 

🎛️ 4. Mixerbordets grundfunktioner

• Hur man använder mixerbordet: kanaler, faders, gain, EQ, aux‑sends. 

• Praktiska exempel på att justera nivåer så att ljud blir tydligt och fritt från brus.

🔊 5. Koppla systemet

• Steg‑för‑steg‑övning att koppla ihop mikrofon → mixer → högtalare. 

• Testa olika ljudkällor och justera volym/kanaler.

🎚️ 6. EQ, gain och ljudbalans

• Enkla principer för equalizer‑inställningar (EQ) för att forma ljudet. 

• Hur man undviker feedback och överstyrning med rätt gain‑inställning.

📢 7. Aux‑sends och monitorering

• Vad aux‑utgångar används till (t.ex. monitorljud för presentatörer på scen). 

🧩 8. Sammanfattning & tips

• Checklista för säkra kopplingar och ljudinställningar. 

• Praktisk repetition och tid för frågor.

• Din cirkel måste godkännas av SV.
• Det ska finnas en nedskriven plan för vad ni ska göra i cirkeln.
• Cirkelledarna skall vara godkänd av SV.

Innan cirkeln startar får du ett introduktionssamtal med din kontaktperson på SV, därefter kommer du att erbjudas en cirkelledarutbildning. 

Skapa en tydlig väg mot arbete eller studier 

Stärka självförtroende, motivation och självtillit 

Förbättra språkkunskaper och praktiska färdigheter 

Bygga nya sociala nätverk och öka delaktigheten i samhället 

Främja konkreta framsteg mot individuella mål 

Det finns cirklar i alla tänkbara ämnen, de kan också genomföras på lite olika sätt.

Kamratcirkel

En kamratcirkel startar du tillsammans med personer du känner, utan att betala en deltagaravgift. Det kan vara ett band, en bokcirkel, en hantverksgrupp m.m. Ni utformar själva en plan, väljer studiematerial och utformar cirkeln upplägg efter gruppens behov.

Föreningscirkel

En föreningscirkel genomförs i samarbete med en av våra grund- medlems- eller samverkande föreningar. Det kan vara en cirkel i föreningskunskap eller inom något specifikt ämne som föreningen vill lära sig mer kring, t.ex. bygdens historia eller hantverk. Cirkelledaren är ofta själv aktiv i föreningen, med intresse för och kunskap om det som cirkeln handlar om.

Kurs mot allmänheten / Programförd cirkel

Studiecirklar och kurser som vänder sig till allmänheten kallas ibland för "programförd cirkel". De leds av en ledare med expertkunskaper inom sitt område och för att kunna arvodera ledaren tar vi ofta ut en deltagaravgift. Man hittar dessa kurser på vår webb eller i våra studieprogram.

Om du vill läsa mer om projektet, hittar du information på projektsidan.

– För många kulturarbetare inom musik och teater handlar det om att spela för någon annan och det var inte det som drog mig – att det är jag som är huvudsaken. Egentligen är det ju personerna som jag träffar som är huvudsaken, säger Mathias Beltramo Brandin cirkelledare och musiker, hemmahörande i Linköping.

När började du leda cirklar med Studieförbundet Vuxenskolan?

– Jag började någonstans där 2011 som cirkelledare. Från början var det i en ganska liten omfattning som sedan spred sig. Linköping är inte världens största stad och alla känner varandra litegrann inom den här verksamheten. Så sakteliga började det öka på och inom ett år så var jag uppe i närmare 700 cirkeltimmar och kulturarrangemang per år och där ligger jag nu också. Normalt besöker jag mellan 15 och 25 enheter på en vecka.

Mathias Beltramo Brandin återkommer ofta under vår intervju till hans vilja att bidra med någonting. Att bara står på en scen för att tillfredsställa sina egna behov av att bli sedd är ingenting för honom. Han vill använda musiken som ett redskap för att åstadkomma kommunikation med målgruppen. Efter att ha arbetat med personer med intellektuell funktionsnedsättning i många år har han lärt sig hur viktigt det är att man tar sig tid att lära känna gruppen, att vara lyhörd och att kunna känna av stämningen.

– Jag är inte rädd att kommunicera och har inga problem med att säga att jag inte förstår vad folk berättar för mig. Det gäller att vi hittar varandra, gör vi det kan vi också förstå varandra, säger han.

Vad gör ni under en normal cirkel?

– Om jag besöker en daglig verksamhet brukar deltagarna först ha samlats och gått igenom vad de ska göra på jobbet, tagit en kaffe och sagt hej till varandra. Då kommer jag dit och det första jag gör är att hälsa och visa att jag ser alla. Sen kör jag i gång med ett par låtar i rad för att känna av stämningen. Märker man att det är en dålig dag kan man bryta isen genom att köra i gång med fel låt, till exempel en jullåt mitt i sommaren. Då skrattar alla och skriker nej, nej nu är det fel.

– I dag var jag på en daglig verksamhet och då berättade en kille att han sett ABBA på TV så då körde vi ABBA-refränger.  Sen ville en annan kille höra ballongdansen och gick i gång på det och började dansa. Han hade ju inga ballonger men det låg en hög tidningar i ett hörn och då fick det bli tidningsdansen, berättar Mathias Beltramo Brandin med ett skratt. 

När jag frågar Mathias Beltramo Brandin om vilka mervärden han personligen får som cirkelledare nämner han energin och samspelet från gruppen men också hur viktig kopplingen till SV är. Att det finns en arena där deltagarna får vara med på sina egna villkor utifrån sina egna förutsättningar och alltid är accepterade. Det finns inga krav och du deltar när och om du själv vill. Att gruppen själv kan vara med och påverka och styra i det som händer är också viktigt.

Hur viktigt är det att SV har verksamhet för den här gruppen?

– Många säger att vad är det för folkbildande i att lyssna på musik?  Är det här något som ska finnas inom folkbildningen egentligen? Då säger jag att musiken inte är huvudsaken, huvudsaken är det andra som händer med de här personerna som i grund och botten varit underprivilegierade så att det visslar om det i hela liv.

– Att de får en plats där de får vara sig själva och prata om det de vill och där de också kan ha kul tillsammans med andra, är ju både lärande och folkbildande. Musiken är en bisak och hade kunnat vara vad som helst. Det är ju inte vad man gör som är det viktiga utan det sociala som händer och de signaler man ger till dem, avslutar Mathias Beltramo Brandin.

Det finns en studieplan för träffar i en studiecirkel
om FUB:s rapport Kunnig, engagerad och tillgänglig.
Rapporten finns på lättläst svenska och inläst i Daisy-format.
Den publicerades år 2021.  

I steg ett får du grundläggande kunskap i det svenska språket och om det svenska samhället. Nivågradering för steg ett är följande:

A1 = Analfabeter.

A2 = Nybörjare, individen kan alla bokstäver men ingen svenska alls.

SYFTE OCH MÅL

Syftet är att ge deltagaren en första introduktion i det svenska språket för att individen ska lära sig svenska på ett enkelt och effektivt sätt.

Målet är att individen ska kunna läsa, skriva, förstå och prata svenska för att kunna förstå och göra sig förstådd.

FÖR ANALFABETER

För dig som är analfabet använder vi en anpassad pedagogik och vi arbetar i mindre grupper för att ge dig rätt förutsättningar.

Under hösten 2018 beviljades SV Örebro län medel från Delegationen mot segregation för att kartlägga behovet av åtgärder i syfte att motverka och minska segregation, vilket resulterat i en långsiktig utvecklingsplan.

Studieförbundet Vuxenskolan Väst är delaktiga i projektet Care of Folkbildningen för insatser med flyktingar från Ukraina. Målgruppen är personer över 18 år som omfattas av EU:s massflyktsdirektiv till följd av kriget i Ukraina och bedöms vara i behov av insatser för att komma i arbete och bli socialt delaktiga.

Тут Ви можете знайти інформацію щодо курсу українською та шведською мовами.

Projektet har tilldelats 119 miljoner kronor av svenska ESF-rådet och Folkbildningsrådet är projektägare och projektadministratörer. Sju studieförbund och 39 folkhögskolor är delaktiga i Care of Folkbildningen och dessa kommer att driva delprojekt.

Projektledare för Care of Folkbildningen i SV Väst är Karoline Abrahamsson, som tror att projektet kan bli en positiv kraft för deltagarna:

– Vi hoppas och tror att projektet Care of Folkbildningen kan hjälpa personer att komma ett steg vidare i sin process mot en etablering här i Sverige både med sysselsättning och socialt. Vi hoppas också att utbildningen i sig kan vara en stabilitet här och nu i en vardag fullt med frågetecken kring läget.

Syfte

Care of Folkbildningen vill ta vara på de erfarenheter som finns hos folkbildningen från arbetet med asylsökande och invandrare inom verksamheterna Svenska från dag ett och Vardagssvenska. Målet är att deltagarna ska komma i arbete eller få utbildning som kan stärka deras ställning på arbetsmarknaden.

Språkkunskap och samhällsinformation

Inom SV Västs område kommer 30 personer med bakgrund som flykting från Ukraina erbjudas deltagande. Deltagare i projektet kommer få hjälp med svenska språket och ges information om det svenska samhället. Insatserna kommer att ha ett tydligt fokus på att ta deltagarna närmare arbete eller utbildning. Med sig får deltagaren en egen plan för hur de bästa möjligheterna framåt ser ut.

Kursinnehåll

Studierna sker på heltid 40 timmar i veckan, minst 20 av dessa timmar sker i grupp i olika ämnen. De övriga timmarna studerar du på egen hand. Du kan studera i 2-4 månader. Studierna är helt kostnadsfria. Studierna i grupp äger rum i Uddevalla. Vi har plats för 30 deltagare.

Moment

Individuell kartläggning samt intresse- och yrkeskoll, Arbetsmarknadsinsatser, Språkundervisning, Social inkludering

E-tjänsten är plattform på webben för enklare rapportering och registrering av folkbildningsverksamhet. E-tjänsten utvecklas gemensamt av bransch- och intresseorganisationen Studieförbunden i Samverkan. 

Det är i e-tjänsten som du rapporterar in din verksamhet till oss.

Varför STIG beviljades av AMIF

Migrationsverket beviljade STIG stöd eftersom projektet bedömdes vara relevant, genomförbart och kostnadseffektivt, och för att det tydligt svarar mot Sveriges nationella mål för integration. STIG adresserar ett dokumenterat behov i Blekinge och har en modell som kombinerar språk, arbetslivsförberedelse och social inkludering på ett sätt som stärker tredjelandsmedborgares möjligheter till egen försörjning.

STIG – huvudkomponenter

STIG är ett treårigt program på 20–40 timmar per vecka och består av fyra huvuddelar:

• Individuell kartläggning och personlig plan
• Obligatorisk språkundervisning med fokus på funktionell svenska och yrkessvenska
• Yrkesinriktade preparandkurser inom bristyrken, med tvåspråkiga kursledare
• Psykosocialt och hälsofrämjande stöd, inklusive rutiner, motivation och digital kompetens

Vad som gör STIG unikt

STIG är inte ett traditionellt språk- eller arbetsmarknadsprojekt, utan en integrerad progressionsmodell för personer som inte kommit vidare genom SFI eller Arbetsförmedlingens insatser. Det unika ligger i att:

• språkinlärning, yrkesförberedelse, hälsa och psykosocialt stöd vävs samman i en och samma struktur,
• deltagare kan följa olika vägar (20/40 timmar) beroende på stödbehov,
• kunskap först kan tillgodogöras på ett språk deltagaren behärskar, och därefter kopplas till yrkessvenska,
• modellen är utformad för löpande intag och flexibel anpassning efter gruppens behov.

Den sociala innovationen bakom STIG

STIG bygger på flera innovativa arbetssätt som kompletterar varandra:

• En jämförande metod för språkinlärning: STIG använder en metod där språkundervisningen utgår från deltagarnas modersmål och dess grammatiska struktur. Eftersom majoriteten av deltagarna har språk med gemensamma grammatiska rötter (arabiska, dari, persiska), kan tvåspråkiga och behöriga lärare förklara svenska genom jämförelser med deltagarnas språk. Detta gör inlärningen snabbare, djupare och mer tillgänglig — och var en central del i AMIF ansökan.
• Delvis frikoppling av kunskap från språktröskeln: Deltagare får först förståelse för yrkesmoment på ett språk de behärskar, och bygger sedan svenska runt något de redan kan.
• En sammanhållen, adaptiv modell: Deltagare med stora hinder stabiliseras först (hälsa, rutiner, självtillit) och går sedan vidare till mer krävande lärmiljöer.
• Sam2Act – en överbryggande struktur: En kooperativ plattform som erbjuder arbetsnära miljöer med låg tröskel, där deltagare kan ta steg mot arbetslivet i små, kontrollerade sammanhang.

Tillsammans gör detta STIG till en praktisk innovationsmiljö för integration, särskilt för dem som annars riskerar att fastna permanent i utanförskap.

Här kan du enkelt öppna samtliga möteshandlingar och ladda ned dem.

Julens stora svenska film heter i år ’Jönssonligan kommer tillbaka’.

Efter ett år på flykt återförenas Sickan med Vanheden, Harry och Doris för en ny kupp.

Ett komplett T-Rex-skelett ska stjälas från Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm och planen är givetvis tajmad in i minsta detalj. Hur det går återstår att se.

Filmen har premiär den 6 december.

Foto: Johan Paulin FLX.

Vår verksamhetsplan bygger på att vi är en samhällsaktör präglad av hållbarhets-perspektiv i all vår verksamhet och aktivitet utifrån vår Hållbarhetsplan och aktivt arbete med målen i Agenda 2030.

Därutöver profilerar vi oss med verksamhet inom integration, funktionsrätt, landsbygder och föreningsliv. Att skapa möjligheter och värna rätten för individen att vara en aktiv samhällsmedborgare oavsett bakgrund eller etnicitet är grundläggande för ett tillitsfullt samhälle. Att inkludera personer med funktionsnedsättning i möjligheterna till bildning och livslångtlärande är viktigt i ett samhälle för alla. SV och avdelningen SV Väst är landsbygdens studieförbund, att bidra till likvärdiga möjligheter till ett aktivt och rikt liv med möjligheter till engagemang och kultur-upplevelser tillsammans med andra är viktigt för att bygga tillit och delaktighet. Ett rikt och mångfasetterat föreningsliv är en viktig hörnsten i att bygga ett demokratiskt och hållbart samhälle.

SV Väst gör särskilda prioriteringar på att ge unga möjligheter till självorganisering genom ett omfattande engagemang och stöd till vår ungdomsorganisation Förbundet Vi Unga.

All SVs verksamhet bygger på en cirkulär syn på kunskap. Cirkeldeltagandet innebär att du får tillgång till kunskap, insikt och relationer, att du själv bidrar med det samma och att vi tillsammans skapar mervärden genom dialog. Detta är i grunden en stor del av hållarbetsarbetet.

I vår roll som samhällsaktör vill vi bidra till ett mer progressivt hållbarhetsarbete både inom och utom organisationen. Grunden i SVs hållbarhetsarbete är att ingen ska lämnas utanför och att varje människa ska ha de förutsättningar och kunskap som behövs för en hållbar utveckling, för sig och samhället. Vår övertygelse är att folkbildningen är nödvändig för att nå detta, där vi bistår både med kunskap och konkreta verktyg för en hållbar omställning.

Vi ställer krav på leverantörer och partners. Genom samarbete och partnerskap med leverantörer av varor och tjänster och aktörer för genomförande av verksamhet, kan vi öka fokus på miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande.

Vi för en aktiv dialog med deltagare om hur hållbar utveckling skapas för både individ och samhälle. Stimulera och underlätta för deltagare till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling.

I Kungsbacka anordnar Studieförbundet Vuxenskolan kamratträffar för barn och unga med npf-diagnos. Initiativtagare är verksamhetsutvecklare Alexandra Nielsen, som i vintras fick en förflugen fråga om SV hade någon kamratcirkel dit barn med npf-diagnos kunde komma. Tanken på att starta en kamratcirkel växte hos henne, nog borde väl det gå att ordna?

– Mitt jobb är ju att ordna mötesplatser, men det spelar ju ingen roll om jag ordnar mötesplatser om folk inte vet hur man deltar på en sådan. Så då tänkte jag att okej, då får vi göra det som en studiecirkel i vad man gör på en mötesplats, säger Alexandra Nielsen.

Via en kontakt på en skola där många elever med olika diagnoser går, lyckades Alexandra Nielsen få med information om kamratcirkeln i skolans nyhetsbrev. Planen var två grupper, en för 12-15-åringar och en för 16-19-åringar. Till den yngre gruppen strömmade anmälningarna in och den blev snabbt full. Den äldre gruppen har ännu inte kommit i gång, en deltagare saknas fortfarande för att det ska vara meningsfullt att starta cirkeln.

– När jag satte ihop cirkeln ville jag att alla skulle vara nya på aktiviteterna så jag valde saker som jag misstänker att de flesta inte gjort innan. Jag ville att det skulle kännas rättvist och att ingen skulle behöva komma in och genast känna sig i underläge, berättar Alexandra Nielsen.

Vad gör ni på en vanlig cirkel?

– Tanken är att de ska få prova på något nytt varje gång och att det ska vara något som alla är nya på. Men först så är det småprat. De får öva på att ställa frågor till varandra och att lyssna på varandra. Vi har en jätteduktig cirkelledare med en otrolig social kompetens som leder de här samtalen, säger Alexandra Nielsen och fortsätter.

– Sen har vi provat på akrylmålning, yoga och virkning. Jag vill att det ska vara aktiviteter som SV erbjuder så att deltagarna ska få upp ett intresse för cirklar som vi har. Förhoppningsvis kan jag framöver få i gång betalkurser för målgruppen.

– Vi kör också fika vid varje tillfälle och det är väldigt uppskattat. De får själva gå ut och ta lite varm choklad och något litet till. Att hänga på det viset är ju heller inte någonting de är vana vid.

Vid första träffen hade alla sina mammor med sig, att samtliga var mammor och att papporna saknades var bara en slump, ingenting som hade planerats. Alexandra såg till att placera dem i en soffa längst in i rummet. Tanken var att de skulle finnas i närheten men ändå en bit bort. Vid resterande träffar har föräldrarna uppmuntrats till att sitta i något av SV Kungsbackas andra rum eller göra något annat.  Att de håller sig i närheten men inte deltar i samtalen.

– Det var jättefint första gången när alla mammorna satt och trängdes i soffan. Vilka fina samtal de fick till och hur roligt de tyckte att det var att få träffa varandra. Jag tänkte nästan att man skulle kunna lägga upp även det som en cirkel, säger Alexandra Nielsen med ett skratt.

Kommer det att bli nya kamratträffar i höst för det här gänget?

– Förhoppningsvis kan vi gå vidare i någon form och vi uppmuntrar dem att fortsätta träffas. Men vi kommer inte att ha råd att anställa en kursledare som lär dem något nytt varje gång, som vi har gjort nu. Vi ville ju att den här cirkeln skulle vara kostnadsfri så deltagarna betalar ingenting för den, avslutar Alexandra Nielsen. 

Ett material i föreningskunskap som kan användas både som stöd för de som vill engagera sig i en förening och som inspiration för de som redan är aktiva. Den passar utmärkt att läsa tillsammans med sin styrelse i form av en utbildningsdag eller en studiecirkel och som underlag för gemensam diskussion i olika sammanhang.

Materialet omfattar en handbok, studieplan, förslag till utbildnings-upplägg och mallar för föreningsarbete och omfattar följande rubriker:

1. Föreningen
2. Styrelsen
3. Ordföranden
4. Sekreteraren
5. Kassören
6. Valberedningen
7. Revisorn
8. Ekonomi i föreningen
9. Möten
10. Medlemmar
11. Att leda en ideell förening

Projektet syftar till att:

• Förbättra psykisk hälsa genom meningsfulla aktiviteter som minskar stress och främjar välbefinnande.
• Främja språkinlärning genom att integrera svenska i praktiska odlingsmoment.
• Stärka gemenskap och samarbete genom gemensamma aktiviteter och övningar som bygger vänskap och sociala färdigheter.

Förväntade effekter:

• Ökat välbefinnande och känsla av sammanhang.
• Förbättrad språkfärdighet genom praktiskt lärande.

Vi riktar oss till personer i daglig verksamhet, de som gått ur skolan och börjat jobba.

Bokkompisar

Version 170307/Annie & Mia

1. Sammanfattning

Bokkompisar är ett läsprojekt för att lyfta läsande och tillgänglighet till litteratur för personer med intellektuella funktionsvariationer. Vi söker stöd till uppsökande verksamhet, genomförande av studiecirklar, författarkvällar samt till utbildning av läsombud och bokkompisar.

2. Bakgrund

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är inte mindre intresserade av samhällsfrågor än andra, men de saknar ibland möjligheterna. Att inte kunna läsa och skriva är ett sådant hinder för delaktighet.

Många i denna grupp kunde läsa när de lämnade skolan, men eftersom de inte övar, så försvinner den kunskapen hos vissa. I detta projekt vill vi göra läsande lustfyllt.

Med studiecirkeln ”Roligt att läsa” kan vi väcka lusten till litteratur och läsande.

Grunden är Roligt att läsa-cirklar. Målgruppen har själva format cirkeln under hösten, de har påverkat innehåll och upplägg.

Vi vill även utbilda läsambassadörer bland gruppen av personer med intellektuell funktionsnedsättning, för att de ska uppmuntra sina vänner till läsande och vara positiva förebilder. – Dessa ambassadörer kallar vi för Bokkompisar.

Även anhöriga och personal runt de funktionsnedsatta behöver utbildning och inspiration för att uppmuntra läsglädjen; vi vill därför utbilda fler läsombud och genomföra författarkvällar med föreläsningsinslag.

 // Vi tycker att det är tråkigt att läsandet i denna grupp är så låg och i vissa fall obefintlig.

Vi provade ett par Roligt att läsa-cirklar i Munkedal, Lysekil och Tanum under december 2016, vilket föll bra ut. Deltagarna har själva format sina cirklar, de har påverkat innehåll och upplägg.//

3. Syfte

”Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.”(citat ur regeringens kulturpolitiska mål).

Det är en fråga om demokrati. Stärkt demokrati ger minskat utanförskap. Vi tror att om man via böcker lär sig att läsa och att ta till sig information, så kan man vara med och ta plats i samhället på ett annorlunda och mer aktivt sätt. Läsningen är en väg för personer med funktionsnedsättning att lära sig annat viktigt, såsom att laga mat, hur olika samhällsfunktioner fungerar och om djur och natur. – Läsningen ökar välbefinnandet, vilket är en folkhälso- och rättvisefråga.

4. Mål

Målet är att starta minst en cirkel ”Roligt att läsa” i de bohuslänska kommunerna Orust, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Tanum och Orust.

Målet är att minst ha en träff i månaden under vår och höst och att det på varje sammankomst deltar minst sex personer.

Vårt mål är att deltagarna lånar minst en bok/tidning/ljudbok med text varje gång.

Målet är att utbilda minst 12 Bokkompisar (2 per kommun) och minst 24 läsombud (4 per kommun; personal på boende och/eller daglig verksamhet).

Vi vill genomföra en författar/föreläsarkväll per kommun, med minst 25 deltagare per gång. 

Vi tänker oss att vi ska ta fram en studieplan till denna cirkel och utbilda minst 24 cirkelledare (varav hälften från andra orter än de sex tidigare nämnda).

Kvalitativa målet är, att alla som deltagit i cirklarna ska få bättre läskunnighet och studievana, för att öka sin hälsa och få en bättre delaktighet i samhället.

4.1 Effektmål

Ökad läskunnighet resulterar bl.a. i större integrering i samhället, ökad möjlighet till delaktighet samt bättre hälsa för deltagarna.

Efter projekttiden inspirerar Bokkompisarna sina vänner att delta och de tar till sig det skrivna ordet och blir bättre på att läsa.

Studiecirklarna fortsätter i vår regi men utan vårt aktiva deltagande/drivande, med ledning av läsombud och nyutbildade cirkelledare och med stöd av bokkompisar och bibliotekarier.

Med ökad läskunnighet kan vi starta upp cirklar såsom ”Leva som Svensson” och ”Mitt val” i dessa grupper, vilket ytterligare förstärker integrering och hälsa.

Vi har även funderat på att genomföra skrivarcirklar. – Att själv skriva sin berättelse stärker självkänslan på ett mycket positivt sätt. 

4.2 Huvudmål

Målet är att öka läsförmågan och läsandet. – I övrigt: se Mål.

4.3 Delmål

Som delmål är att innan året är slut starta cirkeln Roligt att läsa i samtliga kommuner och ha lagt upp en plan för utbildning av läsombud/bokkompisar.

4.4 Avgränsningar

Gäller kommunerna Orust, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Tanum och Strömstad.

5. Målgrupp

Primär målgrupp är personer med intellektuella funktionsvariationer/nedsättningar, sekundärt anhöriga och personal.

Ålder från 20 år, när de slutat skolan, ingen övre åldersgräns.

Det kan behöva göras en uppdelning av gruppen, t.ex. läskunniga som kan diskutera, icke läskunniga som behöver mer stöd, gravt handikappade som bara ska lyssna och titta m.fl.

6. Genomförande

Projektet kommer genomföras av SV och bygger på ett gott samarbete med bibliotek och daglig verksamhet. Även FUB-föreningarna kommer att bli involverade. De fyra stora delarna är projektera, att starta cirklarna Roligt att läsa, att utbilda läsombud och framför allt att hitta och utbilda Bokkompisar.

6.1 Tidsplan

Vi skulle vilja starta upp projekteringen innan sommaren, för att under hösten starta cirklar och därefter gå vidare med att utbilda läsombud och bokkompisar.

Projekttid 2017-08-01– 2018-07-31

6.2 Aktivitetsplan

Kontakta Projektansvarig

7. Projektorganisation

7.1 Projektägare

Projektet ägs av den ideella föreningen SV Väst, som sköter det administrativa, ekonomisk redovisning och projektredovisningar. Tjänsteman hos SV utgör projektkoordinator. Anställning av sakkunnig projektledare specifikt för detta projekt.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) vill vara en engagerad lokal kraft för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle i hela landet.

Avdelningen SV Väst omfattar 19 kommuner i ett utökat kommunalförbund FyrBoDal. Vi hade år 2016 över 12.000 unika deltagare i gruppverksamhet inom folkbildningen, ytterligare 1270 deltagare var asylsökande, till detta tillkommer deltagare i avdelningens nästan 4000 kulturprogram. Fasta förhyrningar av kontor och/eller studielokaler samt lokalt ansvariga tjänstemän i/för samtliga aktuella kommuner.

I SVs värdegrund hävdar vi alla människors lika värde och rättigheter.

Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön.

SVs vision är en värld som präglas av hållbar utveckling. Genom att öka alla människors inflytande och delaktighet, stärker vi demokratin. SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa möjligheter att växa. SV är den mest pådrivande och engagerade lokala kraften för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle. 

SV tror att vi får mer demokrati när människor kan bestämma mer om sina liv.

Grunden för SVs verksamhet är Studiecirkeln. Studiecirkeln har en speciell pedagogisk form. I en studiecirkel träffas man i små grupper för att lära sig något tillsammans. Det är det egna intresset och den fria viljan som är grunden för studiecirkeln. Hela gruppen, ledaren och deltagarna bidrar med sin kunskap, sin nyfikenhet, sina erfarenheter och frågor för att påverka inriktning och resultat i cirkeln

Vi vet att mötet människor emellan är oerhört viktigt. Vi vet också att det är i den lilla gruppens trygga och informella atmosfär som idéer och skaparkraft kan frigöras. I SVs studiecirklar förenas lärande och personlig utveckling, samtidigt som vi ger plats för gemenskap och glädje. I cirkeln möts människor med liknande intressen men olika bakgrund för att gemensamt utvecklas och utmanas, här skapas förståelse för olikheter och nya perspektiv.

7.2 Projektledare

Projektledaren har lång erfarenhet av att jobb med och att ha cirklar med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hon har även ett stort kontaktnät bland personal i daglig verksamhet och boende i många kommuner. Hon har även goda kontakter med många av biblioteken. Framför allt har hon ett brinnande intresse för allas lika värde, att de med intellektuell funktionsnedsättning ska vara med i samhället och tycker att det verkligen är Roligt att läsa.

7.2 Projektorganisation

//Kommer längre ner i dokumentet//

7.3 Samarbetspartners 

Biblioteken och bibliotekarier: Viktig och central roll. Deras roll är att hjälpa till på biblioteken; visa lättlästa böcker, skriva ut lånekort, visa tekniska hjälpmedel så som Daisy och Legimus.

Läsa högt. Upplåta plats/konferensrum att sitta i. Referensgrupp.

FUB och andra föreningar för personer med intellektuell funktionsnedsättning: De kan hjälpa oss att nå deltagarna, vi kan komma till träffar och beskriva och bjuda in till projektet. Vi kan via föreningarna nå medlemmar med inbjudan via brev. Referens- och expertgrupp.

Daglig verksamhet, personal och chefer: Viktig grupp, har man inte med dem på idén kommer inga till cirklarna. De ska uppmuntra deltagarna och eventuellt följa med dem till biblioteket. Referensgrupp.

Kommunala handläggare. Entusiasmera personalen. Uppmuntra deltagande.

MTM, Myndigheteten för tillgängliga media: Läsombuden och tips för lättläst.

7.4 Styrgrupp och tillika referensgrupp

Projektledare.

Bibliotekarie Munkedals bibliotek, Bibliotekarie Stadsbiblioteket Lysekil

Styrelsemedlem i FUB Lysekil, som även är deltagare i Roligt att läsa i Lysekil.

Personal från daglig verksamhet i Lysekil/Munkedal

SVs Verksamhetsutvecklare i någon av berörda kommunerna.

Controller SV Väst.

7.5 Referensgrupp/expertgrupp

FUB Lysekil, deltagare i cirkeln Roligt att läsa-Lysekil. Blandad grupp med fyra med Downs syndrom, en med Aspergers, en blind med intellektuell funktionsnedsättning och en multihandikappad. Två kan läsa, några kan stava lite, alla utom en pratar mycket och har starka åsikter.

7.6 Kommunikationsplan

Uppsökande verksamhet; boenden, daglig verksamhet, FUB osv.

Alla verksamhetsutvecklare i SV Väst kommer att informeras om projektet.

Det kommer även att sätt ihop kompendium som ska delas ut till kommuner och de i målgrupperna. En lättläst och en med mer information.

När vi startar upp projektet kommer vi att ha presskonferens och även kontakta tidningar i distriktet, kontakta Radio P4 Väst, P4 klartext. Kontakta Unik (FUBs tidning), MTM 8-sidor.

Medverka på Bokens dag och Leva och fungera-mässan.

Annonsera och affischera i berörda kommuner.

Information i SVs nyhetsbrev, på hemsidan och sociala medier

Mer information kontakta projektansvarig.

7.7 Riskanalys och åtgärdsplan

Kontakta projektansvarig

7.8 Horisontella kriterier

Hela projektet går ut på att öka tillgängligheten till samhället för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Vi kommer att jobba efter devisen att alla ska vara med, tjejer och killar, gamla och unga, nysvenskar och de som är härifrån. Stort eller litet handikapp.

För miljön så är att låna böcker (istället för att köpa) verkligen ett hållbart alternativ.

Studiecirkeln inte kosta något för deltagarna och låna är gratis. Vår målgrupp har oftast inte så goda ekonomiska förutsättningar. – En jämställdhets- och rättvisefråga.

8. Utvärdering

Projektledaren kommer att sammanställa hur många som nåtts och i hur många kommuner; antal deltagare, utbildade Bokkompisar, läsombud osv. Även dokumentera fortlevnaden efter projektet och se var cirklarna ska kunna drivas av läsombud och bokkompisar.

9. Projektets fortlevnad

Planen är att Roligt att läsa ska vara en del av de funktionsnedsattas vardag, cirkeln ska starta löpande höst- och vårtermin. Läsombud, cirkelledare och bokkompisar ihop med biblioteken ska leda och vara inspirerande på Roligt att läsa-cirklarna.

Vi tror att Bokkompisarna kommer att få en nyckelroll i det fortsatt arbetet. Kan vi entusiasmera och motivera dem kommer de att vara en drivande kraft för det dagliga läsandet.

9.1 Verksamhet efter projekttidens slut 

I och med att vi har utbildat läsombud och bokkompisar och att vi har startat med cirklar där man entusiasmerar dem till att läsa så tror vi på fortlevnad. 

10. Ekonomi och redovisning

Kontakta projektansvarig

10.1 Budget

Kontakta projektansvarig

10.2 Administrativa rutiner

Ej klart

Antal deltagare

Jag tänkte: 10 delt per kommun, har två personal + två anhöriga runt sig, ger 50 pers per kommun.

Ggr 6 kommuner = 300 personer – svarade 300 pers, 50% kvinnor, 50% män

60 delt = 30/30 män/kvinnor

Antal arvoderade inom ramen för projektet – cirkelledare = 1 per kommun ger 6 st + projektledaren + 1 utbildare Läsombud + 6 författare ger 14 pers – 7/7 män/kvinnor

Antal ytterst ansvariga 12 – och tänker på styrelsen - 50/50

Geografisk spridning = regionalt

Kontaktpersoner

För projektägaren: Avdchef Mia Ekegren, tfn 010-33 00 900, e-post mia.ekegren@sv.se

För Projektledning: Verksamhetsutvecklare Annie Pettersson, tfn 010-33 00 901, e-post annie.pettersson@sv.se

I vår värdegrund kan man läsa att vi står för alla människors lika värde och vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet.

Med detta i åtanke så faller hela vår verksamhet inom ramen för de olika globala målen. Men vissa delar jobbar vi lite extra med och vi kommer arrangera olika events med koppling till detta. Mer information om dem kommer här nedan.