Strategiska planen fastställs av förbundsstämman. Det övergripande verksamhetsmålet, organisationsmålet och de önskade strategiska förflyttningarna som slås fast i planen gäller hela organisationen. Varje avdelning och förbundskansliet har ett ansvar att utifrån den strategiska planen utarbeta en egen verksamhetsplan. Som stöd för detta görs omvärldsanalys, nulägesanalys samt riskanalyser. Verksamhetsplanerna följs upp genom respektive verksamhetsberättelse.  

Ytterligare underlag som utgör grund för SVs strategiska arbete är de nyckeltal och ekonomiska redovisningar som regelbundet utarbetas, material fån den gemensamma budgetgruppen mellan förbundsstyrelsen och avdelningsordförande-gruppen samt de fyra syften som staten angett för sitt stöd till folkbildningen. 

 Ladda ner SV:s strategiska plan som PDF här

Strategiska planen fastställs av förbundsstämman och det övergripande verksamhetsmålet och de sex prioriteringarna gäller hela organisationen. Varje avdelning och förbundskansliet har ett ansvar att utifrån den strategiska planen utarbeta en egen verksamhetsplan. Som stöd för detta görs omvärldsanalys, nulägesanalys samt riskanalyser. Verksamhetsplanerna följs upp genom respektive verksamhetsberättelse.  

Ytterligare underlag som utgör grund för SVs strategiska arbete är de nyckeltal och ekonomiska redovisningar som regelbundet utarbetas, material fån den gemensamma budgetgruppen mellan förbundsstyrelsen och avdelningsordförande-gruppen samt de fyra syften som staten angett för sitt stöd till folkbildningen. 

Vi intervjuade kommunernas arbetsmarknadschefer, sektorschefer på Arbetsförmedlingen, SFI-anordnare och SO-kansliet för samhällsorienteringen, samt cirka 70 nyanlända i etableringen. I intervjuerna med de nyanlända identifierade vi utmaningar och utvecklingsområden som har betydelse för de insatser som erbjuds under asyltiden.

Intervjuerna med nyanlända:

• Lång väntetid under asyltiden utan kunskaper i svenska eller om det svenska samhället. 
• Avsaknad av målbilder och en oförståelse av sin egen roll i etableringen.
• Bristande planering och samsyn av asyl- och etableringstidens mål och arbetssätt.
• Krockar mellan förväntningar och förutsättningar.
• Heterogen grupp med olika behov och förutsättningar.
• En känsla av att inte kunna påverka sin situation, bland annat gällande undervisning. 
• Saknar stöd i att lära sig att prata svenska och platser för konversation.
• Alla får inte möjlighet att delta i samhällsorienteringen under etableringen.

Tidiga insatser är avgörande

Slutsatserna visar att tidiga insatser under asyltiden spelar en avgörande roll för att motverka utanförskap och ge individerna bästa förutsättningar att rustas inför etableringen. Vår erfarenhet visar att det är viktigt att följa individen genom alla olika insatser, att se hela människan och att anpassa arbetssättet efter individens behov. 

Den här studiecirkeln är perfekt för dig som vill kunna koppla ihop högtalare och mixerbord, ansluta mikrofoner och förstå hur du justerar ljudet med volym, gain och EQ. På tre timmar får du prova på att koppla, testa och justera ljudet, och vi ger tips som gör det lättare att hantera ljud i vardagliga sammanhang, exempelvis vid möten, tal, mindre konserter eller egna projekt. En praktisk, rolig och lärorik introduktion till ljudvärlden!

🔌 1. Introduktion till ljudsystem

• Kort om vad ljudteknik är och hur ljudets väg går från källa till högtalare (signalflöde). 

• Grundläggande begrepp som gain vs volym, EQ, aux och RCA.

📶 2. Utrustning och kopplingar

• Översikt av vanlig ljudutrustning: mixerbord, högtalare, mikrofoner, kablar. 

• Olika kontakter och kablar (XLR, TRS, RCA) och hur man kopplar rätt.

🎤 3. Mikrofonteknik

• Typer av mikrofoner och när man använder dem. 

• Grundläggande mikrofonplacering och hur mikrofonen påverkar ljudet. 

🎛️ 4. Mixerbordets grundfunktioner

• Hur man använder mixerbordet: kanaler, faders, gain, EQ, aux‑sends. 

• Praktiska exempel på att justera nivåer så att ljud blir tydligt och fritt från brus.

🔊 5. Koppla systemet

• Steg‑för‑steg‑övning att koppla ihop mikrofon → mixer → högtalare. 

• Testa olika ljudkällor och justera volym/kanaler.

🎚️ 6. EQ, gain och ljudbalans

• Enkla principer för equalizer‑inställningar (EQ) för att forma ljudet. 

• Hur man undviker feedback och överstyrning med rätt gain‑inställning.

📢 7. Aux‑sends och monitorering

• Vad aux‑utgångar används till (t.ex. monitorljud för presentatörer på scen). 

🧩 8. Sammanfattning & tips

• Checklista för säkra kopplingar och ljudinställningar. 

• Praktisk repetition och tid för frågor.

• Din cirkel måste godkännas av SV.
• Det ska finnas en nedskriven plan för vad ni ska göra i cirkeln.
• Cirkelledarna skall vara godkänd av SV.

Innan cirkeln startar får du ett introduktionssamtal med din kontaktperson på SV, därefter kommer du att erbjudas en cirkelledarutbildning. 

Hur du ser på livet avgör vilken förmåga du har att hantera motgångar och att ta vara på livets glädjeämnen.

Den existentiella hälsan handlar om hur du tänker, känner och handlar i ditt liv. God existentiell hälsa ger dig en buffert som gör det lättare att möta svårigheter, mod att anta utmaningar och större möjlighet att ta vara på livets glädjeämnen. Trots fysisk och psykisk god hälsa kan vi ibland känna oss sköra.

Existentiell hälsa handlar bland annat om hur du ser på dina möjligheter i livet och på vilket sätt du hanterar kriser. Vissa människor lever med många brister men tycker ändå att livet är meningsfullt, andra har goda förutsättningar fysiskt och psykiskt men har ändå svårt att känna livsglädje.

Alla samtalskort utgår från åtta dimensioner av existentiell hälsa, de dimensioner som - enligt WHO:s folkhälsoundersökningar - påverkar självskattad psykisk och fysisk hälsa på ett positivt sätt. 

▸ För information om samtalskort

kontakta oss på kerstin.liljegren@sv.se

▸ Beställning av samtalskort

kontakta Studieförbundet Vuxenskolan Västmanland anette.edefalk@sv.se

Mo&RE Ideell förening, i samverkan med SV Örebro län, drev projektet "Care - Ukraina" med en integrerande utbildningsinsats där målet var att öka deltagarnas attraktionskraft på den svenska arbetsmarknaden. Projektet medfinansierades av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden. 

Projektet har haft som syfte att underlätta etablering på arbetsmarknaden för ukrainska flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet. I projektet har vi bland annat erbjudit kompetenshöjande insatser i svenska språket, studie- och yrkesvägledande insatser, företagsbesök samt hälsofrämjande insatser.

Vi har arbetat med tre grupper om totalt 42 deltagare och strax över 30 procent har gått vidare till jobb eller utbildning.

– Föreningen MO&RE har goda kunskaper och erfarenheter av arbete med att förflytta individer närmare studier och arbete. SV Örebro län har sedan

tidigare stor erfarenhet av att undervisa i svenska och samhällskunskap för nya i Sverige. Genom samverkan kunde vi komplettera varandras kompetenser på ett bra sätt som gav deltagare en bred plattform som underlättar inträde på arbetsmarknaden, säger projektledare Hannes Nordgren.

Skapa en tydlig väg mot arbete eller studier 

Stärka självförtroende, motivation och självtillit 

Förbättra språkkunskaper och praktiska färdigheter 

Bygga nya sociala nätverk och öka delaktigheten i samhället 

Främja konkreta framsteg mot individuella mål 

Det finns cirklar i alla tänkbara ämnen, de kan också genomföras på lite olika sätt.

Kamratcirkel

En kamratcirkel startar du tillsammans med personer du känner, utan att betala en deltagaravgift. Det kan vara ett band, en bokcirkel, en hantverksgrupp m.m. Ni utformar själva en plan, väljer studiematerial och utformar cirkeln upplägg efter gruppens behov.

Föreningscirkel

En föreningscirkel genomförs i samarbete med en av våra grund- medlems- eller samverkande föreningar. Det kan vara en cirkel i föreningskunskap eller inom något specifikt ämne som föreningen vill lära sig mer kring, t.ex. bygdens historia eller hantverk. Cirkelledaren är ofta själv aktiv i föreningen, med intresse för och kunskap om det som cirkeln handlar om.

Kurs mot allmänheten / Programförd cirkel

Studiecirklar och kurser som vänder sig till allmänheten kallas ibland för "programförd cirkel". De leds av en ledare med expertkunskaper inom sitt område och för att kunna arvodera ledaren tar vi ofta ut en deltagaravgift. Man hittar dessa kurser på vår webb eller i våra studieprogram.

Om du vill läsa mer om projektet, hittar du information på projektsidan.

Under hösten 2018 beviljades SV Örebro län medel från Delegationen mot segregation för att kartlägga behovet av åtgärder i syfte att motverka och minska segregation, vilket resulterat i en långsiktig utvecklingsplan.

Studieförbundet Vuxenskolan Väst är delaktiga i projektet Care of Folkbildningen för insatser med flyktingar från Ukraina. Målgruppen är personer över 18 år som omfattas av EU:s massflyktsdirektiv till följd av kriget i Ukraina och bedöms vara i behov av insatser för att komma i arbete och bli socialt delaktiga.

Тут Ви можете знайти інформацію щодо курсу українською та шведською мовами.

Projektet har tilldelats 119 miljoner kronor av svenska ESF-rådet och Folkbildningsrådet är projektägare och projektadministratörer. Sju studieförbund och 39 folkhögskolor är delaktiga i Care of Folkbildningen och dessa kommer att driva delprojekt.

Projektledare för Care of Folkbildningen i SV Väst är Karoline Abrahamsson, som tror att projektet kan bli en positiv kraft för deltagarna:

– Vi hoppas och tror att projektet Care of Folkbildningen kan hjälpa personer att komma ett steg vidare i sin process mot en etablering här i Sverige både med sysselsättning och socialt. Vi hoppas också att utbildningen i sig kan vara en stabilitet här och nu i en vardag fullt med frågetecken kring läget.

Syfte

Care of Folkbildningen vill ta vara på de erfarenheter som finns hos folkbildningen från arbetet med asylsökande och invandrare inom verksamheterna Svenska från dag ett och Vardagssvenska. Målet är att deltagarna ska komma i arbete eller få utbildning som kan stärka deras ställning på arbetsmarknaden.

Språkkunskap och samhällsinformation

Inom SV Västs område kommer 30 personer med bakgrund som flykting från Ukraina erbjudas deltagande. Deltagare i projektet kommer få hjälp med svenska språket och ges information om det svenska samhället. Insatserna kommer att ha ett tydligt fokus på att ta deltagarna närmare arbete eller utbildning. Med sig får deltagaren en egen plan för hur de bästa möjligheterna framåt ser ut.

Kursinnehåll

Studierna sker på heltid 40 timmar i veckan, minst 20 av dessa timmar sker i grupp i olika ämnen. De övriga timmarna studerar du på egen hand. Du kan studera i 2-4 månader. Studierna är helt kostnadsfria. Studierna i grupp äger rum i Uddevalla. Vi har plats för 30 deltagare.

Moment

Individuell kartläggning samt intresse- och yrkeskoll, Arbetsmarknadsinsatser, Språkundervisning, Social inkludering

E-tjänsten är plattform på webben för enklare rapportering och registrering av folkbildningsverksamhet. E-tjänsten utvecklas gemensamt av bransch- och intresseorganisationen Studieförbunden i Samverkan. 

Det är i e-tjänsten som du rapporterar in din verksamhet till oss.

Varför STIG beviljades av AMIF

Migrationsverket beviljade STIG stöd eftersom projektet bedömdes vara relevant, genomförbart och kostnadseffektivt, och för att det tydligt svarar mot Sveriges nationella mål för integration. STIG adresserar ett dokumenterat behov i Blekinge och har en modell som kombinerar språk, arbetslivsförberedelse och social inkludering på ett sätt som stärker tredjelandsmedborgares möjligheter till egen försörjning.

STIG – huvudkomponenter

STIG är ett treårigt program på 20–40 timmar per vecka och består av fyra huvuddelar:

• Individuell kartläggning och personlig plan
• Obligatorisk språkundervisning med fokus på funktionell svenska och yrkessvenska
• Yrkesinriktade preparandkurser inom bristyrken, med tvåspråkiga kursledare
• Psykosocialt och hälsofrämjande stöd, inklusive rutiner, motivation och digital kompetens

Vad som gör STIG unikt

STIG är inte ett traditionellt språk- eller arbetsmarknadsprojekt, utan en integrerad progressionsmodell för personer som inte kommit vidare genom SFI eller Arbetsförmedlingens insatser. Det unika ligger i att:

• språkinlärning, yrkesförberedelse, hälsa och psykosocialt stöd vävs samman i en och samma struktur,
• deltagare kan följa olika vägar (20/40 timmar) beroende på stödbehov,
• kunskap först kan tillgodogöras på ett språk deltagaren behärskar, och därefter kopplas till yrkessvenska,
• modellen är utformad för löpande intag och flexibel anpassning efter gruppens behov.

Den sociala innovationen bakom STIG

STIG bygger på flera innovativa arbetssätt som kompletterar varandra:

• En jämförande metod för språkinlärning: STIG använder en metod där språkundervisningen utgår från deltagarnas modersmål och dess grammatiska struktur. Eftersom majoriteten av deltagarna har språk med gemensamma grammatiska rötter (arabiska, dari, persiska), kan tvåspråkiga och behöriga lärare förklara svenska genom jämförelser med deltagarnas språk. Detta gör inlärningen snabbare, djupare och mer tillgänglig — och var en central del i AMIF ansökan.
• Delvis frikoppling av kunskap från språktröskeln: Deltagare får först förståelse för yrkesmoment på ett språk de behärskar, och bygger sedan svenska runt något de redan kan.
• En sammanhållen, adaptiv modell: Deltagare med stora hinder stabiliseras först (hälsa, rutiner, självtillit) och går sedan vidare till mer krävande lärmiljöer.
• Sam2Act – en överbryggande struktur: En kooperativ plattform som erbjuder arbetsnära miljöer med låg tröskel, där deltagare kan ta steg mot arbetslivet i små, kontrollerade sammanhang.

Tillsammans gör detta STIG till en praktisk innovationsmiljö för integration, särskilt för dem som annars riskerar att fastna permanent i utanförskap.

Här kan du enkelt öppna samtliga möteshandlingar och ladda ned dem.

Julens stora svenska film heter i år ’Jönssonligan kommer tillbaka’.

Efter ett år på flykt återförenas Sickan med Vanheden, Harry och Doris för en ny kupp.

Ett komplett T-Rex-skelett ska stjälas från Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm och planen är givetvis tajmad in i minsta detalj. Hur det går återstår att se.

Filmen har premiär den 6 december.

Foto: Johan Paulin FLX.

Vår verksamhetsplan bygger på att vi är en samhällsaktör präglad av hållbarhets-perspektiv i all vår verksamhet och aktivitet utifrån vår Hållbarhetsplan och aktivt arbete med målen i Agenda 2030.

Därutöver profilerar vi oss med verksamhet inom integration, funktionsrätt, landsbygder och föreningsliv. Att skapa möjligheter och värna rätten för individen att vara en aktiv samhällsmedborgare oavsett bakgrund eller etnicitet är grundläggande för ett tillitsfullt samhälle. Att inkludera personer med funktionsnedsättning i möjligheterna till bildning och livslångtlärande är viktigt i ett samhälle för alla. SV och avdelningen SV Väst är landsbygdens studieförbund, att bidra till likvärdiga möjligheter till ett aktivt och rikt liv med möjligheter till engagemang och kultur-upplevelser tillsammans med andra är viktigt för att bygga tillit och delaktighet. Ett rikt och mångfasetterat föreningsliv är en viktig hörnsten i att bygga ett demokratiskt och hållbart samhälle.

SV Väst gör särskilda prioriteringar på att ge unga möjligheter till självorganisering genom ett omfattande engagemang och stöd till vår ungdomsorganisation Förbundet Vi Unga.

All SVs verksamhet bygger på en cirkulär syn på kunskap. Cirkeldeltagandet innebär att du får tillgång till kunskap, insikt och relationer, att du själv bidrar med det samma och att vi tillsammans skapar mervärden genom dialog. Detta är i grunden en stor del av hållarbetsarbetet.

I vår roll som samhällsaktör vill vi bidra till ett mer progressivt hållbarhetsarbete både inom och utom organisationen. Grunden i SVs hållbarhetsarbete är att ingen ska lämnas utanför och att varje människa ska ha de förutsättningar och kunskap som behövs för en hållbar utveckling, för sig och samhället. Vår övertygelse är att folkbildningen är nödvändig för att nå detta, där vi bistår både med kunskap och konkreta verktyg för en hållbar omställning.

Vi ställer krav på leverantörer och partners. Genom samarbete och partnerskap med leverantörer av varor och tjänster och aktörer för genomförande av verksamhet, kan vi öka fokus på miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande.

Vi för en aktiv dialog med deltagare om hur hållbar utveckling skapas för både individ och samhälle. Stimulera och underlätta för deltagare till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling.

I Kungsbacka anordnar Studieförbundet Vuxenskolan kamratträffar för barn och unga med npf-diagnos. Initiativtagare är verksamhetsutvecklare Alexandra Nielsen, som i vintras fick en förflugen fråga om SV hade någon kamratcirkel dit barn med npf-diagnos kunde komma. Tanken på att starta en kamratcirkel växte hos henne, nog borde väl det gå att ordna?

– Mitt jobb är ju att ordna mötesplatser, men det spelar ju ingen roll om jag ordnar mötesplatser om folk inte vet hur man deltar på en sådan. Så då tänkte jag att okej, då får vi göra det som en studiecirkel i vad man gör på en mötesplats, säger Alexandra Nielsen.

Via en kontakt på en skola där många elever med olika diagnoser går, lyckades Alexandra Nielsen få med information om kamratcirkeln i skolans nyhetsbrev. Planen var två grupper, en för 12-15-åringar och en för 16-19-åringar. Till den yngre gruppen strömmade anmälningarna in och den blev snabbt full. Den äldre gruppen har ännu inte kommit i gång, en deltagare saknas fortfarande för att det ska vara meningsfullt att starta cirkeln.

– När jag satte ihop cirkeln ville jag att alla skulle vara nya på aktiviteterna så jag valde saker som jag misstänker att de flesta inte gjort innan. Jag ville att det skulle kännas rättvist och att ingen skulle behöva komma in och genast känna sig i underläge, berättar Alexandra Nielsen.

Vad gör ni på en vanlig cirkel?

– Tanken är att de ska få prova på något nytt varje gång och att det ska vara något som alla är nya på. Men först så är det småprat. De får öva på att ställa frågor till varandra och att lyssna på varandra. Vi har en jätteduktig cirkelledare med en otrolig social kompetens som leder de här samtalen, säger Alexandra Nielsen och fortsätter.

– Sen har vi provat på akrylmålning, yoga och virkning. Jag vill att det ska vara aktiviteter som SV erbjuder så att deltagarna ska få upp ett intresse för cirklar som vi har. Förhoppningsvis kan jag framöver få i gång betalkurser för målgruppen.

– Vi kör också fika vid varje tillfälle och det är väldigt uppskattat. De får själva gå ut och ta lite varm choklad och något litet till. Att hänga på det viset är ju heller inte någonting de är vana vid.

Vid första träffen hade alla sina mammor med sig, att samtliga var mammor och att papporna saknades var bara en slump, ingenting som hade planerats. Alexandra såg till att placera dem i en soffa längst in i rummet. Tanken var att de skulle finnas i närheten men ändå en bit bort. Vid resterande träffar har föräldrarna uppmuntrats till att sitta i något av SV Kungsbackas andra rum eller göra något annat.  Att de håller sig i närheten men inte deltar i samtalen.

– Det var jättefint första gången när alla mammorna satt och trängdes i soffan. Vilka fina samtal de fick till och hur roligt de tyckte att det var att få träffa varandra. Jag tänkte nästan att man skulle kunna lägga upp även det som en cirkel, säger Alexandra Nielsen med ett skratt.

Kommer det att bli nya kamratträffar i höst för det här gänget?

– Förhoppningsvis kan vi gå vidare i någon form och vi uppmuntrar dem att fortsätta träffas. Men vi kommer inte att ha råd att anställa en kursledare som lär dem något nytt varje gång, som vi har gjort nu. Vi ville ju att den här cirkeln skulle vara kostnadsfri så deltagarna betalar ingenting för den, avslutar Alexandra Nielsen. 

Många äldre lever i ett digitalt utanförskap, vilket påverkar vardagen i ett samhälle där mycket sker digitalt. Allt från att boka tider, deklarera och betala räkningar, till att hålla kontakt med barn och barnbarn.

I projektet skapar vi trygga mötesplatser med ett gemensamt lärande där ingen fråga är för dum för att ställa. På så sätt vill vi bidra till digitala seniorer som vill, vågar och kan delta i ett samhälle där den digitala tekniken rusar fram.

Det funkar – vi har testat!

Projektet bygger på ett pilotprojekt från 2022. Piloten visade att seniorer gärna lär genom samtal i grupp där deras frågor styr innehållet, vilket leder till ökad motivation och gemenskap.

Lärande IT-samtal, stöd till seniorgrupper

Projektet Lärande IT-samtal, stöd till seniorgrupper drivs av SeniorNet Örebro, i samverkan med Örebro kommun och SV Örebro län. Med finansiering från Arvsfonden.

Illustrationen är AI-genererad.

Ett material i föreningskunskap som kan användas både som stöd för de som vill engagera sig i en förening och som inspiration för de som redan är aktiva. Den passar utmärkt att läsa tillsammans med sin styrelse i form av en utbildningsdag eller en studiecirkel och som underlag för gemensam diskussion i olika sammanhang.

Materialet omfattar en handbok, studieplan, förslag till utbildnings-upplägg och mallar för föreningsarbete och omfattar följande rubriker:

1. Föreningen
2. Styrelsen
3. Ordföranden
4. Sekreteraren
5. Kassören
6. Valberedningen
7. Revisorn
8. Ekonomi i föreningen
9. Möten
10. Medlemmar
11. Att leda en ideell förening

Vi riktar oss till personer i daglig verksamhet, de som gått ur skolan och börjat jobba.

Bokkompisar

Version 170307/Annie & Mia

1. Sammanfattning

Bokkompisar är ett läsprojekt för att lyfta läsande och tillgänglighet till litteratur för personer med intellektuella funktionsvariationer. Vi söker stöd till uppsökande verksamhet, genomförande av studiecirklar, författarkvällar samt till utbildning av läsombud och bokkompisar.

2. Bakgrund

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är inte mindre intresserade av samhällsfrågor än andra, men de saknar ibland möjligheterna. Att inte kunna läsa och skriva är ett sådant hinder för delaktighet.

Många i denna grupp kunde läsa när de lämnade skolan, men eftersom de inte övar, så försvinner den kunskapen hos vissa. I detta projekt vill vi göra läsande lustfyllt.

Med studiecirkeln ”Roligt att läsa” kan vi väcka lusten till litteratur och läsande.

Grunden är Roligt att läsa-cirklar. Målgruppen har själva format cirkeln under hösten, de har påverkat innehåll och upplägg.

Vi vill även utbilda läsambassadörer bland gruppen av personer med intellektuell funktionsnedsättning, för att de ska uppmuntra sina vänner till läsande och vara positiva förebilder. – Dessa ambassadörer kallar vi för Bokkompisar.

Även anhöriga och personal runt de funktionsnedsatta behöver utbildning och inspiration för att uppmuntra läsglädjen; vi vill därför utbilda fler läsombud och genomföra författarkvällar med föreläsningsinslag.

 // Vi tycker att det är tråkigt att läsandet i denna grupp är så låg och i vissa fall obefintlig.

Vi provade ett par Roligt att läsa-cirklar i Munkedal, Lysekil och Tanum under december 2016, vilket föll bra ut. Deltagarna har själva format sina cirklar, de har påverkat innehåll och upplägg.//

3. Syfte

”Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.”(citat ur regeringens kulturpolitiska mål).

Det är en fråga om demokrati. Stärkt demokrati ger minskat utanförskap. Vi tror att om man via böcker lär sig att läsa och att ta till sig information, så kan man vara med och ta plats i samhället på ett annorlunda och mer aktivt sätt. Läsningen är en väg för personer med funktionsnedsättning att lära sig annat viktigt, såsom att laga mat, hur olika samhällsfunktioner fungerar och om djur och natur. – Läsningen ökar välbefinnandet, vilket är en folkhälso- och rättvisefråga.

4. Mål

Målet är att starta minst en cirkel ”Roligt att läsa” i de bohuslänska kommunerna Orust, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Tanum och Orust.

Målet är att minst ha en träff i månaden under vår och höst och att det på varje sammankomst deltar minst sex personer.

Vårt mål är att deltagarna lånar minst en bok/tidning/ljudbok med text varje gång.

Målet är att utbilda minst 12 Bokkompisar (2 per kommun) och minst 24 läsombud (4 per kommun; personal på boende och/eller daglig verksamhet).

Vi vill genomföra en författar/föreläsarkväll per kommun, med minst 25 deltagare per gång. 

Vi tänker oss att vi ska ta fram en studieplan till denna cirkel och utbilda minst 24 cirkelledare (varav hälften från andra orter än de sex tidigare nämnda).

Kvalitativa målet är, att alla som deltagit i cirklarna ska få bättre läskunnighet och studievana, för att öka sin hälsa och få en bättre delaktighet i samhället.

4.1 Effektmål

Ökad läskunnighet resulterar bl.a. i större integrering i samhället, ökad möjlighet till delaktighet samt bättre hälsa för deltagarna.

Efter projekttiden inspirerar Bokkompisarna sina vänner att delta och de tar till sig det skrivna ordet och blir bättre på att läsa.

Studiecirklarna fortsätter i vår regi men utan vårt aktiva deltagande/drivande, med ledning av läsombud och nyutbildade cirkelledare och med stöd av bokkompisar och bibliotekarier.

Med ökad läskunnighet kan vi starta upp cirklar såsom ”Leva som Svensson” och ”Mitt val” i dessa grupper, vilket ytterligare förstärker integrering och hälsa.

Vi har även funderat på att genomföra skrivarcirklar. – Att själv skriva sin berättelse stärker självkänslan på ett mycket positivt sätt. 

4.2 Huvudmål

Målet är att öka läsförmågan och läsandet. – I övrigt: se Mål.

4.3 Delmål

Som delmål är att innan året är slut starta cirkeln Roligt att läsa i samtliga kommuner och ha lagt upp en plan för utbildning av läsombud/bokkompisar.

4.4 Avgränsningar

Gäller kommunerna Orust, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Tanum och Strömstad.

5. Målgrupp

Primär målgrupp är personer med intellektuella funktionsvariationer/nedsättningar, sekundärt anhöriga och personal.

Ålder från 20 år, när de slutat skolan, ingen övre åldersgräns.

Det kan behöva göras en uppdelning av gruppen, t.ex. läskunniga som kan diskutera, icke läskunniga som behöver mer stöd, gravt handikappade som bara ska lyssna och titta m.fl.

6. Genomförande

Projektet kommer genomföras av SV och bygger på ett gott samarbete med bibliotek och daglig verksamhet. Även FUB-föreningarna kommer att bli involverade. De fyra stora delarna är projektera, att starta cirklarna Roligt att läsa, att utbilda läsombud och framför allt att hitta och utbilda Bokkompisar.

6.1 Tidsplan

Vi skulle vilja starta upp projekteringen innan sommaren, för att under hösten starta cirklar och därefter gå vidare med att utbilda läsombud och bokkompisar.

Projekttid 2017-08-01– 2018-07-31

6.2 Aktivitetsplan

Kontakta Projektansvarig

7. Projektorganisation

7.1 Projektägare

Projektet ägs av den ideella föreningen SV Väst, som sköter det administrativa, ekonomisk redovisning och projektredovisningar. Tjänsteman hos SV utgör projektkoordinator. Anställning av sakkunnig projektledare specifikt för detta projekt.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) vill vara en engagerad lokal kraft för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle i hela landet.

Avdelningen SV Väst omfattar 19 kommuner i ett utökat kommunalförbund FyrBoDal. Vi hade år 2016 över 12.000 unika deltagare i gruppverksamhet inom folkbildningen, ytterligare 1270 deltagare var asylsökande, till detta tillkommer deltagare i avdelningens nästan 4000 kulturprogram. Fasta förhyrningar av kontor och/eller studielokaler samt lokalt ansvariga tjänstemän i/för samtliga aktuella kommuner.

I SVs värdegrund hävdar vi alla människors lika värde och rättigheter.

Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön.

SVs vision är en värld som präglas av hållbar utveckling. Genom att öka alla människors inflytande och delaktighet, stärker vi demokratin. SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa möjligheter att växa. SV är den mest pådrivande och engagerade lokala kraften för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle. 

SV tror att vi får mer demokrati när människor kan bestämma mer om sina liv.

Grunden för SVs verksamhet är Studiecirkeln. Studiecirkeln har en speciell pedagogisk form. I en studiecirkel träffas man i små grupper för att lära sig något tillsammans. Det är det egna intresset och den fria viljan som är grunden för studiecirkeln. Hela gruppen, ledaren och deltagarna bidrar med sin kunskap, sin nyfikenhet, sina erfarenheter och frågor för att påverka inriktning och resultat i cirkeln

Vi vet att mötet människor emellan är oerhört viktigt. Vi vet också att det är i den lilla gruppens trygga och informella atmosfär som idéer och skaparkraft kan frigöras. I SVs studiecirklar förenas lärande och personlig utveckling, samtidigt som vi ger plats för gemenskap och glädje. I cirkeln möts människor med liknande intressen men olika bakgrund för att gemensamt utvecklas och utmanas, här skapas förståelse för olikheter och nya perspektiv.

7.2 Projektledare

Projektledaren har lång erfarenhet av att jobb med och att ha cirklar med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hon har även ett stort kontaktnät bland personal i daglig verksamhet och boende i många kommuner. Hon har även goda kontakter med många av biblioteken. Framför allt har hon ett brinnande intresse för allas lika värde, att de med intellektuell funktionsnedsättning ska vara med i samhället och tycker att det verkligen är Roligt att läsa.

7.2 Projektorganisation

//Kommer längre ner i dokumentet//

7.3 Samarbetspartners 

Biblioteken och bibliotekarier: Viktig och central roll. Deras roll är att hjälpa till på biblioteken; visa lättlästa böcker, skriva ut lånekort, visa tekniska hjälpmedel så som Daisy och Legimus.

Läsa högt. Upplåta plats/konferensrum att sitta i. Referensgrupp.

FUB och andra föreningar för personer med intellektuell funktionsnedsättning: De kan hjälpa oss att nå deltagarna, vi kan komma till träffar och beskriva och bjuda in till projektet. Vi kan via föreningarna nå medlemmar med inbjudan via brev. Referens- och expertgrupp.

Daglig verksamhet, personal och chefer: Viktig grupp, har man inte med dem på idén kommer inga till cirklarna. De ska uppmuntra deltagarna och eventuellt följa med dem till biblioteket. Referensgrupp.

Kommunala handläggare. Entusiasmera personalen. Uppmuntra deltagande.

MTM, Myndigheteten för tillgängliga media: Läsombuden och tips för lättläst.

7.4 Styrgrupp och tillika referensgrupp

Projektledare.

Bibliotekarie Munkedals bibliotek, Bibliotekarie Stadsbiblioteket Lysekil

Styrelsemedlem i FUB Lysekil, som även är deltagare i Roligt att läsa i Lysekil.

Personal från daglig verksamhet i Lysekil/Munkedal

SVs Verksamhetsutvecklare i någon av berörda kommunerna.

Controller SV Väst.

7.5 Referensgrupp/expertgrupp

FUB Lysekil, deltagare i cirkeln Roligt att läsa-Lysekil. Blandad grupp med fyra med Downs syndrom, en med Aspergers, en blind med intellektuell funktionsnedsättning och en multihandikappad. Två kan läsa, några kan stava lite, alla utom en pratar mycket och har starka åsikter.

7.6 Kommunikationsplan

Uppsökande verksamhet; boenden, daglig verksamhet, FUB osv.

Alla verksamhetsutvecklare i SV Väst kommer att informeras om projektet.

Det kommer även att sätt ihop kompendium som ska delas ut till kommuner och de i målgrupperna. En lättläst och en med mer information.

När vi startar upp projektet kommer vi att ha presskonferens och även kontakta tidningar i distriktet, kontakta Radio P4 Väst, P4 klartext. Kontakta Unik (FUBs tidning), MTM 8-sidor.

Medverka på Bokens dag och Leva och fungera-mässan.

Annonsera och affischera i berörda kommuner.

Information i SVs nyhetsbrev, på hemsidan och sociala medier

Mer information kontakta projektansvarig.

7.7 Riskanalys och åtgärdsplan

Kontakta projektansvarig

7.8 Horisontella kriterier

Hela projektet går ut på att öka tillgängligheten till samhället för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Vi kommer att jobba efter devisen att alla ska vara med, tjejer och killar, gamla och unga, nysvenskar och de som är härifrån. Stort eller litet handikapp.

För miljön så är att låna böcker (istället för att köpa) verkligen ett hållbart alternativ.

Studiecirkeln inte kosta något för deltagarna och låna är gratis. Vår målgrupp har oftast inte så goda ekonomiska förutsättningar. – En jämställdhets- och rättvisefråga.

8. Utvärdering

Projektledaren kommer att sammanställa hur många som nåtts och i hur många kommuner; antal deltagare, utbildade Bokkompisar, läsombud osv. Även dokumentera fortlevnaden efter projektet och se var cirklarna ska kunna drivas av läsombud och bokkompisar.

9. Projektets fortlevnad

Planen är att Roligt att läsa ska vara en del av de funktionsnedsattas vardag, cirkeln ska starta löpande höst- och vårtermin. Läsombud, cirkelledare och bokkompisar ihop med biblioteken ska leda och vara inspirerande på Roligt att läsa-cirklarna.

Vi tror att Bokkompisarna kommer att få en nyckelroll i det fortsatt arbetet. Kan vi entusiasmera och motivera dem kommer de att vara en drivande kraft för det dagliga läsandet.

9.1 Verksamhet efter projekttidens slut 

I och med att vi har utbildat läsombud och bokkompisar och att vi har startat med cirklar där man entusiasmerar dem till att läsa så tror vi på fortlevnad. 

10. Ekonomi och redovisning

Kontakta projektansvarig

10.1 Budget

Kontakta projektansvarig

10.2 Administrativa rutiner

Ej klart

Antal deltagare

Jag tänkte: 10 delt per kommun, har två personal + två anhöriga runt sig, ger 50 pers per kommun.

Ggr 6 kommuner = 300 personer – svarade 300 pers, 50% kvinnor, 50% män

60 delt = 30/30 män/kvinnor

Antal arvoderade inom ramen för projektet – cirkelledare = 1 per kommun ger 6 st + projektledaren + 1 utbildare Läsombud + 6 författare ger 14 pers – 7/7 män/kvinnor

Antal ytterst ansvariga 12 – och tänker på styrelsen - 50/50

Geografisk spridning = regionalt

Kontaktpersoner

För projektägaren: Avdchef Mia Ekegren, tfn 010-33 00 900, e-post mia.ekegren@sv.se

För Projektledning: Verksamhetsutvecklare Annie Pettersson, tfn 010-33 00 901, e-post annie.pettersson@sv.se

I vår värdegrund kan man läsa att vi står för alla människors lika värde och vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. Vår vision är ett samhälle där varje människa växer genom kunskap, insikt och delaktighet. Vår idé och verksamhet är starkt förankrad i demokrati, jämställdhet, humanism och hållbarhet.

Med detta i åtanke så faller hela vår verksamhet inom ramen för de olika globala målen. Men vissa delar jobbar vi lite extra med och vi kommer arrangera olika events med koppling till detta. Mer information om dem kommer här nedan.

Inom folkbildningen pratar vi ofta om tre olika verksamhetformer:

1. Studiecirkel/Kamratcirkel
2. Annan folkbildning
3. Kulturarrangemang

Nedan kan du läsa mer om vad som skiljer dessa åt och vilka möjligheter som finns.

Om du har frågor om våra lokaler och tillgänglighet är du välkommen att kontakta oss!

Kollektivtrafik:

Hållplats Annelund, ca 400 m (stadsbuss 5).

Hållplats Ystadsgatan, ca 450 m (stadsbuss 12). 

Entré: För automatisk dörröppningsfunktion använd hissen till vänster om entrén.

Hjärtstartare: Hjärtstartare finns vid entrén på plan 1.

Toaletter: Det finns två tillgänglighetsanpassad toaletter, en på källarplan och en på plan 1. Samtliga toaletter är könsneutrala. 

👉 Till KAN Filmfestivals hemsida

👉 Till projektsidan för KAN Filmfestival

Vi vill stärka krisberedskapen i landsbygdsområden genom att använda bygdegårdar som centrala nav för samordning, information och stöd under samhällsstörningar. Bygdegårdar har en geografisk spridning och lokal förankring som gör dem idealiska för att stärka lokalsamhällets motståndskraft. Försvarsberedningen har betonat vikten av folkbildning i krisberedskap, och MCF har identifierat bygdegårdar som strategiska platser för insamling och distribution vid kriser. Studieförbundet Vuxenskolan genomför den bildande verksamheten, medan bygdegårdarna fungerar som fysiska samlingspunkter.

Projektet syftar till att rusta lokalsamhällen i Stenungssund, Orust, Sotenäs, Strömstad och Uddevalla för att bättre hantera krissituationer. Vi vill även etablera samverkan mellan bygdegårdar, kommuner, föreningar och frivilliga resurspersoner.

Här är några konkreta sätt bygdegårdar kan bidra till krisberedskapen:

Informationscenter – Samlingsplatser där invånare får uppdaterad information och riktlinjer från myndigheter vid kriser.

Utbildningscenter – Arrangör av kurser i första hjälpen, brandskydd och krishantering för att öka medvetenheten i lokalsamhället.

Resurslager – Plats för lagring och distribution av mat, vatten och andra nödvändiga förnödenheter vid samhällsstörningar.

Evakueringscenter – Trygga platser för skydd och tillfälligt boende vid katastrofer som översvämningar eller bränder.

Psykosocialt stöd – En mötesplats för gemenskap och stöd, vilket kan minska stress och oro under svåra tider. Samarbetspartner till myndigheter – En länk mellan lokalsamhället och räddningstjänst, kommuner och andra aktörer för effektivare insatser.

Genom att vara en flexibel och lokalt förankrad resurs kan bygdegårdar stärka lokalsamhällets motståndskraft och förbättra krisberedskapen både under och efter en krissituation.

Vill du få lite övergripande information om oss på SV Kalmar län? Läs då vår folder vi länken nedan!

Alaska 2.0 är ett projekt med syfte att långsiktigt skapa ett av Västra Götalandsregionens mest attraktiva besöksmål kopplat till vårt kulturarv. Initiativtagare till projektet är Trädgårdsresan. Projektet är finansierat av medel från Leader Bohuskust och gränsbygd och Jordbruksverket. Studieförbundet Vuxenskolan Väst är projektägare och Strömstads kommun och Bohusläns museum är medfinansiärer. 

Bakgrund

Alaska är ett unikt besöksmål i Norra Bohuslän. Det var återvändande guldgräverskan Hilma Svedals (1870-1965) livsverk. När hon i 60-årsåldern återvände från Amerika började hon själv bygga denna unika trädgårds- och kaféanläggning, som besökts av tiotusentals sedan den byggdes på 1920-talet.

Besöksmålet lockar till stor del även trädgårdsintresserade och här finns möjligheter att sätta Alaska på kartan både regionalt och nationellt. Alaska har unika förutsättningar att utvecklas till ett besöksmål av hög angelägenhet både för lokala och långväga turister.

Syfte

Syftet med projektet är att säkra Hilma Svedals livsverk Alaska, dess unika natur- och kulturhistoriska och särskilt kvinnohistoriska kvalitéer och lyfta Alaska som ett framstående besöksmål för Strömstad och Västra Götalandsregionen. Projektet vill genomföra en utveckling av besöksmålet Alaska, genom upprättande av kommunikations- och programplan. Ett första stadie av utveckling av området och trädgården ingår också.

Projektledare för Alaska 2.0 är Maria Knutsson:

– Jag är en natur- och fotbollsintresserad 33-åring från Tanumshede. Jag har under flera somrar hjälpt och tipsat besökare och invånare i Strömstad om besöksmål inom kommunen, däribland Alaska. För knappt ett år sedan avslutade jag en trädgårdsutbildning i Dingle och blev trädgårdsskötare. Det ska bli väldigt roligt att få knyta ihop och ta vara på mina erfarenheter av dessa områden och skapa Alaska 2.0, säger Maria.

Målsättning

Ett långsiktigt och hållbart ägandeskap, rollfördelning och driftsansvar har tryggats och Alaska är ett av Västra Götalandsregionens mest attraktiva besöksmål kopplat till vårt kulturarv. Besöksmålet är säkrare och mer tillgängligt. Det är enkelt och tillgängligt att söka information om Alaska och utbudet som finns kopplat till platsen.

Förväntade effekter är att Alaska utgör ett föredöme som kulturhistorisk trädgård för nya målgrupper samt under en längre säsong.

Genomförda aktiviteter vid projektslut

• Säkrat upp ett långsiktigt och hållbart ägarskap/rollfördelning och drift av kulturmiljön Alaska. Detta tar avstamp i projektets styrgrupp, referensgrupp och vänförening
• Sett över säkerhetsfrågor och restaureringsbehov på besöksmålet
• Utarbetat en plan för att återställa Hilma Svedals trädgård genom en trädgårdshistorisk undersökning
• Stärkt besöksmålets attraktionskraft genom att gestalta dess historia, byggnadsverk och immateriella kulturarv med bl.a. skyltar, bilder m.m.
• Utvecklat besöksinformation och marknadsföring av platsen genom bokningsverktyg, kommunikationsplan inklusive anpassad hemsida, informationsskyltar i Strömstad och på Alaska
• Tagit fram en plan för att öka attraktiviteten genom att se över möjligheter för programverksamhet, kulturaktiviteter m.m. såsom till exempel viskvällar på Alaska
• Gått igenom möjligheter för kommande finansiering och ungefärlig budget för restaurering och underhåll av själva murarna på Alaska
• Bidragit till att förlänga säsongen för Alaska och på sikt hitta nya säsonger/målgrupper

Vill du engagera dig för Alaska?

Bli medlem i föreningen Alaskas vänner.

Hur kom du på idén till En fördom till kaffet? 

- För länge sedan så läste jag om ett bibliotek i Danmark med ett liknande koncept där man kunde låna en fördom. Förutom böcker så kunde man låna en stund med någon man inte kände och som man fick sitta och prata en stund med. Jag tyckte det var en jättekul idé och har länge tänkt göra någonting liknande. Att med en liten kopp kaffe och en skapa något gemytligt och trevligt samtidigt som man knuffar lite åt ett mer tolerant samhälle, menar Jonas Nilsson.

Hur hittade ni personerna som ställde upp? 

- Det var inte så lätt. Jag skrev en lång lista på olika fördomar som jag tänker mig att jag själv och andra har. Utifrån den listan skickade jag ut frågor i mina olika nätverk och hörde om någon kände någon som skulle kunna tänka sig att ställa upp för detta. Nästan alla jag pratade med tyckte att det var en jättebra idé men att det känns lite utsatt på torget. Men till slut så var det dessa tre som vågade ställa upp, säger Jonas Nilsson.

E-tjänsten är plattform på webben för enklare rapportering och registrering av folkbildningsverksamhet. E-tjänsten utvecklas gemensamt av bransch- och intresseorganisationen Studieförbunden i Samverkan. 

Det är i e-tjänsten som du rapporterar in din verksamhet till oss.

Genom våra fyra unika säljkoncept, som riktar sig mot kommuner inom Stockholms län, strävar vi efter att erbjuda lösningar som inte bara förbättrar livskvaliteten men också stärker självständigheten och beslutsfriheten för personer med funktionsnedsättningar.

Vill du få lite övergripande information om oss på SV Kalmar län? Läs då vår folder vi länken nedan!

Studieförbundet Vuxenskolans intressepolitiska program för 2026–2027. Där samlar vi våra viktigaste ståndpunkter. Programmet visar hur SV vill värna den liberala demokratin, stärka tillgänglig folkbildning i hela landet och förbättra de långsiktiga villkoren för studieförbund och civilsamhälle.  

Adress:

Brahegatan 11

415 16 Göteborg

Yta: 514 kvm

Antal rum:

En stor sal med gradäng för 80 personer. Vid entrén finns en ”lucka” för biljettförsäljning samt ett förråd för privat bruk. Lokalen har kapacitet för max 350 personer.

Utrustning

• Ljud
• Ljus
• Filmduk
• Projektor

Notering: Ljud, ljus och projektor är av äldre karaktär.

Lämplig för

• Föreläsningar
• Dans
• Workshops
• Möten
• Filmvisning

Tillgänglighet

Rullstolsanpassning: Begränsad tillgänglighet på grund av trånga utrymmen kring nödutgångar.

Kollektivtrafik

Hållplats: SKF

Spårvagnslinje: 11, 6, 7

Buss: 21, 56, 510

Pris: Enligt avtal

Kontakt: gbg@sv.se

Under sina yrkesverksamma år arbetade Lena Söderlund som lärare på Yrkesakademin i Falun. Numera 78 år fyllda har hon inga planer på att trappa ner och det pedagogiska utövandet får hon, sedan fem år tillbaka, utlopp för som cirkelledare i akryl- och akvarellmålning hos Studieförbundet Vuxenskolan i Falun. På senare år leder hon även cirklar i keramik och utöver det pedagogiska arbetet som cirkelledare, sjunger hon i kör och driver en syateljé i hemmet.  

Mammalediga Elins fina initiativ har fått uppmärksamhet och här kan du se reportage.