Berätta om dig själv och din bakgrund, hur hamnade du på Studieförbundet Vuxenskolan? 

Jag jobbade på Fryshuset i många år och där utvecklades min resa till att bli en stark social entreprenör. Jag har fått starta många stora verksamheter med socialt fokus och även jobbat som säkerhetschef med ansvar för olika typer av event. Det var egentligen när jag arbetade som säkerhetschef som jag hittade till mitt intresse av social verksamhet och fick utvecklas till att bli en social entreprenör. 

När jag såg tjänsten om utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolan blev jag nyfiken, då jag drivs väldigt mycket av att få utveckla verksamheter så tänkte jag att det skulle passa mig. Jag var först osäker på om jag skulle passa inom folkbildningen, men ville också testa en ny miljö. Jag undersökte Studieförbundet Vuxenskolan en del innan jag sökte jobbet då det var viktigt för mig att mina värderingar skulle gå i linje med värderingarna på min blivande arbetsplats.  

Vad arbetar du med på SV? 

Jag är utvecklingsledare på enheten kultur och organisation i Stockholms avdelning. Vi jobbar mycket med föreningar, särskilt riktade satsningar samt musik och kulturutbud. Vi har nu även påbörjat ett fokus på samhällsnytta.  

I mitt dagliga arbete så jobbar jag mycket med våra visioner och strategier och försöker ta ner det till kontreka mål och insatser. Utöver det är jag också chef och jobbar i och med det mycket nära mina medarbetare. Jag får också möjligheten att initiera en del satsningar och projekt.  

Vad är det bästa med ditt jobb? 

Det bästa med mitt jobb är att jag får ha ett stort utvecklingsfokus och att jag får arbeta med det på ett fritt sätt. Jag har stort förtroende och mandat från min chef och det uppskattar jag verkligen. Jag känner också att det vi gör bidrar och sätter ett avtryck i samhället. Jag är stolt över det vi gör och jag känner att jag bidrar varje dag till vår samhällsutveckling. 

Vilka utmaningar möter du i ditt jobb? 

Det finns mycket möjligheter med folkbildningsformatet men ibland kan jag känna att vi blir lite låsta av de riktlinjer som vi får inom ramen för vissa satsningar. Vi möter många unga människor i utsatta områden och deras situationer och behov är inte alltid så enkla att man kan formulera ner verksamheten till några få riktlinjer som vi ska förhålla oss till. Det kan vara en utmaning, att hitta en väg framåt som möter både människor och möjligheten att tydligt mäta verksamheten.  

Vilka frågor brinner du extra mycket för? 

Samhällsnyttan och det sociala fokuset som vi har i vår verksamhet ligger mig extra nära hjärtat. Vi har mycket fin verksamhet och tillsammans med olika människor berikar vi varandra.  

Projektet har beviljats finansiering från Postkodlotteriets Stiftelse 2026–2027 med motiveringen: Projektet stärker det samiska kulturarvet och bidrar till ökad förståelse och respekt mellan majoritetssamhället och urfolk. Genom kunskapsspridning och dialog gynnas hela samhället av ett rikare, mer inkluderande och hållbart kulturarv.

”Att vara högläsare ger mig väldigt mycket. Det är roligt och trevligt, och en möjlighet att möta nya människor som jag inte träffar annars” säger Malena.

Malena högläser på en dagverksamhet i Bollnäs kommun varje vecka.

”Från början trodde jag att jag skulle läsa för pensionärer men det var ju unga människor jag fick träffa. De har stenkoll på vad jag läst och vet vad de vill höra: Det ska vara roligt, spännande och en bra story”.

Johan Werkmästers dråpligt humoristiska böcker i serien ”En naken karl” i lättläst utgåva brukar vara populär läsning med sina fiffigt uttänkta vardagssituationer där herr Jansson träffar fru Lasker som bor i samma trappuppgång.

”Om det är något som behövs så är det bra lättlästa böcker, inte bara omskrivna klassiker” säger Malena. 

Under den timme som en högläsningsstund brukar pågå, finns plats för både läsning och samtal kring boken eller något annat som kommer upp under läsningen. En händelse, ett minne eller något som är aktuellt för dagen.

Att vara högläsare handlar sällan om att bara sitta och läsa rakt upp och ned. ”Som högläsare kan du göra lässtunderna till vad du själv vill. Du kan spela lite musik före, ta med dig något föremål som knyter an till boken och ta upp något ur boken att prata om” säger Malena.

Malena Hilding är skribent till yrket och lyssnar själv gärna till böcker. Hon konstaterar att uppläsaren är viktig för läsupplevelsen, och att det ger berättelsen en ytterligare dimension att både höra och se uppläsaren samtidigt.

Studieförbundet Vuxenskolan arrangerar och möjliggör högläsning i olika former och sammanhang. Den som vill bli högläsare får utbildning och behöver inga särskilda förkunskaper. Det viktigaste är att du själv tycker om att förmedla läsglädje och möta människor.

”Man mår bra av det här och känner att man gjort något viktigt” säger Malena.

• Afrikansk dans

Men undervisar även ibland i:

• Afrikanska trummor
• Afro Fusion
• Afro Jam (lunchträning)
• Måleri och hantverk

• HipHop
• Jazz
• Lyrisk Jazz

Effy Simon är artist och låtskrivare från Emmaboda. Hon inledde sitt artistprojekt i London 2019 och har sedan dess bott på Gotland och i Malmö, där hon hittade sitt nuvarande band. Sedan 2022 är hon tillbaka som artist på landsbygden och har parallellt med sin musikaliska karriär varit drivande i Emmabodakalaset, en festival som för traditionen av livemusik i bygden vidare. Sen i fjol är hon aktuell med projektet "Effy Simon förlänger minnet av Vilhelm Moberg" där hon förenar sin passion för musik och lokalhistoria för att lyfta en av Sveriges mest betydelsefulla författare.

Kontaktperson: Effy Simon

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: effysimonmusic@gmail.com alt. 070-956 60 52

Genomför musikunderhållning i: Hela Kalmar län

Utgår från: Emmaboda

F-skatt: Ja

Arvode: Enligt överenskommelse

”Möten är på många sätt grunden i föreningen, föreningens blodomlopp”

• Faktorer som är avgörande för bra möten
   
• Finns det ett tydligt syfte med mötet? Här kan dagordningen vara ett bra verktyg
   
• Är mötet tillräckligt långt för syftet? Eller tillräckligt kort för att vara effektivt?
   
• Hålls mötet på en bra plats? Var är det lämpligt att lägga mötet? I föreningslokalen för att ha nära till föreningens papper och liknande? Eller är det bra att byta miljö ibland?
   
• Vilka är med på mötet? Är det bara styrelsen eller behöver vi bjuda in någon särskild?

• Elements
• On Stage

LIMPAN 

LIMPAN är ett samverkansprojekt mellan vård- och omsorgskontoret i Norrköpings kommun och Studieförbundet Vuxenskolan. Projektet bedrivs i dagsläget i två områden i Norrköping. Som en del av arbetet görs ett utskick till alla födda 1953 eller tidigare, i samarbete med andra aktörer som vill bidra till invånarnas välmående. 

Utskicket innehåller information för att inspirera till aktiviteter och gemenskap i närområdet. Det riktar sig till dig som är nyfiken på vad som händer nära dig, funderar på hur du kan må bättre, eller vill veta vilket stöd som finns tillgängligt. Genom att delta i aktiviteter och knyta nya kontakter kan vi tillsammans skapa en bättre vardag för alla. 

Aktiviteter och seniorkoordinatorer 

Studieförbundet Vuxenskolan Östergötland erbjuder vid behov utbildningar inom områden som digitalisering, kulturupplevelser och nya mötesplatser. Målet är att skapa nya sociala sammanhang och erbjuda en känsla av gemenskap – en vän i vardagen. Seniorkoordinatorerna är nu verksamma i Vilbergen och Himmelstalundsvägen/Hagaområdet. 

Seniorkoordinatorerna hjälper till med: 

• Att introducera nya fikakompisar, aktivitetskompisar eller möjligheter till varaktiga vänskaper. 
• Att skapa fler samtalstillfällen eller stöd för att delta i sociala aktiviteter. 
• Praktisk hjälp med mobiltelefoner eller att navigera på internet. 
• Att lyssna på och uppfylla individuella önskemål. 
• Ta vara på möjligheten att delta i aktiviteter och hitta nya sammanhang – tillsammans mår vi bättre! 

Nya möten! I Orrefors har vi fått chansen att vara med och bidra till utvecklingen på orten. Den nya glashyttan ger framtidstro, och många volontärer har engagerat sig ideellt i Orrefors Park.

Nya möten i Orrefors Park är ett TIA-projekt (tidiga insatser för asylsökande) med medel ifrån Länsstyrelsen.

Syfte:

- Introducera asylsökande i det svenska språket och samhället.

- Skapa naturliga mötesplatser mellan svenskar och nyanlända i Orrefors.

- Skapa en meningsfull vardag under asyltiden i ett projekt där man verkligen kommer känna sig behövd och jobba under samma villkor som andra volontärer.

- Den asylsökande lär känna personer som är yrkesverksamma eller har varit yrkesverksamma och som i framtiden kan bli ett viktigt nätverk vid arbetssökande.

- Skapa en positiv bild av Orrefors så att man vill stanna och etablera sig om man beviljas uppehållstillstånd.  

Vi vill stärka krisberedskapen i landsbygdsområden genom att använda bygdegårdar som centrala nav för samordning, information och stöd under samhällsstörningar. Bygdegårdar har en geografisk spridning och lokal förankring som gör dem idealiska för att stärka lokalsamhällets motståndskraft. Försvarsberedningen har betonat vikten av folkbildning i krisberedskap, och MCF har identifierat bygdegårdar som strategiska platser för insamling och distribution vid kriser. Studieförbundet Vuxenskolan genomför den bildande verksamheten, medan bygdegårdarna fungerar som fysiska samlingspunkter.

Projektet syftar till att rusta lokalsamhällen i Stenungssund, Orust, Sotenäs, Strömstad och Uddevalla för att bättre hantera krissituationer. Vi vill även etablera samverkan mellan bygdegårdar, kommuner, föreningar och frivilliga resurspersoner.

Här är några konkreta sätt bygdegårdar kan bidra till krisberedskapen:

Informationscenter – Samlingsplatser där invånare får uppdaterad information och riktlinjer från myndigheter vid kriser.

Utbildningscenter – Arrangör av kurser i första hjälpen, brandskydd och krishantering för att öka medvetenheten i lokalsamhället.

Resurslager – Plats för lagring och distribution av mat, vatten och andra nödvändiga förnödenheter vid samhällsstörningar.

Evakueringscenter – Trygga platser för skydd och tillfälligt boende vid katastrofer som översvämningar eller bränder.

Psykosocialt stöd – En mötesplats för gemenskap och stöd, vilket kan minska stress och oro under svåra tider. Samarbetspartner till myndigheter – En länk mellan lokalsamhället och räddningstjänst, kommuner och andra aktörer för effektivare insatser.

Genom att vara en flexibel och lokalt förankrad resurs kan bygdegårdar stärka lokalsamhällets motståndskraft och förbättra krisberedskapen både under och efter en krissituation.

Priset för årets bästa poster för förbättringsprojekt 2026 går till

"En poster med tilltalande och överskådlig layout som tydligt beskriver både syfte och vad man har gjort, inom ett innovativt och gränsöverskridande område.

Priset går till postern Friskvård när du har varit sjuk, av Ingeborg Wiksten och Maria Roos."

Hos STOLT får du prova på kultur på ditt sätt. Här finns plats att skapa, sjunga, spela teater, dansa och träffa nya vänner.

STOLT riktar sig till barn, unga och vuxna i åldern 7–26 år med funktionsvariationer. Tillsammans bidrar vi till att fler hittar till Kulturskolan och

upptäcker den som en aktiv mötesplats.

STOLT är ett initiativ av Kulturskolorna i Ale, Kungälv, Lilla Edet, Orust, Stenungsund och Tjörn där vi tillsammans erbjuder kulturaktiviteter.

Alla aktiviteter är gratis och du behöver inga förkunskaper. Kom precis som du är!

SIA – Social Innovation till Arbete är ett treårigt (mars 2026-februari 2029) ESF-finansierat projekt (länk leder till extern hemsida) som ägs av Folkbildningsrådet (länk leder till extern hemsida). Projektet samlar samtliga åtta studieförbund i 14 delprojekt i sju regioner runt om i landet.

SIA vänder sig till personer i åldern 20–64 år som står långt från arbetsmarknaden. Målgruppen omfattar bland annat utrikes födda, personer med kort utbildningsbakgrund, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik.

Projektet syftar till att implementera och vidareutveckla en socialt innovativ modell för arbetsmarknadsintegrering som visar hur folkbildningens metoder – baserade på delaktighet, motivation och lärande i gemenskap – kan stärka individens ställning på arbetsmarknaden.

Möten med minnen har sin grund i ett utarbetat koncept med anpassade konstvisningar på the Museum of Modern Art (MoMA) i New York. Konceptet är översatt samt anpassat till svenska förhållanden av Alzheimerfonden och i nära samarbete med Nationalmuseum, Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum, för att utvecklas i Jönköpings län till att bli en studiecirkel om fyra träffar.

Syftet med Möten med minnen är att ge stimulans, en känsla av delaktighet och förbättrad livskvalitet för personer som är i ett tidigt skede av sin demenssjukdom.

Att delta i mentalt stimulerande aktiviteter kan vara ett sätt att hantera dagliga utmaningar och anpassa sig till minnesproblematik.

Vi ska fortsätta med det arbete vi har börjat med i Knivsta med ”kulturpromenader”.

Personer som är intresserade av byggnader, personer eller händelser i sin kommun samlas i studiecirklar för att ta fram fakta kring det de studerar. Dessa resultat samlas och struktureras upp, för att kunna spridas på olika sätt: på Internet, i appar eller via QR-koder.

Samarbetet med Knivsta kommun startade 2022 tillsammans med entusiastiska

deltagare på Lyckträffen, och Uppsala kommun har visat intresse för att vi ska leda

motsvarande arbete i Uppsala under 2023.

• Balett
• Broadwayjazz
• Jazz
• Pyttebalett