Funkis-TV finns nu både på YouTube och Instagram.

Du kan titta på alla Funkis-TV avsnitt på vår YouTube kanal och prenumerera för att inte missa nya avsnitt.

Vill du se mer och oftare av Funkis-TV kan du även följa vår instagramkanal @svfunkistv

Delfinal Bollnäs

Lördag 2 maj

Klockan 15.00–17.00

Kulturhuset, stora scenen, Bollnäs

Delfinal Söderhamn

Söndag 10 maj

Klockan 15.00–17.00

Röda rummet, Kulturens hus Söderhamn

Delfinal Gävle

Lördag 16 maj

Klockan 15.00–17.00

Hedvigdslundskyrkan, Gävle

Stora finalen

Lördag 30 maj

Klockan 15.00–17.00

Kulturhuset, stora scenen, Bollnäs

Fri entré.

• Balett
• Barreklass
• Jazzdans
• Pyttebalett
• Växjö Konståkning (balett)

• Commercial Jazz
• Contemporary
• Elements
• Jazzdans
• Lyrisk Jazz
• On Stage
• Stepp

• Cheerleading

• Expressions
• HipHop
• Pyttestreet
• Seniordans

• Afrikansk dans
• Afrikanska trummor
• Afro Fusion
• Afro Jam (lunchträning)
• Måleri och hantverk

• HipHop
• Jazz
• Lyrisk Jazz
• Pyttejazz

”Möten är på många sätt grunden i föreningen, föreningens blodomlopp”

• Faktorer som är avgörande för bra möten
   
• Finns det ett tydligt syfte med mötet? Här kan dagordningen vara ett bra verktyg
   
• Är mötet tillräckligt långt för syftet? Eller tillräckligt kort för att vara effektivt?
   
• Hålls mötet på en bra plats? Var är det lämpligt att lägga mötet? I föreningslokalen för att ha nära till föreningens papper och liknande? Eller är det bra att byta miljö ibland?
   
• Vilka är med på mötet? Är det bara styrelsen eller behöver vi bjuda in någon särskild?

• Barndans, 4-5 år
• Cheerleading, 6-8 år & 9-12 år
• Dans & Rörelse för barn med NPF, 8+
• Gymnastik, 6-8 år

Effy Simon är artist och låtskrivare från Emmaboda. Hon inledde sitt artistprojekt i London 2019 och har sedan dess bott på Gotland och i Malmö, där hon hittade sitt nuvarande band. Sedan 2022 är hon tillbaka som artist på landsbygden och har parallellt med sin musikaliska karriär varit drivande i Emmabodakalaset, en festival som för traditionen av livemusik i bygden vidare. Sen i fjol är hon aktuell med projektet "Effy Simon förlänger minnet av Vilhelm Moberg" där hon förenar sin passion för musik och lokalhistoria för att lyfta en av Sveriges mest betydelsefulla författare.

Kontaktperson: Effy Simon

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: effysimonmusic@gmail.com alt. 070-956 60 52

Genomför musikunderhållning i: Hela Kalmar län

Utgår från: Emmaboda

F-skatt: Ja

Arvode: Enligt överenskommelse

Föreningen Skogens medlemmar är framför allt skogsägare, anställda, maskinförare och företagare som ser behovet av en obunden organisation som kan föra skogsbruket framåt genom debatt, utbyte av idéer och nya kunskaper.

Samverkansavtalet mellan SV och Föreningen skogen syftar till att underlätta och stödja regional/lokal verksamhet och arbete för båda parter samt nationell utveckling av skogliga läromedel så att verksamheten inom Föreningen skogen och SV blir mer givande.

Tillsammans med Skogen kommer vi skapa ett nätverk med ambassadörer som kommer bli de kontaktpersoner våra verksamhetsutvecklare kan prata folkbildning med. Just nu planeras en studiehandledning till Gunnar Wetterbergs bok Träd.

Nationell kontaktperson på Studieförbundet Vuxenskolan: 
Jens Öst
jens.ost@sv.se

Vill du vara med och göra skillnad för klimatet och miljön? Plantera träd i SV-skogen!

Sammanlagt har vi nu planterat 2403 träd på totalt 20 gårdar.

Klimatförändringar och global uppvärmning är tydliga tecken på att jorden är i obalans. Den skogsbeklädda ytan i Colombia minskar kraftigt, vilket är bekymmersamt för klimatet då skogen behövs för att binda koldioxid som förhindrar den globala uppvärmningen. Tillsammans med föreningarna APROFRUSA och Grupo Asociativo Alto Troja planterar vi därför träd i SV-skogen i Colombia.

Genom att köpa trädplantor för endast 100 kr per träd hjälper du fattiga familjer på landsbygden i södra Colombia att forma sin egen skog så att de inte behöver avverka träd i regnskogarna för att få virke, stolpar och ved. Samtidigt som du gör en insats för miljön för nuvarande och framtida generationer. De träd du är med och planterar växer upp till fullvuxna träd på bara 15 år.

Kontakta Anders Heimer, anders.heimer@sv.se eller 054-402 01 31 för mer information. 

Nya möten! I Orrefors har vi fått chansen att vara med och bidra till utvecklingen på orten. Den nya glashyttan ger framtidstro, och många volontärer har engagerat sig ideellt i Orrefors Park.

Nya möten i Orrefors Park är ett TIA-projekt (tidiga insatser för asylsökande) med medel ifrån Länsstyrelsen.

Syfte:

- Introducera asylsökande i det svenska språket och samhället.

- Skapa naturliga mötesplatser mellan svenskar och nyanlända i Orrefors.

- Skapa en meningsfull vardag under asyltiden i ett projekt där man verkligen kommer känna sig behövd och jobba under samma villkor som andra volontärer.

- Den asylsökande lär känna personer som är yrkesverksamma eller har varit yrkesverksamma och som i framtiden kan bli ett viktigt nätverk vid arbetssökande.

- Skapa en positiv bild av Orrefors så att man vill stanna och etablera sig om man beviljas uppehållstillstånd.  

Vi vill stärka krisberedskapen i landsbygdsområden genom att använda bygdegårdar som centrala nav för samordning, information och stöd under samhällsstörningar. Bygdegårdar har en geografisk spridning och lokal förankring som gör dem idealiska för att stärka lokalsamhällets motståndskraft. Försvarsberedningen har betonat vikten av folkbildning i krisberedskap, och MCF har identifierat bygdegårdar som strategiska platser för insamling och distribution vid kriser. Studieförbundet Vuxenskolan genomför den bildande verksamheten, medan bygdegårdarna fungerar som fysiska samlingspunkter.

Projektet syftar till att rusta lokalsamhällen i Stenungssund, Orust, Sotenäs, Strömstad och Uddevalla för att bättre hantera krissituationer. Vi vill även etablera samverkan mellan bygdegårdar, kommuner, föreningar och frivilliga resurspersoner.

Här är några konkreta sätt bygdegårdar kan bidra till krisberedskapen:

Informationscenter – Samlingsplatser där invånare får uppdaterad information och riktlinjer från myndigheter vid kriser.

Utbildningscenter – Arrangör av kurser i första hjälpen, brandskydd och krishantering för att öka medvetenheten i lokalsamhället.

Resurslager – Plats för lagring och distribution av mat, vatten och andra nödvändiga förnödenheter vid samhällsstörningar.

Evakueringscenter – Trygga platser för skydd och tillfälligt boende vid katastrofer som översvämningar eller bränder.

Psykosocialt stöd – En mötesplats för gemenskap och stöd, vilket kan minska stress och oro under svåra tider. Samarbetspartner till myndigheter – En länk mellan lokalsamhället och räddningstjänst, kommuner och andra aktörer för effektivare insatser.

Genom att vara en flexibel och lokalt förankrad resurs kan bygdegårdar stärka lokalsamhällets motståndskraft och förbättra krisberedskapen både under och efter en krissituation.

Vi lägger här ut filmer och föreläsningar som kan vara intressanta att ta del av i debatten om skogen. Dels bifogas länkar till Utbildningsradion samtiden/ UR Samtiden som producerat filmer som också går att se på Kunskapskanalen under april och maj månad 2021. Beskrivande text och länkar för filmerna ses nedan. Vi har också bifogat en länk till ett mycket intressant seminarium som genomfördes i december 2020 på Kungliga skogs och lantbruksakademien/ KSLA, med rubriken Forskningsresultat om skog är inte alltid evidens. Ett seminarium som ifrågasätter hur forskningsresultat ibland används.

Vi har gjort en liten sammanställning på när de olika föredragen börjar i det inspelade seminariet. Vi lovar att ni kommer att få svar på vissa frågor och att det kommer att bli lättare att följa och bemöta skogsdebatten. Efter de fem föredragen presenterar några andra personer sin syn på föredragen och problematiken med att tolka och föra ut forskningsinformation.

Vad är problemet?

En hypotes om maktförskjutning av tolkningen

Peter Holmgren

7 min in i filmen

Här nedan följer fyra exempel på artiklar eller information som är felaktiga eller där media övertolkar budskapet.

Kraftigt ökad skogsavverkning över Europa hotar klimatomställningen

”En granskad artikel som är helt fel om avverkningsnivån i Europa”

Peter Holmgren

17,30 min in i filmen

Två berättelser om Sveriges skogar

”Det var i stort lika mycket skog som var under 60 år 1926 som det är i dag.”

Jonas Jacobsson

34 mi in i filmen

Rödlistan är viktig och har stor betydelse för både debatt och policyarbete, Men kanske är den felkalibrerad

”Enligt rödlistan bör det dö ut 11-12 arter/år men under de senaste 30 åren har troligen en art dött ut. ” (Förgyllt metallfly är troligen utrotad på 1990-talet)

Tomas Thuresson

49, 30 min in i filmen

Läcker hyggen mer koldioxid?

”Marken på ett kalhygge läcker ofta mindre kol än marken i en sluten skog.”

Samtidigt binds 100-150 kg kol in i mineraljorden i svensk skogsbruksmark.

Göran Örlander

1 tim, 4, 30 in in filmen

Vi vill att ni som samarbetar med oss får en bra möjlighet att spela live. Kontakta oss om ni känner att ni vill spela mer, vi har kontakt med festivaler, spelställen och arrangörer.

Möten med minnen har sin grund i ett utarbetat koncept med anpassade konstvisningar på the Museum of Modern Art (MoMA) i New York. Konceptet är översatt samt anpassat till svenska förhållanden av Alzheimerfonden och i nära samarbete med Nationalmuseum, Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum, för att utvecklas i Jönköpings län till att bli en studiecirkel om fyra träffar.

Syftet med Möten med minnen är att ge stimulans, en känsla av delaktighet och förbättrad livskvalitet för personer som är i ett tidigt skede av sin demenssjukdom.

Att delta i mentalt stimulerande aktiviteter kan vara ett sätt att hantera dagliga utmaningar och anpassa sig till minnesproblematik.

I södra Sverige har vi ett annat klimat och andra naturliga förutsättningar än de mellersta och norra delarna av Sverige, men det finns också skillnader när det gäller hur skogen ägs och sköts där större delen av skogen ägs avenskilda och drivs som familjeskogsbruk.

Därför se vi ett mycket stort behov av anpassningar av skogsbruket som utgår från våra sydsvenska förutsättningar. Klimatförändringarna innebär en ökad osäkerhet och risk för skogsbruket. Klimatförändringarna motiverar därför en ökad variation och riskspridning i skogsbruket, särskilt i södra Sverige och Småland, där risken för klimatrelaterade skador är större än i landets övriga delar. Anpassningsåtgärder kan i flera fall innebära ökade kostnader eller en ekonomisk risk, men det kan också finnas åtgärder som minskar riskerna medbibehållet ekonomiskt utfall, alternativt ett litet ekonomiskt bortfall men klart minskad risk.

Den svenska skogen har en mycket stor klimatnytta genom att när den växer tar den upp koldioxid från i atmosfärenoch lagrar in den i biomassa. Enligt naturvårdsverkets statistik så var det årliga nettoupptaget i Sverige cirka 44miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1990-2017. Tillväxten kan också skördas och omvandlas tillförnybara skogsprodukter som kan ersätta fossila bränslen, fossilintensiva produkter och betong. Om skogens roll i klimatarbetet ska förstärkas så måste bidraget öka jämfört med den klimatnytta som skogen redan skapar. Det finns stora möjligheter att ersätta material, som inte är förnyelsebara eller i andra avseenden inte hållbara för miljön, medexempelvis skogsråvara.

Förutom de traditionella användningsområdena för skogsråvara finns andra produkter idag såsom textilfiber för viskostyger, biokompositmaterial, biodrivmedel, kemikalier och biodiesel. Därför är det viktigt att säkerställa skogens roll som kolsänka genom att ta till vara på förändrade produktionsförutsättningar samtidigt somman minskar riskerna för skadeverkningar.