Strategiska planen fastställs av förbundsstämman. Det övergripande verksamhetsmålet, organisationsmålet och de önskade strategiska förflyttningarna som slås fast i planen gäller hela organisationen. Varje avdelning och förbundskansliet har ett ansvar att utifrån den strategiska planen utarbeta en egen verksamhetsplan. Som stöd för detta görs omvärldsanalys, nulägesanalys samt riskanalyser. Verksamhetsplanerna följs upp genom respektive verksamhetsberättelse.  

Ytterligare underlag som utgör grund för SVs strategiska arbete är de nyckeltal och ekonomiska redovisningar som regelbundet utarbetas, material fån den gemensamma budgetgruppen mellan förbundsstyrelsen och avdelningsordförande-gruppen samt de fyra syften som staten angett för sitt stöd till folkbildningen. 

 Ladda ner SV:s strategiska plan som PDF här

Många studiecirklar genomförs i samarbete med SV:s medlems- och samarbetsorganisationer. Tillsammans med LRF har SV exempelvis tagit fram cirkeln Beredskap hos landsbygdsföretagare. Syftet är att stärka landsbygdsföretagarnas beredskap genom att identifiera sårbarheter, stärka den egna beredskapen och ta fram en handlingsplan för kris eller krig. 

I den populära cirkeln Bygdens beredskap samarbetar SV med Bygdegårdarnas riksförbund i ett landsomfattande projekt. Syftet är att förbereda bygdegårdar på att kunna fungera som nav i lokalsamhället i händelse av kris eller krig. 

Tillsammans med Riksförbundet FUB har SV tagit fram Min beredskap, ett cirkelmaterial riktat till personer med intellektuell funktionsnedsättning och med SPF Seniorerna lanseras i höst ett nytt cirkelmaterial med fokus på hemberedskap och säkerhet. 

Populära cirklar i beredskapsodling över hela landet 

För den enskilde är studiecirklar i beredskapsodling populära. Många är också intresserade av att lära sig hur man tar hand om och förädlar sina egenodlade grönsaker och frukter. Därför innehåller flera av cirklarna även moment som att syra, sylta och torka. 

Sverige är samtidigt ett avlångt land, indelat i åtta odlingszoner. Medan vissa delar av landet präglas av omväxlande torka och översvämningar har andra snö långt in på våren och tidig frost som stora utmaningar. På vissa håll är marken för karg för odling, och fokus i skogsrika områden kan i stället kan ligga på att ta tillvara det som skogen erbjuder. 

Lokala förutsättningar formar beredskapscirklarna 

Hur beredskapscirklarna utformas varierar runt om i landet, utifrån lokala förutsättningar och behov. 

I Eslöv i Skåne anordnas, i klimatförändringarnas spår, en cirkel om hur man kan förbereda sig för torka och stora mängder regnvatten. Hur räddar man sina grödor under skyfall, och hur sparar man vatten under torra perioder? Under cirkeln får deltagarna också gjuta ett litet fågelbad i betong – något som både fåglar och fjärilar uppskattar. 

I Varberg i Halland satsas det på beredskapsodling som kamratcirkel. Utgångspunkten är Johanna Hjärtfors bok Beredskap: Fyll matförrådet för vardag och kris. Deltagarna får råd om vad som är bäst att odla och när, samtidigt som de får en ökad förståelse för varför vår livsmedelsförsörjning är sårbar och varför beredskapsodling är viktig. 

Många avdelningar satsar också på cirklar i beredskapsmat. I Dalarna och på Gotland får deltagarna bland annat lära sig att göra en surdegsgrund och baka surdegsbröd. I Värmland finns cirkeln Mat som är bra i kris, där deltagarna får lära sig vilken mat som är bra att ha hemma vid kris eller krig och hur man kan bli mer självförsörjande på bönor och fröer. 

I Örträsk i Västerbotten får cirkeldeltagarna lära sig att förädla grönsaker genom fermentering. För den som själv inte har möjlighet att odla finns grönsaker tillgängliga för köp samband med cirkeltillfället. 

Strategiska planen fastställs av förbundsstämman och det övergripande verksamhetsmålet och de sex prioriteringarna gäller hela organisationen. Varje avdelning och förbundskansliet har ett ansvar att utifrån den strategiska planen utarbeta en egen verksamhetsplan. Som stöd för detta görs omvärldsanalys, nulägesanalys samt riskanalyser. Verksamhetsplanerna följs upp genom respektive verksamhetsberättelse.  

Ytterligare underlag som utgör grund för SVs strategiska arbete är de nyckeltal och ekonomiska redovisningar som regelbundet utarbetas, material fån den gemensamma budgetgruppen mellan förbundsstyrelsen och avdelningsordförande-gruppen samt de fyra syften som staten angett för sitt stöd till folkbildningen. 

Vill du starta ett band, hitta din publik, spela live och spela in?

Då har du kommit rätt!

Vi kan hjälpa till både med det praktiska och med goda råd.

Klicka på länkarna här nedanför för att läsa mer.

Jag skrev självbiografin Påtvingat Liv som kom ut 2011 på dåvarande Bra Böckers förlag. Den finns nu utgiven som ljudbok på Storytel och som pappersbok på BoD.

Boken har använts på många universitet som underlag för uppsatser för hur det påverkar barn att utsättas för sexuella övergrepp i barndomen. I mitt fall som utlandsadopterad från Finland till en familj där mannen var pedofil.

Har också deltagit i Statens Vanvårdsutredning.

Jag intervjuades av Malou i TV4, när boken kom ut och även deltagit i TV i Helsingsfors. 

Jag fick Hedersomnämnande 2016 i Tempo Dokumentär Festival för min självbiografi med tillhörande motivering av juryn.

Föreläsare: Taina Adolfsson

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: Taina.Adolfsson@hotmail.se alt. 072-738 62 72

Genomför föreläsningar i: Hela Kalmar län

Utgår från: Oskarshamn

F-skatt: Nej

Arvode: Enligt överenskommelse

Här hittar du nyheter om vad som är på gång, men även artiklar om det som varit.

Här hittar du nyheter om vad som är på gång, men även artiklar om det som varit.

Som ledare bör du ha kännedom om hur situationen för föräldrarna i målgruppen ser ut. Du bör vidare vara van vid att träffa människor i gruppsammanhang och känna dig trygg i att leda samtal.

Det är en stor fördel att vara två ledare: för att fånga upp allt som sägs i gruppen, möta en deltagare som kommer sent, ordna något praktiskt eller vara ett extra stöd för den som behöver det. För ledarnas skull är det också en vinst att sinsemellan efteråt kunna utvärdera och prata igenom vad som sades för att bättre kunna möta deltagarnas behov.  
 

Studiecirkelmaterialet består av faktatexter, förslag på frågor att samtala kring, reportage, tips på litteratur och hur man får reda på ytterligare information. Komplettera gärna materialet med faktablad från myndigheter etc i kommunen/länet för att få en lokal prägel. 

Till flera teman rekommenderas att en person med särskild kunskap bjuds in för att deltagarna ska få expertkunskap.   
 

Kontakta din lokala SV-avdelning för att få tillgång till materialet.

Metoden består av fem delar. Nedan kan du titta på och ladda ner de tryckta kompendierna samt se den film som projektet spelat in för att introducera blivande cirkelledare till metoden.

En viktig del i projektet har varit att utforska vilken roll folkbildningspedagogiken, med studiecirkeln som pedagogisk modell kan spela i integrationsarbetet och inkluderingen på arbetsmarknaden.

Kursverksamheten har därför varit uppbyggd med studiecirkeln som mall. Studiecirkeln innebär en kollektiv lärprocess som utgår från människors egen kraft att lära utifrån sina förutsättningar. Pedagogikens inbyggda flexibilitet och inkluderande anslag gör att den passar väl utifrån målgruppens behov.

Medarbetarna i projektet På väg såg en ökad vardagssjälvständighet hos deltagarna som bland annat visade sig genom större säkerhet i kontakter med tex handläggare och vårdcentral och genom ökad kunskap om olika samhällsfunktioner och digital kommunikation. Den innebär också en ökad kunskap om studieteknik och om möjliga vägar mot arbete, studier och ökad delaktighet i samhället. En typ av självständighet som behövs för att man ska kunna få och behålla ett arbete.

I projektet har målet varit att 25% ska gå vidare i jobb eller studier, vilket också har uppfyllts. Flera av deltagarna som gått vidare i arbete hade ingen eller mycket låg utbildning från hemlandet.

Projektet har producerat en metodbeskrivning och materialsamling som ska kunna användas av offentliga aktörer, till exempel i kommunal verksamhet.

Projektet medfinansierades av Europeiska Unionen och Europeiska Socialfonden.

Att vara medarbetare i SV handlar om så mycket mer än att bara utföra en arbetsuppgift eller göra det som står i en rollbeskrivning. På SV så strävar vi efter att alltid göra varandra bättre och ta vårt fulla ansvar för vårt eget välmående och våra prestationer, samtidigt som vi även tar ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö för våra kollegor och gruppens resultat.

Välkommen till SV!

SV är en kraft i hela länet med närvaro i alla kommuner. Vi har en bred verksamhet som utgår från den lokala utvecklingskraften för individ, föreningsliv och samhälle.

SV starka på landsbygden

Vår ambition är att vara en stark samarbetspart för att genom folkbildningsaktiviteter stärka en positiv samhällsutveckling på mindre orter och landsbygderna.

Aktiva medborgare, oavsett var i landet en bor

Verksamheten syftar till individens rätt att vara en aktiv samhällsmedborgare. Hjärtat i vår verksamhet är bred folkbildning och kulturaktiviteter med stark lokal förankring. Genom verksamheten får deltagaren tillgång till lärande och personlig utveckling som hen varit med och utformat.

Folkbildning, viktig hörnsten i ett demokratiskt samhälle

Folkbildning och kultur är hörnstenar i ett öppet och demokratiskt samhälle, för gemenskap, tillit och sammanhållning. Vi vill fånga upp engagemang och skapa aktiviteter utifrån lokala behov och intressen.

SV Göteborgsregionen Sydost är det största studieförbundet i Mölndal, Partille och Lerum och det näst största i Alingsås. 

Vi har bemannade kontor med kvalificerad personal i alla kommunerna. Vi har även verksamhetslokaler. 

Verksamhetslokalerna finns dels i anslutning till våra kontor som alla ligger centralt belägna i kommunerna men även i olika kommundelar och tätorter utanför kommunernas centralorter och centrum. Vi samverkar även med föreningar avseende verksamhetslokaler. 

Personer med IF lever allt längre tack vare förbättrade livsvillkor. Med det kommer rätten och behovet till ett meningsfullt fritidsliv som pensionär. Efter att under lång tid haft fasta rutiner och sociala möten kring arbete eller annan sysselsättning leder pensionen ofta till hemmasittande, ensamhet och utanförskap. Stödet från anhöriga minskar ofta eller försvinner helt då många anhöriga själva är äldre eller inte längre finns kvar i livet. 

Om projektet

Målsättningen med Träffpunkten är att inkludera seniorer med IF i samhället och möjliggöra en meningsfull fritid. Tillsammans med cirkelledarna undersöker och utmanar gruppen sig själva för att hitta fritidsintressen som bidrar till utveckling och livslånga lärandet även efter pension. Exempel på aktiviteter är musik, målning och skapande, teater, dans och rörelse, bingo, högläsning och bakning. Det stora fokuset på kultur under träffarna har resulterat i flera offentliga uppträdanden. Träffpunkten möjliggör att seniorer med IF inte bara får ett sammanhang att ingå i utan även får ta plats på scen och utveckla sin konstnärliga sida.  

Träffpunkten välkomnar dig som har en intellektuell funktionsnedsättning som har gått i pension eller snart kommer gå i pension.  

Hösten 2025 kommer Träffpunkten var öppen måndagar, onsdagar & torsdagar kl. 13.30-16.30. 

Plats: FUB-huset – Lillatorpsgatan 10 

Träffpunkten är i samverkan med FUB Göteborg 

Träffpunkten är finansierad av Socialstyrelsen 

Här hittar du nyheter om vad som är på gång, men även artiklar om det som varit.

Här hittar du aktiviteter och samarbeten som formas efter deltagarnas behov.

Projektet tog fram ett metodmaterial som du kan ladda ner här.

Vi intervjuade kommunernas arbetsmarknadschefer, sektorschefer på Arbetsförmedlingen, SFI-anordnare och SO-kansliet för samhällsorienteringen, samt cirka 70 nyanlända i etableringen. I intervjuerna med de nyanlända identifierade vi utmaningar och utvecklingsområden som har betydelse för de insatser som erbjuds under asyltiden.

Intervjuerna med nyanlända:

• Lång väntetid under asyltiden utan kunskaper i svenska eller om det svenska samhället. 
• Avsaknad av målbilder och en oförståelse av sin egen roll i etableringen.
• Bristande planering och samsyn av asyl- och etableringstidens mål och arbetssätt.
• Krockar mellan förväntningar och förutsättningar.
• Heterogen grupp med olika behov och förutsättningar.
• En känsla av att inte kunna påverka sin situation, bland annat gällande undervisning. 
• Saknar stöd i att lära sig att prata svenska och platser för konversation.
• Alla får inte möjlighet att delta i samhällsorienteringen under etableringen.

Tidiga insatser är avgörande

Slutsatserna visar att tidiga insatser under asyltiden spelar en avgörande roll för att motverka utanförskap och ge individerna bästa förutsättningar att rustas inför etableringen. Vår erfarenhet visar att det är viktigt att följa individen genom alla olika insatser, att se hela människan och att anpassa arbetssättet efter individens behov. 

Skapa en tydlig väg mot arbete eller studier 

Stärka självförtroende, motivation och självtillit 

Förbättra språkkunskaper och praktiska färdigheter 

Bygga nya sociala nätverk och öka delaktigheten i samhället 

Främja konkreta framsteg mot individuella mål 

Vi har utbildningar i föreningsutveckling som kan ge fart, få er att nå nya medlemmar eller en starkare organisation. Vi har även pedagogiska stöd som gör föreningslivet lättare att organisera. 

Folkbildning i form av studiecirklar eller kulturarrangemang i spännande, nya eller intressanta ämnen och områden kan få era medlemmar mer aktiva. Låt oss tillsammans se vilka möjligheter vi har och vilken verksamhet vi kan skapa tillsammans! 

Föreningar har olika mål och behov, vi arbetar för att hitta det bästa sättet för samverkan. Vi vill vara en resurs för dig och din förening! 

Projektet ”Matchning mot jobb” har rustat individer som står långt från arbetsmarknaden genom utbildningsinsatser samt förmedling av praktikplatser och anställning inom den privata sektorn i Örebro län.

Matchningsmodell i fem steg

Vi har utarbetat en matchningsmodell i fem steg, som bygger på att vi kartlägger arbetsgivarens behov och den arbetssökandes kompetenser, erbjuder utbildningsinsatser och utgör ett stöd till arbetsgivare och arbetssökande under praktik och anställning.

Vårt arbetssätt – vår styrka

SV Örebro läns arbetssätt bygger på personliga relationer, nära samarbeten, flexibilitet och uthållighet, vilket visat sig fungera bra för att rusta personer som står långt från arbetsmarknaden. 

Finansiärer och samverkande

Projektet finansierades av Tillväxtverket och SV Örebro län, och pågick från oktober 2018 till september 2020.

I projektet har vi samverkat med Arbetsförmedlingen i Örebro län samt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). 

Utdrag från projektets forskningsrapport

”Med den flexibilitet, det starka engagemanget för individens utveckling, och den snabbfothet att mobilisera initiativ för att lösa problem utgör SV Örebro län inte bara en aktör som kan koppla samman och mobilisera processer inom den privata och offentliga sektorn, utan också mobilisera processer och aktörer inom den ideella sektorn"

Vi på SV Malmö menar att en hbtqi-certifiering helt går hand i hand med vår värdegrund och principen om alla människors lika värde. Vi tror på ett samhälle som växer sig starkare av att inkludera snarare än att exkludera. 

Vad innebär en hbtqi-certifiering?

Att hbtqi-certifiera en verksamhet innebär att den genomgår en process där den bedöms och anpassas för att vara mer inkluderande och respektfull gentemot personer som tillhör hbtqi-gemenskapen (Homo-, Bi-, Trans-, Queer- och Intersex-personer). 

Syftet med certifieringen är att säkerställa att vår organisation, i sin helhet, arbetar strategiskt för att synliggöra och utmana de föreställningar och normer som kan leda till att människor behandlas ojämlikt. 

Genom att certifiera oss synliggör vi vårt engagemang för att vara en plats där alla känner sig välkomna oavsett sexuell läggning, kön, könsidentitet eller könsuttryck. Det skapar en mer inkluderande och respektfull arbetsmiljö och deltagarupplevelse.

Genom att genomgå certifieringsprocessen har vår personal, ledning och styrelse fått möjlighet att öka sin medvetenhet om hbtqi-frågor och lära sig mer om de specifika utmaningar och behov som hbtqi-personer kan stå inför. Det kan leda till ökad förståelse och respekt.

Varmt välkomna till SV Malmö!

Den här studiecirkeln är perfekt för dig som vill kunna koppla ihop högtalare och mixerbord, ansluta mikrofoner och förstå hur du justerar ljudet med volym, gain och EQ. På tre timmar får du prova på att koppla, testa och justera ljudet, och vi ger tips som gör det lättare att hantera ljud i vardagliga sammanhang, exempelvis vid möten, tal, mindre konserter eller egna projekt. En praktisk, rolig och lärorik introduktion till ljudvärlden!

🔌 1. Introduktion till ljudsystem

• Kort om vad ljudteknik är och hur ljudets väg går från källa till högtalare (signalflöde). 

• Grundläggande begrepp som gain vs volym, EQ, aux och RCA.

📶 2. Utrustning och kopplingar

• Översikt av vanlig ljudutrustning: mixerbord, högtalare, mikrofoner, kablar. 

• Olika kontakter och kablar (XLR, TRS, RCA) och hur man kopplar rätt.

🎤 3. Mikrofonteknik

• Typer av mikrofoner och när man använder dem. 

• Grundläggande mikrofonplacering och hur mikrofonen påverkar ljudet. 

🎛️ 4. Mixerbordets grundfunktioner

• Hur man använder mixerbordet: kanaler, faders, gain, EQ, aux‑sends. 

• Praktiska exempel på att justera nivåer så att ljud blir tydligt och fritt från brus.

🔊 5. Koppla systemet

• Steg‑för‑steg‑övning att koppla ihop mikrofon → mixer → högtalare. 

• Testa olika ljudkällor och justera volym/kanaler.

🎚️ 6. EQ, gain och ljudbalans

• Enkla principer för equalizer‑inställningar (EQ) för att forma ljudet. 

• Hur man undviker feedback och överstyrning med rätt gain‑inställning.

📢 7. Aux‑sends och monitorering

• Vad aux‑utgångar används till (t.ex. monitorljud för presentatörer på scen). 

🧩 8. Sammanfattning & tips

• Checklista för säkra kopplingar och ljudinställningar. 

• Praktisk repetition och tid för frågor.

Bygdens beredskap är ett material där vi tittar på vilket ansvar samhället har för beredskapen och vad vi själva behöver tänka på. Hur klarar vi en - eller flera - kriser, vilka föreningar och grupper kommer att göra vad och hur fortsätter vi så långt det är möjligt att göra det vi är bra på?

Den här studiehandledningen är för dig som tillsammans med andra vill lära dig om beredskap och hur du och din förening kan vara del av den lokala beredskapen. Materialet är tänkt både som hjälp till dig som ska leda en studiecirkel men också till dig som är deltagare i en studiecirkel. 

Vad behöver föreningen göra?

• Kontakta Studieförbundet Vuxenskolan för att få tips, inspiration och gratis studiematerial.
• Bjud in sockenbor till ett allmänt möte för att prata om beredskap, lokala resurser och hur ni kan stötta varandra.
• Ta del av vårt studiematerial för att komma igång.

• Tillgång till lokaler
• Både stora och små salar
• Gemensamma sällskapsytor med pentry
• Danssal, musikstudio
• Teknisk utrustning i lokalerna

Här hittar du alla Studieförbundet Vuxenskolans erbjudanden till dig som förening.

I boxen har vi samlat information, utbildningar och verktyg, guider och mallar för dig som är eller vill bli engagerad i föreningslivet i Sverige.

Du kan även kika in på några filmer om styrelsearbetet här nedan:

Roller i styrelsen

Att hålla möten

Årsmötet

Vi har bildstöd för olika ämnesområden

Siffror, dagar, yrkesområden, kroppsdelar, känslor med mera.

Copyright

Widgitsymboler © Widgit Software 2022/Symbolbruket AB www.symbolbruket.se

Skyltar Här använder vi bildstöd

I länklistan här nedanför finns också skylten "Här använder vi bildstöd" i olika format.

Du kan ladda ned ännu flera olika format på webbplatsen www.sambi.nu (länk till extern webbplats)

Design: Carina Söe-Knudsen Valja, Infodesign AB.

Se och ladda ner bildstöd

1. Klicka på länken till det bildstöd du vill se
2. Dokumentet öppnas som PDF
3. Nu kan du ladda ned dokumentet till din dator eller mobil

1. Minska långtidsarbetslöshet och utanförskap Projektet ska hjälpa deltagare att närma sig arbete, utbildning eller arbetsmarknadspolitiska insatser. Ett särskilt fokus ligger på att främja jämställdhet i både samhälle och arbetsliv. 

2. Stärka individens delaktighet och egenmakt Genom arbetslivsnära aktiviteter ska deltagarna få stärkt självförtroende, ökad tilltro till sin egen förmåga och förbättrad kompetens. 

3. Utveckla och tillämpa beprövade metoder Projektet ska i samverkan med deltagarna och genom en agil arbetsprocess utveckla och använda metoder som är vetenskapligt förankrade och i linje med den nya socialtjänstlagen. 

4. Skapa hållbar samverkan mellan relevanta aktörer Projektet ska bygga strukturer för samverkan mellan kommuner, civilsamhälle, folkbildning, utbildningsväsendet och näringsliv för att skapa långsiktiga lösningar. 

5. Öka arbetsgivares beredskap för inkludering Arbetsgivare som deltar ska få ökad kunskap om hur de kan anpassa arbetsmiljöer och rekryteringsprocesser för att inkludera personer med olika bakgrund och behov.