Berätta om dig själv och din bakgrund, hur hamnade du på Studieförbundet Vuxenskolan? 

Jag jobbade på Fryshuset i många år och där utvecklades min resa till att bli en stark social entreprenör. Jag har fått starta många stora verksamheter med socialt fokus och även jobbat som säkerhetschef med ansvar för olika typer av event. Det var egentligen när jag arbetade som säkerhetschef som jag hittade till mitt intresse av social verksamhet och fick utvecklas till att bli en social entreprenör. 

När jag såg tjänsten om utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolan blev jag nyfiken, då jag drivs väldigt mycket av att få utveckla verksamheter så tänkte jag att det skulle passa mig. Jag var först osäker på om jag skulle passa inom folkbildningen, men ville också testa en ny miljö. Jag undersökte Studieförbundet Vuxenskolan en del innan jag sökte jobbet då det var viktigt för mig att mina värderingar skulle gå i linje med värderingarna på min blivande arbetsplats.  

Vad arbetar du med på SV? 

Jag är utvecklingsledare på enheten kultur och organisation i Stockholms avdelning. Vi jobbar mycket med föreningar, särskilt riktade satsningar samt musik och kulturutbud. Vi har nu även påbörjat ett fokus på samhällsnytta.  

I mitt dagliga arbete så jobbar jag mycket med våra visioner och strategier och försöker ta ner det till kontreka mål och insatser. Utöver det är jag också chef och jobbar i och med det mycket nära mina medarbetare. Jag får också möjligheten att initiera en del satsningar och projekt.  

Vad är det bästa med ditt jobb? 

Det bästa med mitt jobb är att jag får ha ett stort utvecklingsfokus och att jag får arbeta med det på ett fritt sätt. Jag har stort förtroende och mandat från min chef och det uppskattar jag verkligen. Jag känner också att det vi gör bidrar och sätter ett avtryck i samhället. Jag är stolt över det vi gör och jag känner att jag bidrar varje dag till vår samhällsutveckling. 

Vilka utmaningar möter du i ditt jobb? 

Det finns mycket möjligheter med folkbildningsformatet men ibland kan jag känna att vi blir lite låsta av de riktlinjer som vi får inom ramen för vissa satsningar. Vi möter många unga människor i utsatta områden och deras situationer och behov är inte alltid så enkla att man kan formulera ner verksamheten till några få riktlinjer som vi ska förhålla oss till. Det kan vara en utmaning, att hitta en väg framåt som möter både människor och möjligheten att tydligt mäta verksamheten.  

Vilka frågor brinner du extra mycket för? 

Samhällsnyttan och det sociala fokuset som vi har i vår verksamhet ligger mig extra nära hjärtat. Vi har mycket fin verksamhet och tillsammans med olika människor berikar vi varandra.  

Projektet har beviljats finansiering från Postkodlotteriets Stiftelse 2026–2027 med motiveringen: Projektet stärker det samiska kulturarvet och bidrar till ökad förståelse och respekt mellan majoritetssamhället och urfolk. Genom kunskapsspridning och dialog gynnas hela samhället av ett rikare, mer inkluderande och hållbart kulturarv.

Med deltagardriven metodutveckling under två växtsäsonger har odling av ettåriga jordbruksgrödor studerats tillsammans med träjordbruk. Fältstudier har genomförts i alléodlingar på tre olika gårdar och sedan analyserat vilka faktorer på fält- och gårdsnivå som begränsar produktionen och kvaliteten på livsmedelsgrödor, äpple, nötter och spannmål, i alléodling.

Vad är skogsjordbruk? 

Skogsjordbruk, eller agroforestry, är ett samlingsbegrepp för jordbruk som kombinerar träd med odling av grödor eller bete. Det finns många fördelar att kombinera träd tillsammans med odlingsplantor. Träden skyddar plantorna mot vind och sol, rötterna hjälper till att samla vatten i jorden och löven ger näring till jorden på hösten. 

Syftet med projektet har varit att under svenska förhållanden utveckla agroforestrysystem och att utvärdera deras potential att kombinera hög produktion av livsmedel, vara resurshushållande och generera viktiga ekosystemtjänster som exempelvis kolinbindning och bevarande av biologisk mångfald. Ambitionen har varit att ta fram kunskap för att förbättra lantbruksföretagens ekonomi genom produktion av hälsosamma livsmedel och samtidigt minimera miljö- och klimatpåverkan.

LIMPAN 

LIMPAN är ett samverkansprojekt mellan vård- och omsorgskontoret i Norrköpings kommun och Studieförbundet Vuxenskolan. Projektet bedrivs i dagsläget i två områden i Norrköping. Som en del av arbetet görs ett utskick till alla födda 1953 eller tidigare, i samarbete med andra aktörer som vill bidra till invånarnas välmående. 

Utskicket innehåller information för att inspirera till aktiviteter och gemenskap i närområdet. Det riktar sig till dig som är nyfiken på vad som händer nära dig, funderar på hur du kan må bättre, eller vill veta vilket stöd som finns tillgängligt. Genom att delta i aktiviteter och knyta nya kontakter kan vi tillsammans skapa en bättre vardag för alla. 

Aktiviteter och seniorkoordinatorer 

Studieförbundet Vuxenskolan Östergötland erbjuder vid behov utbildningar inom områden som digitalisering, kulturupplevelser och nya mötesplatser. Målet är att skapa nya sociala sammanhang och erbjuda en känsla av gemenskap – en vän i vardagen. Seniorkoordinatorerna är nu verksamma i Vilbergen och Himmelstalundsvägen/Hagaområdet. 

Seniorkoordinatorerna hjälper till med: 

• Att introducera nya fikakompisar, aktivitetskompisar eller möjligheter till varaktiga vänskaper. 
• Att skapa fler samtalstillfällen eller stöd för att delta i sociala aktiviteter. 
• Praktisk hjälp med mobiltelefoner eller att navigera på internet. 
• Att lyssna på och uppfylla individuella önskemål. 
• Ta vara på möjligheten att delta i aktiviteter och hitta nya sammanhang – tillsammans mår vi bättre! 

Studieförbundet Vuxenskolan är en idéburen organisation med bred folkbildningsverksamhet över hela landet. Vår värdegrund hävdar principen om människors lika värde baserat på de grundläggande mänskliga rättigheterna. Vår syn på bildning bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor. Den utgår från individens rättigheter och skyldigheter att som aktiv medborgare ta ansvar för en samhällsutveckling som stärker den liberala demokratin.

Nedan hittar du information om vilka uppgifter om dig som deltagare som Studieförbundet Vuxenskolan behandlar, för vilka ändamål, den rättsliga grunden för behandlingen, hur länge uppgifterna sparas och dina rättigheter, inom ramen för folkbildningsverksamhet reglerad av Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildning.
 

Integritetsansvarig

Studieförbundet Vuxenskolan är ansvarig för den personuppgiftsbehandling som sker inom ramen för Studieförbundet Vuxenskolan.

Mina föreläsningar handlar om ett liv delat mellan nordtyska Stormarn och Småland, om två skilda världar och hur stora olikheterna kan vara fast det bara är lite Östersjövatten mellan. Utifrån mina egna erfarenheter berättar jag om kulturskillnader och mellanförskap, varvat med läsning av ännu opublicerade texter på temat.

Föreläsningens längd: 45-60 minuter.

Vem jag är? Jo, jag är översättaren som författat bland annat en Kurzgrammatik Schwedisch (Hueber Verlag, München) och som brinner för att inviga tysktalande i mitt modersmåls mysterier och förmedla vad lagom, fikadags och allemansrätten innebär. Sedan över trettio år tillbaka utlandsboende, alltjämt med djupaste rötter i mörkaste Småland (född och uppvuxen i Växjö, numera deltidsboende i Hultsfred).

Så länge jag kan minnas har min passion varit språk och möten med andra kulturer. En annan passion har alltid varit skrivande. Just nu jobbar jag på en berättelse om hemma och borta, om livet med ena foten i nordtyska Stormarn och den andra i Småland i allmänhet. En berättelse i synnerhet om att plötsligt bli fysiskt avskuren från en av sina hemmaplatser.

Läs mer på: www.Svenska-i-Stormarn.de

Föreläsare/ledare: Therese Bernhardt

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: info@Svenska-i-Stormarn.de  alt. 004915754838602 (tyskt telefonnummer då Therese är deltidsboende i Hultsfred, men bosatt i Tyskland)

Genomför föreläsningar/workshops i: Hela Kalmar län samt digitalt.

Utgår från: Hultsfred

F-skatt: Nej

Arvode: Enligt överenskommelse. Faktureras via tyskt företag, innehar VAT-nummer. Reseersättning tillkommer utanför Hultsfreds tätort.

Vår idé bygger på att ta med våra koncept, evenemang och aktiviteter ut i länet för att bidra till en levande landsbygd där alla människor har möjlighet att lära sig, utvecklas, mötas och vara en del i samhället. Vi är lyhörda och jobbar för att möta lokala behov av verksamhet och aktiviteter.

Tre bemannade kontor

SV Örebro län har tre bemannade kontor med tillhörande kurs- och möteslokaler i Hallsberg, Lindesberg och Örebro. Det här ger oss en närhet till Södra Närke, Bergslagskommunerna och Örebro.

Som medlem i Villaägarna i Örebro kommun har du 35% rabatt på SV Örebro läns utbud av kurser och studiecirklar, undantaget motor- och röjsågskörkort samt kurserna från SeniorNet. Notera att rabatten inte får överstiga 350 kr per person och år.

Rabatt för hela familjen

Medlemskapet i Villaägarna Örebro kommun gäller för hela familjen, inklusive barn som bor på samma adress. Det gäller således även rabatten.

Ta del av rabatten

För att ta del av rabatten måste du ange ditt medlemsnummer hos Villaägarna vid anmälan. Det kan inte justeras i efterhand.

1. Använd meddelandefältet om du anmäler dig via webben.
2. Skriv med ditt medlemsnummer om du anmäler dig via mejl.
3. Uppge ditt medlemsnummer om du anmäler dig via telefon.

Lokala skolnämnder har sedan kommunaliseringen av skolan en ökad makt för den lokala skolan och kvaliteten och likvärdigheten för den. Med detta följer ett stort ansvar. Som medborgare och lokalpolitiker är det därför viktigt att ha kunskap om skolfrågor, regelverk och de lokala förhållandena. Vi måste veta vilka frågor som är viktiga och vilka vi vill driva lokalt.

Mål:

Målen med studiecirkeln är att

·       ta fram ett förslag till skolprogram för Mjölby kommun.

·       ge förslag till större förändringar i statens styrning av skolan.

Träff 1: Politisk styrning av skolan (23/9)

Vi bjuder in en medarbetare från utbildningsdepartementet. Vi lär oss hur nämndarbetet går till och diskuterar vad vi som politiker kan vara med att styra samt vilket ansvar vi har som lokalpolitiker. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Skola förr och nu – skillnader?

·       Vad får man och vad får man inte göra som ansvarig nämnd?

·       Hur kan nämnden göra för att få ut sina frågor i verksamheten?

·       Hur kan nämnden systematiskt följa upp sina aktiviteter så att man ser att det gett resultat?

·       Vilken roll har förvaltningschefen?

·       Hur kan samarbetet med andra nämnder se ut (social-, näringslivsnämnd mm)?

Träff 2: Skolans inre arbete (7/10)

Vi bjuder in en rektor. Vi diskuterar rektorns och lärarens roll, uppdrag och förutsättningar. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Vad är rektorns och lärarnas huvudsakliga uppgift?

·       Vilka förväntningar kan man ha på rektor och lärare? Hur kan man stötta?

·       Vilka är de största möjligheterna respektive hindren? Vad behöver förbättras?

·       Hur kan skolan göra för att stötta och utmana elever? Hur arbetar man med utslagning?

·       Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete, ex vis kost och rörelse?

·       Hur hanterar man föräldrar?

·       Hur kan man främja närvaro?

·       Pojkars och flickors förutsättningar?

Träff 3: Elever med behov av stöd (21/10)

Det är alltför många elever som slås ut i skolan idag och därför får det kämpigt senare i livet. Vi bjuder i Mjölbys KAA (kommunalt aktivitetsansvar) och en kurator, som tar hand om de ungdomar mellan 16 och 20 och som inte går på gymnasiet (idag c:a 80 ungdomar). Många av dessa har dåliga erfarenheter av sin skolgång. Vi diskuterar hur vi kan ta hand om dessa elever och ungdomar innan det gått så långt att de känner sig utanför systemet. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Vad beror det på att elever blir utslagna?

·       Hur kan skolor och politiker arbeta för att förbygga utslagning?

·       Hur kan vi följa upp detta arbete i ett tidigt skede?

·       Läxor, lovskola och läxhjälp?

·       Samarbetet soc-skola?

Träff 4: Centerns skolprogram (4/11)

Vi bjuder in Centerpartiets talesman för skolfrågor. Vi diskuterar och lär oss mer om Centerpartiets nationella skolprogram. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Vilken värdegrund bygger Centerpartiets skolprogram olika delar på?

·       Vilka frågor är specifikt Centerfrågor? Hur kan man se på dem? Hur arbetar man med dessa frågor centralt.

·       Vinstuttag, landsbygdsskolor, fria skolvalet, kommunalt styre, skillnader i landsbygd och stad, betygssystemet mm

·       Borde vi hitta andra frågor att driva? Hur kan C profilera sig inom skolpolitiken?

·       Vilka frågor vill vi skicka uppåt i Centerpartiet?

Träff 5: Vi skissar på ett eget skolprogram för Mjölby (18/11)

Vi bjuder in Motalas Centerparti som gjort ett eget skolprogram. Vi går igenom Handslag Mjölbys skolöverenskommelse och mål och vi diskuterar och prioriterar vilka mål vi vill ha och vilka metoder som kan vara lämpliga. Vi blir konkreta. Exempel på frågeställningar kan vara:

·       Vilken skillnad kan vi göra i Mjölby? Exempelvis arbetsmarknadens roll, flerlärarsystem, elevtapp på gymnasiet m.m.

·       Vad behöver vi sätta ökat fokus på?

·       Hur kan vi profilera oss som ett skolparti?

·       Vilka bör vara våra mål med skolan i Mjölby?

·       Hur kan vi driva våra frågor?

Kreativa Träffen fokuserar på att se det friska i människan och studiecirklarna är anpassade för att vara tillgängliga för alla. Genom kreativa verktyg och samtal uppmuntras deltagarna att berätta och dela med sig av historier, barndomsminnen och fria fantasier. Detta genomförs genom muntligt berättande – men också genom uttryck i bilder, kroppsspråk, toner och andra former av kommunikation bortom orden.

Studiecirklarna är i mindre grupper för att skapa en trygg atmosfär och en gemenskap. Här ges riktat fokus och utrymme till varje individ. Med hjälp av olika kreativa uttryck handlar Kreativa Träffens metod om att stimulera målgruppen till att delta och interagera, på så sätt påverkar deltagarna innehållet. För att leda cirklar i Kreativa Träffen behöver du först gå en digital cirkelledarutbildning, kontakta ditt närmaste SV-kontor för mer information.

Vi är två spelglada musiker från Färjestaden som spelar på föreningsmöten och Träffpunkter.

Vår repertoar är dansbandshits, visor och schlagers med bakgrundskomp.

Speltid ca 1 timme.

Kontaktperson: Benney

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: benney19@gmail.com alt. 070-859 32 64

Genomför musikunderhållning i: Hela Kalmar län

Utgår från: Mörbylånga

F-skatt: Ja

Arvode: Enligt överenskommelse.

Vi är glada att numera kunna erbjuda studiecirklar online. Vi träffas och samtalar som i en vanlig cirkel men gör det i stället via bland annat Zoom. 

Under 2024 erbjuder vi bland annat följande cirklar: 

• Svenska för nybörjare 
• Föräldragrupper om den svenska skolan. 
• Samhällsorientering 
• Stresshantering 

Kontakta oss om du har vidare frågor eller vill anmäla dig eller någon du känner. 

Med humor och allvar sjunger och pratar jag om historiska personer och dramatiska förlopp: om Det Demokratiska Genombrottet i Sverige För 100 År Sedan eller om August Palm (den förste att agitera för allmän och lika rösträtt i landet) eller om Joe Hill (svensk-amerikanen som kallats "protestvisans fader"). För detta har jag bl.a. belönats med Arbetarrörelsens kulturpris i Malmö 2021.

Jag är filosofie magister i historia och professionell låtskrivare.

Kontaktperson: Kristian von Svensson

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: abakus@kristiansvensson.se alt. 073-696 39 77

Genomför musikunderhållning i: Hela Kalmar län

Utgår från: Malmö

F-skatt: Ja

Arvode: Enligt överenskommelse

Är du ordförande eller på väg att bli det i en ideell förening? Då är denna utbildning för dig!

Upplägget omfattar tre träffar och syftar till att skapa ett forum för kompetensutveckling och kunskap om uppdraget.

Föreläsningspass varvas med gruppdialog och diskussion. Under denna utbildning har du förutsättningar att utvecklas i rollen som ordförande och bygga nätverk med andra som leder och utvecklar det lokala civilsamhället.

Plats: SV Stockholm, Caféet, Tjärhovsgatan 6

Datum och tid: Tisdag 14 april, 21 april och 28 april kl 18:30-21:00

Kostnad: 400 kr/person och i mån av plats

Roy Ekeberg började som gitarrist i ett Coverband i Norge som heter "Sensation" som bytte namn lite senare till "Powerfull Stuff". Jag flyttade till Sverige ifrån Norge i 1995 och började då som trubadur. Numera spelar Roy som trubadur på olika typer av arrangemang på flera håll i Kalmar län.

Speltid: Från 40min till max 3x40min.

Läs mer: www.re-trubaduren.com

Kontaktperson: Roy Ekeberg

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: Royekeberg1970@hotmail.com alt. 070-253 82 29

Genomför musikunderhållning i kommunerna: Borgholm, Kalmar, Nybro, Högsby, Oskarshamn, Hultsfred, Vimmerby och Västervik.

Utgår från: Hultsfred

F-skatt: Ja

Arvode: Enligt överenskommelse

Framtiden

2014 startade Framtiden, ett projekt som riktade sig sig till dem som är nya i Sverige. Under 2016-2019 var Arbetsförmedlingen ( AF) projektägare för verksamheten, vilken fanns i Gnosjö, Gislaved och Värnamo. I projektet fick deltagarna studera det svenska språket och samhället i ett lugnt tempo under hela dagar, eller i kombination med andra aktiviteter.

En skola för framtiden

Under 2018-2019 anordnade vi modulskolan En skola för framtiden, ett projekt för asylsökande med syfte att ge dem motivation till att närma sig, och bättre förstå, den svenska arbetsmarknaden. Ämnen som ingick var bl.a. yrkessvenska, ekonomi och datakunskap. Projektet finansierades med medel från Länsstyrelsen.

Projekt fadderfamilj

Tillsammans med Jönköpings kommun bedrev SV under 2017-2019 Projekt Fadderfamilj. Insatsen, som finansierades med medel från Länsstyrelsen, syftade till att matcha ihop ensamkommande ungdomar som fått uppehållstillstånd med etablerade svenska familjer. Projektet drivs vidare av Immanuelskyrkan i Jönköping.

Mötesplats Habo

SV har tillsammans med Habo kommun bedrivit en mötesplats för de boende på orten. Mötesplatsen har fungerat som ett samverkande organ mellan aktörer i kommunen som vill jobba för en god integration. På mötesplatsen, som numera bedrivs i Habo kommuns regi, bedriver SV fortsatt undervisning i svenska, språkcafé och andra aktiviteter.

Trappsteget

I Vetlanda och Tranås pågick under 2017-2018 Trappsteget, vilket var ett ESF-finansierat projekt i samverkan med Coompanion och Arbetsförmedlingen. Målet har varit att hjälpa utrikesfödda kvinnor närmare arbetsmarknaden genom praktik, studier och kunskap om hur man startar ett socialt företag. 

Stresshantering för asylsökande

Under 2017-2018 anordnade SV cirklar i stresshantering för asylsökande. Att vara asylsökande i en främmande kultur är inte alltid lätt, och många upplever stress på olika sätt i situationen de befinner sig i. I kursen fick deltagarna större förståelse för vad som händer i kroppen och varför man reagerar som man gör, samt knep man kan ta till för att kunna koncentrera sig bättre. Verksamheten finansierades av Länsstyrelsen. 

Hälsoguide

Under 2016-2018 utbildade vi grupper av nysvenskar till att bli s.k. hälsoguider. I utbildningen fick deltagarna med sig viktig kunskap om hälsa och egenvård, vilket de i sin tur skulle sprida vidare till människor i sin närhet. Utbildningen var en del av projektet "Hälsoguide" som samordnades av Nässjö Kommun. Förhoppningen var att den allmänna folkhälsan bland nyanlända och asylsökande skulle förbättras genom projektet.

I workshopserien ”Med kroppen som uttryck” får du på ett tryggt och kravlöst vis prova på yoga, improvisation och sång. Inga förkunskaper krävs, så kom och var med precis som du är!

Det är gratis att delta men platserna är begränsade – först till kvarn! 

TrUSt – Trygghet Ur Stöd är en studiecirkel med sex (6) träffar som vänder sig till dig som vill få stöd i ditt föräldraskap utifrån dina behov. Innan cirkeln startar får du möjlighet till ett individuellt samtal med cirkelledaren där du får berätta om dina förväntningar.

Träffarnas teman:

1. Jag som förälder
2. Familjen och föräldraskapet
3. Tryggt föräldraskap
4. Att prata om ohälsa och diagnos
5. Samhällets stöd till familjen

Jag vill få nyhetsbrevet - klicka här

2026

September

Augusti

Juni-Juli

Maj

April

Mars

Februari

Januari

2025

December

November

Oktober

September

Augusti

Juni-Juli

Maj

April

Mars

Februari

Januari

Har du prenumererat och inte hittar ditt nyhetsbrev, kika i din skräppost.

Från dragspel till dansbandsmusik med komiska inslag och sång. 

Tre program finns att boka:

1. Dragspelsmusik med sång och komik. 

2. Dansbandsmusik med sång och komik. 

3. Blandat program med dragspel, dansbandsmusik med sång och komik. 

Tid för samtliga program är ca 1 timme.

Kontaktperson: Lennart Nenne Adolfsson

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: adolfssonlennart1@gmail.com alt.

070-370 23 65

Genomför musikunderhållning i: Hela Kalmar län

Utgår från: Hultsfred

F-skatt: Nej

Arvode: 2500:- inkl. skatt och sociala avgifter. Reseersättning tillkommer.

Författare från Malmö som föreläser om spännande berättelser ur Malmös historia på ett lättsamt sätt tillsammans med bildvisning. 

Kvinnorna som blev gator i Malmö – vilka var dom? 

Vilka var Elsa Andersson, Ellen Dieden och Beritta Gurris och varför har de fått ge namn åt gator i Malmö? Och Agnes, vem var hon? Hette hon ens Agnes? Vilka 1700-talssystrar har gett namn åt två gator och vilket historiskt par har en gata vardera? Spännande historier och detta ska Jeanette berätta för oss.

Öden från Fängelset i 1800-talets Malmö

Berättelser om skiftande människoöden ur fängelsearkiven artonhundratalets Malmö. Det finns del 1 och del 2 av denna föreläsning som delvis bygger på Jeanettes kandidatuppsats i historia. 

Den ökända hästen från Troja

Berättelsen om en fyraminuterskuplett som skapade dramatik ända upp på regeringsnivå och om motståndsmannen Karl Gerhard. 

Gustav Adolfs Torg i Malmö

Vad har hänt på eller vid stadens pampiga torg? 210 år av byggnader, miljöer och människor. 

Varmt välkommen med din anmälan till Hej demokrati! Notera att cirkeln äger rum på olika platser beroende på vilket startdatum du väljer.

Snart lägger vi upp kurserna för vårterminen 2027!

1 december kommer vårterminens kurser att finnas här och du är välkommen med din anmälan. 

I vår erbjuder vi följande kurser:

Preparandkurser

För dig som vill bli auktoriserad tolk, eller tolk med specialinriktning som sjukvårds- eller rättstolk erbjuder vi preparandkurser som ger en god förberedelse inför Kammarkollegiets auktorisationsprov.

• Preparand AT (lärare: Erik Dahlberg och Nahida Awdel)
• Preparand RT (lärare: Erik Dahlberg)

Fördjupnings- och kompetenshöjande kurser

• Fördjupningskurs i svenska inför auktorisation (lärare: Liza Noor)
• Instegskurs – vägen till högre kompetens som tolk i arabiska (lärare: Issam Said)
• Migration och psykisk ohälsa (lärare: Liza Noor)
• Akuttolkning (lärare: Nahida Awdel)
• Tolkning inom psykiatri, inriktning trauma (lärare: Liza Noor)
• Professionell tolkning i utmanande situationer (lärare: Lina Strandhav)
• Språkhandledarutbildning (lärare: Issam Said)

Under höstterminen 2027 erbjuder vi följande tolkkurser:

Preparandkurser

• Preparand AT (lärare: Erik Dahlberg och Nahida Awdel)
• Preparand ST (lärare: Nahida Awdel)
• Preparand RT (lärare: Erik Dahlberg)

Fördjupningskurser

• Instegskurs – vägen till högre kompetens som tolk i arabiska (lärare: Issam Said)
• Fördjupningskurs i svenska inför auktorisation (lärare: Liza Noor)
• Tolkningsteknik och etik (lärare: Issam Said)
• Hedersrelaterat våld och förtryck (lärare: Liza Noor)
• Rättstolkning och domstolsprocessen (lärare: Lina Strandhav)
• Språkfärdighet för tolkar (lärare: Liza Noor)
• Prima vista juridik (lärare: Lina Strandhav)
• Prima vista sjukvård (lärare: Nahida Awdel)

Notera: Kammarkollegiet kommer inte att anordna prov för speciell kompetens som rättstolk eller sjukvårdstolk våren 2027. Studieförbundet Vuxenskolan kommer därför att erbjuda Preparand ST-kursen endast under hösten 2027. 

Preparand RT kommer på grund av högt söktryck att erbjudas både under vår och höst för deltagare som ska skriva Kammarkollegiets prov för särskild RT-kompetens. 

AT-proven hålls som vanligt två gånger under året, och Preparand AT erbjuds både under höst och vår.

Den tidigare så kallade karensregeln har tagits bort från den 1 januari 2026. Det innebär att det inte längre finns någon begränsning i tid för hur många gånger du kan ansöka om auktorisation.

Varje människa har en historia att berätta och varje människa ska ges möjligheten att berätta den. Det är utgångspunkten i Kreativa Träffens cirklar som riktar sig till personer som drabbats av en demensdiagnos.  Med hjälp av kreativa verktyg får deltagarna göra sina röster hörda och deras berättelser får vara i centrum.

2026 års folkbildningspristagare är knappast okända för någon. Björn Ferry, med OS-medaljer i guld och brons och Heidi Andersson, armbryterskan från Ensamheten med elva världsmästartitlar i bagaget. För drygt tio år sedan lade de sina respektive idrottskarriärer på hyllan och har sedan dess lagt sin kraft på att försöka leva ett fossilfritt liv. Nu får de Studieförbundet Vuxenskolans folkbildningspris för sitt folkbildande engagemang med att lära oss hur vi kan leva mer klimatvänligt.

Grattis till folkbildningspriset Heidi Andersson och Björn Ferry, hur känns det att tilldelas Studieförbundet Vuxenskolas folkbildningspris?

— Det är roligt, det var ju länge sedan vi fick priser och då var det som elitidrottare. Men det är första gången vi får ett pris för det här som vi nu hållit på med i tio år, säger Björn.

— Och vilken fin motivering juryn gav, den var ju kilometerlång, inflikar Heidi.

Fotograf: Sara Berglund

Forskning visar att tiden precis efter pensionen är den lyckligaste i livet. Man har jobbat färdigt, barnen har sina egna liv, ekonomin är god och världen står öppen för spännande resor. Men för personer med en intellektuell funktionsnedsättning (IF) är det många gånger den olyckligaste tiden i livet. Sällan tillförs extra resurser till gruppboenden och funktionsnedsättningen gör det svårt, eller rentav omöjligt att ta egna initiativ och hitta på aktiviteter. Utan stöd hamnar de ofta framför Tv:n och blir sittande där. 

Att vara medarbetare i SV handlar om så mycket mer än att bara utföra en arbetsuppgift eller göra det som står i en rollbeskrivning. På SV så strävar vi efter att alltid göra varandra bättre och ta vårt fulla ansvar för vårt eget välmående och våra prestationer, samtidigt som vi även tar ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö för våra kollegor och gruppens resultat.

Välkommen till SV!

I år är det fem år sedan Studieförbundet Vuxenskolans Lättläst-pris delades ut för första gången, då till författaren Åsa Storck för boken ’Kramar och brev’.

Den 23 november var det åter dags och den här gången var det Lisa Förare som fick motta priset för sin bok ’Strandflickan’. Priset delades ut av Per Lodenius, juryns ordföranden (till höger i bilden ovan), och Quinten Moody, jurymedlem (till vänster i bilden ovan).

Mest är Lisa Förare kanske känd som matbloggare och krönikör med flera kokböcker i bagaget. 2019 utkom hennes debutroman ’Varken’ som mottogs väl av landets kulturskribenter. Boken är första delen i det som ska bli en trilogi och den utspelar sig i Lisa Förares hemtrakter runt Långsjön i Älvsjö. En plats som också ligger till grund för händelserna i lättlästa ’Strandflickan’ och dess föregångare ’Under fullmånen’.
 

Hur kom det sig att du började skriva lättläst?

— Det var Maria Ramdén på LL-förlaget som ställde frågan. Hon har varit redaktör för några av mina kokböcker och efter att ha läst ’Varken’ så frågade hon om jag kunde skriva en lättlästbok i den andan. Jag tycker om att leka med språk och i ’Varken’ finns övernaturliga väsen med ett ålderdomligt och lite speciellt språk och jag tänkte att okej, jag gör ett försök.

Lättläst-litteratur var dock inte helt obekant för Lisa Förare som redan innan läst flera lättlästa böcker och imponerats av hur en bra historia i det enkla formatet kan fånga läsaren. Att hennes egna lättlästa böcker har den förmågan är uppenbart. ’Strandflickan’ blev årets lättlästa bok och förra året gjorde Moomsteatern i Malmö en hyllad teaterföreställning av ’Under fullmånen’. I Moomsteaterns fasta ensemble ingår skådespelare, både med och utan intellektuell funktionsnedsättning.

— Väldigt många människor som läser vanliga böcker borde skjuta in en lättläst bok ibland bara för att se skillnaden.  I de lättlästa böcker jag läst har jag upptäckt att i vissa skimrar språket medan andra kanske inte alls är riktigt lika bra. Jag tror att även författare kan ha nytta av att se vad är det som får en historia att fungera när man skalar ner. När man har väldigt få detaljer på sig så måste man släppa det övertydliga och bara lämna kvar det som får berättelsen att skimra.

Rinella Rioda bor i Malmö och har varit aktiv i SV sedan 1999 och i valet 2026 blir det fjärde gången hon leder cirklar i Mitt val i Lund och i Lundabygden.  

Vilka frågor brukar deltagarna vara intresserade av? 

- Frågorna rör sig mycket kring det praktiska, alltså, hur gör jag när jag går till en vallokal? Vad finns där och vad betyder valsedlarna? Men även frågor om tillgänglighet brukar dyka upp.  

Vad betyder det för deltagarna att få vara en del av demokratin? 

- Det är jätteviktigt för dem och jag upplevde sist att deras självkänsla ökade i takt med insikten om att de kan påverka samhället genom att rösta. Att deras åsikt och röst betydde någonting. 

Vilka problem kan deltagarna stöta på? 

- Deltagarna tycker generellt att det här med val är viktigt och de vill göra sina röster hörda. Men det är en målgrupp som ingår i LSS och många gånger så är det den verksamheten som gör att de inte kommer iväg. Att det saknas ledsagare och att de därmed kanske inte kan delta. Och det är ju ett demokratiproblem som inte SV kan lösa. 

Vad ger det dig personligen att leda de här cirklarna, vad får du ut av det? 

- Nu, i och med allt som pågår i världen har jag blivit mer medveten om att demokrati inte är en självklarhet. Jag kan inte stå på barrikaden och kämpa för den och jag är inte politiker. Däremot så kämpar jag i den lilla skalan genom Mitt val. Jag har funderat mycket på varför jag gör det här och kommit fram till att det är mitt bidrag till demokratin. Alltså den dagen mina barnbarn kanske frågar vad jag gjort för demokratin kan jag säga att jag faktiskt gjorde någonting - i den lilla skalan.  

Vill du rekommendera folk att bli cirkelledare i Mitt val? 

- Ja, det vill jag verkligen göra. Det finns både ett tydligt och enkelt studiematerial för deltagare och studieplan för cirkelledare, men också digitala spel som deltagarna kan använda sig av på mobilen eller iPad. Jag är lite äldre så jag blir ju alltid skräckslagen när jag får besked om att jag ska jobba med någon app eller något på mobilen. Men till och med jag tyckte att det där var väldigt enkelt. 

Redan som 25-åring köpte Sara Bäckmo den gård som för de flesta odlingsintresserade numera är känd som Skillnadens Trädgård. Men att odla sin egen mat hade hon från början inte en tanke på, utan då var det den vackra platsen och en längtan efter att få renovera huset som lockade. Det var till slut en oväntad present som fick upp hennes ögon för odling.

Redan 2007 inledde han sin karriär inom SV med ett ungdomsprojekt för Stockholm/Uppsala. Efter det har han arbetat på både kommun- och regionavdelningar för att till slut landa på förbundskansliet. Där har han blivit kvar och under åren haft flera positioner, bland annat som strateg. Sedan slutet av 2023 har Linus Olofsson varit tillförordnad förbundschef efter Johan Fyrberg som då valde att gå vidare till en annan organisation. Privat bor Linus Olofsson i Gnesta med fru och tre barn och den 21 maj blir han ordinarie förbundschef för Studieförbundet Vuxenskolan.

Vad fick dig att vilja bli förbundschef för SV?

Det är ju en spännande tid som både folkbildningen och SV är i, så det är klart att jag känner att jag attraheras av utmaningen och vill vara med och driva SV i en tid där både synen på studieförbunden och förutsättningarna förändrats drastiskt. Jag ser också att behovet av folkbildning och att de insatser vi gör är till nytta för hela samhället på olika sätt.

- Sen går vi nu in i en stor strukturell organisationsförändring där vi behöver utveckla vår organisation för att bättre passa in i samhället men också i relation till de målsättningar vi har. Det är faktorer som sammanfaller under samma tid på ett spännande sätt och det är ju en del av att jag vill leda SV under denna utveckling.

Vad är SV för dig?

- Bland annat våra cirkelledare som ju har en dubbelfunktion i organisationen. De är både bärare av en pedagogik och en kunskap som de vill ge av. Det finns en enorm glädje och engagemang i att sprida den vidare. De är också en hörnsten i vår verksamhet och en förutsättning för att en studiecirkel över huvud taget ska kunna bli av.

- Men det vi framför allt jobbar med är ett engagemang bland människor. Vi är ju i engagemangsbranschen, så att säga. Våra cirkelledare och våra förtroendeledare är engagerade. Vi jobbar ihop med andra föreningar som har ett stort engagemang och det tänker jag att vi har stor vinning av att jobba mer med och nyttja på bästa sätt tillsammans.

Regeringens neddragningar av statsbidragen vittnar om en förändrad syn på folkbildningen. Hur viktiga är egentligen studieförbunden i dagens samhälle?

- Vi är en jätteviktig resurs och många gånger är vi den stöttande organisationen som står ett steg bakom och där den som frontar och syns kanske är någon annan bland våra samverkans- och medlemsorganisationer. De gör insatserna medan vi står för strukturen och administrationen. Men också i att hålla handen och vara det coachande stödet.

- Jag tror att vi många gånger har en mycket större funktion än vad vi själva stoltserar med och vad samhället runt omkring inte vet om. Vi själva ser det, men vi är så måna om att lyfta den vi jobbar tillsammans med att vi ofta degraderar vår egen insats.

Tycker du att ni inom SV borde slå er på bröstet lite oftare?

- Ja, det skulle jag vilja säga och det blir ganska tydligt när man möter enskilda politiker som i sin inledning kan vara ganska kritiska och ifrågasättande kring folkbildning. Men när vi börjar prata om vad det faktiskt är vi gör, då är de väldigt måna och vänder fot direkt. Jag tror att en del kritik och faktiskt också underlag till beslut till viss del har baserats på en felaktig bild av folkbildningen.

- Vi behöver jobba mycket mer med att visa på insats och vad det skapar för effekt och berätta om människans och samhällets rörelse och utveckling. 

En del beskriver studieförbunden som en organisation där handarbetande tanter och kulturutövare samlas och får bidrag för sin hobby. Tycker du att det är en rättvis bild av SV:s verksamhet?

- Om vi ska jobba med integration av nyanlända och ha verksamhet där personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna utöva kultur kan vi inte stänga in dem i en egen bubbla. De handarbetande tanterna och andra kulturskapande grupper är också en del av vårt uppdrag, de gör också bildningsresor och vi behöver inte ställa de här grupperna mot varandra utan fundera på hur vi kan låta dem bidra tillsammans för sin och varandras utveckling.

- Lyckas vi med det kommer vi att få se en större bredd av vår verksamhet och det, tänker jag kommer att ge ett ännu större värde, inte bara för den enskilde deltagaren i respektive grupp men också för samhället.

Vilken roll tror du studieförbunden kommer att ha i samhället i framtiden? Redan nu kan man ju se att de spelar roll. Ett exempel är det beredskapsarbete med Sveriges bygdegårdar som pågår just nu.

 

- Jag tror och vill att vi ska vara en naturlig samarbetspartner både för kommuner, regioner och föreningar inom våra profilområden. Landsbygden är ju ett jättetydligt exempel där vi inte bara har den vardagliga studiecirkelverksamheten, vi finns också där om det händer något akut eller oförutsett. Vi har kontakter och lokalkännedom och kan gemensamt lösa utmaningar som kan uppstå.

- Så länge vi har en lokal med verksamhetsutvecklare och pedagoger så finns utrymme att ta sig an större uppdrag när det händer särskilda grejer. Det är också det vi vill få in i den nya organisationsförändringen, att skapa den resiliensen som vi kallar det i våra strategiska dokument. Att vi skapar en organisation som ger utrymme för det oväntade så att vi inte blir en superslimmad kortsiktig projektinsats.

Var tror du att SV är om fem år?

- Jag tror att våra fyra profilområden kommer att vara en stor del av det som är Studieförbundet Vuxenskolan. Att det kommer att finnas ett stöd ekonomiskt och ett förtroendekapital till vår typ av verksamhet. Jag tror att man kommer att se att vi kan i SV kan göra skillnad.
 

- Alla fyra är på pricken områden där det behöver samlas resurser och insatser, det vet både vi och samhället runt omkring oss. Och med den utvecklingen vi nu ser, där ekonomin blir tuffare och många kommuner och regioner behöver prioritera så tror jag, och vill tro att det är de här profilområdena som kommer att vara kommunernas prio.

SV har genom åren engagerat sig stort när krig och katastrofer i världen inneburit att människor tvingats fly till Sverige. Detta har vi gjort på många olika sätt runt om i Sverige och i samverkan med många fantastiska engagerade människor och föreningar.
 

Vi har bedrivit verksamhet inom bland annat de olika folkbildningssatsningarna ”Svenska från dag ett” och ”Studieförbundens insatser för personer långt ifrån arbetsmarknaden” men också genom projekt av olika slag.

– Att få Lättläst-priset är ungefär som att få nobelpriset i litteratur. Det finns bara ett pris inom den lättlästa genren, så det här är jättestort för mig, säger Ann Gomér när hon mottar priset på Bokfest på Lättläst i Stockholm den 14 oktober 2024.

Författaren Ann Gomér började själv att skriva lättläst skönlitteratur efter att hon arbetat med läromedel för anpassad skola och upptäckt att det saknades böcker för målgruppen äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning.

– Jag insåg att ju äldre människorna var, desto mindre var utbudet i den skönlitterära världen. Det måste finnas en åldersrelevant nivå i lättläst skönlitteratur riktad till vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, det finns faktiskt en gräns när man tröttnar på ”Totte Badar”. Där såg jag ett glapp, och insåg att jag får ta och fylla det glappet själv. Vi måste se till att vi har en meningsfull tillvaro för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Det är jätteviktigt. Där kommer läsglädjen i litteraturen; att dela upplevelser, kunna skratta, gråta och prata om sina ena erfarenheter – det är det som är självförverkligande, säger Ann Gomér.

Juryns motivering  

”Ann Gomér har med serien om grannarna på Bofinken gett oss en samling väl utmejslade karaktärer att följa, och den senaste boken "Rockfesten" är kronan på verket. Författaren är noga med presentationen av persongalleriet, och är synnerligen professionell i hanteringen av det lättlästa språket. Boken är rolig och har en annorlunda konflikt, där det är mer rock’n’roll än kärlek. Det svänger, helt enkelt. Juryn riktar också sitt beröm till illustratören Carina Ståhlberg.”

På bilden: Quinten Moody, Ann Gomér och Per Lodenius.

Läs pressmeddelandet om prisutdelningen.

• föreningens ändamål/syfte

• vem/vilka som kan bli medlemmar

• var föreningens säte finns

• vem/vilka som får företräda föreningen (förtroendevalda)

• hur stadgarna kan ändras

Stina Andersson, projektledare berättar:  

- Vi Unga kom in i slutet av projektet i Kramfors och det började då komma förfrågningar till oss om vi kunde tänka oss att starta upp RevUp Young Wheels på fler ställen i länet. Så egentligen är det ungdomarna själva som initierat och inspirerat till det här projektet.  

Varför var ett demokratiprojekt viktigt för den här målgruppen? 

- Varför det är fokus på just motorburen ungdom är för att de ofta ses förbi av politiker och vuxna generellt. De har tyvärr fått en stämpel som stökiga, vilket de absolut inte är. De är väldigt kloka och deras röster förtjänar också att bli hörda.  

Stina Andersson menar att målgruppen motorintresserade ungdomar, ofta åsidosätts när politiska beslut om att skapa rum och platser för ungdomar ska tas. Lokaler avsedda för smörjgropar och mekarverkstäder får ofta stå tillbaka till förmån för idrottsanläggningar, fotbollsplaner och fritidsgårdar.  

- För många unga med Epa-traktor, eller mopedbil är fordonet ett viktigt transportmedel. På landsbygden kan avståndet mellan vänner och fritidsaktiviteter vara långt och att ha en säker plats där man kan ses, skruva på sin Epa och umgås är viktigt och många gånger mer än bara ett intresse. 

- Vi vill visa att den här målgruppen också finns, den är här för att stanna och intresset blir bara större och större. Här har vi ett gäng som sitter på jättemycket kunskap och kloka idéer, men som ses förbi. Och det är lite det vi vill försöka ändra på. Att det ska bli lika självklart med motorgårdar som det är med fritidsgårdar eller fotbollslag. 

E-tjänsten är plattform på webben för enklare rapportering och registrering av folkbildningsverksamhet. E-tjänsten utvecklas gemensamt av bransch- och intresseorganisationen Studieförbunden i Samverkan. 

Styrelsen har ett gemensamt ansvar att förvalta föreningens tillgångar och bedriva verksamhet utifrån verksamhetsplan och budget som fastställts av årsmötet. Det finns ofta en roll- och arbetsfördelning inom styrelsen:

• ordförande
• kassör
• sekreterare
• suppleanter/ersättare
• adjungerad

Plötsligt i en paus började ett gäng kivas vem som kom trea i höjdhopp under Europamästerskapen 1958 i Stockholm. 

- Det var ett jädra liv alltså. Alla engagerade sig och skällde, skämtsam naturligtvis, och alla tyckte att det var jättekul. Efteråt tänkte jag att det kanske går att göra en cirkel av det här.  

- Jag högläste då på ett äldreboende så jag kontaktade Veronica på SV och hon tyckte att det var en bra idé och satte ihop cirkeln, berättar Börje Jakobsson. 

 
Idrottsintresset har han med sig sedan barndomen. Han och vännerna läste olika sport- och idrottstidningar och fotboll var det som dominerade. Börje spelade själv i Gärdsgårdsserien, som han skämtsamt säger. Idag är han pensionär men under sina yrkesverksamma år arbetade han inom försäkringsfinansbranschen, bland annat som marknadschef hos Länsförsäkringar och som fondmäklare i eget företag. 

Att skapa och spela musik är att göra en resa  – känslomässigt och ibland rent bokstavligt från replokalen till första spelningen eller från låtidé till färdig inspelning. Det är en resa som vi vill vara med på. Vi finns där vid varje station på vägen där du utvecklar ditt musikintresse. Så var det 2004 och så är det fortfarande. Läs mer om hur vi jobbar med musik idag här.

Susanne Hjort är verksamhetsutvecklare för Studieförbundet Vuxenskolan i Umeå i Västerbotten men utöver det är hon också permakulturdesigner. Just nu håller hon som bäst på att skapa ett studiecirkelmaterial i beredskapsodling som ska vara klar under mars månad 2025.

Steg 1: Öppna https://etjanst.sv.se i webbläsaren. Klicka på knappen i verktygsfältet.

OBS! Bilderna visar för iPhone till vänster och för Android till höger. 

Analysarbetets roll är att dra slutsatser av allt som händer och det vi bedömer komma att hända i syfte att formulera arbetssätt, åtgärder och strategier för att:

• Minimera risken för att felaktigheter uppstår
• Skapa förutsättningar och verktyg för oss att tillsammans med våra ledare och deltagare genomföra en fantastisk folkbildningsverksamhet
• Säkerställa att vi inte gör samma misstag två gånger

Analysarbetet sker i många olika sammanhang, allt från förbundets strategi och syfte till utvärdering av en vävkurs. Några exempel:

• Analyser av genomförda kontroller för att ta fram rätt åtgärder och organisationsförändringar
• Analyser av arbetsmiljö för att säkerställa att våra medarbetare, förtroendevalda och ledare har goda förutsättningar att göra sitt bästa jobb
• Analyser av ekonomi för att säkerställa att vi är långsiktigt hållbara och använder våra medel på bästa sätt och i enlighet med strategi och syfte
• Analyser av verksamhet för att hitta eventuella avvikelser eller orimlig arbetsbelastning
• Risk- och väsentlighetsanalyser vid kontroller och verksamhetsutveckling

I höstas samordnade Studieförbundet Vuxenskolan fyra digitala föreläsningar på tema AI och digital säkerhet. Föreläsningarna har tagits fram utifrån prioriteringar tillsammans med SPF Seniorerna och riktade sig till både medlemmar och andra äldre. Nya föreläsningar kör igång under april månad så håll utkik hos din lokala SV-avdelning. 

AI för cirkelledare, AI för nybörjare, AI för föreningar och Digital säkerhet. Det var rubrikerna för de föreläsningar som under hösten genomfördes och liknande föreläsningar kommer att genomföras nu i vår. 

Konceptet går ut på att deltagarna samlas lokalt i en så kallad hubb där en lokal cirkelledare finns på plats för att hjälpa till där det behövs. Själva föreläsningen sänds digitalt och leds av kursledaren och pedagogen Gabriel Eliasson. Under hösten genomfördes 42 olika lokala träffar uppdelat på tolv avdelningar.  

När SV i Gävle genomförde sin första föreläsning, AI för nybörjare fylldes lokalen till sista plats och deltagarna var positiva till föreläsningen.  

”Vi kommer nästa gång också”, ”Det känns kul och inspirerande”, 'Roligt och lärorikt', var några av de omdömen som deltagarna lämnade. 

Även i Kalmar län var föreläsningarna uppskattade. Bo Lind har varit cirkelledare i datakunskap och digital teknik under många år och vid två av höstens föreläsningar fick han axla rollen som lokal cirkelledare. 

– För många kulturarbetare inom musik och teater handlar det om att spela för någon annan och det var inte det som drog mig – att det är jag som är huvudsaken. Egentligen är det ju personerna som jag träffar som är huvudsaken, säger Mathias Beltramo Brandin cirkelledare och musiker, hemmahörande i Linköping.

När började du leda cirklar med Studieförbundet Vuxenskolan?

– Jag började någonstans där 2011 som cirkelledare. Från början var det i en ganska liten omfattning som sedan spred sig. Linköping är inte världens största stad och alla känner varandra litegrann inom den här verksamheten. Så sakteliga började det öka på och inom ett år så var jag uppe i närmare 700 cirkeltimmar och kulturarrangemang per år och där ligger jag nu också. Normalt besöker jag mellan 15 och 25 enheter på en vecka.

Mathias Beltramo Brandin återkommer ofta under vår intervju till hans vilja att bidra med någonting. Att bara står på en scen för att tillfredsställa sina egna behov av att bli sedd är ingenting för honom. Han vill använda musiken som ett redskap för att åstadkomma kommunikation med målgruppen. Efter att ha arbetat med personer med intellektuell funktionsnedsättning i många år har han lärt sig hur viktigt det är att man tar sig tid att lära känna gruppen, att vara lyhörd och att kunna känna av stämningen.

– Jag är inte rädd att kommunicera och har inga problem med att säga att jag inte förstår vad folk berättar för mig. Det gäller att vi hittar varandra, gör vi det kan vi också förstå varandra, säger han.

Vad gör ni under en normal cirkel?

– Om jag besöker en daglig verksamhet brukar deltagarna först ha samlats och gått igenom vad de ska göra på jobbet, tagit en kaffe och sagt hej till varandra. Då kommer jag dit och det första jag gör är att hälsa och visa att jag ser alla. Sen kör jag i gång med ett par låtar i rad för att känna av stämningen. Märker man att det är en dålig dag kan man bryta isen genom att köra i gång med fel låt, till exempel en jullåt mitt i sommaren. Då skrattar alla och skriker nej, nej nu är det fel.

– I dag var jag på en daglig verksamhet och då berättade en kille att han sett ABBA på TV så då körde vi ABBA-refränger.  Sen ville en annan kille höra ballongdansen och gick i gång på det och började dansa. Han hade ju inga ballonger men det låg en hög tidningar i ett hörn och då fick det bli tidningsdansen, berättar Mathias Beltramo Brandin med ett skratt. 

När jag frågar Mathias Beltramo Brandin om vilka mervärden han personligen får som cirkelledare nämner han energin och samspelet från gruppen men också hur viktig kopplingen till SV är. Att det finns en arena där deltagarna får vara med på sina egna villkor utifrån sina egna förutsättningar och alltid är accepterade. Det finns inga krav och du deltar när och om du själv vill. Att gruppen själv kan vara med och påverka och styra i det som händer är också viktigt.

Hur viktigt är det att SV har verksamhet för den här gruppen?

– Många säger att vad är det för folkbildande i att lyssna på musik?  Är det här något som ska finnas inom folkbildningen egentligen? Då säger jag att musiken inte är huvudsaken, huvudsaken är det andra som händer med de här personerna som i grund och botten varit underprivilegierade så att det visslar om det i hela liv.

– Att de får en plats där de får vara sig själva och prata om det de vill och där de också kan ha kul tillsammans med andra, är ju både lärande och folkbildande. Musiken är en bisak och hade kunnat vara vad som helst. Det är ju inte vad man gör som är det viktiga utan det sociala som händer och de signaler man ger till dem, avslutar Mathias Beltramo Brandin.

Demokrati så som vi känner den här i Sverige, är inte bara fria val vart fjärde år och förenings- och mediefrihet. För oss är det självklart att Sverige också betonar individens fri- och rättigheter och att vi även tar tillvara minoritetens åsikter och rättigheter. Vi har en stark rättsstat och ett ansvarsutkrävande av beslutande församlingar, så som riksdag och regering. Det är det som definieras som liberal demokrati.

Liberal demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp, men som definierar demokrati så som vi vanligtvis tänker oss den i Sverige. För oss är det självklart att individens fri- och rättigheter står starka. Det syns genom bland annat yttrandefriheten, föreningsfriheten och de fria domstolarna.

Liberal demokrati kan sammanfattas med:

• Öppna och rättvisa val med allmän och lika rösträtt
   
• Förenings- och mediefrihet
   
• Individens fri- och rättigheter är centrala
   
• Tar minoriteters åsikter och rättigheter tillvara
   
• En stark och fristående rättsstat
   
• Möjlighet till ansvarsutkrävande av regering och riksdag, kommun- och regionstyrelse etcetera.

Det finns olika forskning kring demokrati. En av de större internationella forskningsprojekten heter V-Dem och leds från Göteborgs universitet.
Läs mer om forskningen här.

V-Dem tar fasta på demokratiska principer som är långt mer komplexa än blotta närvaron av fria val. De mäter löpande demokratiutvecklingen i världen och följer utvecklingen i flera olika parametrar. 

De särskiljer mellan fem olika demokratiprinciper:

1. valdemokrati
    
2. liberal demokrati
    
3. deltagardemokrati
    
4. deliberativ demokrati
    
5. jämlikhetsdemokrati

När: 12 november 2026

Tid: 17.30 (Föreläsningarna startar denna tid – lokala träffar kan starta tidigare)

Plats: Föreläsningarna sänds via Microsoft Teams. På vissa platser i landet anordnas gemensamma visningar i SVs lokaler.

Föreläsare: Två digitala föreläsningar om vardera 30 minuter med ca 10 minuters paus emellan. Föreläsningarna ges av Fanny Eklund och Ulla Bohman.

På denna sida kan du,:

1. Anmäla dig till att enbart se föreläsningarna på egen hand.
2. Anmäla dig till en lokal visning av föreläsningen i SVs lokal. Dessa läggs upp löpande allt eftersom, under hösten. Är du eller din förening intresserad av att arrangera en lokal träff kan ni gärna kontakta ert närmaste SV-kontor med förfrågan. 

Många studiecirklar genomförs i samarbete med SV:s medlems- och samarbetsorganisationer. Tillsammans med LRF har SV exempelvis tagit fram cirkeln Beredskap hos landsbygdsföretagare. Syftet är att stärka landsbygdsföretagarnas beredskap genom att identifiera sårbarheter, stärka den egna beredskapen och ta fram en handlingsplan för kris eller krig. 

I den populära cirkeln Bygdens beredskap samarbetar SV med Bygdegårdarnas riksförbund i ett landsomfattande projekt. Syftet är att förbereda bygdegårdar på att kunna fungera som nav i lokalsamhället i händelse av kris eller krig. 

Tillsammans med Riksförbundet FUB har SV tagit fram Min beredskap, ett cirkelmaterial riktat till personer med intellektuell funktionsnedsättning och med SPF Seniorerna lanseras i höst ett nytt cirkelmaterial med fokus på hemberedskap och säkerhet. 

Populära cirklar i beredskapsodling över hela landet 

För den enskilde är studiecirklar i beredskapsodling populära. Många är också intresserade av att lära sig hur man tar hand om och förädlar sina egenodlade grönsaker och frukter. Därför innehåller flera av cirklarna även moment som att syra, sylta och torka. 

Sverige är samtidigt ett avlångt land, indelat i åtta odlingszoner. Medan vissa delar av landet präglas av omväxlande torka och översvämningar har andra snö långt in på våren och tidig frost som stora utmaningar. På vissa håll är marken för karg för odling, och fokus i skogsrika områden kan i stället kan ligga på att ta tillvara det som skogen erbjuder. 

Lokala förutsättningar formar beredskapscirklarna 

Hur beredskapscirklarna utformas varierar runt om i landet, utifrån lokala förutsättningar och behov. 

I Eslöv i Skåne anordnas, i klimatförändringarnas spår, en cirkel om hur man kan förbereda sig för torka och stora mängder regnvatten. Hur räddar man sina grödor under skyfall, och hur sparar man vatten under torra perioder? Under cirkeln får deltagarna också gjuta ett litet fågelbad i betong – något som både fåglar och fjärilar uppskattar. 

I Varberg i Halland satsas det på beredskapsodling som kamratcirkel. Utgångspunkten är Johanna Hjärtfors bok Beredskap: Fyll matförrådet för vardag och kris. Deltagarna får råd om vad som är bäst att odla och när, samtidigt som de får en ökad förståelse för varför vår livsmedelsförsörjning är sårbar och varför beredskapsodling är viktig. 

Många avdelningar satsar också på cirklar i beredskapsmat. I Dalarna och på Gotland får deltagarna bland annat lära sig att göra en surdegsgrund och baka surdegsbröd. I Värmland finns cirkeln Mat som är bra i kris, där deltagarna får lära sig vilken mat som är bra att ha hemma vid kris eller krig och hur man kan bli mer självförsörjande på bönor och fröer. 

I Örträsk i Västerbotten får cirkeldeltagarna lära sig att förädla grönsaker genom fermentering. För den som själv inte har möjlighet att odla finns grönsaker tillgängliga för köp samband med cirkeltillfället. 

Julens stora svenska film heter i år ’Jönssonligan kommer tillbaka’.

Efter ett år på flykt återförenas Sickan med Vanheden, Harry och Doris för en ny kupp.

Ett komplett T-Rex-skelett ska stjälas från Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm och planen är givetvis tajmad in i minsta detalj. Hur det går återstår att se.

Filmen har premiär den 6 december.

Foto: Johan Paulin FLX.

Sverige, 24 maj 2025 – Vid Studieförbundet Vuxenskolans (SV) förbundsstämma den 24 maj valdes en ny förbundsstyrelse. Jesper Rehn från Ronneby har utsetts till ny förbundsordförande och efterträder Ulrika Heie, som efter 10 år avslutar sitt uppdrag. Tillsammans med en nyvald styrelse tar Jesper nu över ledarskapet i en tid då folkbildningens roll är viktigare än någonsin.

– Jag är hedrad över förtroendet att ha valts till förbundsordförande för Studieförbundet Vuxenskolan. SV har en unik närvaro i hela Sverige och är en stark röst för delaktighet, lärande och engagemang. Vi bygger broar mellan människor och ger kraft åt det civila samhället
– lokalt, demokratiskt och inkluderande. I en tid när samhällsutmaningarna växer behövs SV mer än någonsin. Jag ser fram emot att tillsammans med våra medarbetare, samarbetspartner och deltagare fortsätta bygga ett starkt och relevant SV för framtiden, säger Jesper Rehn.
 

Ulrika Heie har under sin tid som ordförande visat ett starkt engagemang för att utveckla folkbildningen och för att förbättra samhället. Med Jesper Rehn som ny ordförande inleds ett nytt kapitel för SV, men engagemanget är detsamma.

– Att få leda Studieförbundet Vuxenskolan har varit en av de mest meningsfulla uppgifterna i mitt liv. Jag är stolt över det arbete vi har gjort tillsammans för att stärka folkbildningen och främja demokratiskt deltagande. Det har varit en ära att arbeta med så många engagerade människor som brinner för att ge varje individ möjlighet att växa genom kunskap och delaktighet, säger Ulrika Heie.
 

SV:s nya förbundsstyrelse

Förbundsordförande: Jesper Rehn, Ronneby (nyval)
1:e vice förbundsordförande: Per Lodenius, Norrtälje (nyval)
2:e vice förbundsordförande: Maria Hofvendahl Svensson, Åhus (nyval)

Övriga direktvalda ledamöter

Peter Jansson, Åre (omval)
Linnea Andersson, Umeå/Stockholm (omval)
Malin Danielsson, Trångsund (omval)
Mikael Bäckström, Aneby (nyval)
Ida Stafrin, Ullånger (nyval)
Elisabeth Hiden, Hjo (nyval)

Från grundorganisationerna utsedda ledamöter

Centerpartiet
Ordinarie: Magnus Svensson, Söderhamn (omval)
Ersättare: Veronica Kurkko, Huddinge (omval)

Liberalerna
Ordinarie: Helene Odenjung, Göteborg (nyval)
Ersättare: John Thornander, Borlänge (omval)

Lantbrukarnas Riksförbund
Ordinarie: Maria Hofvendahl Svensson, Åhus (nyval)
Ersättare: Anna Vikholm, Ekerö (omval)

Vi Unga
Ordinarie: Evelina Strömberg, Nybro (omval)
Ersättare: William Rantala, Molkom (omval)

Information om cookies och geografisk positionering

På denna webbplats använder vi cookies och geografisk positionering för att förbättra användbarheten, göra innehållet mer relevant för dig och för att leverera bästa möjliga upplevelse samt för att anpassa tjänster, erbjudanden och annonser till dig.

Webbplatsen använder olika typer av cookies. Vi använder både nödvändiga cookies, som krävs för att webbplatsen ska fungera, och valfria cookies för statistik, analys och marknadsföring. Vissa cookies placeras ut av tredjepartstjänster som visas på våra sidor. Du kan själv välja vilka typer av cookies du vill tillåta.

Vi använder enhetsidentifierare för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar även sådana identifierare och annan information från din enhet till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Dessa kan i sin tur kombinera informationen med annan information som du har tillhandahållit eller som de har samlat in när du har använt deras tjänster. 

Läs mer i vår integritetspolicy om vilka vi är, hur du kontaktar oss och på vilket sätt vi behandlar personuppgifter.

Vad är en cookie?

En cookie är en liten textfil som webbplatser lagrar på din dator så att de kan känna igen din dator nästa gång du besöker webbplatsen. Lagen säger att vi får lagra cookies på din enhet om de är absolut nödvändiga för att kunna använda den här webbplatsen. För alla andra ändamål krävs ditt medgivande.

Du kan ändra eller dra tillbaka ditt samtycke till cookie på vår webbplats via verktyget längre ner på sidan. Webbplatsen anpassar också innehållet utifrån din ungefärliga geografiska position, som estimeras med hjälp av din IP-adress. Din ungefärliga geografiska position används endast om du samtycker till detta och sparas inte efter att du lämnat webbplatsen.

Stänga av cookies

Om du inte vill att sajter som vår ska kunna lagra cookies på din dator kan du du stänga av cookies i din webbläsares säkerhetsinställningar. Du kan även ställa in webbläsaren så att du får en fråga varje gång webbplatsen försöker placera en cookie på din dator. Genom webbläsaren kan också tidigare lagrade cookies raderas. Se webbläsarens hjälpsidor för mer information om detta.

Du kan ändra eller dra tillbaka ditt samtycke till cookie-förklaringen på vår webbplats via verktyget längre ner på sidan.

Se nedan om du vill ändra dina cookie-inställningar

I Stockholms län har man kommit långt i arbetet med Mitt val. Redan i november 2025 drog de första cirklarna igång i Norrtälje och i skrivande stund är det fjorton personer som där deltar i studiecirklar som leds av cirkelledare från FUB. Fler cirkelledare ska utbildas och arbetet med det pågår för fullt.  

- Vi har precis fått tre nya färdigutbildade ledare och många, både nya och tidigare ledare kommer att gå utbildningen i januari 2026, berättar Christian Tammi, verksamhetsutvecklare för SV i Stockholms län. 

I vilka orter i länet kommer ni att ha cirklar i Mitt val? 

- Vi kommer att försöka få igång Mitt val i så många kommuner som möjligt i Stockholms län. Norrtälje, Botkyrka, Huddinge, Haninge och Täby har vi börjat skapa kontakt med. Men målet är att kunna erbjuda Mitt val till alla kommuner i Stockholms län. 

Att cirklarna i Mitt val gör stor skillnad är tydligt enligt Christian Tammi. Cirkelledare från tidigare år vittnar om hur viktiga cirklarna är för deltagarna och även statistiken visar att de som deltagit faktiskt går och röstar.  

- Cirkeln skapar en trygghet för målgruppen och gör att de får ställa frågor och ta reda på information som det annars kanske inte hade gjort. Det är viktigt att det är i cirkelform eftersom det skapar en trygghet hos gruppen. Att få träffa varandra flera gånger och diskutera ett ämne är utmanande, lärande och viktigt, avslutar Christian Tammi. 

Fem frågor till två cirkelledare

Vi har ställt fem frågor om Mitt val-cirklarna till två av alla de cirkelledare som kommer att finnas i fronten när cirklarna drar igång. Läs hur de svarade via länken nedan.

Fem snabba frågor till två av våra cirkelledare för Mitt val.