Hur kom du på idén till En fördom till kaffet? 

- För länge sedan så läste jag om ett bibliotek i Danmark med ett liknande koncept där man kunde låna en fördom. Förutom böcker så kunde man låna en stund med någon man inte kände och som man fick sitta och prata en stund med. Jag tyckte det var en jättekul idé och har länge tänkt göra någonting liknande. Att med en liten kopp kaffe och en skapa något gemytligt och trevligt samtidigt som man knuffar lite åt ett mer tolerant samhälle, menar Jonas Nilsson.

Hur hittade ni personerna som ställde upp? 

- Det var inte så lätt. Jag skrev en lång lista på olika fördomar som jag tänker mig att jag själv och andra har. Utifrån den listan skickade jag ut frågor i mina olika nätverk och hörde om någon kände någon som skulle kunna tänka sig att ställa upp för detta. Nästan alla jag pratade med tyckte att det var en jättebra idé men att det känns lite utsatt på torget. Men till slut så var det dessa tre som vågade ställa upp, säger Jonas Nilsson.

Studiecirkelmaterialet är framtaget av Riksförbundet Attentions projekt Vägar till jobb som arbetat med kunskapsspridning och attitydförändring hos arbetsgivare, på arbetsplatser och bland yrkesverksamma som kommer i kontakt med målgruppen arbetssökande personer med Aspergers syndrom (AS).

Funktionsrätt är ett begrepp som betyder att varje människa har rätt att bestämma över sig själv och att vara fullt delaktig i samhället. Detta är en del av de mänskliga rättigheterna och gäller alla människor oavsett funktionsnedsättning.    

Funktionsrätt är också ett av Studieförbundet Vuxenskolans fyra profilområden. Det innebär att vi genom folkbildningsverksamhet ska arbeta aktivt för att skapa förutsättningar för alla människor att utöva egenmakt och att vara delaktiga i det demokratiska samhället, i ett livslångt lärande och i kulturlivet. 

Vi har valt att kalla SVs profilområde Funktionsrätt. 

Genom att använda begreppet betonar vi rättighetsperspektivet och att det genomsyrar hela vår verksamhet. Personer med funktionsnedsättning ska stå i fokus och mänskliga rättigheter är en självklarhet hos SV.  

Vår verksamhet har en viktig roll när det gäller inkludering i samhällsliv, kulturliv och möjligheten till livslångt lärande. Genom vår pedagogik, kommunikation och bemötande kan vi skapa förutsättningar för en inkluderande folkbildning.

1. Minska långtidsarbetslöshet och utanförskap Projektet ska hjälpa deltagare att närma sig arbete, utbildning eller arbetsmarknadspolitiska insatser. Ett särskilt fokus ligger på att främja jämställdhet i både samhälle och arbetsliv. 

2. Stärka individens delaktighet och egenmakt Genom arbetslivsnära aktiviteter ska deltagarna få stärkt självförtroende, ökad tilltro till sin egen förmåga och förbättrad kompetens. 

3. Utveckla och tillämpa beprövade metoder Projektet ska i samverkan med deltagarna och genom en agil arbetsprocess utveckla och använda metoder som är vetenskapligt förankrade och i linje med den nya socialtjänstlagen. 

4. Skapa hållbar samverkan mellan relevanta aktörer Projektet ska bygga strukturer för samverkan mellan kommuner, civilsamhälle, folkbildning, utbildningsväsendet och näringsliv för att skapa långsiktiga lösningar. 

5. Öka arbetsgivares beredskap för inkludering Arbetsgivare som deltar ska få ökad kunskap om hur de kan anpassa arbetsmiljöer och rekryteringsprocesser för att inkludera personer med olika bakgrund och behov.

SIA – Social Innovation till Arbete är ett treårigt (mars 2026-februari 2029) ESF-finansierat projekt som ägs av Folkbildningsrådet. Projektet samlar samtliga åtta studieförbund i 14 delprojekt i sju regioner runt om i landet.

SIA vänder sig till personer i åldern 20–64 år som står långt från arbetsmarknaden. Målgruppen omfattar bland annat utrikes födda, personer med kort utbildningsbakgrund, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik.

Projektet syftar till att implementera och vidareutveckla en socialt innovativ modell för arbetsmarknadsintegrering som visar hur folkbildningens metoder – baserade på delaktighet, motivation och lärande i gemenskap – kan stärka individens ställning på arbetsmarknaden.

Länkar:

Folkbildningsrådet: SIA - Folkbildningsrådet

Svenska ESF-rådet: Projekt - Svenska ESF-rådet

Projektet syftar till att utveckla och implementera en socialt innovativ modell för arbetsmarknadsintegrering genom studieförbundens verksamhet. Genom folkbildningens metoder med fokus på delaktighet, motivation och lärande i gemenskap – ska projektet stärka individers möjligheter att närma sig eller etablera sig på arbetsmarknaden, samtidigt som samverkan mellan olika aktörer som civilsamhälle, kommuner och myndigheter fördjupas.

Under hösten 2023 fokuserade vi på planering och inledande möten med lokala avdelningar. Vi genomförde workshops i Axevalla i samarbete med Borås finska förening och skapade cirkelledarmaterial samt marknadsförde projektet via affischer, flyers och sociala medier. 

Våren 2024 ändrade vi vår marknadsföringsstrategi från traditionella metoder till personliga besök, vilket ökade deltagandet markant. Vi genomförde studiecirklar och workshops med fokus på deltagarnas egna behov och intressen. 

Hittills har vi nått cirka 200 unika deltagare, vilket överstiger vårt ursprungliga mål på 120 deltagare. Personliga besök och informationsträffar har visat sig vara mycket effektiva för att nå målgruppen. Under projektets gång har vi identifierat tekniska svårigheter och utmaningar med finmotorik som hinder för vissa deltagare. Projektets deadline närmar sig snabbt, vilket begränsar möjligheterna att genomföra alla planerade aktiviteter. 

För framtiden rekommenderar vi fortsatt lokal närvaro och personliga besök för att nå fler äldre sverigefinnar. Samarbeten med vårdcentraler, äldreboenden och hemtjänst kan sprida information om kurserna mer effektivt. Användning av finska språket i marknadsföringsmaterial och medier kan nå en bredare publik, och rekrytering av lokala ambassadörer inom den sverigefinska gemenskapen kan sprida informationen ytterligare. 

Projektet har bidragit till att öka den digitala kompetensen och förbättra kommunikationen för äldre sverigefinnar. Utbildning i säkerhetsmedvetenhet och egenmakt har också varit en viktig del av projektet. Genom tillgång till en digital plattform (keski.se) kan deltagarna fortsätta med självstudier och lärande. Projektet har också främjat social inkludering genom deltagande i studiecirklar och workshops. Sammanfattningsvis har projektet framgångsrikt uppnått sina huvudsakliga mål och stärkt den äldre sverigefinska minoritetens digitala kompetens och delaktighet i samhället. 

SIA – Social Innovation till Arbete är ett treårigt ESF finansierat projekt som ägs av Folkbildningsrådet. Projektet samlar samtliga åtta studieförbund i 14 delprojekt i sju regioner runt om i landet.

Projektet syftar till att implementera och vidareutveckla en socialt innovativ modell för arbetsmarknadsintegrering som visar hur folkbildningens metoder – baserade på delaktighet, motivation och lärande i gemenskap – kan stärka individens ställning på arbetsmarknaden.

Projektets syfte är att minska långtidsarbetslösheten, öka social inkludering och skapa mer jämlika möjligheter till sysselsättning.

Berätta om dig själv och din bakgrund, hur hamnade du på Studieförbundet Vuxenskolan? 

Jag jobbade på Fryshuset i många år och där utvecklades min resa till att bli en stark social entreprenör. Jag har fått starta många stora verksamheter med socialt fokus och även jobbat som säkerhetschef med ansvar för olika typer av event. Det var egentligen när jag arbetade som säkerhetschef som jag hittade till mitt intresse av social verksamhet och fick utvecklas till att bli en social entreprenör. 

När jag såg tjänsten om utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolan blev jag nyfiken, då jag drivs väldigt mycket av att få utveckla verksamheter så tänkte jag att det skulle passa mig. Jag var först osäker på om jag skulle passa inom folkbildningen, men ville också testa en ny miljö. Jag undersökte Studieförbundet Vuxenskolan en del innan jag sökte jobbet då det var viktigt för mig att mina värderingar skulle gå i linje med värderingarna på min blivande arbetsplats.  

Vad arbetar du med på SV? 

Jag är utvecklingsledare på enheten kultur och organisation i Stockholms avdelning. Vi jobbar mycket med föreningar, särskilt riktade satsningar samt musik och kulturutbud. Vi har nu även påbörjat ett fokus på samhällsnytta.  

I mitt dagliga arbete så jobbar jag mycket med våra visioner och strategier och försöker ta ner det till kontreka mål och insatser. Utöver det är jag också chef och jobbar i och med det mycket nära mina medarbetare. Jag får också möjligheten att initiera en del satsningar och projekt.  

Vad är det bästa med ditt jobb? 

Det bästa med mitt jobb är att jag får ha ett stort utvecklingsfokus och att jag får arbeta med det på ett fritt sätt. Jag har stort förtroende och mandat från min chef och det uppskattar jag verkligen. Jag känner också att det vi gör bidrar och sätter ett avtryck i samhället. Jag är stolt över det vi gör och jag känner att jag bidrar varje dag till vår samhällsutveckling. 

Vilka utmaningar möter du i ditt jobb? 

Det finns mycket möjligheter med folkbildningsformatet men ibland kan jag känna att vi blir lite låsta av de riktlinjer som vi får inom ramen för vissa satsningar. Vi möter många unga människor i utsatta områden och deras situationer och behov är inte alltid så enkla att man kan formulera ner verksamheten till några få riktlinjer som vi ska förhålla oss till. Det kan vara en utmaning, att hitta en väg framåt som möter både människor och möjligheten att tydligt mäta verksamheten.  

Vilka frågor brinner du extra mycket för? 

Samhällsnyttan och det sociala fokuset som vi har i vår verksamhet ligger mig extra nära hjärtat. Vi har mycket fin verksamhet och tillsammans med olika människor berikar vi varandra.  

Projektet har beviljats finansiering från Postkodlotteriets Stiftelse 2026–2027 med motiveringen: Projektet stärker det samiska kulturarvet och bidrar till ökad förståelse och respekt mellan majoritetssamhället och urfolk. Genom kunskapsspridning och dialog gynnas hela samhället av ett rikare, mer inkluderande och hållbart kulturarv.

Vi erbjuder både fysiska och digitala cirklar inom svenska (på olika nivåer) och samhällsorientering med inriktning på arbetsmarknad, demokrati, skolsystem och jämställdhet för att på bästa sätt bemöta deltagarnas behov. Cirklarna pågår vardagar; både dag- och kvällstid. Utöver detta erbjuder vi även möjlighet att delta på vårt språkcafé som är öppet för alla som vill öva svenska.  

Projektet har lyckats både engagera och utbilda ungdomar med hjälp av kompetenta föreläsare och relevanta samhällsämnen. Projektidén att erbjuda ungdomarna ett mål mat efter skolan gav ett effektivt deltagarengagemang, många ungdomar blev lockade att komma och delta på träffarna.

Projektet startade hösten 2018 i Kristinehamn och kunde efter första året, som blev en succé, fortsätta i sex kommuner under 2020; Karlstad, Forshaga, Filipstad, Säffle, Årjäng och Arvika.

Under hösten 2020 då det var pandemi, fick projektet ställa om till digitala träffar:

2020 blev ett speciellt år, ett år med många prövningar och utmaningar som vi inte hade med i beräkningen när vi började planera för After school Värmland. Men med hjälp av påhittiga lösningar, fantastiska cirkelledare och många engagerade frivilliga, så har vi trots rådande pandemi lyckats hålla samman grupperna som numera träffas digitalt.

Under sommar och höst 2020 har After school pågått i 9 kommuner med totalt 10 grupper: Karlstad, Karlstad/Våxnäs, Arvika, Kristinehamn, Säffle, Forshaga, Storfors, Filipstad, Årjäng och Grums.

Totalt har After school Värmland haft 151 sommar-/höstträffar under 2020 där ett genomsnitt på cirka 15 ungdomar deltagit per träff plus många frivilliga. 19 av dessa föreläsningar har skett digitalt, något som blev en lösning för att fortfarande kunna ”träffas” under rådande pandemi.

Dessa digitala träffar har visat sig fungera som ett bra alternativ, och trots att vi vet att många ungdomar längtar tills vi kan träffas på plats igen, så har deltagarantalet på de digitala träffarna varit samma som tidigare.

LIMPAN 

LIMPAN är ett samverkansprojekt mellan vård- och omsorgskontoret i Norrköpings kommun och Studieförbundet Vuxenskolan. Projektet bedrivs i dagsläget i två områden i Norrköping. Som en del av arbetet görs ett utskick till alla födda 1953 eller tidigare, i samarbete med andra aktörer som vill bidra till invånarnas välmående. 

Utskicket innehåller information för att inspirera till aktiviteter och gemenskap i närområdet. Det riktar sig till dig som är nyfiken på vad som händer nära dig, funderar på hur du kan må bättre, eller vill veta vilket stöd som finns tillgängligt. Genom att delta i aktiviteter och knyta nya kontakter kan vi tillsammans skapa en bättre vardag för alla. 

Aktiviteter och seniorkoordinatorer 

Studieförbundet Vuxenskolan Östergötland erbjuder vid behov utbildningar inom områden som digitalisering, kulturupplevelser och nya mötesplatser. Målet är att skapa nya sociala sammanhang och erbjuda en känsla av gemenskap – en vän i vardagen. Seniorkoordinatorerna är nu verksamma i Vilbergen och Himmelstalundsvägen/Hagaområdet. 

Seniorkoordinatorerna hjälper till med: 

• Att introducera nya fikakompisar, aktivitetskompisar eller möjligheter till varaktiga vänskaper. 
• Att skapa fler samtalstillfällen eller stöd för att delta i sociala aktiviteter. 
• Praktisk hjälp med mobiltelefoner eller att navigera på internet. 
• Att lyssna på och uppfylla individuella önskemål. 
• Ta vara på möjligheten att delta i aktiviteter och hitta nya sammanhang – tillsammans mår vi bättre! 

Utrusning

Det finns 3 toaletter vid entrén varav en är större som har dusch.

Hjärtstartare finns vid entrén.

Det finns wifi.

Alla rummen har en stor skärm att koppla upp sig till.

Vissa rum har även en whiteboard.

Tillgänglighet

Lokalerna ligger på plan 1.

Det finns trappor upp och en mindre hiss.

Hissen har plats med en mindre rullstol.

Kommunikationer

T-bana gröna linjen till Medborgarplatsen.

För dig som vill utvecklas snabbare och satsa extra på dansen, de passar också dig som vill söka dansgymnasium och högre dansutbildningar. Finns endast i Huddinge.

Intagningsprov

Det är intagningsprov till våra danslinjer i maj varje år inför kommande läsår, men vi fyller eventuella restplatser i augusti och i januari. Alla våra danslinjer medverkar i våra stora dansföreställningar i slutet av varje termin.

1-åriga danslinjer

Våra 1-åriga danslinjer finns för olika åldrar och på olika nivåer:

• Lilla Danslinjen
• Danslinjen Bas
• Danslinjen Fortsättning

Du dansar jazzdans två lektioner i veckan och utöver dem finns det för de flesta grupper också tillval för dig som vill dansa ännu mer. Alla som söker kommer in och du blir placerad i den grupp som passar dig utifrån förkunskaper och ålder.

4-åriga danslinjen

Den 4-åriga danslinjen är för dig som har hunnit lite längre med din dans och som älskar dans! På danslektionerna tränar du teknik, kroppskontroll och musikalitet. Vi arbetar också mycket med uttryck, känsla, stil och presentation. Här dansar du två eller tre lektioner i veckan och du dansar både jazzdans och modern dans. För den som vill dansa ännu mer finns det också olika tillval.

Danslinjen Plus

Danslinjen Plus är linjen på hög nivå och passar dig som redan har dansat i många år och som har mycket goda kunskaper i både jazzdans och i modern dans.

Danslinjen Avancerad

Danslinjen Avancerad är en av våra mest avancerade linjer och passar dig som hunnit riktigt långt i din dansutveckling.

Kompaniet

Kompaniet är vår mest avancerade grupp och du som går här blir därmed en förebild för alla andra elever på Dansverket. Kompaniet syns alltid lite extra i våra dansföreställningar och är också gruppen som tillfrågas när möjligheter till extra uppträdanden dyker upp.

Vid frågor eller för att söka till våra danslinjer, kontakta sara.eliasson@sv.se