Har ni medarbetare som har behov av att lära sig grundläggande svenska och/eller lära sig svensk terminologi inom er bransch?

Kontakta oss för ett förutsättningslöst möte:

anna.gren@sv.se

070-539 71 74

Internkontrollen består av

• Efterkontroll (tidigare kallad särskild kontroll)
• Rimlighetskontroll
• Gemensamt kontrollarbete tillsammans med de övriga studieförbunden
• SV:s egna kontroller.

2022års arbete med internkontroll

Två av åtgärderna som fastslogs i 2021 års internkontroll ledde till framtagandet av en ny förbundsgemensam internkontrollsrutin samt en förändring av internkontrollteamets arbete. Istället för självständiga granskningar av enskilda teammedlemmar arbetar gruppen nu i par under förbundskansliets ledarskap. Arbetet utgår ifrån en risk- och väsentlighetsanalys. Arbetet med risk- och väsentlighetsanalys visade sig vara framgångsrikt då vi ett mindre urval till trots hittade 10% fler avvikelser än jämfört med 2019. 2020 och 2021 är svåra att jämföra med på grund av Coronapandemin. Sammanlagt kontrollerades cirka 6% av förbundets verksamhet över de olika kontrollerna.

Bland annat kontrollerades:

• Kostnadsersättningar för samverkanspart med mer än 20 000kr i totala utbetalade kostnadsersättningar
• Verksamhet hos arransvarig med mer än 15 000 studietimmar 
• Verksamhet hos samverkanspart som ökat med mer än 10% vid halvårsstuv jämfört med 2019 
• Fördjupade kontroller hos SV Östergötland, Kronoberg och Örebo till följd av systematiskt kvalitetsarbete
• Deltagare med fler än 720 studietimmar hos mer än ett studieförbund

Resultat

Flertalet avdelningar utmärker sig med mycket bra administrativa rutiner och bland de som kämpar ser vi en god probleminsikt och vilja att förbättras. Överlag har stora framsteg skett sen 2019. Vi ser däremot att vi fortsatt behöver arbeta med gränsdragning mot utövande, idrott och ordinarie föreningsaktiviteter. 

Åtgärder 2022

• Förbundskansliet ska under 2023 analysera arbetssätt – tid från registrering – start, slut, signering och slutrapport. Analysen kommer att kunna ligga till grund för avdelningarnas arbete med rutiner och processer för ett jämnare arbetsflöde
• Förbundskansliet ska genomföra fördjupad kontroll av SV Skaraborg i 2023 års internkontroll
• Förbundskansliet ska fortsätta att stödja SV Göteborgs kvalitetsarbete med kompetensutveckling 
• Förbundskansliet ska erbjuda utbildningar till avdelningar inom kostnadsersättningar, avgränsningar och GUSTAVhantering
• Närvaroregistrering
  • Verka för bättre verktyg för att följa löpande
  • Uppmuntra avdelningarna att använda sig av startsidan för att löpande arbeta med arren
• Förbundskansliet ska följa upp internkontrollen i efterkontrollen
• Förbundskansliet upprättar åtgärdsplaner för SV Östergötland och SV Örebro inom ramen för analysgruppens löpande arbete med målsättning att avdelningarna ska bedömas ha ett fullgott och välfungerande kvalitetsarbete under 2023

Uppföljning av 2021 års åtgärder

• SV ska driva utvecklingen av tydligare ramar kring vad en rimlighetsbedömning innebär tillsammans med övriga studieförbund.
  • Arbetet påbörjades under 2022 men resulterade i utveckling av studieförbundens samlästa databas för rimlighetskontroll. 
• Ta fram en utbildningsinsats om verksamhetsutvecklarens roll. Bör innehålla bland annat anordnarskap ets betydelse administrativ hantering, samverkan med föreningar etc.
  • En utbildningsinsats för verksamhetsutvecklare vid namn VU-lyftet togs fram och sjösattes 2023.
• Uppdatera rutinen för kostnadsersättningar och erbjuda erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna och SV:s redovisningscentral involveras i arbetet. Utbilda i de vanligaste felen som görs.
  • Rutinen uppdaterades, erfarenhetsutbytesmöten i kvalitetssamordnarnätverken infördes. Regelbundna avstämningar mellan förbundets kvalitetsfunktion och redovisningscentral genomfördes. 
• Använda riskindikatorer som urval för nästa års efterkontroll samt avdelningarnas internkontroller.
  • Genomfördes, i rutinen för internkontroll som antogs 2022 blev Risk- och väsentlighetsanalys obligatorisk utgångspunkt för kontrollarbetet. 
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom från resultatet av årets internkontroll.
  • Genomfördes i form av nätverksträffar för kvalitetssamordnare
• Ta fram och implementera tydliga mallar för arbetsplaner tillsammans med Studieförbunden i samverkan.
  • Genomfördes inte då det inte fanns ett intresse från övriga studieförbund att arbeta gemensamt i denna fråga
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.
  • Genomfördes i form av rutinen för internkontroll som tydligt på förbundsstyrelsens delegation definierade vilka kontroller som ska genomföras och hur. Vilket stärkte förbundskansliets styrning och mandat.  

Rapport internkontroll 2022

Internkontrollen består av

• Efterkontroll (tidigare kallad särskild kontroll)
• Rimlighetskontroll
• Gemensamt kontrollarbete tillsammans med de övriga studieförbunden
• SV:s egna kontroller.

2022års arbete med internkontroll

Två av åtgärderna som fastslogs i 2021 års internkontroll ledde till framtagandet av en ny förbundsgemensam internkontrollsrutin samt en förändring av internkontrollteamets arbete. Istället för självständiga granskningar av enskilda teammedlemmar arbetar gruppen nu i par under förbundskansliets ledarskap. Arbetet utgår ifrån en risk- och väsentlighetsanalys. Arbetet med risk- och väsentlighetsanalys visade sig vara framgångsrikt då vi ett mindre urval till trots hittade 10% fler avvikelser än jämfört med 2019. 2020 och 2021 är svåra att jämföra med på grund av Coronapandemin. Sammanlagt kontrollerades cirka 6% av förbundets verksamhet över de olika kontrollerna.

Bland annat kontrollerades:

• Kostnadsersättningar för samverkanspart med mer än 20 000kr i totala utbetalade kostnadsersättningar
• Verksamhet hos arransvarig med mer än 15 000 studietimmar 
• Verksamhet hos samverkanspart som ökat med mer än 10% vid halvårsstuv jämfört med 2019 
• Fördjupade kontroller hos SV Östergötland, Kronoberg och Örebo till följd av systematiskt kvalitetsarbete
• Deltagare med fler än 720 studietimmar hos mer än ett studieförbund

Resultat

Flertalet avdelningar utmärker sig med mycket bra administrativa rutiner och bland de som kämpar ser vi en god probleminsikt och vilja att förbättras. Överlag har stora framsteg skett sen 2019. Vi ser däremot att vi fortsatt behöver arbeta med gränsdragning mot utövande, idrott och ordinarie föreningsaktiviteter. 

Åtgärder 2022

• Förbundskansliet ska under 2023 analysera arbetssätt – tid från registrering – start, slut, signering och slutrapport. Analysen kommer att kunna ligga till grund för avdelningarnas arbete med rutiner och processer för ett jämnare arbetsflöde
• Förbundskansliet ska genomföra fördjupad kontroll av SV Skaraborg i 2023 års internkontroll
• Förbundskansliet ska fortsätta att stödja SV Göteborgs kvalitetsarbete med kompetensutveckling 
• Förbundskansliet ska erbjuda utbildningar till avdelningar inom kostnadsersättningar, avgränsningar och GUSTAVhantering
• Närvaroregistrering
  • Verka för bättre verktyg för att följa löpande
  • Uppmuntra avdelningarna att använda sig av startsidan för att löpande arbeta med arren
• Förbundskansliet ska följa upp internkontrollen i efterkontrollen
• Förbundskansliet upprättar åtgärdsplaner för SV Östergötland och SV Örebro inom ramen för analysgruppens löpande arbete med målsättning att avdelningarna ska bedömas ha ett fullgott och välfungerande kvalitetsarbete under 2023

Uppföljning av 2021 års åtgärder

• SV ska driva utvecklingen av tydligare ramar kring vad en rimlighetsbedömning innebär tillsammans med övriga studieförbund.
  • Arbetet påbörjades under 2022 men resulterade i utveckling av studieförbundens samlästa databas för rimlighetskontroll. 
• Ta fram en utbildningsinsats om verksamhetsutvecklarens roll. Bör innehålla bland annat anordnarskap ets betydelse administrativ hantering, samverkan med föreningar etc.
  • En utbildningsinsats för verksamhetsutvecklare vid namn VU-lyftet togs fram och sjösattes 2023.
• Uppdatera rutinen för kostnadsersättningar och erbjuda erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna och SV:s redovisningscentral involveras i arbetet. Utbilda i de vanligaste felen som görs.
  • Rutinen uppdaterades, erfarenhetsutbytesmöten i kvalitetssamordnarnätverken infördes. Regelbundna avstämningar mellan förbundets kvalitetsfunktion och redovisningscentral genomfördes. 
• Använda riskindikatorer som urval för nästa års efterkontroll samt avdelningarnas internkontroller.
  • Genomfördes, i rutinen för internkontroll som antogs 2022 blev Risk- och väsentlighetsanalys obligatorisk utgångspunkt för kontrollarbetet. 
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom från resultatet av årets internkontroll.
  • Genomfördes i form av nätverksträffar för kvalitetssamordnare
• Ta fram och implementera tydliga mallar för arbetsplaner tillsammans med Studieförbunden i samverkan.
  • Genomfördes inte då det inte fanns ett intresse från övriga studieförbund att arbeta gemensamt i denna fråga
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.
  • Genomfördes i form av rutinen för internkontroll som tydligt på förbundsstyrelsens delegation definierade vilka kontroller som ska genomföras och hur. Vilket stärkte förbundskansliets styrning och mandat.  

Rapport internkontroll 2022

Internkontrollen består av

• Efterkontroll (tidigare kallad särskild kontroll)
• Rimlighetskontroll
• Gemensamt kontrollarbete tillsammans med de övriga studieförbunden
• SV:s egna kontroller.

I efterkontrollen genomfördes även en uppföljning av avdelningarnas egna rutiner och kvalitetsarbete samt av deltagarnas och cirkelledarnas upplevelse av att ha deltagit på en studiecirkel hos SV.

Efterkontroll

I stort sett är den folkbildning som bedrivs i SV god och uppfyller statens syften. Vi har identifierat riskerna i vår verk samhet och har kontrollerat arrangemangen
vilket lett till justerad verksamhet. Att utgå från riskparametrar både i internkontroll och i efterkontroll har god effekt och kommer att bidra till en förbättrad kvalitet i verksamheten.

Avdelningarnas systematiska arbete med kvaliteten under 2021 har lett till väsentligt färre dubbelrapporteringar och tveksamheter.
Över lag återkommer följande typer av brister i denna granskning, men i olika grader:

• Otydligt anordnarskap.
• Avsaknad av rutin för planering och genomförande av arrangemang.
• Bristfällig rimlighetsbedömning.
• Felaktig kodning i GUSTAV.
• Bristfälliga arbetsplaner.
• Delvis felaktig hantering vid kostnadsersättningar.

De riskindikatorer som genererat högst andel justeringar är cirkelledare utan utbildning samt efterregistrerad verksamhet. Vi kan konstatera att de felaktigheter som hittades i förra årets efterkontroll (dåvarande särskilda kontroll) som berodde på slarv, fortfarande kan hittas i årets kontroll. Det saknas tydliga rutiner för hur en rimlighetsbedömning görs och hur man säkerställer ett starkt anordnarskap för varje arrangemang i föreningssamarbeten De efterregistrerade arrangemangen berodde ofta på att rutinerna inte hunnits med, men vi kunde hitta flera fall av verksamhet dä r anordnarskapet var alltför svagt och där efterregisteringen är en av konsekvenserna av de svaga anordnarskapet. Dock kunde det urskiljas i efterkontrollen att många avdelningar själva har upptäckt sina brister och på olika sätt har infört rutiner som ska motverka dessa.

Uppföljning av demokratikriterier

Vi har mätt hur SV uppfyller statens syften med statsbidragen till folkbildningen genom kvalitativa intervjuer i avdelningarna.

Generellt sett uppfyller SV statens syften med statsbidrag till folkbildningen. Att utbildnings- och kultursyftet är något lägre är naturligt, då exempelvis en studiecirkel i Excel inte bidrar till kultursyftet. Samma mätning gjordes i förra årets kontroll och en praktiknära forskningsstudie har sedan genomförts för att analysera resultatet och vad som påverkar studiecirkelns demokratifrämjande roll.

Studiens slutsats är att ett gott anordnarskap ökar uppfyllnaden av demokrati-, mångfalds- och påverkanssyftet, medan studiecirkelns ämne och form (kamratcirkel, allmänmarknadskurs, föreningscirkel eller särskilt uppdrag) inte påverkar graden av syftesuppfyllnad (Stjärnqvist 2022). Detta betyder att anordnarskapet är SV:s viktigaste verktyg för att ytterligare höja kvaliteten i verksamheten. Resultatet från årets mätning är i stort sett samma som föregående år. Andelen bedömningar av att demokratisyftet är helt eller nästan helt uppfyllt och har ökat med 11 procentenheter.

Rimlighetskontroll

Under årets rimlighetskontroll framkommer det att 2021 präglades av pandemin men avdelningarna lyckades utveckla en annan typ av innehåll för sina arrangemang för att möta publik, deltagare och cirkelledare på ett nytt sätt. Generellt har de flesta avdelningarna och kom munerna minskat, men där ökningar skett har det funnits konkreta orsaker. Detta har genomförts över lag med ett gott kvalitativt innehåll. Närvaron av verksamhetsutvecklare är en viktig anledning till ökningen. Den är kopplad till möjligheten att skapa nya olika typer av arrangemang, utveckla digital kompetens, support under själva arrangemangen och stöttning av cirkelledarna som har nya typer av studiecirklar. 

Resultatet av årets rimlighetskontroll av SV:s ökning kan kopplas till covid 19 och den visar a tt SV har haft en aktiv roll för att skapa verksamhet och för att underlätta delaktigheten för utsatta målgrupper som inte alltid har den tekniska kunskapen att på egen hand delta på digitala plattformar och arrangemang. SV har kommit till dem i stället. 
De justeringar som gjorts beror på felaktig verksamhetsform. Det höga antalet kulturprogram i Ljusdal har genomförts på ett korrekt sätt. Vi ser ändå ett behov av en diskussion kring rimlighetsbedömning av rapporteringen av samma typ av arrangemang i större skala. Rimlighetsbedömningar lyfts in i förbundets arbete med kompetensutveckling kring kvalitet och etikfrågor.

Övergripande analys av årets kontroller

I samband med årets internkontroll framkommer det tydligt att SV gör ett viktigt arbete för att bedriva tillgänglig folkbildning. Vi anpassar vår verksamhet utifrån individens behov och är uppmärksamma på vilka behov som finns för de olika målgrupperna. Genom SV:s arbetssätt utvecklas och främjas den svenska demokratin och skapar möjlighet för en stor mångfald av människor att påverka s itt eget liv och också att engagera sig i samhällets utveckling. SV deltar i och utvecklar kulturen och ökar bildningen i det svenska samhället. Avdelningarna har mött behovet av att fortsätta bedriva folkbildning under säkra omständigheter under coronapandemin. De har ändrat formatet för att tillmötesgå deltagare och publik och samtidigt utvecklat andra typer av verksamhet. Under denna tid har de också kompetensutvecklat cirkelledarna i cirkelledarrollen och i digitala kunskaper. 

Förra året visade internkontrollen att musikverksamheten och kultur/ integrationsföreningar orsakade flest justeringar. Under årets granskning är detta mer utspritt i oli ka typer av målgrupper men vissa brister kan urskiljas även i år. Bristerna och justeringarna framkommer framför allt i efterkontrollen som visar att det saknas en kunskap om vikten av tydligt anordnarskap och detta leder ibland till felaktig administratio n, till exempel efterregistrering. Rimlighetsbedömningen är generellt något som avdelningarna har med sig i det vardagliga arbetet, men det syns tydligt när denna rutin inte är en del av planeringen. Detta visar att de riskindikatorer och rutiner för grans kning som SV har tagit fram, ger resultat. Genom dessa resultat ser vi att det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter att utvecklas för att säkerställa att den folkbildning SV bedriver uppnår villkoren. 

Vi ser ett skifte i när och var vi hittar och ide ntifierar fel och brister. Vi har nu en urvalsprocess som bättre ringar in bristfälligt anordnarskap och ökade risker. Parametern ”individer med höga antal timmar” resulterade inte i någon justering i år. Även dubbelrapporteringarna har minskat kraftigt. Detta visar att förgående års arbete för att identifiera och avsluta grupper som försöker utnyttja systemet, har gett resultat. Arbetet med Studieförbunden i samverkans gemensamma rapport är fortsatt viktigt för kvalitetsarbetet och vi förväntar oss att kunna identifiera brister i ännu högre grad under innevarande år. Att arbeta med riskindikatorer i avdelningarnas egenkontroll, samt att uppmärksamma vikten av ett starkt anordnarskap, kommer med stor sannolikhet att resultera i att arrangemangen som slutrapporteras håller hög kvalitet både i administration och verksamhet.

Uppföljning 2020 års internkontroll

• Undersöka möjligheten att ta fram nya mallar och nya arbetssätt för arbetsplanerna, på ett sätt som bättre fångar in bildningsresan och som är tillräckligt flexibel för den breda verksamhet vi bedriver.
  - Pågående arbete som sker under 2022 tillsammans med övriga studieförbund. Förväntas implementeras under hösten eller årsskiftet.
• Lyfta upp anordnarskap som tema i kvalitetsnätverk och under kvalitetstorsdagar.
  - Genomfört både under kvalitetsnätverk och kvalitetstorsdag. Dock behöver vi fortsätta att lyfta anordnarskapet i diverse utbildningssatsningar.
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom kring Särskild kontroll.
  - Genomfört under hösten 2021 i kvalitetstorsdag och kvalitetsnätverk.
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.
  - Pågående arbete, förväntas implementeras under hösten 2022.
• Använda parametrar från utökad särskild kontroll både i egenkontroll av innevarande år och efterkontroll i särskild kontroll.
  - Genomfört
• Använda indikatorer på administrativt slarv som urval för särskild kontroll.
  - Genomfört
• Fortsätta arbetet med kvalitetsnätverk och kvalitetstorsdagar för att öka folkbildningskunskapen och medvetenheten kring kvalitets- och etikfrågorna i organisationen.
  - Genomfört
• Följa upp verksamheten i Ljusnarsberg.
  - Genomförts. Detta har besvarats i den avslutande delen i rimlighetskontrollen.
• Lyfta upp avgränsningar mot kommersiell verksamhet, i synnerhet musikstudior i kvalitetsnätverk och musiknätverk.
  - Genomfört på kvalitetstorsdag och i kvalitetsnätverk.

Åtgärder med anledning av årets internkontroll

Förutom de justeringar som tidigare har nämnts har SV identifierat behov av att genomföra följande åtgärder:

• SV ska driva utvecklingen av tydliga re ramar kring vad en rimlighetsbedömning innebär tillsammans med övriga studieförbund.
• Ta fram en utbildningsinsats om verksamhetsutvecklarens roll. Bör innehålla bland annat anordnarskap ets betydelse administrativ hantering, samverkan med föreningar etc.
• Uppdatera rutinen för kostnadsersättningar och erbjuda erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna och SV:s redovisningsce ntral involveras i arbetet. Utbilda i de vanligaste felen som görs.
• Använda riskindikatorer som urval för nästa års efterkontroll samt avdelningarnas internkontroller.
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom från resultatet av årets internkontroll.
• Ta fram och implementera tydliga mallar för arbetsplaner tillsammans med Studieförbunden i samverkan.
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.

Ladda ner hela Rapport Internkontroll av 2021 års verksamhet Studieförbundet Vuxenskolan

Är ni ett gäng kompisar som brinner för ett speciellt ämne som passar bra, så hjälper vi gärna till. En av er håller ihop gruppen som cirkelledare. Genom oss får ni pedagogisk hjälp, stöd med lokal, studiebesök och studiematerial. Eller så kanske vi kan ordna den ledare ni behöver.

Exempel på cirkel kan vara ett rockband, odlingsgrupp eller en bokcirkel.

För att dra igång en egen kamratcirkel gäller bl.a. följande:

• att ni är 3-20 deltagare inklusive cirkelledaren.
• att ni träffas vid minst tre tillfällen, fysiskt eller på distans.
• att ni träffas i minst 9 studietimmar (á 45 min).

Ta gärna del av våra cirkelledarporträtt för mer inspiration!

👉 Till KAN Filmfestivals hemsida

👉 Till projektsidan för KAN Filmfestival

KAN Filmfestival är ett projekt 

med stöd från Allmänna Arvsfonden. 

KAN Filmfestival är för dig som vill lära 

sig skapa film och arrangera en  

filmfestival. 

Det är för dig som: 

• arbetar på Daglig verksamhet (LSS) 
• besöker mötesplatser för personer med psykisk ohälsa.  

I KAN Filmfestival är deltagare med och 

• skapar film till festivalen,  
• planerar festivalen, 
• genomför festivalen. 

Deltagare kommer vara med och utföra uppgifter under  

festivaldagen såsom  

• att vara konferencier 
• dela ut programblad  
• skapa filmquiz 
• med mera 

Under projektet bildas en projektgrupp.  

Projektgruppen planerar festivalen  

och bestämmer vad som ska göras. 

Deltagare i projektet får också hjälp 

att lära sig göra film av filmpedagoger  

som kommer till den dagliga verksamheten  

eller mötesplatsen.  

Nästa festival planeras under hösten 2026.  

Håll utkik om datum och plats på KAN Filmfestivals 

sociala kanaler! 

Det här studiematerialet är framtaget av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Demensförbundet. Projektet finansieras av Myndigheten för delaktighet. Intresset för att kunna använda smartphone och surfplatta har blivit större och större. Både som nöje och för ökad delaktighet, samt som stöd och hjälp i vardagen. Alla kan surfa bygger på erfarenheter från Ipad-cafeer för äldre samt studiecirklar med personer som har en demensdiagnos och som är tidigt i sin sjukdom.

Alla kan surfa är ett studiematerial
om att använda smartphones och surfplattor.
Fler blir intresserade att använda dem som
nöje eller för att kunna vara med i samhället.

De kan också hjälpa oss i vardagen.
SV och Demensförbundet har tillsammans
gjort materialet.
De har fått pengar till projektet
från Myndigheten för delaktighet.

Bygdegårdarnas riksförbund förbereder sina bygdegårdar för att kunna stötta och skydda civilbefolkningen vid kris och krig. Till sin hjälp har de tagit Björn Körloff som i januari klev in hos Bygdegårdarnas riksförbund.

När en kris eller hot uppkommer är civilsamhället ofta det lokala sam­ hällets nav när det gäller att ta hand om och erbjuda befolkningen skydd. Därför anordnar nu SV i samarbete med Bygdegårdarnas riksförbund en studiecirkel om ”Bygdegården vid kris och krig”. När cirkeln är genomförd kommer alla bygdegårdar att ha en färdig beredskapsplan.

Björn Körloff har, med sin bak­grund som bland generaldirektör för olika försvarsmyndigheter, en gedigen erfarenhet för uppdraget att arbeta med och utveckla krisplanläggning, främst på kommunal nivå.

– Vi lever i en tid när hoten är många. Stormar, bränder och över­svämningar i klimatförändringarnas spår, men också ett krigshot, som vi i allra största grad blivit varse efter Rysslands invadering av Ukraina.

Hur kan bygdegårdarna bli ett nav i krissituationer?

– Framför allt är det så att bygde­gårdar finns på ganska många ställen i en kommun och de kan erbjuda mat, värme och vila vid allvarliga händelser och det kan finnas ganska stort behov av det i kris.

Enligt Björn Körloff är civilsam­hällets stora styrka dess rikedom på organisationer med olika intresse­ och idéinriktningar. Bygdegårdarna är in­ riktade på att tillhandahålla offentliga lokaler medan andra organisationer, såsom Missing people och de frivil­liga försvarsorganisationerna, har sin särskilda resurs.

– Det handlar om att hitta en form på lokalnivå där man sammanstrålar de här resurserna och organiserar dem så att man får ut största möjliga effekt av dem, säger Björn Körloff.

I samband med Rysslands annek­tering av Krimhalvön 2015 är det anbefallt att Sverige ska planera för krig. Krigsplanering betyder att det är tillåtet att använda förfogandelagen, pliktlagsstiftningen, ransonerings­ lagar och andra författningar som ingriper i samhällslivet. Dessa får man inte använda vid fredstida kriser. Men lagen om totalförsvar gör att resurser som byggs upp för krigets behov också får användas vid fredstida kriser.

– Det som vi bygger upp för att kun­na hantera krig ger oss också möjlighet att nyttja vid kriser i fredstid. Krigets förmåga ger oss möjlighet att kunna hantera fredens kriser och inte tvärt om, säger Björn Körloff och fortsätter:

– Jag tycker att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap borde ha ett övergripande ansvar för att inventera och hålla rätt på de civilsamhällsorganisationer som är lämp­liga att omfattas av den kommunala planläggningen. Det ser så olika ut i olika delar av landet. En del kommu­ner har en bred flora av civilsamhäl­lesorganisationer medan andra kanske bara har två eller tre. Om man inte vet vad som finns är det ju väldigt svårt att kunna organisera det, avslutar han.

Efter avslutad cirkel kommer en färdig beredskapsplan som visar vad bygdegården kan erbjuda kommunen i eventuell kristid att finnas.

Starta en egen studiecirkel! Hör av dig till oss med ditt förslag till cirkelämne. SV hjälper er med lokal och studiematerial.

Är ni ett gäng kompisar som brinner för ett speciellt ämne som passar bra, så hjälper vi gärna till. En av er håller ihop gruppen som cirkelledare. Genom oss får ni pedagogisk hjälp, stöd med lokal, studiebesök och studiematerial. Eller så kanske vi kan ordna den ledare ni behöver.

Eftersom ni sköter studiecirkeln själva betalar ni inga deltagaravgifter. Exempel på cirkel kan vara ett rockband, odlingsgrupp eller en bokcirkel.

För att dra igång en egen studiecirkel gäller bl.a. följande:

• att ni är minst 3 och maximalt 20 deltagare i studiecirkeln inklusive cirkelledaren 
• att ni träffas vid minst tre tillfällen
• att det sammanlagda antalet cirkeltimmar är nio eller fler

Fysiska träffar, distans eller både och

En studiecirkel kan vara enbart fysiska möten, en kombination av fysiska möten och distansstudier eller genomföras helt och hållet på distans.

Kontakta oss!

Vill du ha vår hjälp med att starta en studiecirkel eller har du frågor och funderingar? Du hittar oss här! 

Vill du veta hur det är att vara cirkelledare eller få stöd och utbildning, kan du läsa mer om det på Cirkelledarnätet!

SV Kalmar län vägrar ställa in cirklar och kulturarrangemang under pandemin utan att försöka ge ett alternativ till att träffas fysiskt. Genom detta projekt, som är gjort i sammarbete med Region Kalmar län, erbjuder vi därför digitala föreläsningar i samarbete med Ölandsguiderna, våra duktiga hembygdsföreningar och även andra föreningar på Öland. Vår cirkelledare om Ölands historia kommer även erbjuda föreläsningar.

I föreläsningsserien får man lära sig om historia, arkeologi, natur och kultur och där bjuds man även in till olika delar av Öland. Deltagaren väljer själv hur många föreläsningar man vill delta på.

Vi har planerat följande teman:

1. Järnåldern på Öland
2. Torslunda hembygdsförening
3. Borgholm som badort
4. Öländska kyrkor
5. Från istid till gristid
6. Natur på sköna Öland

Starta en egen studiecirkel tillsammans med dina vänner, ett kamratgäng eller ett nätverk - det kallar vi för en ”intressecirkel”. En intressecirkel kan egentligen handla om vad som helst bara ni är en grupp som vill lära er mer om något tillsammans.

Vi kan hjälpa till med tips och metoder och mycket annat som gör er intressecirkel rolig, intressant och lärorik.

Det här behövs för att komma igång:

• Ni ska vara minst 3 personer (max 20 st)
• Träffas minst 3 gånger
• Träffas i minst 9 studietimmar (en studietimme är 45 minuter)

Som ett av Sveriges största studieförbund kan vi erbjuda dig gemenskap och kreativa möten i en positiv miljö. Du får möjlighet att bygga på dina kunskaper och öka din livskvalitet.

Vi kan hjälpa till med :

• Lokal och material

• Cirkelledarutbildning

• Ett brett kontaktnät med duktiga ledare och föreläsare

• Olycksfallsförsäkring. Alla deltagare (med namn och personnummer) är försäkrade mot olycksfall vid resa till och från samt under cirkeln/arrangemanget

Cirkelledaren

Ledaren ansvarar för att både studiecirkeln och kontakten med SV Värmland fungerar bra.

Genom SV Värmland får du cirkelledarutbildning. Du får pedagogiska arbetsmetoder och tips som passar den lilla gruppen. Cirkelarbetet bygger på ett samspel mellan alla som deltar - ditt eget intresse för ämnet, varje deltagares bakgrund, erfarenhet, nyfikenhet och frågor.

I princip vem som helst kan bli cirkelledare. Du är välkommen till oss i SV Värmland om du delar vår värdegrund som hävdar principen om människors lika värde. Om du gillar att lära ut och har ett intresse för människor skulle du passa bra som cirkelledare.

Hur startar vi?

Det är enkelt att komma igång.

Ni behöver vara minst tre personer som träffas minst tre gånger med en sammanlagd tid på nio studietimmar för att genomföra en studiecirkel. En studietimme är 45 minuter. Ni behöver utse en cirkelledare och tillsammans skriva en kort arbetsplan.

Vad ska cirkeln handla om?

Det är ert eget intresse som styr innehållet i träffarna. Har ni en passion för till exempel biodling eller matlagning och gärna vill lära er mer om det tillsammans - då är det enkelt att starta en studiecirkel i ämnet.

Får vem som helst vara med?

Alla som delar vår värdegrund är välkommen att vara med i vår verksamhet.

Att komma igång

Börja med att kontakta ert lokala SV-kontor så hjälper vi er att komma igång.

Vad behöver ni?

Utifrån föreningens behov kan vi hjälpa er med till exempel:

• Utbildningar
• Processledning
• Marknadsföring
• Styrelseutveckling
• Inspirationskatalogen (tips på artister, föreläsare & underhållare)
• Ta del av vårt stora nätverk
• Hjälp med bidragsansökningar & projekt
• Hjälp med afficher, program & tryck
• Lån av lokal
• Lån av utrustning
• Försäkring vid kulturprogram & studiecirklar
• Studiematerial
• Ta in extern kompetens
• Administration
• Inspiration & Bollplank
• Cirkelledarutbildning
• Hitta cirkelledare till studiecirklar inom olika ämnen
• Hjälp med digitalisering

Eller något annat ni behöver för att utvecklas som förening.

Vill er förening starta ett samarbete med oss? Boka en tid med en av våra verksamhetsutvecklare.

I Falkenberg har vi tre studierum, ett mindre grupprum och en danssal. I de olika rummen kan ni vara upp till 16 personer med bord och stolar eller 20 personer i biosittning.

Den största skillnaden mellan en kamratcirkel och en betalcirkel handlar om ledarrollen och kostnaden.

I en betalcirkel har ledaren oftast en tydligare roll som den som delar med sig av sina kunskaper och leder gruppen framåt. Deltagarna lär förstås också av varandra, men ledaren har ofta ett större ansvar för innehållet.

I en kamratcirkel ser det lite annorlunda ut. Där lär man tillsammans, av varandra och med hjälp av olika material – till exempel böcker, föreläsningar, filmer, Youtube-klipp eller egna erfarenheter. Den som står som ledare har framför allt rollen som kontaktperson gentemot SV och ansvarar för att rapportera närvaro.

En annan viktig skillnad är att kamratcirklar är kostnadsfria, medan en betalcirkel ofta kostar eftersom den leds av en arvoderad ledare.

Vi har bildstöd för olika ämnesområden

Siffror, dagar, yrkesområden, kroppsdelar, känslor med mera.

Copyright

Widgitsymboler © Widgit Software 2022/Symbolbruket AB www.symbolbruket.se

Skyltar Här använder vi bildstöd

I länklistan här nedanför finns också skylten "Här använder vi bildstöd" i olika format.

Du kan ladda ned ännu flera olika format på webbplatsen www.sambi.nu (länk till extern webbplats)

Design: Carina Söe-Knudsen Valja, Infodesign AB.

Se och ladda ner bildstöd

1. Klicka på länken till det bildstöd du vill se
2. Dokumentet öppnas som PDF
3. Nu kan du ladda ned dokumentet till din dator eller mobil

• En tävling som inte är en tävling. Här är alla vinnare på sitt eget sätt.

• En fantastisk möjlighet för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning att få visa fram sina talanger och möta en publik.

• FUB Talang ger artister med intellektuell funktionsnedsättning plats att vara en självklar artist och kulturutövare

• En aktivitet där deltagarna får växa tillsammans med andra.

En kamratcirkel består ofta av en grupp som själva har tagit initiativet att starta en cirkel. Här lär deltagarna av varandra och delar på lika villkor med sig av sina kunskaper och uppfattningar. En deltagare ska utses till cirkelledare, det är hen som ansvarar för att cirkeln fungerar som den ska och som sköter närvarorapportering. SV bjuder alla ledare på en cirkelledarutbildning där vi behandlar ämnen så som pedagogik, gruppdynamik och SV.s värderingar. Att vara med i en kamratcirkel kostar ingenting och vi på SV bistår gärna med det vi kan, till exempel studiematerial eller lokaler.

Exempel på kamratcirklar:

• Bokcirklar är den vanligaste typen av kamratcirkel. Här läser gruppen utvalda böcker och diskuterar sedan kring frågor som karaktärers motiv och beslut eller en författares författarskap.
• Stickkafé, måleriträffar eller bokbinderi – alla är de exempel på kamratcirklar inom hantverk. Deltagarna träffas och skapar tillsammans, hjälper och inspirerar varandra.
• I en språkcirkel träffas deltagarna för att hålla i gång kunskapen i ett främmande språk.
• Musikcirkel - Att repa för glatta livet tillsammans med sitt band är också en slags kamratcirkel! Tillsammans utvecklar deltagarna sina musikaliska kunskap, vi på SV kan till exempel hjälpa till med replokal.

Anmälningsvillkor - frågor och svar

TrUSt – Trygghet Ur Stöd är en studiecirkel med sex (6) träffar som vänder sig till dig som vill få stöd i ditt föräldraskap utifrån dina behov. Innan cirkeln startar får du möjlighet till ett individuellt samtal med cirkelledaren där du får berätta om dina förväntningar.

Träffarnas teman:

1. Jag som förälder
2. Familjen och föräldraskapet
3. Tryggt föräldraskap
4. Att prata om ohälsa och diagnos
5. Samhällets stöd till familjen

Ladda ner programmet här

Starta en egen studiecirkel! Vi på SV är alltid öppna för nya förslag till cirkel ämnen. Är ni ett gäng kompisar som brinner för ett speciellt ämne som passar bra, så hjälper vi gärna till. En av er axlar ansvaret som cirkelledare. Genom oss får ni hjälp med lokaler, studiebesök och studiematerial. Eller så kanske vi kan ordna den ledare ni behöver.

Ha en egen studiecirkel kostnadsfritt? 

Det går hur bra som helst.

Ni kanske redan är en grupp som är intresserade av något speciellt eller vill ni träffa likasinnade inom ert intresseområde? 

Då kan lösningen vara att starta en studiecirkel! Det skulle kunna vara en syjunta, målargrupp, en kör eller en bokcirkel.

För att dra igång en egen studiecirkel gäller följande:

• att ni är minst 3
• att ni träffas vid minst 3 tillfällen
• att det sammanlagda antalet cirkeltimmar är 9 eller fler

Fysiska träffar, distans eller både och.

En studiecirkel kan vara enbart fysiska möten, en kombination av fysiska möten och distansstudier eller genomföras helt och hållet på distans. Kontakta oss!

Vill du ha vår hjälp med att starta en studiecirkel eller har du frågor och funderingar kring det här? Kontakta din lokala verksamhetsutvecklare.

Vi har utbildningar i föreningsutveckling som kan ge fart, få er att nå nya medlemmar eller en starkare organisation. Vi har även pedagogiska stöd som gör föreningslivet lättare att organisera. 

Folkbildning i form av studiecirklar eller kulturarrangemang i spännande, nya eller intressanta ämnen och områden kan få era medlemmar mer aktiva. Låt oss tillsammans se vilka möjligheter vi har och vilken verksamhet vi kan skapa tillsammans! 

Föreningar har olika mål och behov, vi arbetar för att hitta det bästa sättet för samverkan. Vi vill vara en resurs för dig och din förening! 

Internationellt koncept

Dans för Parkinson är en metod och dansklass för personer med Parkinsons sjukdom. Konceptet är internationellt och utvecklades av Mark Morris Dance Company i New York. I dag finns aktiva grupper i Gävle,Bollnäs kommun, i Jönköping, Umeå, Luleå, Örebro, Stockholm samt i Götaland och Halland.

Kontakta oss gärna om du vill veta mer!

Medverkande

• Marie-Anne Karlsson, utredare Socialstyrelsen
• Indira Beharic, föräldrarådgivare och dialogsocionom Malmö stad
• Emma Söderström, samordnare Dialogsocionomerna Malmö stad
• Tatjana Ristovski, verksamhetsledare Internationella Kvinnoföreningen Malmö
• Ursula Savonious (L), andre vice ordsförande arbetsmarknads- och socialnämnden Lunds kommun och politisk sekreterare Malmö stad.

Samtalet leds av Rebecca Sjöstrand, utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolans regionförbund i Skåne.

Bygdens beredskap är ett material där vi tittar på vilket ansvar samhället har för beredskapen och vad vi själva behöver tänka på. Hur klarar vi en - eller flera - kriser, vilka föreningar och grupper kommer att göra vad och hur fortsätter vi så långt det är möjligt att göra det vi är bra på?

Den här studiehandledningen är för dig som tillsammans med andra vill lära dig om beredskap och hur du och din förening kan vara del av den lokala beredskapen. Materialet är tänkt både som hjälp till dig som ska leda en studiecirkel men också till dig som är deltagare i en studiecirkel. 

Vad behöver föreningen göra?

• Kontakta Studieförbundet Vuxenskolan för att få tips, inspiration och gratis studiematerial.
• Bjud in sockenbor till ett allmänt möte för att prata om beredskap, lokala resurser och hur ni kan stötta varandra.
• Ta del av vårt studiematerial för att komma igång.

• Tillgång till lokaler
• Både stora och små salar
• Gemensamma sällskapsytor med pentry
• Danssal, musikstudio
• Teknisk utrustning i lokalerna

Ett material i föreningskunskap som kan användas både som stöd för de som vill engagera sig i en förening och som inspiration för de som redan är aktiva. Den passar utmärkt att läsa tillsammans med sin styrelse i form av en utbildningsdag eller en studiecirkel och som underlag för gemensam diskussion i olika sammanhang.

Materialet omfattar en handbok, studieplan, förslag till utbildnings-upplägg och mallar för föreningsarbete och omfattar följande rubriker:

1. Föreningen
2. Styrelsen
3. Ordföranden
4. Sekreteraren
5. Kassören
6. Valberedningen
7. Revisorn
8. Ekonomi i föreningen
9. Möten
10. Medlemmar
11. Att leda en ideell förening

Här hittar du alla Studieförbundet Vuxenskolans erbjudanden till dig som förening.

I boxen har vi samlat information, utbildningar och verktyg, guider och mallar för dig som är eller vill bli engagerad i föreningslivet i Sverige.

Du kan även kika in på några filmer om styrelsearbetet här nedan:

Roller i styrelsen

Att hålla möten

Årsmötet