Vistrubadur med rötterna i Västervik. Jag spelar gärna visor av Bellman, Taube, Dan Andersson och Vreeswijk är några av favoriterna. Jag sjunger även populära allsånger och 50, 60, 70-talslåtar men även lite modernare melodier. Jag är en erfaren frågesport/quizledare och leder er fram under en trevlig stund.

Kontaktperson: Per Malmborg

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: permalmborg@gmail.com alt. 073-559 66 42

Genomför musikunderhållning i: Hela Kalmar län

Utgår från: Västervik

F-skatt: Nej

Arvode: Enligt överenskommelse.

LIMPAN 

LIMPAN är ett samverkansprojekt mellan vård- och omsorgskontoret i Norrköpings kommun och Studieförbundet Vuxenskolan. Projektet bedrivs i dagsläget i två områden i Norrköping. Som en del av arbetet görs ett utskick till alla födda 1953 eller tidigare, i samarbete med andra aktörer som vill bidra till invånarnas välmående. 

Utskicket innehåller information för att inspirera till aktiviteter och gemenskap i närområdet. Det riktar sig till dig som är nyfiken på vad som händer nära dig, funderar på hur du kan må bättre, eller vill veta vilket stöd som finns tillgängligt. Genom att delta i aktiviteter och knyta nya kontakter kan vi tillsammans skapa en bättre vardag för alla. 

Aktiviteter och seniorkoordinatorer 

Studieförbundet Vuxenskolan Östergötland erbjuder vid behov utbildningar inom områden som digitalisering, kulturupplevelser och nya mötesplatser. Målet är att skapa nya sociala sammanhang och erbjuda en känsla av gemenskap – en vän i vardagen. Seniorkoordinatorerna är nu verksamma i Vilbergen och Himmelstalundsvägen/Hagaområdet. 

Seniorkoordinatorerna hjälper till med: 

• Att introducera nya fikakompisar, aktivitetskompisar eller möjligheter till varaktiga vänskaper. 
• Att skapa fler samtalstillfällen eller stöd för att delta i sociala aktiviteter. 
• Praktisk hjälp med mobiltelefoner eller att navigera på internet. 
• Att lyssna på och uppfylla individuella önskemål. 
• Ta vara på möjligheten att delta i aktiviteter och hitta nya sammanhang – tillsammans mår vi bättre! 

Under ca 45 min visar jag många bilder och berättar om: byggnadshistoria, jordbrukets utveckling, den agrara revolutionen och bondens vardag. Men framförallt om bondhustrun som drog det tyngsta lasset.

Föreläsare: Per Melin

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: per.melin-12785@telia.com alt. 070-301 27 85

Genomför föreläsningar i kommunerna: Kalmar, Nybro, Emmaboda, Torsås, Mörbylånga och Borgholm.

Utgår från: Emmaboda

F-skatt: Ja

Arvode: 1500kr. Reseersättning tillkommer.

Vera är en engagerad och passionerad dansare med mer än 10 års erfarenhet av dans då hon började dansa hos oss på Dansstudion Preparandum 2016 och då var det hiphop hon dansade. Dans har varit en självklar del i hennes liv och har alltid funnits där.

Genom åren har hon tränat och utvecklats inom flera olika dansstilar som jazz, hiphop, show, streetjazz, commercial, lyrisk jazz och contemporary. Detta har gjort att hon fått en bred förståelse för olika dansstilar och hon går flera olika danskurser hos oss idag. Sedan 2021 har Vera varit med i våra uppvisningsgrupper, först Elements och därefter On Stage – som hon är en del av nu. Genom Elements och On stage har hon fått uppträda på flera olika ställen runt om i Växjö men också varit med och tävlat i danstävling med On Stage.

Vera har genomgått vår dansledarutbildning och 2026 inleder Vera sin utbildning på estetiska programmet med inriktning dans på Katedralskolan för att få möjlighet att utvecklas mer inom dansen. Vera hoppas att hon kan skapa en trygg, inspirerande och utvecklande miljö, där hon kan dela med sig av sin kunskap och dansglädje. Vi hälsar henne varmt välkommen som dansledare då hon firar 10 år hos oss 2026!

Vill din förening, studiecirkel eller organisation prata om medie- och informationskunnighet? Har ni frågor om hur ni ska tänka för att delta online, hur man undviker bedrägeri på nätet eller hur man är mer källkritisk?

I föreläsningen "Kommunicera Mera!" reder vi ut frågetecknen tillsammans. Med fokus på internet går vi igenom algoritmer, insamling av data, källkritik, säkerhet och integritet.

Kommunicera Mera! är en interaktiv föreläsning med syfte att öka medie- och informationskunnigheten hos deltagarna. Den hålls under 2 timmar och 15 minuter och alla deltagare får med sig studiematerial för att läsa vidare. Det är också möjligt och uppmuntras att ha en extra träff efter tillfället för deltagarna att prata igenom vad de lärt sig och tänkt på sen föreläsningen.

Kontakta Emilia Lindgren på emilia.lindgren@sv.se för att boka ett tillfälle till er förening.

Föreningen Skogens medlemmar är framför allt skogsägare, anställda, maskinförare och företagare som ser behovet av en obunden organisation som kan föra skogsbruket framåt genom debatt, utbyte av idéer och nya kunskaper.

Samverkansavtalet mellan SV och Föreningen skogen syftar till att underlätta och stödja regional/lokal verksamhet och arbete för båda parter samt nationell utveckling av skogliga läromedel så att verksamheten inom Föreningen skogen och SV blir mer givande.

Tillsammans med Skogen kommer vi skapa ett nätverk med ambassadörer som kommer bli de kontaktpersoner våra verksamhetsutvecklare kan prata folkbildning med. Just nu planeras en studiehandledning till Gunnar Wetterbergs bok Träd.

Nationell kontaktperson på Studieförbundet Vuxenskolan: 
Jens Öst
jens.ost@sv.se

Vill du vara med och göra skillnad för klimatet och miljön? Plantera träd i SV-skogen!

Sammanlagt har vi nu planterat 2403 träd på totalt 20 gårdar.

Klimatförändringar och global uppvärmning är tydliga tecken på att jorden är i obalans. Den skogsbeklädda ytan i Colombia minskar kraftigt, vilket är bekymmersamt för klimatet då skogen behövs för att binda koldioxid som förhindrar den globala uppvärmningen. Tillsammans med föreningarna APROFRUSA och Grupo Asociativo Alto Troja planterar vi därför träd i SV-skogen i Colombia.

Genom att köpa trädplantor för endast 100 kr per träd hjälper du fattiga familjer på landsbygden i södra Colombia att forma sin egen skog så att de inte behöver avverka träd i regnskogarna för att få virke, stolpar och ved. Samtidigt som du gör en insats för miljön för nuvarande och framtida generationer. De träd du är med och planterar växer upp till fullvuxna träd på bara 15 år.

Kontakta Anders Heimer, anders.heimer@sv.se eller 054-402 01 31 för mer information. 

Varför STIG beviljades av AMIF

Migrationsverket beviljade STIG stöd eftersom projektet bedömdes vara relevant, genomförbart och kostnadseffektivt, och för att det tydligt svarar mot Sveriges nationella mål för integration. STIG adresserar ett dokumenterat behov i Blekinge och har en modell som kombinerar språk, arbetslivsförberedelse och social inkludering på ett sätt som stärker tredjelandsmedborgares möjligheter till egen försörjning.

STIG – huvudkomponenter

STIG är ett treårigt program på 20–40 timmar per vecka och består av fyra huvuddelar:

• Individuell kartläggning och personlig plan
• Obligatorisk språkundervisning med fokus på funktionell svenska och yrkessvenska
• Yrkesinriktade preparandkurser inom bristyrken, med tvåspråkiga kursledare
• Psykosocialt och hälsofrämjande stöd, inklusive rutiner, motivation och digital kompetens

Vad som gör STIG unikt

STIG är inte ett traditionellt språk- eller arbetsmarknadsprojekt, utan en integrerad progressionsmodell för personer som inte kommit vidare genom SFI eller Arbetsförmedlingens insatser. Det unika ligger i att:

• språkinlärning, yrkesförberedelse, hälsa och psykosocialt stöd vävs samman i en och samma struktur,
• deltagare kan följa olika vägar (20/40 timmar) beroende på stödbehov,
• kunskap först kan tillgodogöras på ett språk deltagaren behärskar, och därefter kopplas till yrkessvenska,
• modellen är utformad för löpande intag och flexibel anpassning efter gruppens behov.

Den sociala innovationen bakom STIG

STIG bygger på flera innovativa arbetssätt som kompletterar varandra:

• En jämförande metod för språkinlärning: STIG använder en metod där språkundervisningen utgår från deltagarnas modersmål och dess grammatiska struktur. Eftersom majoriteten av deltagarna har språk med gemensamma grammatiska rötter (arabiska, dari, persiska), kan tvåspråkiga och behöriga lärare förklara svenska genom jämförelser med deltagarnas språk. Detta gör inlärningen snabbare, djupare och mer tillgänglig — och var en central del i AMIF ansökan.
• Delvis frikoppling av kunskap från språktröskeln: Deltagare får först förståelse för yrkesmoment på ett språk de behärskar, och bygger sedan svenska runt något de redan kan.
• En sammanhållen, adaptiv modell: Deltagare med stora hinder stabiliseras först (hälsa, rutiner, självtillit) och går sedan vidare till mer krävande lärmiljöer.
• Sam2Act – en överbryggande struktur: En kooperativ plattform som erbjuder arbetsnära miljöer med låg tröskel, där deltagare kan ta steg mot arbetslivet i små, kontrollerade sammanhang.

Tillsammans gör detta STIG till en praktisk innovationsmiljö för integration, särskilt för dem som annars riskerar att fastna permanent i utanförskap.

Vi lägger här ut filmer och föreläsningar som kan vara intressanta att ta del av i debatten om skogen. Dels bifogas länkar till Utbildningsradion samtiden/ UR Samtiden som producerat filmer som också går att se på Kunskapskanalen under april och maj månad 2021. Beskrivande text och länkar för filmerna ses nedan. Vi har också bifogat en länk till ett mycket intressant seminarium som genomfördes i december 2020 på Kungliga skogs och lantbruksakademien/ KSLA, med rubriken Forskningsresultat om skog är inte alltid evidens. Ett seminarium som ifrågasätter hur forskningsresultat ibland används.

Vi har gjort en liten sammanställning på när de olika föredragen börjar i det inspelade seminariet. Vi lovar att ni kommer att få svar på vissa frågor och att det kommer att bli lättare att följa och bemöta skogsdebatten. Efter de fem föredragen presenterar några andra personer sin syn på föredragen och problematiken med att tolka och föra ut forskningsinformation.

Vad är problemet?

En hypotes om maktförskjutning av tolkningen

Peter Holmgren

7 min in i filmen

Här nedan följer fyra exempel på artiklar eller information som är felaktiga eller där media övertolkar budskapet.

Kraftigt ökad skogsavverkning över Europa hotar klimatomställningen

”En granskad artikel som är helt fel om avverkningsnivån i Europa”

Peter Holmgren

17,30 min in i filmen

Två berättelser om Sveriges skogar

”Det var i stort lika mycket skog som var under 60 år 1926 som det är i dag.”

Jonas Jacobsson

34 mi in i filmen

Rödlistan är viktig och har stor betydelse för både debatt och policyarbete, Men kanske är den felkalibrerad

”Enligt rödlistan bör det dö ut 11-12 arter/år men under de senaste 30 åren har troligen en art dött ut. ” (Förgyllt metallfly är troligen utrotad på 1990-talet)

Tomas Thuresson

49, 30 min in i filmen

Läcker hyggen mer koldioxid?

”Marken på ett kalhygge läcker ofta mindre kol än marken i en sluten skog.”

Samtidigt binds 100-150 kg kol in i mineraljorden i svensk skogsbruksmark.

Göran Örlander

1 tim, 4, 30 in in filmen

I södra Sverige har vi ett annat klimat och andra naturliga förutsättningar än de mellersta och norra delarna av Sverige, men det finns också skillnader när det gäller hur skogen ägs och sköts där större delen av skogen ägs avenskilda och drivs som familjeskogsbruk.

Därför se vi ett mycket stort behov av anpassningar av skogsbruket som utgår från våra sydsvenska förutsättningar. Klimatförändringarna innebär en ökad osäkerhet och risk för skogsbruket. Klimatförändringarna motiverar därför en ökad variation och riskspridning i skogsbruket, särskilt i södra Sverige och Småland, där risken för klimatrelaterade skador är större än i landets övriga delar. Anpassningsåtgärder kan i flera fall innebära ökade kostnader eller en ekonomisk risk, men det kan också finnas åtgärder som minskar riskerna medbibehållet ekonomiskt utfall, alternativt ett litet ekonomiskt bortfall men klart minskad risk.

Den svenska skogen har en mycket stor klimatnytta genom att när den växer tar den upp koldioxid från i atmosfärenoch lagrar in den i biomassa. Enligt naturvårdsverkets statistik så var det årliga nettoupptaget i Sverige cirka 44miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1990-2017. Tillväxten kan också skördas och omvandlas tillförnybara skogsprodukter som kan ersätta fossila bränslen, fossilintensiva produkter och betong. Om skogens roll i klimatarbetet ska förstärkas så måste bidraget öka jämfört med den klimatnytta som skogen redan skapar. Det finns stora möjligheter att ersätta material, som inte är förnyelsebara eller i andra avseenden inte hållbara för miljön, medexempelvis skogsråvara.

Förutom de traditionella användningsområdena för skogsråvara finns andra produkter idag såsom textilfiber för viskostyger, biokompositmaterial, biodrivmedel, kemikalier och biodiesel. Därför är det viktigt att säkerställa skogens roll som kolsänka genom att ta till vara på förändrade produktionsförutsättningar samtidigt somman minskar riskerna för skadeverkningar.

Berätta om dig själv och din bakgrund, hur hamnade du på Studieförbundet Vuxenskolan? 

Jag jobbade på Fryshuset i många år och där utvecklades min resa till att bli en stark social entreprenör. Jag har fått starta många stora verksamheter med socialt fokus och även jobbat som säkerhetschef med ansvar för olika typer av event. Det var egentligen när jag arbetade som säkerhetschef som jag hittade till mitt intresse av social verksamhet och fick utvecklas till att bli en social entreprenör. 

När jag såg tjänsten om utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolan blev jag nyfiken, då jag drivs väldigt mycket av att få utveckla verksamheter så tänkte jag att det skulle passa mig. Jag var först osäker på om jag skulle passa inom folkbildningen, men ville också testa en ny miljö. Jag undersökte Studieförbundet Vuxenskolan en del innan jag sökte jobbet då det var viktigt för mig att mina värderingar skulle gå i linje med värderingarna på min blivande arbetsplats.  

Vad arbetar du med på SV? 

Jag är utvecklingsledare på enheten kultur och organisation i Stockholms avdelning. Vi jobbar mycket med föreningar, särskilt riktade satsningar samt musik och kulturutbud. Vi har nu även påbörjat ett fokus på samhällsnytta.  

I mitt dagliga arbete så jobbar jag mycket med våra visioner och strategier och försöker ta ner det till kontreka mål och insatser. Utöver det är jag också chef och jobbar i och med det mycket nära mina medarbetare. Jag får också möjligheten att initiera en del satsningar och projekt.  

Vad är det bästa med ditt jobb? 

Det bästa med mitt jobb är att jag får ha ett stort utvecklingsfokus och att jag får arbeta med det på ett fritt sätt. Jag har stort förtroende och mandat från min chef och det uppskattar jag verkligen. Jag känner också att det vi gör bidrar och sätter ett avtryck i samhället. Jag är stolt över det vi gör och jag känner att jag bidrar varje dag till vår samhällsutveckling. 

Vilka utmaningar möter du i ditt jobb? 

Det finns mycket möjligheter med folkbildningsformatet men ibland kan jag känna att vi blir lite låsta av de riktlinjer som vi får inom ramen för vissa satsningar. Vi möter många unga människor i utsatta områden och deras situationer och behov är inte alltid så enkla att man kan formulera ner verksamheten till några få riktlinjer som vi ska förhålla oss till. Det kan vara en utmaning, att hitta en väg framåt som möter både människor och möjligheten att tydligt mäta verksamheten.  

Vilka frågor brinner du extra mycket för? 

Samhällsnyttan och det sociala fokuset som vi har i vår verksamhet ligger mig extra nära hjärtat. Vi har mycket fin verksamhet och tillsammans med olika människor berikar vi varandra.  

Behöver din förening hjälp att ta klivet över till den digitala eran? vill du bli mer bekväm i att delta i digitala möten och bjuda in till ett eget möte?

Studieförbundet Vuxenskolan Västmanland erbjuder anslutna föreningar att gå studiecirkeln ”Bli digital”. Covid-19 har helt förändrat vårt sätt att mötas och ritat om det digitala landskapet vilket kommer troligtvis att påverka vår vardag för en lång tid fram över.

Därför vill vi ge dig och din förening verktyg för att ställa om till en mer digital verksamhet.

Digitalisera föreningens verksamhet

Genom ”Bli digital” går ni igenom utrustning, teknik och olika funktioner, ni får lära er att bjuda in till och leda digitala möten, samt diskutera vilken övrig verksamhet som kan genomföras digitalt.

• Teknik och funktioner
• Genomföra möten
• Digital Verksamhet 

Låter det intressant?

Kontakta Alexander Markianos, Verksamhetsutvecklare 

Epost: alexander.markianos@sv.se

Telefon: 010-4101210

Projektet har beviljats finansiering från Postkodlotteriets Stiftelse 2026–2027 med motiveringen: Projektet stärker det samiska kulturarvet och bidrar till ökad förståelse och respekt mellan majoritetssamhället och urfolk. Genom kunskapsspridning och dialog gynnas hela samhället av ett rikare, mer inkluderande och hållbart kulturarv.

För att så många som möjligt ska kunna ta del av kunskapen i projektet spelar vi in så många föreläsningar som möjligt. Du hittar inspelningarna här:

Hej och välkommen till SV Stockholms län och kursen Motorsåg A+B som du anmält dig till!

På denna sida har vi samlat information som rör kursen.

• Dag 1
• Dag 2 och 3
• Din utrustning och försäkring
• Examination
• Kursledare och bra att veta

Mitt namn är Björn Nilsson och jag är en trubadur som sjunger visor med min gitarr. Det är både glada låtar, allvarligare och av modernare slaget samt egna låtar. På mitt egna sätt framför jag musiken med influenser av all möjliga stilar, för jag är en människa i ständig utveckling.

Speltid: Ca. 45 minuter

Kontaktperson: Björn Nilsson

Kontaktuppgifter för bokning/frågor: bjornn@live.se alt. 076-768 53 85

Genomför musikunderhållning i kommunerna: Vimmerby, Hultsfred och Västervik

Utgår från: Vimmerby kommun

F-skatt: Ja

Arvode: 1250kr inkl. moms. Reseersättning tillkommer.

1921 genomfördes allmän rösträtt som gav kvinnor i landet rätt att gå till valurnorna. Men det dröjde ända till 1989 innan samtliga vuxna medborgare i Sverige fick bli en del av det demokratiska systemet och gavs rätten att rösta i allmänna val. 

Då togs möjligheten att omyndigförklara personer bort. Eftersom man måste vara myndig för att få rösta stod många utanför det demokratiska samhället fram till dess. 

Att statistik visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning i lägre utsträckning än andra går och röstar, beror sällan på avsaknad av intresse utan mer på avsaknad av anpassad information om hur ett val går till.  

Informationsglappet handlar inte bara om hur man praktiskt går tillväga vid själva röstningen utan också om varför man röstar och vad demokrati innebär i praktiken. Vad hjälper det att få information om var ens röstlokal ligger, när man inte vet vilka partier som finns eller vad de olika valen innebär?