Mo&RE Ideell förening, i samverkan med SV Örebro län, drev projektet "Care - Ukraina" med en integrerande utbildningsinsats där målet var att öka deltagarnas attraktionskraft på den svenska arbetsmarknaden. Projektet medfinansierades av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden. 

Projektet har haft som syfte att underlätta etablering på arbetsmarknaden för ukrainska flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet. I projektet har vi bland annat erbjudit kompetenshöjande insatser i svenska språket, studie- och yrkesvägledande insatser, företagsbesök samt hälsofrämjande insatser.

Vi har arbetat med tre grupper om totalt 42 deltagare och strax över 30 procent har gått vidare till jobb eller utbildning.

– Föreningen MO&RE har goda kunskaper och erfarenheter av arbete med att förflytta individer närmare studier och arbete. SV Örebro län har sedan

tidigare stor erfarenhet av att undervisa i svenska och samhällskunskap för nya i Sverige. Genom samverkan kunde vi komplettera varandras kompetenser på ett bra sätt som gav deltagare en bred plattform som underlättar inträde på arbetsmarknaden, säger projektledare Hannes Nordgren.

Har ni medarbetare som har behov av att lära sig grundläggande svenska och/eller lära sig svensk terminologi inom er bransch?

Kontakta oss för ett förutsättningslöst möte:

anna.gren@sv.se

070-539 71 74

Projektet finansierades av Europeiska Socialfonden och drevs av Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala län från 1 september 2022 till 30 september 2023. 

Syftet med projektet var att underlätta för ukrainska flyktingar i Uppsala län som omfattas av massflyktsdirektivet att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden och bli socialt delaktiga samt med hänsyn till deras psykiska hälsa.

Syftet med CARE Träffpunkt Ukraina har varit att skapa verksamhet för ukrainska flyktingar som är öppen för alla och kombinerar språkträning, sociala aktiviteter/gruppstöd, samhällsorientering, nätverkande och arbetsmarknadsåtgärder.

Projektets övergripande mål var att fler kvinnor och män som omfattas av EU:s massflyktsdirektiv får ta del av insatser för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden och övergå till arbete eller utbildning alternativt förflyttar sig närmare arbetsmarknaden genom att få förutsättningar att söka arbete eller utbildning, samt att synliggöra arbetsmarknaden ur ett jämställdhetsperspektiv.

Arbetet var att påvisa arbetsmarknadens faktiska bredd för deltagarna genom att medvetengöra och uppmuntra till att reflektera över könsroller som kopplades till vissa yrken i samhället ”en jämnare könsfördelning på arbetsmarknaden minskade risken att utsättas för diskriminering”. Projektets syfte grundade sig i visionen att kvinnor och män skulle ha lika stor makt att forma samhället och sina egna liv. Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala län har varit projektägare och projektet har genomförts i samarbete med Föreningen Refugee Support Uppsala, som består av ett nätverk av volontärer som har skapat en omfattande verksamhet för att bemöta flyktingströmmen i Uppsala och som har direkta ingången till målgruppen. Övriga samverkanspartners har varit Uppsala kommun, Håbo kommun, Enköpings kommun och olika aktörer i civilsamhället som idag arbetar för att ta emot asylsökande och nyanlända. Bland dessa finns NybyVision och Föreningshuset Kontakten.

Inför projektstarten hade vi identifierat följande huvudproblem för målgruppen:

• Isolering och socialt utanförskap.

• Mammor har svårare att hinna lära sig svenska och komma in på arbetsmarknaden på grund av att de är ensamma föräldrar med sina barn här i Sverige.

• Psykisk ohälsa.

• Personer med andra funktionsnedsättningar än psykisk ohälsa.

• Fattigdom.

• Målgruppen saknar självförtroende för att söka arbete på grund av dåliga språkkunskaper.

Projektmålen handlade om bättre språkkunskaper, högre sysselsättningsgrad och ökat social delaktighet bland kvinnor och män som omfattas av massflyktsdirektivet för att påskynda integreringen i det svenska samhället.

Vi har genomfört följande insatser för att nå våra gemensamma mål:

SV har skapat flera träffpunkter i Uppsala län, bland annat i Uppsala, Enköping, Håbo samt Älvkarleby kommun med huvudverksamheten i centrala Uppsala.

Träffpunkterna har fungerat som nav för att målgruppen kunna skaffa sig sociala kontakter, få psykosocialt stöd, få språkkunskaper, få hjälp med myndighetskontakter och att få mer kunskap om och ingångar till den svenska arbetsmarknaden.

Utöver detta krävs det ett professionellt nätverk, kunskap om hur man skriver professionella ansökningshandlingar, coachning/vägledning och möjlighet till studiebesök samt praktikplats. Detta är vad vi kunnat erbjuda målgruppen.

Vi har därför i projektet arbetat för att ta fram gemensamma synsätt och rutiner, detta för att effektivisera deltagarnas väg in på arbetsmarknaden. Projektmedarbetarna har utgått från individens förutsättningar, gjort individuella planeringar utifrån individens behov och mål. Vi har varit ett personligt stöd med löpande uppföljningar under inskrivningstiden i projektet. Detta för att hitta vägar till individens etablering på arbetsmarknaden. Genom ett nära samarbete med personalgrupperna som har arbetat med målgruppen har vi lyckats hjälpa de som saknar sysselsättning att aktivera sig.

Vi har kunnat erbjuda våra deltagare stöd genom följande:

• Språkundervisning i svenska och engelska.

• Jobbcoachning, CV skrivning och intervjuträning.

• Socialorientering och samhällsinformation.

• Stöd för psykisk hälsa.

Detta tillsammans med de horisontella principerna har legat till grund för vårt arbete. Genom att alltid göra en kartläggning med våra nya deltagare har vi tagit reda på om de har speciella behov och vi har alltid funnit en lösning så att de har kunnat delta på våra lektioner. Vi har alltid anpassat undervisningen så att den ska tilltala både män och kvinnor.

Projektmedarbetarna har gått utbildning i jämställdhet, tillgänglighet, icke diskriminering och hållbar utveckling.

Vi har alltid fokuserat mer ingående på fyra horisontella principer och vad vi kan förbättra och utveckla i verksamheten, exempelvis:

• Hur bemötandet ser ut utifrån deltagarens svårigheter, reflekterande.

• Hur agerar vi utifrån ett icke diskriminerande förhållningssätt?

• Hur kan vi bli bättre?

• Har projektet en bredd av arbetsuppgifter som möter upp varje deltagare utifrån att alla ska kunna delta oavsett funktionsförmåga?

• På vilket sätt är verksamheten tillgänglig? Vad behöver utvecklas? Behandlar vi alla lika utifrån kön? På vilket sätt gör vi det?

Utfallet blev 50 personer som fick arbete, praktik och 34 har påbörjat högre studier. Totalt 84.

Internkontrollen består av

• Efterkontroll (tidigare kallad särskild kontroll)
• Rimlighetskontroll
• Gemensamt kontrollarbete tillsammans med de övriga studieförbunden
• SV:s egna kontroller.

I efterkontrollen genomfördes även en uppföljning av avdelningarnas egna rutiner och kvalitetsarbete samt av deltagarnas och cirkelledarnas upplevelse av att ha deltagit på en studiecirkel hos SV.

Efterkontroll

I stort sett är den folkbildning som bedrivs i SV god och uppfyller statens syften. Vi har identifierat riskerna i vår verk samhet och har kontrollerat arrangemangen
vilket lett till justerad verksamhet. Att utgå från riskparametrar både i internkontroll och i efterkontroll har god effekt och kommer att bidra till en förbättrad kvalitet i verksamheten.

Avdelningarnas systematiska arbete med kvaliteten under 2021 har lett till väsentligt färre dubbelrapporteringar och tveksamheter.
Över lag återkommer följande typer av brister i denna granskning, men i olika grader:

• Otydligt anordnarskap.
• Avsaknad av rutin för planering och genomförande av arrangemang.
• Bristfällig rimlighetsbedömning.
• Felaktig kodning i GUSTAV.
• Bristfälliga arbetsplaner.
• Delvis felaktig hantering vid kostnadsersättningar.

De riskindikatorer som genererat högst andel justeringar är cirkelledare utan utbildning samt efterregistrerad verksamhet. Vi kan konstatera att de felaktigheter som hittades i förra årets efterkontroll (dåvarande särskilda kontroll) som berodde på slarv, fortfarande kan hittas i årets kontroll. Det saknas tydliga rutiner för hur en rimlighetsbedömning görs och hur man säkerställer ett starkt anordnarskap för varje arrangemang i föreningssamarbeten De efterregistrerade arrangemangen berodde ofta på att rutinerna inte hunnits med, men vi kunde hitta flera fall av verksamhet dä r anordnarskapet var alltför svagt och där efterregisteringen är en av konsekvenserna av de svaga anordnarskapet. Dock kunde det urskiljas i efterkontrollen att många avdelningar själva har upptäckt sina brister och på olika sätt har infört rutiner som ska motverka dessa.

Uppföljning av demokratikriterier

Vi har mätt hur SV uppfyller statens syften med statsbidragen till folkbildningen genom kvalitativa intervjuer i avdelningarna.

Generellt sett uppfyller SV statens syften med statsbidrag till folkbildningen. Att utbildnings- och kultursyftet är något lägre är naturligt, då exempelvis en studiecirkel i Excel inte bidrar till kultursyftet. Samma mätning gjordes i förra årets kontroll och en praktiknära forskningsstudie har sedan genomförts för att analysera resultatet och vad som påverkar studiecirkelns demokratifrämjande roll.

Studiens slutsats är att ett gott anordnarskap ökar uppfyllnaden av demokrati-, mångfalds- och påverkanssyftet, medan studiecirkelns ämne och form (kamratcirkel, allmänmarknadskurs, föreningscirkel eller särskilt uppdrag) inte påverkar graden av syftesuppfyllnad (Stjärnqvist 2022). Detta betyder att anordnarskapet är SV:s viktigaste verktyg för att ytterligare höja kvaliteten i verksamheten. Resultatet från årets mätning är i stort sett samma som föregående år. Andelen bedömningar av att demokratisyftet är helt eller nästan helt uppfyllt och har ökat med 11 procentenheter.

Rimlighetskontroll

Under årets rimlighetskontroll framkommer det att 2021 präglades av pandemin men avdelningarna lyckades utveckla en annan typ av innehåll för sina arrangemang för att möta publik, deltagare och cirkelledare på ett nytt sätt. Generellt har de flesta avdelningarna och kom munerna minskat, men där ökningar skett har det funnits konkreta orsaker. Detta har genomförts över lag med ett gott kvalitativt innehåll. Närvaron av verksamhetsutvecklare är en viktig anledning till ökningen. Den är kopplad till möjligheten att skapa nya olika typer av arrangemang, utveckla digital kompetens, support under själva arrangemangen och stöttning av cirkelledarna som har nya typer av studiecirklar. 

Resultatet av årets rimlighetskontroll av SV:s ökning kan kopplas till covid 19 och den visar a tt SV har haft en aktiv roll för att skapa verksamhet och för att underlätta delaktigheten för utsatta målgrupper som inte alltid har den tekniska kunskapen att på egen hand delta på digitala plattformar och arrangemang. SV har kommit till dem i stället. 
De justeringar som gjorts beror på felaktig verksamhetsform. Det höga antalet kulturprogram i Ljusdal har genomförts på ett korrekt sätt. Vi ser ändå ett behov av en diskussion kring rimlighetsbedömning av rapporteringen av samma typ av arrangemang i större skala. Rimlighetsbedömningar lyfts in i förbundets arbete med kompetensutveckling kring kvalitet och etikfrågor.

Övergripande analys av årets kontroller

I samband med årets internkontroll framkommer det tydligt att SV gör ett viktigt arbete för att bedriva tillgänglig folkbildning. Vi anpassar vår verksamhet utifrån individens behov och är uppmärksamma på vilka behov som finns för de olika målgrupperna. Genom SV:s arbetssätt utvecklas och främjas den svenska demokratin och skapar möjlighet för en stor mångfald av människor att påverka s itt eget liv och också att engagera sig i samhällets utveckling. SV deltar i och utvecklar kulturen och ökar bildningen i det svenska samhället. Avdelningarna har mött behovet av att fortsätta bedriva folkbildning under säkra omständigheter under coronapandemin. De har ändrat formatet för att tillmötesgå deltagare och publik och samtidigt utvecklat andra typer av verksamhet. Under denna tid har de också kompetensutvecklat cirkelledarna i cirkelledarrollen och i digitala kunskaper. 

Förra året visade internkontrollen att musikverksamheten och kultur/ integrationsföreningar orsakade flest justeringar. Under årets granskning är detta mer utspritt i oli ka typer av målgrupper men vissa brister kan urskiljas även i år. Bristerna och justeringarna framkommer framför allt i efterkontrollen som visar att det saknas en kunskap om vikten av tydligt anordnarskap och detta leder ibland till felaktig administratio n, till exempel efterregistrering. Rimlighetsbedömningen är generellt något som avdelningarna har med sig i det vardagliga arbetet, men det syns tydligt när denna rutin inte är en del av planeringen. Detta visar att de riskindikatorer och rutiner för grans kning som SV har tagit fram, ger resultat. Genom dessa resultat ser vi att det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter att utvecklas för att säkerställa att den folkbildning SV bedriver uppnår villkoren. 

Vi ser ett skifte i när och var vi hittar och ide ntifierar fel och brister. Vi har nu en urvalsprocess som bättre ringar in bristfälligt anordnarskap och ökade risker. Parametern ”individer med höga antal timmar” resulterade inte i någon justering i år. Även dubbelrapporteringarna har minskat kraftigt. Detta visar att förgående års arbete för att identifiera och avsluta grupper som försöker utnyttja systemet, har gett resultat. Arbetet med Studieförbunden i samverkans gemensamma rapport är fortsatt viktigt för kvalitetsarbetet och vi förväntar oss att kunna identifiera brister i ännu högre grad under innevarande år. Att arbeta med riskindikatorer i avdelningarnas egenkontroll, samt att uppmärksamma vikten av ett starkt anordnarskap, kommer med stor sannolikhet att resultera i att arrangemangen som slutrapporteras håller hög kvalitet både i administration och verksamhet.

Uppföljning 2020 års internkontroll

• Undersöka möjligheten att ta fram nya mallar och nya arbetssätt för arbetsplanerna, på ett sätt som bättre fångar in bildningsresan och som är tillräckligt flexibel för den breda verksamhet vi bedriver.
  - Pågående arbete som sker under 2022 tillsammans med övriga studieförbund. Förväntas implementeras under hösten eller årsskiftet.
• Lyfta upp anordnarskap som tema i kvalitetsnätverk och under kvalitetstorsdagar.
  - Genomfört både under kvalitetsnätverk och kvalitetstorsdag. Dock behöver vi fortsätta att lyfta anordnarskapet i diverse utbildningssatsningar.
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom kring Särskild kontroll.
  - Genomfört under hösten 2021 i kvalitetstorsdag och kvalitetsnätverk.
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.
  - Pågående arbete, förväntas implementeras under hösten 2022.
• Använda parametrar från utökad särskild kontroll både i egenkontroll av innevarande år och efterkontroll i särskild kontroll.
  - Genomfört
• Använda indikatorer på administrativt slarv som urval för särskild kontroll.
  - Genomfört
• Fortsätta arbetet med kvalitetsnätverk och kvalitetstorsdagar för att öka folkbildningskunskapen och medvetenheten kring kvalitets- och etikfrågorna i organisationen.
  - Genomfört
• Följa upp verksamheten i Ljusnarsberg.
  - Genomförts. Detta har besvarats i den avslutande delen i rimlighetskontrollen.
• Lyfta upp avgränsningar mot kommersiell verksamhet, i synnerhet musikstudior i kvalitetsnätverk och musiknätverk.
  - Genomfört på kvalitetstorsdag och i kvalitetsnätverk.

Åtgärder med anledning av årets internkontroll

Förutom de justeringar som tidigare har nämnts har SV identifierat behov av att genomföra följande åtgärder:

• SV ska driva utvecklingen av tydliga re ramar kring vad en rimlighetsbedömning innebär tillsammans med övriga studieförbund.
• Ta fram en utbildningsinsats om verksamhetsutvecklarens roll. Bör innehålla bland annat anordnarskap ets betydelse administrativ hantering, samverkan med föreningar etc.
• Uppdatera rutinen för kostnadsersättningar och erbjuda erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna och SV:s redovisningsce ntral involveras i arbetet. Utbilda i de vanligaste felen som görs.
• Använda riskindikatorer som urval för nästa års efterkontroll samt avdelningarnas internkontroller.
• Erbjuda erfarenhetsutbyte där SV:s alla avdelningar får dra lärdom från resultatet av årets internkontroll.
• Ta fram och implementera tydliga mallar för arbetsplaner tillsammans med Studieförbunden i samverkan.
• Öka förbundskansliets styrning av egenkontrollen innevarande år, med gemensamma kontroller, riskparametrar och rutiner.

Ladda ner hela Rapport Internkontroll av 2021 års verksamhet Studieförbundet Vuxenskolan

Är ni ett gäng kompisar som brinner för ett speciellt ämne som passar bra, så hjälper vi gärna till. En av er håller ihop gruppen som cirkelledare. Genom oss får ni pedagogisk hjälp, stöd med lokal, studiebesök och studiematerial. Eller så kanske vi kan ordna den ledare ni behöver.

Exempel på cirkel kan vara ett rockband, odlingsgrupp eller en bokcirkel.

För att dra igång en egen kamratcirkel gäller bl.a. följande:

• att ni är 3-20 deltagare inklusive cirkelledaren.
• att ni träffas vid minst tre tillfällen, fysiskt eller på distans.
• att ni träffas i minst 9 studietimmar (á 45 min).

Ta gärna del av våra cirkelledarporträtt för mer inspiration!

👉 Till KAN Filmfestivals hemsida

👉 Till projektsidan för KAN Filmfestival

KAN Filmfestival är ett projekt 

med stöd från Allmänna Arvsfonden. 

KAN Filmfestival är för dig som vill lära 

sig skapa film och arrangera en  

filmfestival. 

Det är för dig som: 

• arbetar på Daglig verksamhet (LSS) 
• besöker mötesplatser för personer med psykisk ohälsa.  

I KAN Filmfestival är deltagare med och 

• skapar film till festivalen,  
• planerar festivalen, 
• genomför festivalen. 

Deltagare kommer vara med och utföra uppgifter under  

festivaldagen såsom  

• att vara konferencier 
• dela ut programblad  
• skapa filmquiz 
• med mera 

Under projektet bildas en projektgrupp.  

Projektgruppen planerar festivalen  

och bestämmer vad som ska göras. 

Deltagare i projektet får också hjälp 

att lära sig göra film av filmpedagoger  

som kommer till den dagliga verksamheten  

eller mötesplatsen.  

Nästa festival planeras under hösten 2026.  

Håll utkik om datum och plats på KAN Filmfestivals 

sociala kanaler! 

Det här studiematerialet är framtaget av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Demensförbundet. Projektet finansieras av Myndigheten för delaktighet. Intresset för att kunna använda smartphone och surfplatta har blivit större och större. Både som nöje och för ökad delaktighet, samt som stöd och hjälp i vardagen. Alla kan surfa bygger på erfarenheter från Ipad-cafeer för äldre samt studiecirklar med personer som har en demensdiagnos och som är tidigt i sin sjukdom.

Starta en egen studiecirkel! Hör av dig till oss med ditt förslag till cirkelämne. SV hjälper er med lokal och studiematerial.

Är ni ett gäng kompisar som brinner för ett speciellt ämne som passar bra, så hjälper vi gärna till. En av er håller ihop gruppen som cirkelledare. Genom oss får ni pedagogisk hjälp, stöd med lokal, studiebesök och studiematerial. Eller så kanske vi kan ordna den ledare ni behöver.

Eftersom ni sköter studiecirkeln själva betalar ni inga deltagaravgifter. Exempel på cirkel kan vara ett rockband, odlingsgrupp eller en bokcirkel.

För att dra igång en egen studiecirkel gäller bl.a. följande:

• att ni är minst 3 och maximalt 20 deltagare i studiecirkeln inklusive cirkelledaren 
• att ni träffas vid minst tre tillfällen
• att det sammanlagda antalet cirkeltimmar är nio eller fler

Fysiska träffar, distans eller både och

En studiecirkel kan vara enbart fysiska möten, en kombination av fysiska möten och distansstudier eller genomföras helt och hållet på distans.

Kontakta oss!

Vill du ha vår hjälp med att starta en studiecirkel eller har du frågor och funderingar? Du hittar oss här! 

Vill du veta hur det är att vara cirkelledare eller få stöd och utbildning, kan du läsa mer om det på Cirkelledarnätet!

SV Kalmar län vägrar ställa in cirklar och kulturarrangemang under pandemin utan att försöka ge ett alternativ till att träffas fysiskt. Genom detta projekt, som är gjort i sammarbete med Region Kalmar län, erbjuder vi därför digitala föreläsningar i samarbete med Ölandsguiderna, våra duktiga hembygdsföreningar och även andra föreningar på Öland. Vår cirkelledare om Ölands historia kommer även erbjuda föreläsningar.

I föreläsningsserien får man lära sig om historia, arkeologi, natur och kultur och där bjuds man även in till olika delar av Öland. Deltagaren väljer själv hur många föreläsningar man vill delta på.

Vi har planerat följande teman:

1. Järnåldern på Öland
2. Torslunda hembygdsförening
3. Borgholm som badort
4. Öländska kyrkor
5. Från istid till gristid
6. Natur på sköna Öland

Alla kan surfa är ett studiematerial
om att använda smartphones och surfplattor.
Fler blir intresserade att använda dem som
nöje eller för att kunna vara med i samhället.

De kan också hjälpa oss i vardagen.
SV och Demensförbundet har tillsammans
gjort materialet.
De har fått pengar till projektet
från Myndigheten för delaktighet.

Som ett av Sveriges största studieförbund kan vi erbjuda dig gemenskap och kreativa möten i en positiv miljö. Du får möjlighet att bygga på dina kunskaper och öka din livskvalitet.

Vi kan hjälpa till med :

• Lokal och material

• Cirkelledarutbildning

• Ett brett kontaktnät med duktiga ledare och föreläsare

• Olycksfallsförsäkring. Alla deltagare (med namn och personnummer) är försäkrade mot olycksfall vid resa till och från samt under cirkeln/arrangemanget

Cirkelledaren

Ledaren ansvarar för att både studiecirkeln och kontakten med SV Värmland fungerar bra.

Genom SV Värmland får du cirkelledarutbildning. Du får pedagogiska arbetsmetoder och tips som passar den lilla gruppen. Cirkelarbetet bygger på ett samspel mellan alla som deltar - ditt eget intresse för ämnet, varje deltagares bakgrund, erfarenhet, nyfikenhet och frågor.

I princip vem som helst kan bli cirkelledare. Du är välkommen till oss i SV Värmland om du delar vår värdegrund som hävdar principen om människors lika värde. Om du gillar att lära ut och har ett intresse för människor skulle du passa bra som cirkelledare.

Hur startar vi?

Det är enkelt att komma igång.

Ni behöver vara minst tre personer som träffas minst tre gånger med en sammanlagd tid på nio studietimmar för att genomföra en studiecirkel. En studietimme är 45 minuter. Ni behöver utse en cirkelledare och tillsammans skriva en kort arbetsplan.

Vad ska cirkeln handla om?

Det är ert eget intresse som styr innehållet i träffarna. Har ni en passion för till exempel biodling eller matlagning och gärna vill lära er mer om det tillsammans - då är det enkelt att starta en studiecirkel i ämnet.

Får vem som helst vara med?

Alla som delar vår värdegrund är välkommen att vara med i vår verksamhet.

Att komma igång

Börja med att kontakta ert lokala SV-kontor så hjälper vi er att komma igång.

Bygdegårdarnas riksförbund förbereder sina bygdegårdar för att kunna stötta och skydda civilbefolkningen vid kris och krig. Till sin hjälp har de tagit Björn Körloff som i januari klev in hos Bygdegårdarnas riksförbund.

När en kris eller hot uppkommer är civilsamhället ofta det lokala sam­ hällets nav när det gäller att ta hand om och erbjuda befolkningen skydd. Därför anordnar nu SV i samarbete med Bygdegårdarnas riksförbund en studiecirkel om ”Bygdegården vid kris och krig”. När cirkeln är genomförd kommer alla bygdegårdar att ha en färdig beredskapsplan.

Björn Körloff har, med sin bak­grund som bland generaldirektör för olika försvarsmyndigheter, en gedigen erfarenhet för uppdraget att arbeta med och utveckla krisplanläggning, främst på kommunal nivå.

– Vi lever i en tid när hoten är många. Stormar, bränder och över­svämningar i klimatförändringarnas spår, men också ett krigshot, som vi i allra största grad blivit varse efter Rysslands invadering av Ukraina.

Hur kan bygdegårdarna bli ett nav i krissituationer?

– Framför allt är det så att bygde­gårdar finns på ganska många ställen i en kommun och de kan erbjuda mat, värme och vila vid allvarliga händelser och det kan finnas ganska stort behov av det i kris.

Enligt Björn Körloff är civilsam­hällets stora styrka dess rikedom på organisationer med olika intresse­ och idéinriktningar. Bygdegårdarna är in­ riktade på att tillhandahålla offentliga lokaler medan andra organisationer, såsom Missing people och de frivil­liga försvarsorganisationerna, har sin särskilda resurs.

– Det handlar om att hitta en form på lokalnivå där man sammanstrålar de här resurserna och organiserar dem så att man får ut största möjliga effekt av dem, säger Björn Körloff.

I samband med Rysslands annek­tering av Krimhalvön 2015 är det anbefallt att Sverige ska planera för krig. Krigsplanering betyder att det är tillåtet att använda förfogandelagen, pliktlagsstiftningen, ransonerings­ lagar och andra författningar som ingriper i samhällslivet. Dessa får man inte använda vid fredstida kriser. Men lagen om totalförsvar gör att resurser som byggs upp för krigets behov också får användas vid fredstida kriser.

– Det som vi bygger upp för att kun­na hantera krig ger oss också möjlighet att nyttja vid kriser i fredstid. Krigets förmåga ger oss möjlighet att kunna hantera fredens kriser och inte tvärt om, säger Björn Körloff och fortsätter:

– Jag tycker att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap borde ha ett övergripande ansvar för att inventera och hålla rätt på de civilsamhällsorganisationer som är lämp­liga att omfattas av den kommunala planläggningen. Det ser så olika ut i olika delar av landet. En del kommu­ner har en bred flora av civilsamhäl­lesorganisationer medan andra kanske bara har två eller tre. Om man inte vet vad som finns är det ju väldigt svårt att kunna organisera det, avslutar han.

Efter avslutad cirkel kommer en färdig beredskapsplan som visar vad bygdegården kan erbjuda kommunen i eventuell kristid att finnas.

I Falkenberg har vi tre studierum, ett mindre grupprum och en danssal. I de olika rummen kan ni vara upp till 16 personer med bord och stolar eller 20 personer i biosittning.

Vad behöver ni?

Utifrån föreningens behov kan vi hjälpa er med till exempel:

• Utbildningar
• Processledning
• Marknadsföring
• Styrelseutveckling
• Inspirationskatalogen (tips på artister, föreläsare & underhållare)
• Ta del av vårt stora nätverk
• Hjälp med bidragsansökningar & projekt
• Hjälp med afficher, program & tryck
• Lån av lokal
• Lån av utrustning
• Försäkring vid kulturprogram & studiecirklar
• Studiematerial
• Ta in extern kompetens
• Administration
• Inspiration & Bollplank
• Cirkelledarutbildning
• Hitta cirkelledare till studiecirklar inom olika ämnen
• Hjälp med digitalisering

Eller något annat ni behöver för att utvecklas som förening.

Vill er förening starta ett samarbete med oss? Boka en tid med en av våra verksamhetsutvecklare.

Starta en egen studiecirkel tillsammans med dina vänner, ett kamratgäng eller ett nätverk - det kallar vi för en ”intressecirkel”. En intressecirkel kan egentligen handla om vad som helst bara ni är en grupp som vill lära er mer om något tillsammans.

Vi kan hjälpa till med tips och metoder och mycket annat som gör er intressecirkel rolig, intressant och lärorik.

Det här behövs för att komma igång:

• Ni ska vara minst 3 personer (max 20 st)
• Träffas minst 3 gånger
• Träffas i minst 9 studietimmar (en studietimme är 45 minuter)

Vi har bildstöd för olika ämnesområden

Siffror, dagar, yrkesområden, kroppsdelar, känslor med mera.

Copyright

Widgitsymboler © Widgit Software 2022/Symbolbruket AB www.symbolbruket.se

Skyltar Här använder vi bildstöd

I länklistan här nedanför finns också skylten "Här använder vi bildstöd" i olika format.

Du kan ladda ned ännu flera olika format på webbplatsen www.sambi.nu (länk till extern webbplats)

Design: Carina Söe-Knudsen Valja, Infodesign AB.

Se och ladda ner bildstöd

1. Klicka på länken till det bildstöd du vill se
2. Dokumentet öppnas som PDF
3. Nu kan du ladda ned dokumentet till din dator eller mobil

Delfinal Bollnäs

Lördag 2 maj

Klockan 15.00–17.00

Kulturhuset, stora scenen, Bollnäs

Delfinal Söderhamn

Söndag 10 maj

Klockan 15.00–17.00

Röda rummet, Kulturens hus Söderhamn

Delfinal Gävle

Lördag 16 maj

Klockan 15.00–17.00

Hedvigdslundskyrkan, Gävle

Stora finalen

Lördag 30 maj

Klockan 15.00–17.00

Kulturhuset, stora scenen, Bollnäs

Fri entré.

En kamratcirkel består ofta av en grupp som själva har tagit initiativet att starta en cirkel. Här lär deltagarna av varandra och delar på lika villkor med sig av sina kunskaper och uppfattningar. En deltagare ska utses till cirkelledare, det är hen som ansvarar för att cirkeln fungerar som den ska och som sköter närvarorapportering. SV bjuder alla ledare på en cirkelledarutbildning där vi behandlar ämnen så som pedagogik, gruppdynamik och SV.s värderingar. Att vara med i en kamratcirkel kostar ingenting och vi på SV bistår gärna med det vi kan, till exempel studiematerial eller lokaler.

Exempel på kamratcirklar:

• Bokcirklar är den vanligaste typen av kamratcirkel. Här läser gruppen utvalda böcker och diskuterar sedan kring frågor som karaktärers motiv och beslut eller en författares författarskap.
• Stickkafé, måleriträffar eller bokbinderi – alla är de exempel på kamratcirklar inom hantverk. Deltagarna träffas och skapar tillsammans, hjälper och inspirerar varandra.
• I en språkcirkel träffas deltagarna för att hålla i gång kunskapen i ett främmande språk.
• Musikcirkel - Att repa för glatta livet tillsammans med sitt band är också en slags kamratcirkel! Tillsammans utvecklar deltagarna sina musikaliska kunskap, vi på SV kan till exempel hjälpa till med replokal.

Anmälningsvillkor - frågor och svar

Medverkande

• Marie-Anne Karlsson, utredare Socialstyrelsen
• Indira Beharic, föräldrarådgivare och dialogsocionom Malmö stad
• Emma Söderström, samordnare Dialogsocionomerna Malmö stad
• Tatjana Ristovski, verksamhetsledare Internationella Kvinnoföreningen Malmö
• Ursula Savonious (L), andre vice ordsförande arbetsmarknads- och socialnämnden Lunds kommun och politisk sekreterare Malmö stad.

Samtalet leds av Rebecca Sjöstrand, utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolans regionförbund i Skåne.

TrUSt – Trygghet Ur Stöd är en studiecirkel med fem träffar som vänder sig till dig som vill få stöd i ditt föräldraskap utifrån dina behov. Innan cirkeln startar får du möjlighet till ett individuellt samtal med cirkelledaren där du får berätta om dina förväntningar.

Träffarnas teman:

1. Jag som förälder
2. Familjen och föräldraskapet
3. Tryggt föräldraskap
4. Att prata om ohälsa och diagnos
5. Samhällets stöd till familjen

Internationellt koncept

Dans för Parkinson är en metod och dansklass för personer med Parkinsons sjukdom. Konceptet är internationellt och utvecklades av Mark Morris Dance Company i New York. I dag finns aktiva grupper i Gävle,Bollnäs kommun, i Jönköping, Umeå, Luleå, Örebro, Stockholm samt i Götaland och Halland.

Kontakta oss gärna om du vill veta mer!

Starta en egen studiecirkel! Vi på SV är alltid öppna för nya förslag till cirkel ämnen. Är ni ett gäng kompisar som brinner för ett speciellt ämne som passar bra, så hjälper vi gärna till. En av er axlar ansvaret som cirkelledare. Genom oss får ni hjälp med lokaler, studiebesök och studiematerial. Eller så kanske vi kan ordna den ledare ni behöver.

Ha en egen studiecirkel kostnadsfritt? 

Det går hur bra som helst.

Ni kanske redan är en grupp som är intresserade av något speciellt eller vill ni träffa likasinnade inom ert intresseområde? 

Då kan lösningen vara att starta en studiecirkel! Det skulle kunna vara en syjunta, målargrupp, en kör eller en bokcirkel.

För att dra igång en egen studiecirkel gäller följande:

• att ni är minst 3
• att ni träffas vid minst 3 tillfällen
• att det sammanlagda antalet cirkeltimmar är 9 eller fler

Fysiska träffar, distans eller både och.

En studiecirkel kan vara enbart fysiska möten, en kombination av fysiska möten och distansstudier eller genomföras helt och hållet på distans. Kontakta oss!

Vill du ha vår hjälp med att starta en studiecirkel eller har du frågor och funderingar kring det här? Kontakta din lokala verksamhetsutvecklare.

Vi har utbildningar i föreningsutveckling som kan ge fart, få er att nå nya medlemmar eller en starkare organisation. Vi har även pedagogiska stöd som gör föreningslivet lättare att organisera. 

Folkbildning i form av studiecirklar eller kulturarrangemang i spännande, nya eller intressanta ämnen och områden kan få era medlemmar mer aktiva. Låt oss tillsammans se vilka möjligheter vi har och vilken verksamhet vi kan skapa tillsammans! 

Föreningar har olika mål och behov, vi arbetar för att hitta det bästa sättet för samverkan. Vi vill vara en resurs för dig och din förening! 

I huvudsak är det två saker som skiljer mellan en betalcirkel och en kamratcirkel.

1. I en betalcirkel så har ledaren en mer etablerad roll i syfte att lära ut sina kunskaper till gruppens deltagare, även om gruppen fortfarande tar lärdom av varandra. I en kamratcirkel så är däremot ledarens roll mer kopplad till att rapportera närvaro och vara kontaktperson gentemot SV. Kamratcirkeln lär istället av varandra med hjälp av olika material som böcker, föreläsningar, Youtube-klipp, egna erfarenheter m.m.
2. Det andra som skiljer dessa två cirkel-typer åt är att kamratcirklar är kostnadsfria, medan en betalcirkel ofta har en kostnad för att täcka en arvoderad ledare.

Ett material i föreningskunskap som kan användas både som stöd för de som vill engagera sig i en förening och som inspiration för de som redan är aktiva. Den passar utmärkt att läsa tillsammans med sin styrelse i form av en utbildningsdag eller en studiecirkel och som underlag för gemensam diskussion i olika sammanhang.

Materialet omfattar en handbok, studieplan, förslag till utbildnings-upplägg och mallar för föreningsarbete och omfattar följande rubriker:

1. Föreningen
2. Styrelsen
3. Ordföranden
4. Sekreteraren
5. Kassören
6. Valberedningen
7. Revisorn
8. Ekonomi i föreningen
9. Möten
10. Medlemmar
11. Att leda en ideell förening

• Tillgång till lokaler
• Både stora och små salar
• Gemensamma sällskapsytor med pentry
• Danssal, musikstudio
• Teknisk utrustning i lokalerna

Bygdens beredskap är ett material där vi tittar på vilket ansvar samhället har för beredskapen och vad vi själva behöver tänka på. Hur klarar vi en - eller flera - kriser, vilka föreningar och grupper kommer att göra vad och hur fortsätter vi så långt det är möjligt att göra det vi är bra på?

Den här studiehandledningen är för dig som tillsammans med andra vill lära dig om beredskap och hur du och din förening kan vara del av den lokala beredskapen. Materialet är tänkt både som hjälp till dig som ska leda en studiecirkel men också till dig som är deltagare i en studiecirkel. 

Vad behöver föreningen göra?

• Kontakta Studieförbundet Vuxenskolan för att få tips, inspiration och gratis studiematerial.
• Bjud in sockenbor till ett allmänt möte för att prata om beredskap, lokala resurser och hur ni kan stötta varandra.
• Ta del av vårt studiematerial för att komma igång.